Föryngring av soldatens skyddsnät

FÖRSVARSHÖGSKOLAN 2008-03-31 FHS beteckning XXX/X:X Föryngring av soldatens skyddsnät Nya möjligheter med en ny veteransoldatpolitik Kd Olof Glans Krigsvetenskaplig påbyggnadskurs, krigsvetenskaplig metod och självständigt arbete Datum för inlämning: måndagen den 14 juni 2010 FHS Beteckning: Examinator: Professor Kent Zetterberg Handledare: Fil. mag. Kn Johan Elg

xx xxx:x xxx Kadett 723 Olof Glans Abstract Olof Glans, Officersaspirant Föryngring av soldatens skyddsnät Krigsvetenskap Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Inledningsvis så kommer en litteraturstudie att genomföras som mynnar ut i en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Därefter kommer veteransoldatspropositionen att studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer dagsläget och propositionen att jämföras. Ur försäkringssynpunkt är det fyra skillnader i propositionen jämfört med dagsläget. Det är bland annat att lagen och förordningen som reglerar försäkringarna för utlandsstyrkan byts för att innefatta även personal som inte ingår i utlandsstyrkan, vilket ger den personalen ett robustare skydd. Vidare förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar vilket är positivt för en soldat som skadad sig och behöver stöd. Försvarsmakten ska dessutom bli bättre och tydligare i sitt arbete att informera soldater och anhöriga i hur skyddsnätet ser ut. Nyckelord Försäkring, Utlandsstyrkan, Försvarsmakten, Regeringens proposition 2009/10:160, veteransoldatpolitik, krigföringsförmåga, vilja

Kadett 723 Olof Glans Sida 1 av 31 Innehåll 1. INLEDNING 2 1.1. BAKGRUND 2 1.2. SYFTE 3 1.3. FRÅGESTÄLLNINGAR 3 1.4. BEGRÄSNINGAR 3 1.5. MATERIALBESKRIVNING 3 1.6. DISKUSSION OM METODER OCH TEKNIKER 3 1.7. DEFINITIONER OCH ORGANISATIONSFÖRTECKNING 4 2. TEORI 6 2.1. KRIGFÖRINGSFÖRMÅGA 6 2.2. RÄDSLA & VILJA 7 3. SOLDATENS SKYDDSNÄT 9 3.1. ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN 9 3.1.1. Livränta 10 3.1.2. Sjukpenning 10 3.2. AVTAL OM ERSÄTTNING VID PERSONSKADA 10 3.2.1. Inkomstförlust 11 3.3. STATENS FORDONSFÖRSÄKRING 11 3.4. STATENS TJÄNSTERESEFÖRSÄKRING 12 3.4.1. Invaliditets- och dödsfallskapital 12 3.5. STATENS TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING 12 3.6. FÖRORDNING (1986:259) 13 3.6.1. Invaliditets- och dödsfallskapital 13 3.7. LAG (1999:568) & FÖRORDNING (1999:569) 14 3.7.1. Förmåner vid sjukdom eller skada 14 3.7.2. Invaliditets- och dödsfallskapital 14 3.7.3. Uppföljande verksamhet och Rehabilitering 14 3.8. AVTAL OM ERSÄTTNING VID OLYCKSFALL OCH DÖDSFALL UNDER UTLANDSTJÄNSTGÖRINGEN 14 3.9. SAMMANSTÄLLNING AV FÖRSÄKRINGSSKYDDET 15 3.9.1. Skada eller sjukdom 15 3.9.2. Dödsfall 16 4. REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:160 17 4.1. EN SAMLAD SVENSK VETERANSOLDATPOLITIK 17 4.2. UTLANDSSTYRKAN AVSKAFFAS SOM BEGREPP 17 4.3. UPPFÖLJNINGS- OCH REHABILITERINGSANSVAR 17 4.4. SERVICEBESLUT 17 4.5. ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR 18 4.6. SÄRBEHANDLING AV SOLDATER 18 5. JÄMFÖRELSE MELLAN DAGSLÄGET OCH PROPOSITIONEN 19 6. ANALYS 20 7. DISKUSSION 21 8. SAMMANFATTNING 24 BILAGA 1 26 LITTERATUR OCH KÄLLOR 30 TRYCKTA KÄLLOR 30 OTRYCKTA KÄLLOR 31 TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER 31 REGISTER 32

Kadett 723 Olof Glans Sida 2 av 31 1. Inledning Detta arbete skrivs som en del i examinationen av Krigsvetenskaplig påbyggnadskurs krigsvetenskaplig metod och självständigt arbete. Detta är tillika examensarbetet på. 1.1. Bakgrund Intresset till problemformuleringen som behandlas i detta arbete väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av. 1 Samt det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. 2 Det fanns ett frö till idé om ett arbetsämne i de grundläggande förmågorna rörlighet kontra skydd med koppling till hemmaopinions förmåga att hantera förluster/skador. Men i takt med att upprorsmännens attacker i Afghanistan inte bara skadade fordonen, utan även personalen. 3 Samtidigt som både etablerade och sociala medier började höja rösterna kring om hur Försvarsmakten och svenska staten tar hand om sina skadade soldater, så fick jag en ny idé. 4 Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Det dök upp artiklar och reportage om skadade och deras anhörigas situation som var allt annat än munter, som Pontus Hübinettes situation. 5 Jag erinrade mig den försäkringsutbildning jag själv fick innan jag åkte ut på mission med utlandsstyrkans 14:e Kosovostyrka. Jag minns en PowerPoint-bild med många rutor som symboliserade de olika försäkringar som fanns och tillsammans så bildade de ett skyddsnät för soldaten och officeren, en del försäkringar överlappade varandra och på andra ställen var det hål i nätet. Jag minns att det sades eller stod någonting i stilen med att, det skydd ni har täcker en hel del men tyvärr inte allt. Det är där jag vill ta avstamp i mitt arbete. Vad är det som försäkringarna täcker för egentligen och vilka förändringar kommer det att bli med Regeringens proposition 2009/10:160 ur försäkringssynpunkt? Tidigare har Försvarsmakten sammanställt information av försäkringsskyddet och hur det ser ut, högkvarterets (HKV) skrivelse 16 131:44 795 och HKV skrivelse 20 400:78 423 är exempel på detta. folkpartisten Allan Widman fick sommaren 2007 uppdraget att utreda en svensk veteranpolitik i vilket statens ansvar efter insatsen var en del. Den har redovisats i två delar, statens offentliga utredning (SOU) 2007:77 och SOU 2008:91. Det är bland annat dessa som legat till grund för Regeringens proposition 2009/10:160. Kopplingen till ämnet krigsvetenskap är moraliska faktorer i krigföringsförmågan. Moraliska faktorer kan vara vilja, att vilja åka på mission, att våga utsätta sig för fara. En soldat som är villig att göra detta är övertygad om att om någonting skulle hända så kommer han/hon att bli omhändertagen, både när det gäller akut sjukvård och på längre sikt. Teorin beskrivs mer ingående i kapitel 2. 1 Holmström M., Afghanistanstyrkans fordon måste bytas ut, Svenska dagbladet, 2009 2 Holmström M., Afghanistan: Åtta attacker nära svensklägret, Svenska dagbladet, 2009 3 Holmström M., Kritiskt för sårade soldater, Svenska dagbladet, 2009 4 Wiseman, Vem hjälper veteranerna?, Wiseman s Wisedoms, 2009 och Freskner L. et. al., Svek mot svenska krigsveteraner, Svenska dagbladet, 2009 5 Andersson L., Ingen tar ansvar för skadade soldater, Sveriges Radio Skaraborg, 2009 och Hildebrant J., Veteranerna måste ha någon som stöttar, Aftonbladet, 2010

Kadett 723 Olof Glans Sida 3 av 31 1.2. Syfte Syftet med detta arbete är dels att presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan. Dels analysera vad proposition 2009/10:160 som ligger inför beslut hos riksdagen innebär ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? 1.3. Frågeställningar Det är alltså följande frågeställningar som ska svaras på under arbetets gång. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt och vilka är skillnaderna? 1.4. Begräsningar De fakta som presenteras i arbetet kring försäkringarnas utformning kommer att vara förenklad då många av försäkringarnas avtalstext kan innehålla mer ord än vad ramen för detta arbete tillåter, istället kommer notning att ske noggrant så att intresserade läsare kan fördjupa sig ytterligare. Regeringens proposition 2009/10:160 som ligger nu är den som kommer att jämföras med. Detta på grund av att försvarsutskottet i sitt betänkande lämnade bifall till propositionen och att riksdagen lämnade bifall till utskottets betänkande och propositionen röstades igenom. Alltså kommer det som står i propositionen att genomföras. 1.5. Materialbeskrivning Det empiriska material som ligger till grund för detta arbete är det nu gällande regelverket (svensk författningssamling) som finns för personal som tjänstgör i utlandsstyrkan. Dessutom består materialet av ingångna kollektivavtal som statliga myndigheter och verk slutit med olika aktörer, vilka också berör försäkringsskyddet för personalen. Det kan även vara interna skrivelser från statliga myndigheter och verk. Utöver det består materialet av statliga offentliga utredningar, Regeringens propositioner samt kurslitteratur från. 1.6. Diskussion om metoder och tekniker Metodvalet i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Valet av metoden deskription motiveras med att det är möjligt att hitta de ursprungliga källorna och för komparation att det är en bra metod då fakta finns svart på vitt bredvid varandra. Kapitlen 3 och 4 är deskriptiva och kapitel 5 är komparativt. Inledningsvis så kommer faktasökning genom litteraturstudier att genomföras och därefter en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Dock förenklat med hänsyn till arbetets begränsningar med 12 000 ord som maximum för arbetet. Därefter kommer propositionen 2009/10:160 studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer skillnader mellan dagens och morgondagens försäkringsskydd jämföras. Fördelarna med metodvalet är att alla fakta som ska studeras finns i skrift. Oavsett om det är lagtext, avtal mellan myndigheter eller Regeringens proposition så finns informationen svart på vitt. Det som kan vara ett problem är få tag i rätt uppgifter och tolka vissa stycken. Där kommer kontakter med berörda myndigheter underlätta i tolkningsarbetet.

Kadett 723 Olof Glans Sida 4 av 31 De myndigheter jag varit i kontakt med under arbetet är Försvarsmakten och Kammarkollegiet. Det har mot Försvarsmakten varit fråga om utlämnade av allmänna handlingar med anledning av offentlighetsprincipen och förvaltningslagen. Med Kammarkollegiet har samtal genomförts för att reda ut vilka försäkringar som gäller soldater i utlandsstyrkan och vilka som gäller andra. Dessutom har informationsinhämtning om förordningen (1986:259) hos Kammarkollegiet genomförts då inget faktablad kring denna förordning finns. Det resultat som förväntas är att propositionen innebär en förbättring av försäkringsskyddet för den soldat som har skadat sig eller kommer att skada sig i rikets tjänst. 1.7. Definitioner och organisationsförteckning Definitioner Arbetsskada Med arbetsskada menas i princip alla skador och sjukdomar som uppkommit på grund av olycka eller annan skadlig inverkan på arbetet. Vad gäller sjukdom som orsakats av smitta samt vissa skador av psykisk eller psykosomatisk natur finns det begränsningar. 6 Soldat Samlingsbeteckning på militär personal, det vill säga soldater, sjömän, befäl, officerare, specialistofficerare och specialister. Myndigheter Arbetsgivarverket En arbetsgivarorganisation vars medlemmar är 270 olika myndigheter, verk och andra arbetsgivare med anknytning till staten. Verket är medlemmarnas verktyg för att sluta kollektivavtal för statligt anställda. Försäkringskassan Kammarkollegiet Myndighet som ansvarar för en stor del av del av det offentliga trygghetssystemet. En förvaltningsmyndighet som lyder under Regeringen. Gustav Vasa inrättade kollegiet och den är därmed Sveriges äldsta myndighet. Kammarkollegiet har över trettio uppdrag och där bland annat försäkringar ingår men även förvaring och vård av rikets regalier. 6 Försäkringskassan, Vägledning 2003:4 Version 7, kapitel 1.2, s.19

Kadett 723 Olof Glans Sida 5 av 31 Pensionsmyndigheten Statens Pensionsverk Trafikskadenämnden Övriga Arbetsmarknadsförsäkringar AB (AFA-försäkringar) PSA-nämnden Myndighet som jobbar med att informera om och administrera den allmänna pensionen och de tillhörande pensionsförmånerna. Verket arbetar bland annat med att beräkna och betala ut pensioner, utföra beräkningar åt arbetsgivare samt leverera statiskt. Nämnden jobbar med att ta fram tabeller och listor för att ersättningar ur försäkringar ska bli så rättvisa och skäliga som möjligt. Ett försäkringsbolag som jobbar bland annat med kollektivavtalade försäkringsskydd, förvalta kapital från försäkringsverksamheten och förebygga skador genom stöd till forskning. Nämnden prövar frågor om ersättning enligt avtal om ersättning vid personskada.

Kadett 723 Olof Glans Sida 6 av 31 2. Teori Den krigsvetenskapliga teorin beskrevs kort i bakgrunden till arbetet. Här följer en längre genomgång av teorin som ligger till grund för arbetet. 2.1. Krigföringsförmåga Det första som står att läsa i kapitlet manövertänkande i boken militärstrategisk doktrin handlar om krigföringsförmåga. Krigföringsförmåga är det som krävs för att Försvarsmakten ska kunna genomföra ställda uppgifter. Förmågan byggs upp av tre faktorer, de fysiska, de moraliska och de konceptuella. 7 Bild 2.1 Grundpelarna i krigföringsförmåga 8 I de fysiska faktorerna går vår materiel och vår personal in. Att vi har fartyg för att freda våra vatten, splitterskyddade fordon för att skydda våra soldater och att vi har soldater. De konceptuella faktorerna är bland annat doktriner, att vi kan använda våra stridskrafter på, för situationen ett så bra sätt som möjligt. Doktriner beskrivs som fastlagd teori eller normer som utgör grundval för handlande, särskilt i militära frågor. 9 G. Till, den brittiske sjöhistorikern och professorn i maritima studier beskrev det som att om de militära teorierna är kokkonst så är doktrinen mer som dagens meny. 10 Det är alltså inte teorierna som om hur det går att använda stridskrafterna som är doktrinen utan det är hur vi använder stridskrafterna. Alltså det som fungerar för våra stridskrafter, självklart med stöd från teorin och erfarenhet. De konceptuella faktorerna är även att våra soldater får en utbildning så att de kan optimera sin egen stridsteknik. Återigen kopplat till erfarenheter som i soldatens fall ofta är upplevelser genom olika övningar. 7 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, Värnamo: Fälth & Hässler, 2002, s.75 8 Ibid. 9 Op. Cit., s.9 10 Widén J. & Ångström J., Militärteorins grunder, Stockholm: FMLOG ServE Sthlm V T&D, 2005, s.7 som i sin tur refererar till Till G., Seapower: A Guide for the Twenty-First Century, London: Brassey s, 1991, s.33

Kadett 723 Olof Glans Sida 7 av 31 De sista faktorerna, de moraliska är att kunna leda, att stå för något och att vilja. Vilja i detta sammanhang är snarare vår vilja på politisk-strategisk och militärstrategisk nivå än på stridsteknisk och taktisk nivå. Vilja går dock igenom i alla krigföringsnivåerna. Carl von Clausewitz beskrev krigets natur med bland annat triaden, vilken kan sägas består av en stats tre krafter. De rationella, de emotionella och de kreativa krafterna. Clausewitz beskrev krafterna på följande sätt: De rationella motsvarar politiken och består av en stats regering med dess mål och strategier. De emotionella motsvarar folket och består av en stats vilja, moral och känslor. De kreativa motsvarar fältherren och är alltså en stats stridskrafter med dess förmågor och personal. Jämförs detta med krigföringsförmågorna så faller krafterna nästan rakt på faktorerna. Det är små skillnader som att i de moraliska faktorerna har ledarskap kommit in vilket inte lyfts fram i den emotionella kraften. 11 2.2. Rädsla & Vilja Två av de största rädslorna en soldat påverkas av i strid är rädsla för att bli dödad eller att bli skadad och lemlästad. Lemlästning är den största rädslan av dessa då döden är allt för abstrakt. Därför är sjukvården av särskilt intresse för soldaten. Soldaten vill veta hur snabbt sjukvården kan vara på plats och hur kvalificerad den är. Med en starkare sjukvårdskedja så lättar rädslan. 12 Denna rädsla eller oro kan naturligtvis uppstå även i ett insatsområde utan att soldaten är direkt inblandad i strid. Men för att överkomma rädsla måste det finnas ett högt stridsvärde, en stark vilja. Något som motiverar soldaten så pass mycket att det väger mer än vad rädslan och riskerna gör. Det krävs mod, hög moral eller kanske rent av dumdristighet. För vem riskerar sitt liv och möjligheten att åter möta sina nära och kära eller sin egen hälsa genom att åka till ett krig för att hjälpa andra människor. Självklart finns det alltid barmhärtiga samariter som hjälper andra människor, djur eller natur helt oavsett och helt osjälviskt. Men hur många är egentligen medvetna om riskerna och vad de kan leda till. Hur många tänker inte att, det ju inte händer dem. Viljan eller motivationen kan ligga på flera ställen, kamratskapet, ledaren, ett ideal, eller i lönen. Oavsett, blir en soldat lemlästad och denne inte får stöd eller rehabilitering, så kommer viljan, stridsvärdet att sjunka. Precis som det är med en svag sjukvårdskedja. Någon måste alltså ta hand om de skadade och lemlästade, denna någon är just Försvarsmakten och svenska staten. Det är därför ett starkt försäkringsskydd är viktigt, precis som en stark sjukvårdskedja. 11 Widén J. & Ångström J., Militärteorins grunder, s.30 12 Frise E., Pedagogiska Grunder Utgångspunkt 1: Något om varför soldaten kämpar, Värnamo: Fälth & Hässler, 2006, s.16ff

Kadett 723 Olof Glans Sida 8 av 31 Andra delar som lyfts fram finns inom ledarskapet. Där skriva-av-sig-metoder, avlastningssamtal och debriefing som alla syftar till att bearbeta en händelse och minska stress. På så sätt höjs även en soldatens välbefinnande och psykiska stridsvärde efter en händelse eller perioder av kumulativ stress. 13 Att låta soldater prata av sig och att de har någon som lyssnar är en del i att vara en chef och en ledare. Då avlastningssamtal höjer stridsvärdet på en stridsteknisk och taktiskt nivå så höjer en stark sjukvårdskedja och ett starkt försäkringsskydd stridsvärdet och moralen i alla krigföringsnivåerna. Detta kanske speciellt på den stridstekniska och den politisk-strategiska nivån där de ger mest effekt då både soldatens och folkets vilja stärks. Kopplas detta ihop med rekrytering till soldatyrket så är det också av stor vikt att blivande rekryter och blivande aspiranter precis som soldater känner att om någonting händer dem så ska de bli omhändertagna både direkt i sjukvårdskedjan men även efteråt genom försäkringsskyddet. 13 Larsson G., Tedfeldt E.L. & Wallenius C., Direkt ledarskap 10. Stress, Davidsons tryckeri, 2006, s.215ff

Kadett 723 Olof Glans Sida 9 av 31 3. Soldatens skyddsnät Försäkringar är det som hjälper den enskilde när det som inte får hända ändå har hänt. De försäkringar som gäller för soldater i utlandsstyrkan är de som följer nedan, vilka HKV angett i skrivelse 16 131: 44 795 och senare även i skrivelse 20 400:78 423. SOU 2007:77 beskriver också flera försäkringar som gäller för utlandsstyrkan inom Försvarsmakten men dock inte alla. En försäkring är ett skyddande avtal som utlovar ekonomisk ersättning vid inträffad skada. Inom Försvarsmaktens arbetsmiljöavdelning finns det personal med kompetens att hjälpa den enskilde soldaten med fysiska och psykiska besvär samt att stödja i försäkringsfrågor. 14 I bilaga 1 finns det en överskådlig sammanfattning av försäkringsskyddet. 3.1. Arbetsskadeförsäkringen Detta är lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) som utmynnar i arbetsskadeförsäkringen som handläggs av Försäkringskassan. Försäkringen gäller alla som arbetar i Sverige eller i utlandsstyrkan och även vissa studerande. 15 När en soldat ådragit sig vad som förmodas kunna vara en arbetsskada så skall Försvarsmakten anmäla detta till Försäkringskassan. Det är dock upp till soldaten att ansöka om ersättning ur försäkringen. 16 Ersättning faller endast ut efter det att Försäkringskassan i en utredning kunnat ta ställning till om skadan som uppstått är att betrakta som en arbetsskada. Försäkringen gäller på arbetsplatsen samt på väg till och på väg hem från densamma. 17 För anställda i utlandsstyrkan gäller särskilda regler som medför att all tid från det att inryckningsresan påbörjas tills det att utryckningsresan avslutats är att betrakta som arbetstid, skador som sker på fritiden, i soldatens fall leave eller tjänstledighet, kan också ge rätt till ersättning. Reglerna innebär också att när Försäkringskassan genomför sin utredning om arbetsskadan ger rätt till ersättning, så tillämpas inte bara reglerna i LAF utan även reglerna i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP). Det innebär att den lag som ger förmånligaste ersättning för soldaten skall gälla. Särreglerna regleras av lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten (LUF) och förordningen (1999:569) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. 18 LSP gäller normalt för tjänstgörande i totalförsvars, civilförsvaret eller räddningstjänsten. Den gäller dessutom för personer som av staten är frihetsberövade och som genomför samhällstjänst eller liknande. 19 Den ersättning som kan falla ut genom LAF är livränta, sjukpenning, särskild arbetsskadeersättning, sjukvård utomlands, tandvård i samband med arbetsskada och särskilda hjälpmedel. 20 Genom LSP kan ersättning falla ut som sjukpenning, särskild sjukpenning, livränta, särskild arbetsskadeersättning, ersättning för kostnader för vård utomlands och ersättning för kostnader för tandvård. 21 14 Försvarsmakten, Att komma hem, s.3 15 Försäkringskassan, Vägledning 2003:4 version 7, kapitel 3, s.34ff 16 Op. Cit., kapitel 2.1.2, s.23ff 17 Op. Cit., kapitel 5.7, s.56 18 Op. Cit., kapitel 3.2, s.38 19 Försäkringskassan, Faktablad: Statligt personskadeskydd, s.1 20 Försäkringskassan, Faktablad: Arbetsskadeförsäkring, s.2f 21 Försäkringskassan, Faktablad: Statligt personskadeskydd, s.1ff

Kadett 723 Olof Glans Sida 10 av 31 Dessutom kan livränta till efterlevande och begravningshjälp falla ut genom båda försäkringarna. 22 Ersättningarna för livränta till efterlevande och begravningshjälp i LAF ansöks då om hos Pensionsmyndigheten som handlägger dessa. 23 3.1.1. Livränta Är skadan sådan att förmåga till arbete är bestående nedsatt eller nedsatt under minst ett år, med minst en 15-del (6,7 %) kan soldaten ha rätt till livränta. 24 Livränta är skillnaden mellan inkomsten innan skadan och inkomsten efter skadan. Alltså om den skadade tvingas gå ned i arbetstid eller liknade på grund av skadan. Årsinkomstförlusten måste vara minst en fjärdedels prisbasbelopp för att rätt till livränta ska finnas. 25 Livräntan kan som högst ge sju och ett halvt prisbasbelopp i ersättning under ett år. 26 3.1.2. Sjukpenning Detta är ett försäkringsskydd som bestäms genom lagen (1961:381) om allmän försäkring (AFL). Även om en soldat i utlandsstyrkan inte lyder under AFL på grund av statens riskgaranti (se kapitel 3.7) så kan denne få sjukpenning i alla fall på grund av reglerna i LAF. 27 Sjukpenningen innebär att soldaten får 80 % av sin årsinkomst dock högst sju och ett halvt prisbasbelopp. Vid en årsinkomst på mindre än en fjärdedels prisbasbelopp utbetalas ingen sjukpenning. 28 3.2. Avtal om ersättning vid personskada Denna försäkring är också en arbetsskadeförsäkring men som till skillnad från LAF är ett kollektivavtal som endast vänder sig till anställda i främst statlig förvaltning. Avtal om ersättning vid personskada brukar förkortas till PSA och det finns även några icke statliga arbetsgivare som omfattas av avtalet. 29 Försäkringen handläggs av försäkringsbolaget AFAförsäkringar. Arbetsgivarverket har slutit avtalet om en kollektiv arbetsskadeförsäkring för statligt anställda med AFA-försäkringar. 30 Om Försäkringskassan i sin utredning kommer fram till att försäkringstagaren har rätt till ersättning så rekommenderar de att försäkringstagaren även ska ta kontakt med AFAförsäkringar/PSA-nämnden för att ansöka om ersättning från PSA. 31 Det går att ansöka om ersättning hos AFA-försäkringar/PSA-nämnden redan innan Försäkringskassan fattat ett beslut. Ersättningar som kan betalas ut under den akuta sjukvårdstiden är ersättning för inkomstförlust, sjukvårdskostnader och andra kostnader samt fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk). 22 Försäkringskassan, Faktablad: Arbetsskadeförsäkring, s.3 och Försäkringskassan, Faktablad: Statligt personskadeskydd, s.3 23 Försäkringskassan, Vägledning 2003:4 version 7, kapitel 2.2, s.25 24 Op. Cit., kapitel 9.1, s.135 25 Ibid. 26 Op. Cit., kapitel 9.13.1, s.163 27 Op. Cit., kapitel 6.3, s.112 28 Försäkringskassan, Faktablad: Sjukpenning, s.2 29 Arbetsgivarverket, PSA Avtal om ersättning vid personskada, 1, s.5 30 Op. Cit., s.3 31 Försäkringskassan, Faktablad: Arbetsskadeförsäkring, s.2

Kadett 723 Olof Glans Sida 11 av 31 Vid invaliditet så kan ersättning lämnas för inkomstförlust, fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men), sjukvårdskostnader och andra kostnader samt ersättning för särskilda olägenheter. Utöver detta finns ersättning vid arbetssjukdom som vållats i tjänsten av arbetsgivare, ersättning för rehabilitering, ersättning vid dödsfall samt efterskydd. 32 Ersättningsnivåerna följer skadeståndsrättsliga regler, det betyder att Trafikskadenämndens tabeller för ersättningsnivåer tillämpas. 33 För ersättning vid arbetssjukdom som vållats i tjänsten av arbetsgivare och ersättning för rehabilitering gäller särskilda regler. 34 Avtalet samordnas med andra ersättningar, vad gäller fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur eller bestående art samt särskilda olägenheter, och gäller således inte i de fall annan ersättning betalas ut för samma arbetsskada. Så till vida det inte gäller privat försäkring som följer andra regler än de skadeståndsrättsliga. 35 3.2.1. Inkomstförlust Vid sveda och värk gäller att under den akuta sjukvårdstiden så lämnas full ersättning för hela inkomstförlusten över sju och ett halvt prisbasbelopp. Alltså de delar som inte täcks av LAF. 36 Samtidigt gäller ersättning för inkomstförlust vid lyte och men i de fall förlusten är mindre än en 15-del eller större än sju och ett halvt prisbasbelopp så täcker PSA för detta. Det vill säga i det fall inte Försäkringskassans livränta täcker för inkomstförlusten så gör PSA det upp till 100 %. Från det att arbetstagaren fyllt 65 år så halveras ersättningen. 37 3.3. Statens fordonsförsäkring Fordonsförsäkringen, som handläggs av Kammarkollegiet, gäller för alla statliga motordrivna fordon och för Försvarsmakten även inhyrda fordon. 38 Försäkringen innehåller många olika försäkringar och den försäkring som är väsentlig för den som blir skadad i samband med tjänsteresa är trafikförsäkringen. 39 Den ger över hela världen rätt till ersättning för personskador på de i och utom fordonet samt sakskador som fordonet orsakat. Försäkringen följer trafikskadelagen (1975:1 410) och förordningen (1976:472) om statliga myndigheters tillämpning av trafikskadelagen. 40 Försäkringen kan falla ut, enligt de regler som finns i skadeståndslagen (1972:207) femte kapitlet, som ersättning för sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men samt särskilda olägenheter till följd av skadan. Ersättningsnivåerna följer Trafikskadenämndens tabeller. 32 Arbetsgivarverket, PSA Avtal om ersättning vid personskada, kapitel 3, 4-12, s.9ff 33 Försvarsmakten Högkvarteret, Skrivelse 20 400:78 423, bilaga 2, kapitel 8.1.3.1, s.16 och Arbetsgivarverket, PSA Avtal om ersättning vid personskada, kapitel 3, 4-12, s.9ff 34 Arbetsgivarverket, PSA Avtal om ersättning vid personskada, 11 och 12, s.12 35 Op. Cit., 18 och 19, s.15 36 Op. Cit., 4, s.9 37 Op. Cit., 7, s.10f 38 Kammarkollegiet, Statens fordonsförsäkring, kapitel 1.1, s.5 39 Op. Cit., kapitel 2.1, s.7 40 Op. Cit., kapitel 3.1, s.8f

Kadett 723 Olof Glans Sida 12 av 31 3.4. Statens tjänstereseförsäkring Grunden till villkoren i denna försäkring är förordningen (1993:674) om försäkringsskydd m.m. vid statliga tjänsteresor. Kollektivavtal har slutits mellan statliga myndigheter och verk med Kammarkollegiet som handlägger försäkringen. 41 Försvarsmakten har slutit avtal med särskilda villkor. Försäkringen gäller för resor i tjänsten både inrikes och utrikes. Dock inte för resor inom tjänsteställe, exempelvis resa inom en utbildningsenhet. Försäkringen gäller från inryckningsresan påbörjas till utryckningsresan avslutats. Dock inte under ledighet i Sverige, alltså från det att resan hem har avslutats tills det att återresan påbörjas. 42 Ersättning kan falla ut som invaliditets- och dödsfallskapital, anhörigas besöksresa, avbrottsskydd, överfallsskydd, resgodsskydd, resegodsförsening, kontant skadehjälp, ansvarskydd, rättsskydd och självriskskydd. 43 För anhöriga som medföljer på resan gäller även sjuk-, tandvårds- och hemtransportskydd. 44 Ersättning utbetalas endast i den mån motsvarande ersättning inte betalas ut genom annan lag, förordning eller försäkring, även privata. Undantaget är invaliditets- och dödsfallskapitalet som gäller i de fall soldaten inte lyder under LUF, i vilket fall denna försäkring inte heller gäller. 45 3.4.1. Invaliditets- och dödsfallskapital Vid 100 % invaliditet så faller försäkringen ut som 22 prisbasbelopp till soldaten. Vid en lägre invaliditetsgrad så faller en lägre ersättning som motsvarar invaliditeten ut. Exempelvis 25 % invaliditet ger fem och ett halvt prisbasbelopp. Till make/maka, sambo, eller registrerad partner samt barn faller en ersättning ut om soldaten omkommer. Vid dödsfall så faller försäkringen ut som elva prisbasbelopp om det endast finns en arvinge, make/maka, sambo, registrerad partner eller barn under 20 år. Finns det två arvingar, make/maka, sambo eller registrerad partner samt barn under 20 år faller försäkringen ut som 22 prisbasbelopp. Är det två barn under 20 år som är arvingar så faller färskringen ut som sex prisbasbelopp för varje barn. Det samma gäller om det är fler än två arvingar. 46 3.5. Statens tjänstegrupplivförsäkring Detta är ett kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket och flera arbetstagarorganisationer. 47 Statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL S) mynnar ut i en försäkring som kan falla ut som begravningshjälp, grundbelopp och barnbelopp. 48 Begravningshjälpen är ett halvt prisbasbelopp och utfaller till dödsboet. Den avlidne soldatens dödsbo har alltid rätt till begravningshjälpen även om denne anhöriga inte har rätt till övriga försäkringsbelopp. 49 Grundbeloppet ges om soldaten efterlämnar make/maka, sambo och/eller barn, det är på sex prisbasbelopp. Det fördelas lite olika beroende på social situation. Har soldaten make/make eller registrerad partner så utfaller hela beloppet till denne. Sambo får även hela beloppet om soldaten inte har barn, om soldaten har det delas beloppet mellan sambo och 41 Kammarkollegiet, Statens tjänstereseförsäkring, s.3 42 Op. Cit., bilaga 2, s.20f 43 Op. Cit., kapitel 2, s.8ff 44 Op. Cit., bilaga 2, s.21 45 Op. Cit., kapitel 4.1, s.18 och bilaga 2, s.21 46 Op. Cit., kapitel 2.1, s.8f 47 Arbetsgivarverket, Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring, s.4f 48 Op. Cit., kapitel 2, 6, s.7 49 Op. Cit., kapitel 6, 20, s.11

Kadett 723 Olof Glans Sida 13 av 31 barn. Finns ingen partner samtidigt som soldaten efterlämnar barn så utfaller hela beloppet till barnen. 50 Barnbeloppet ges till barn under 21 år, alternativt syskon till soldaten om denne var ensamstående och inte hade några föräldrar i livet. Beloppet som ges är två prisbasbelopp till barn/syskon under 17 år, ett och ett halvt prisbasbelopp om barn/syskon är mellan 17 och 18 samt ett prisbasbelopp om barn/syskon är över 19 men inte 21 år. 51 Om soldaten avlider på grund av skada eller arbetssjukdom som uppstått efter det att anställningen upphört har denne rätt till så kallat efterskydd, vilket innebär att försäkringen gäller. Dock längst till 65 års ålder. 52 Det är Statens Pensionsverk som prövar om det finns rätt till ersättning, Försvarsmakten ska hjälpa de anhöriga eller dödsboet att fylla i rätt blanketter och genomföra den utredning som ligger till grund för Statens Pensionsverks beslut. 53 3.6. Förordning (1986:259) Förordning (1986:259) om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket som den heter handläggs av Kammarkollegiet. 54 Förordningen gäller vid invaliditet och dödsfall som orsakats av särskilt angivna sjukdomar eller personskada till följd av naturkatastrof, krig, uppror, upplopp och liknande händelser. 55 När ersättning betalas ut enligt förordningen skall detta beloppet räknas av annan ersättning som täcker för samma skada eller sjukdom, dock inte TGL-S eller privat försäkring. 56 Vid invaliditetsersättning från PSA betalas ingen ersättning ut. 57 SOU 2004:24 Utlandsvillkorsutredningen har föreslagit att förordningen ska upphöra då den anses vara obsolet. 58 3.6.1. Invaliditets- och dödsfallskapital Vid 100 % invaliditet eller vid dödsfall så faller försäkringen ut som 75 000 kronor till soldaten eller dennes dödsbo. Vid en lägre invaliditetsgrad så faller en lägre ersättning som motsvarar invaliditeten ut. Exempelvis 10 % invaliditet ger 7 500 kronor. Till make/maka och barn faller en ersättning också ut om soldaten blir invalidiserad eller omkommer. Vid 100 % invaliditet eller vid dödsfall så faller försäkringen ut som 25 000 kronor till maken/makan, beloppet höjs med 15 000 kronor för varje barn under tolv år och med 10 000 kronor för barn som fyllt tolv år med är under 21 år. 59 Dessa belopp räknas av från annan invaliditets- och dödsfallskapital om inte Regeringen beslutat om annat. 60 50 Arbetsgivarverket, Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring, kapitel 6, 21-23, s.12f 51 Op. Cit., kapitel 6, 24 och 25, s.13f 52 Op. Cit., kapitel 6, 26, s.14 53 Op. Cit., s.4 54 Svensk författningssamling, Förordningen (1986:259) om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket, 13 55 Op. Cit., 1 56 Op. Cit., 14 57 Op. Cit., 15 58 Utrikesdepartementet, (2004) Statens offentliga utredning 2004:24, s.50 59 Svensk författningssamling, Förordningen (1986:259) om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket, 6-12 60 Op. Cit., 14

Kadett 723 Olof Glans Sida 14 av 31 3.7. Lag (1999:568) & Förordning (1999:569) Förordningen (1999:569) tillsammans med LUF reglerar bland annat förmåner vid sjukdom eller skada, statens riskgaranti och uppföljande verksamhet. Det är Försvarsmakten som handlägger ersättningar och har ansvar för uppföljning och rehabilitering. Förordningen gäller endast för de som tjänstgör i utlandsstyrkan. 3.7.1. Förmåner vid sjukdom eller skada Förmåner vid sjukdom eller skada innebär att under tiden som soldaten fortfarande är anställd i utlandsstyrkan så bibehålls fullt arvode. Efter anställningens slut och i upp till tre år så är ersättningsbeloppen så att sjukpenning tillsammans ersättningen ska motsvara 90 % av lönen under sista anställningsmånaden. 61 3.7.2. Invaliditets- och dödsfallskapital Statens riskgaranti är ett invaliditets- och dödsfallskapital som vid 100 % invaliditet ger ersättning form av 22 prisbasbelopp till soldaten. Vid dödsfall tillfaller ersättningen dennes dödsbo. Vid en lägre invaliditetsgrad så faller en lägre ersättning som motsvarar invaliditeten ut. Exempelvis 12,5 % invaliditet ger två och tre fjärdedels prisbasbelopp. Vid dödsfall så faller även en ersättning om tre prisbasbelopp ut till varje efterlevande barn under 21 år. 62 3.7.3. Uppföljande verksamhet och Rehabilitering Fem år från det att anställningen i utlandsstyrkan upphört så är Försvarsmakten ansvarig för att en tidigare soldat inte drabbats av skada under anställningstiden som kan leda till funktionshinder eller på annats sätt är allvarlig. 63 Om en sådan skada upptäcks eller annan skada som upptäcks under tjänstgörningen ska Försvarsmakten i samråd med den skadade utreda dennes behov för att återfå full arbetsförmåga eller stärka soldatens framtida möjligheter att klara av arbete. Det kan vara arbetsträning eller olika former av fort- eller yrkesutbildningar. En sådan utbildning skall stödjas ekonomiskt av Försvarsmakten. Tre år från det att skadan upptäcks har Försvarsmakten detta ansvar. Vid särskilda skäl kan ansvaret utökas i ytterligare två år. Dessutom ska Försvarsmakten stödja ekonomiskt vid anskaffning av hjälpmedel till den skadade. 64 3.8. Avtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöringen Detta är ett litet men viktigt avtal som handläggs av Arbetsgivarverket. Enligt avtalet har Arbetsgivarverket möjlighet att betala ut ersättning vid olyckor eller dödsfall som en kompensation för privata försäkringar som inte fallit eller inte kunnat tecknas på grund av den höga risknivån i insatsområdet. Ersättningsnivåerna får vara högre än de som finns i statens riskgaranti, URA-försäkring, PSA, TGL S eller förordning (1986:259). 65 61 Svensk författningssamling, Förordningen (1999:569) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, 13 och 14 62 Op. Cit., 15-17 63 Op. Cit., 18 64 Svensk författningssamling, Lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, 6-8 65 Arbetsgivarverket, Avtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöringen, 1 och 2, s.1

Kadett 723 Olof Glans Sida 15 av 31 Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands URA-försäkring är ett avtal som är jämförbart med statens tjänstereseförsäkring. Försäkringen är riktad till attachéer och liknade utlandsbefattningar. 66 3.9. Sammanställning av försäkringsskyddet 3.9.1. Skada eller sjukdom För sjukdom så krävs det att soldaten bevisar att sjukdomen är orsakad av arbetsgivaren genom vårdslöshet för att ersättning ur PSA ska fall ut. Inkomstförslut Under den tiden soldaten fortfarande är anställd i utlandsstyrkan så bibehålls fullt arvode efter skadan eller sjukdomen inträffat/upptäckts. Vid hemtransport så gäller inte missions- och andra tillägg. Efter anställningstidens slut så lämnar Försvarsmakten kompletterande medel utöver sjukpenningen från Försäkringskassan, under förutsättning att soldaten är sjukskriven. Det sammanlagda beloppet från Försvarsmakten och Försäkringskassan ska tillsammans motsvara 90 % av soldatens lön den sista anställningsmånaden. AFA-försäkringar lämnar dessutom ersättning enligt PSA så att ersättningen blir 100 % av arvodet den sista anställningsmånaden. Detta gäller så länge soldaten är sjukskriven, dock längst i tre år. Har skadan/sjukdomen lett till en bestående nedsättning av arbetsförmågan så ges livränta från Försäkringskassan enligt reglerna i LAF/LSP. Ersättningar Ersättning för sveda och värk lämnas av AFA-försäkringar som ett engångsbelopp enligt PSA. Det vill säga att Trafikskadenämndens tabeller tillämpas. Om skadan/sjukdomen leder till lyte och men lämnar AFA-försäkringar ersättning som ett engångsbelopp enligt PSA, det vill säga att Trafikskadenämndens tabeller tillämpas. Försvarsmakten lämnar ersättning enligt statens riskgaranti som är proportionerlig mot invaliditetsgraden. 50 % invaliditet ger elva prisbasbelopp. Om soldaten var på väg till hemmet eller på väg till missionsområdet då skadan/sjukdomen inträffade så gäller ersättning från Kammarkollegiet enligt samma princip ur statens tjänstereseförsäkring istället. Har soldaten privata försäkringar som inte faller ut på grund av att risken i missionsområdet varit för hög eller andra faktorer kan Arbetsgivarverket lämna ersättning som motsvarar det belopp som den privata försäkringen hade gett. Övriga kostnader Soldaten har rätt till fri sjukvård och akut tandvård under anställningstiden. Försvarsmakten lämnar dessutom ersättning för av skadan/sjukdomen orsakade vårdkostnader i tre år efter det att anställningen avslutats, max fem år i särskilda fall. Från AFA-försäkringar lämnas ersättningar enligt PSA, det vill säga Trafikskadenämnden tabeller tillämpas. 66 Kammarkollegiet, URA-försäkring

Kadett 723 Olof Glans Sida 16 av 31 Kostnader i samband med skadan/sjukdomen kan bara ersättas ur en försäkring, det går alltså inte få dubbel ersättning genom både PSA och statens tjänstereseförsäkring. Rehabilitering Det rehabiliteringsansvar Försvarsmakten har enligt LUF innebär att rehabiliteringen påbörjas under anställningstiden och fortsätter sedan i tre år efter anställningen avslutats, tiden kan dock förlängas med två år till fem år i särskilda fall. 3.9.2. Dödsfall Begravningshjälp Genom LAF/LSP lämnar Försäkringskassan begravningshjälp som 30 % av ett prisbasbelopp. 67 Kammarkollegiet lämnar enligt TGL S ett halvt prisbasbelopp som begravningshjälp. Dessutom ger AFA-försäkringar ersättningar enligt PSA för den faktiska begravningskostnaden, borträknat beloppen från Försäkringskassan och Kammarkollegiet. Dödsfallskapital Statens Pensionsverk lämnar genom TGL S ett grundbelopp på sex prisbasbelopp samt ett barnbelopp på ett till två prisbasbelopp beroende på barnets ålder. Från Försvarsmakten lämnas 22 prisbasbelopp plus tre prisbasbelopp per barn under 21 år, detta enligt statens riskgaranti. Sker dödsfallet under resa till hemmet eller till missionsområdet så gäller statens tjänstereseförsäkring istället för statens riskgaranti och Kammarkollegiet lämnar sex till 22 prisbasbelopp. Övrigt stöd De närmast anhöriga får genom PSA ersättning från AFA-försäkringar enligt tillämpning av Trafikskadenämndens tabeller, vidare ersätts förlust av underhåll. Från Försäkringskassan kan anhöriga få livränta för efterlevande genom LAF/LSP. Har soldaten privata försäkringar som inte faller ut på grund av att risken i missionsområdet varit för hög eller andra faktorer kan Arbetsgivarverket lämna ersättning som motsvarar det belopp som den privata försäkringen hade gett. 67 Försäkringskassan, Vägledning 2003:4 version 7, kapitel 12.3, s.199f

Kadett 723 Olof Glans Sida 17 av 31 4. Regeringens proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar vissa frågor om Försvarsmaktens personal. Det är titeln på den proposition som Regeringen lade fram till riksdagens försvarsutskott den 23 mars 2010. I propositionen behandlas två huvudämnen, det första ämnet totalförsvarsplikt, rekrytering och grundutbildning. Den delen innehåller förslag till ändringar om lagar som påverkar övergången från värnpliktsförsvar till frivilligförsvar. Den andra delen Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser en svensk veteransoldatpolitik är den delen som är intressant för detta arbete. Den innehåller dels förslag till ändringar vad gäller hur eller med vilket lagstöd Sverige skickar ut soldater i världen. Dels innehåller den grunden för den nya svenska veteransoldatpolitiken. 68 4.1. En samlad svensk veteransoldatpolitik I propositionen så beskrivs veteransoldatpolitiken som omhändertagandet av personalen vid internationella insatser. Propositionen tar upp flera områden som står inför förändring för att förbättra situationen för svenska veteransoldater. Utöver de som berör försäkringsskyddet som nämns nedan så är det bland annat utökat stöd till anhöriga, personalpolitik med insatsfrekvens, skyldigheter och rekrytering. Vidare tas meritvärde, erkännande och medicinskt omhändertagande upp som viktiga frågor. 69 4.2. Utlandsstyrkan avskaffas som begrepp LUF och förordning (1999:569) avskaffas och en ny lag och förordning, lagen/förordningen om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser, ersätter dessa. Det innebär att utlandsstyrkan avskaffas som både begrepp och organisatorisk enhet. Den nya lagen för med sig att tillfälligt utsänd personal som sänds till insatsområdet inkluderas i lagen och förordningen och täcks på så vis också av de förmånliga försäkringarna i nu gällande LUF. I dagsläget täcks tillfälligt utsänd personal av statens tjänstereseförsäkring som ger betydligt sämre skydd än statens riskgaranti och övriga skydd i LUF och förordningen (1999:569). 70 4.3. Uppföljnings- och rehabiliteringsansvar Försvarsmaktens ansvar för skada som kan härledas till tjänstgöring i militära insatser förlängs från fem år till livstids. Samtidigt så förlängs rehabiliteringsansvaret från tre till fem år. Försvarsmakten får också i uppgift att lämna extra hjälp eller vägledning i särskilt svåra fall. Däremot försvinner möjligheten till förlängning av rehabiliteringstiden utöver fem år vid särskilda skäl. 71 4.4. Servicebeslut Servicebeslut innebär att den som skadat sig under militära insatser kan begära att Försäkringskassan prövar om det är en arbetsskada eller ej. Även om det inte finns något ersättningsanspråk. Syftet med detta är Försäkringskassan beslut i ärendet kan vara ett stöd 68 Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar vissa frågor om Försvarsmaktens personal, s.1 69 Op. Cit., kapitel 5.2, s.135ff 70 Op. Cit., kapitel 5.4, s.142ff 71 Op. Cit., kapitel 5.5, s.147ff

Kadett 723 Olof Glans Sida 18 av 31 både för Försvarsmakten i sin utredning om eventuell rehabilitering och för soldaten som om skadan är att betrakta som arbetsskada kan få ersättning från PSA. 72 4.5. Övriga förändringar Försvarsmakten uppmanas av Regeringen att inrätta en enhet för veteranadministrativa frågor. Den ska vara en kontaktpunkt för soldater som är i behov av stöd och vägledning. Enheten ska även ha ett övergripande och sammanhållande ansvar för veteransoldatsfrågor och arbeta med styrning av omhändertagande, föra statistik och stödja ÖB. 73 I dagsläget är det arbetsmiljöavdelningen inom Human Resources Centrum som är ansvariga för stöd och vägledningen. 74 Regeringen föreslår också att Försvarsmakten bör fortsätta sina ansträng- ningar att göra försäkrings- och ersättningsförhållanden tydliga för personalen i internationella insatser (sic).anledningen till detta är att Allan Widman i SOU 2007:77 konstaterade att försäkringsskyddet var ett ämne som diskuterades flitigt bland soldater och inom Försvarsmakten i stort. Försvarsmakten framhöll deras då pågående arbete med HKV skrivelse 20 400:78 423 som kom i november 2007. Rikspolisstyrelsen, Styrelsen för psykologiskt försvar, Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket och Officersförbundet ansåg alla i sina remissvar att deltagare i internationell tjänst och deras anhöriga måste få fullgod och tydlig information. 75 4.6. Särbehandling av soldater I propositionen framhålls det på flera ställen att skyddet till soldaterna i militära internationella insatser är bättre än övriga i statlig sektor eller att soldaterna positivt särbehandlas på andra sätt. Försäkringskassan påpekar att ett servicebeslut för soldaterna frångår huvudprincipen som finns i LAF. Alltså att arbetsskadan endast ska prövas i den mån det krävs för att fastställa ersättning för skadan. Försvarsmakten å sin sida är positiva och konstaterar att det krävs en utredning från Försäkringskassan för att soldaten ska kunna pröva sin rätt till ersättning från PSA. 76 Folke Bernadotteakademin och Kammarkollegiet menar att veteransoldatpolitiken även bör innefatta civilt anställda då de menar att problemen är i stort sett samma oavsett vilken myndighet eller verk som är arbetsgivare. De föreslår att statligt anställda som tjänstgör i kris- och konfliktområden ska ha samma försäkringsskydd och samma möjlighet till rehabilitering. Något som de anser borde samordnas genom kollektivavtal. 77 Arbetsgivarverket anser också att försäkrings- och rehabiliteringsskyddet ska gälla lika för alla statligt anställda i utlandstjänstgöring. 78 Regeringen håller principiellt med Arbetsgivarverket, Folke Bernadotteakademin och Kammarkollegiet vad gäller skyddsvillkoren för statligt anställda inom samma konfliktområde. Samtidigt anser Regeringen att det finns skäl att gå längre i försäkringsskyddet när det gäller militära insatser, detta eftersom det är mer sannolikt att en skada ska inträffa under en sådan insats. 79 72 Op. Cit., kapitel 5.6, s.153ff 73 Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar vissa frågor om Försvarsmaktens personal, kapitel 5.17, s.201ff 74 Försvarsmakten, Att komma hem, s.11 75 Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar vissa frågor om Försvarsmaktens personal, kapitel 5.11, s.173 76 Op. Cit., kapitel 5.6, s.152 77 Op. Cit., kapitel 5.4, s.142f 78 Op. Cit., kapitel 5.11, s.173 79 Op. Cit., s.179

Kadett 723 Olof Glans Sida 19 av 31 5. Jämförelse mellan dagsläget och propositionen Ur försäkringssynpunkt ger Regeringens proposition 2009/10:160 inga större förändringar. De som ges är dock positiva för soldaten. Lag och förordning om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten upphävs och istället börjar lag och förordning om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser att gälla. Vilket innebär att alla soldater i insatsområdet täcks av lagen och förordningen och därav statens riskgaranti och Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar. Samtidigt förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar från fem år respektive tre (max fem) år till livstid respektive fem år. För Försäkringskassans del blir det ändring i hur LAF ska tillämpas för soldater som lyder under lagen och förordningen om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser då de åläggs att utreda om skador som uppkommit är att anses vara arbetsskador. Även om soldaten inte har ersättningsanspråk, alltså servicebeslutet. Slutligen ställs det krav på Försvarsmakten att utveckla ett bättre system för att ta hand om skadade soldater. Dels så ska ett veterancentra sättas upp dels så ska försäkringsskyddet göras mer lättöverskådligt för soldaten. Dagsläget Lagen och förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten reglerar skyddet för soldater i utlandsstyrkan Försvarsmaktens uppföljningsoch rehabiliteringsansvar är fem år respektive tre (max fem) år Försäkringskassan utreder om anmäld skada är att betrakta som arbetsskada endast om ersättningskrav finns Försvarsmaktens arbetsmiljöavdelning sköter alla frågor om arbetsskador och försäkringsersättningar samt stöd till soldaten Propositionen Lagen och förordningen om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser reglerar skyddet för soldater som genomför utlandstjänst Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar är på livstid respektive fem år Försäkringskassan utreder om anmäld skada är att betrakta som arbetsskada om soldaten begär det Ett veterancenter sätts upp med tydligare fokus mot soldaten i utlandstjänst. Samtidigt är det tydligare för soldaten hur försäkringsskyddet ser ut Tabell 5.1 Jämförelse mellan dagsläget och propositionen