01Nimi: Sara F. 02Osasto: Arkkitehtiosasto 03Kohdemaa: Spanien 04Vaihtoyliopisto: Escuela Tecnica Superior de Arquitectura de Madrid 05Vaihto-ohjelma: ERASMUS 06Vaihtoaika: 01/07-06/07 07Opetuskieli: Spanska 08e-mail: sara.frankenhaeuser [at] hut.fi 09Yleiskuvaus: Att åka på utbyte till Spanien var ett lätt val för mig, eftersom landet och arkitekturen alltid intresserat mig och isynnerhet då jag redan lärt mig spanska i Sydamerika förut. Eftersom jag bara hade möjlighet att åka för ett halvår var det vettigast att åka till ett land där jag kan språket. Alltså bar det iväg till Madrid. Spanien är ett sydeuropeiskt land med allt som det medför: ett ganska behagligt klimat, närheten till hav och fina stränder, en gammal kulturhistoria, städer med anor ändå från romartiden och en högljuddare och stökigare atmosfär än här i norr. Utpräglande för Spanien är isynnerhet i de södra delarna även influensen från arabvärlden. Språket, kulturen och landskapet varierar desutom mycket mellan de olika delarna av landet. Mat och dryck är en viktigt del av den spanska kulturen och även på det området finns det en mångfald och variation mellan de olika delarna av landet som är nästan otrolig. Mat och dryck Tapas är det mest kännetecknande för Spanien och är egentligen någonting mycket enkelt: ett tilltugg till ölen eller vinet som man ganska informellt kan äta på en bar var som helst i Spanien. Vad man får och kvalitén på en tapa varierar mycket, i vissa städer hittar man ställen där man får tapas gratis med drickan, men för det mesta får man betala. En tapa består för det mesta av en maträtt och för att variera måltiden beställer man alltså olika typers tapas. Därför är tapas någonting man i allmänhet delar med hela sällskapet och detta är allmän praksis för det mesta när man går ut och äta, dvs. maten kommer på gemensamma tallrikar som man sedan tar från/äter från (man skall alltså gärna inte vara så noga med att andra i sällskapet petar i ens mat!). Bara på lite finare restauranger eller sådana där man serverar mat från andra länder är det vanligar att man får sin egen tallrik och sin egen portion som man håller sig till. Härtill bör tilläggas att trots att maten är god och det finns många intressanta rätter är den ändå påfallande fet, kolesterolrik och massor med kolhydrater. Ost, korv, skinka och friterat kan man räkna med och man kan definitivt få nog av allt det vita brödet. Den vanliga maten är också väldigt enkel och kanske just därför inte alltid så spännande. Lite kryddor, mycket olja, lite grönsaker. De spanska matvanorna är ganska förskjutna jämnfört med resten av Europa: här är det vanligt att lunchen är först vid 15-tiden (siestan, som mindre butiker fortfaranden stänger för, är oftast mellan 14-16, ibland t.o.m. senare) och middagen aldrig nånsin före 21, ofta först vid 22-23 tiden. Eftersom allting börjar senare är det även logiskt att man går ut senare: fester börjar tidigast vid 23-tiden och till nattklubbarna flyttar man sig vid 2-3-snåret. De flesta stänger också först vid 6-7-tiden på morgonen. Barerna stänger dock redan tidigare, mellan 2 och 4. Madrid
Isynnerhet i Madrid är nattlivet på många sätt en viktig del av livet, i varje fall om man är ung och bor mer eller mindre i centrum. Staden sjuder av liv alla tider på dygnet och bara i Madrid kan man få till stånd rusningstrafik 3 på natten. Alla Madridbor njuter i varje fall av att spatsera på gator och torg på eftermiddagar och kvällar och man går gärna på restaurang på veckoslutet. I en stad med 5 miljoner invånare finns det vadsomhelst för tidsfördriv vilken tid på dygnet som helst. Centrums museer, teatrar, restauranger, barer, nattklubbar och allehanda evenemang kan åtminstone hålla en sysselsatt och har man andra intressen går det nog att finna i Madrid. Staden är stor, isynnerhet med finska mått mätt, men centrum-området är såpass kompakt att det inte alls enligt mig känns för stort. Avstånden är hanterliga och dessutom fungerar kollektivtrafiken bra, vilket gör att man lätt rör sig från en stadsdel till en annan. Vädret i Madrid är inte det bästa i Spanien. Vissa brukade skämta och säga att där övergår man direkt från vinter till sommar, vår och höst existerar inte. I Madrid är det torrt och soligt, det regnar sällan men däremot blåser det mycket. På vinter kan det vara riktigt kallt (obs! med spanska mått mätt), t.o.m. minusgrader och det kalla vädret tenderar att fortsätta in i april, sen kan det plötsligt byta om och bli ordentligt varmt. Fast för en finne är deras vinter ändå inte så fruktansvärd, man klarar sig nog med lite varmare höstkläder, vinterjackan är det onödigt att packa med. Och det finns dagar som temperaturerna stiger över 15 grader också på vintern. Under sommarmånaderna finns det stor risk för att vädret blir olidligt hett. Juli och augusti är med all säkerhet heta månader (30-40 grader) och i augusti försvinner också de flesta madridborna på semester till andra delar av Spanien där klimatet är behagligare. Och där det finns vatten och stränder, vilket Madrid tyvärr saknar. 10Järjestelyt Suomessa: Före utbytet förberedde jag mig bl.a. genom att tala med en kurskamrat som varit i Madrid förut. Ansökningsprocessen gick förhållandevis smärtfritt, men det var svårt att få tag på utförlig information om kurserna och jag tog min kompis till hjälp för att få reda på lite mera. Skolans hemsidor är ganska hopplösa, även om där fanns en guide för utbyteselever på både spanska och engelska. Det var ändå svårt att veta vad jag skulle välja. Eftersom båda länderna ligger inom EU är det lätt att åka dit, man behöver inte sköta om nån byråkrati för en så kort tid och i Spanien räckte det också att jag hade studiekort från det lokala universitetet, man behövde inte anmäla sig nån annanstans. Förutom TH:s utbytesstipendie sökte jag stipendier från Tfif:en, Studiefonden och TKY. Det lönar sig att kolla vad som finns att få, för svenskspråkiga t.ex. via fyrk.luckan.fi. Jag ansökte om ett europeiskt sjukförsäkringskort, som det i.o.f.s. lönar sig att ha även för kortare resor i Europa. Jag blev aldrig på det klara med om man måste anmäla någonstans om vistelsen i utlandet, men genom ändringen i studiestödsansökan så meddelar man ju ändå fpa. Jag bestämde mig även för att förlänga reseförsäkringen för att den skulle räcka för hela vistelsen (eftersom jag inte visste om jag skulle komma hem emellan), eftersom min försäkring även täcker förlust av egendom och stöld. Även om man garanteras vård som EU-medborgare tyckte jag också att det var bra att ha en privat försäkring då den täcker kostnader för privat läkarvård. Inte för att jag någonsin gick till en läkare under tiden i Madrid. Före jag faktist åkte iväg förberedde jag mig lite med att ta reda på saker om staden, försöka börja leta bostäder via bekanta eller på nätet och köpte karta och guidebok.
11Käytännön asiat kohteessa: Metron, som under den tid jag var där utvidgades med nya linjer och många nya stationer på existerande linjer, är fortskaffningsmedel nummer 1 i Madrid. Den slutar visserligen gå vid halv 2 på natten, men bussarna är också bra och går även på natten. Både metron och bussarna förnyas och håller ganska bra standard. Längre bort kan man även ta närtåg, renfe, och till andra delar av landet finns det bra och ganska förmånliga bussar, dyrare tåg och både vanliga och lågprisflyg. En resa inom Madrid kostade 1 euro och med 10-resorskort 0,67 euro. Månadskortet kostade kring 40-50 euro (normalpris, utan rabatt), men ett sånt köpte jag aldrig, eftersom man bara fick ungdomsrabatt under en viss ålder (21 tror jag) och jag inte åkte så mycket, tyckte jag i varje fall. Enklaste sättet att bo på är att dela lägenhet med andra studerande. Det finns ganska stort urval men också många andra som letar bostäder, så de bästa går åt snabbt. Hyran har stigit mycket på senaste år och ligger i centrum av Madrid ungefär i samma prisklass som i Helsingfors, kanske t.o.m. lite mera. Det finns också ettor, men inte lika många och de tenderar att vara dyrare. Ett alternativ är också "dorms" i amerikansk stil, residenser för studerande, men de är oftast mycket dyrare. På segundamano.es hittar man hyresbostäder, Segunda Mano är även en bilaga till en av dagstidningarna. Universiteten kan även ha nån slags service för studerande (inte ETSAM dock) och på skolans anslagstavlor och allmänt på busshållplatser och vid metron i kampusområdet sätter människor upp små notiser om lägenheter. Utbudet, både vad gäller hyran och skicket på bostaden, är tyvärr väldigt varierat. Man kan hitta en nyrenoverad lägenhet med stora, ljusa rum för kanske samma pris som en smått förfallen håla på en innergård med ett rum utan fönster och utan uppvärmning. Skolan ETSAM finns i Ciudad Universitaria, nordväst om centrum, där de flesta fakulteter vid Universidad Politecnica och Universidad Complutense ligger. Närmast ligger områdena Moncloa- Arguelles och därför letar många bostad där. Det är bra områden och hyran nästan samma som i centrum. Centrum och de områden som ligger just norr om centrum föredras överhuvudtaget av utlänningar eftersom man är nära till allt. Det lönar sig att försöka hitta en bostad som ligger vid nån vettig förbindelse till skolan, gärna en direkt metrolinje, då sparar man mycket tid och nerver, för det är inte särskilt roligt att sitta länge i en storstads kollektivtrafik. Själv hittade jag en bostad vid Plaza de España, mer eller mindre ett perfekt läge mitt mellan centrum och kampusen. Lägenheten var bra och låg på en lugn sidogata och priset visserligen högre än vad jag hade tänkt mig, men i det skedet orkade jag helt enkelt inte gå och titta på flere bostäder. Vi var fyra som delade lägenheten och alla flyttade in samtidigt, därför hade jag ingen aning om vem jag skulle bo med när jag bestämde mig. Kanske inte den bästa situationen eftersom de alla sedan var unga pojkar jag inte hade så mycket gemensamt med och som ännu inte lärt sig vikten av att städa och respektera sina kämppisar. Men det gick helt ok, även om jag hade ett pyttelitet rum med fönstret mot en patio som inte släppte in särskilt mycket ljus. ETSAM är en väldigt stor skola med våra mått mätt. Ca. 5000 arkitektstuderande lär där ska gå och man får nog en ganska anonym känsla där. Tanterna på kontoret för utbyteselever var inte nånsin till stor hjälp och det lönar sig att komma dit i god tid för att anmäla sig, då undviker man att köa i timmar och ändå inte få nåt gjort och också det att alla kurser man ville gå på är fullsatta. Fortfarande i det här skedet var det dåligt med information om kursernas innehåll, isynnerhet vad gäller deras Proyectos så vet ingen vad kursen handlar om förrän den faktist börjar. Man skall också räkna med mycket byråkrati och att man får klara sig själv och fråga om hjälp, för ingen kommer och håller dig i handen. Annars erbjuder skolan ganska mycket i form av service. Där finns ett bra bibliotek och när man väl lyckats luska ut att man måste gå till bibban och få ett skilt bibliotekskort för att kunna låna går det bra
att använda. För datorsalarna i källaren får man ett skilt användarnamn och lösenord och där kan man sedan printa svartvitt A4/A3 gratis med eget papper och A4-A0 i färg för ett helt skapligt pris. Priset varierar dessutom beroende på den studerande som sitter bakom bordet, fast det finns en klar och tydlig prislista. Är det riktigt givmilda kan du t.o.m. få printa gratis. Hela proceduren med printning är annars ett sjå jag inte går in på nu. Det finns en cafe/restaurang som tillsammans med pation bredvid är mötesplats nummer ett i skolan. På barsidan (var beredd på att trängas och göra dig hörd, som överallt annanstans i Spanien) får man kaffe, sött och salt och vid lunchtid även hamburgare, fransk potatis med mera. På andra sidan serveras det lunch, priset högre och kvaliten sämre än på finska studeranderestauranger... Också en kopieringsfirma, en liten pappershandel och en bokhandel finns i huset. Prisnivån är i allmänhet lägre än i Finland, men hög för att vara Spanien. Dessutom varierar priserna mycket från ställe till ställe. Grönsaker, ost, kött och även andra lisvmedel är generellt sätt lägre. Kaffe kostar 85 cent i skolan, 1-1,5 euro på många ställen och upp till 2,5-3 euro på turistiga ställen i centrum. Ölen varierar i samma prisklass, från 1-3 euro. Drinkar är däremot oftast i finsk prisklass, 5-8 euro. Maten på resauranger är också helt ok prissatt, allt från tapas gratis med ölen till finare restaurangers 10-15 euros huvudrätter. I allmänhet kan man ändå få en helt bra måltid för mellan 5-10 euro och som tur kostar varken ölen eller vinet mycket till. En flaska vin på en restaurang kan vara kring 10 euro. 12Opinnot: Nivån på undervisningen är bra på ETSAM och där finns många kända arkitekter som professorer. De huvudsakliga kurserna kallas Proyectos, som man har en av per termin och de motsvarar ungefär våra grundkurser och studiokurser. Grupperna är i allmänhet stora, mellan 50-80 studerande och undervisningen varierar mycket beroende på professorn. Egentliga föreläsningar hör inte till, utan timmarna är som en blandning mellan våra föreläsningar och övningar. Arbetstakten är hård och det krävs mera än här hemma, både vad gäller slutresultatets finslipning och antal timmar man sätter ner på det. Studerandena tävlar mycket sinsemellan och är inte särskilt öppna med att dela med sig av vad de vet eller har gjort. Också den grafiska utformningen är väldigt avancerad, nästan så att det blir för mycket av det goda. Vitsordsskalan är hård och det händer att flera får underkänt eller knappt godkänt, trots att de arbetat hårt. Språket är alltid spanska och det beror hemskt mycket på professorn hur mycet utbyteseleverna tas i beaktande. Jag hade turen att egentligen bara ha kurser med professorer som var väldigt vänligt inställda till oss utlänningar, som tog oss i beaktande och gärna försökte integrera oss i gruppen. Proyectos 7 gick jag dessutom i en sådan grupp (med professor Andres Perea) som var något experimentell. De sysslade bland annat med undervisningsmetoder som gick ut på mycket diskussioner och att ge nästan helt fria händer åt studerandena att få utforma kursen och sina arbeten själv. Det var roligt och lärorikt, isynnerhet eftersom vi talade mycket om hållbar utveckling. 13Vapaa-aika: På min fritid sprang jag mycket på stan, träffade vänner, gick ut och åt, till barer och nattklubbar. Jag gick också mycket på olika museer, utställningar, bio, föreläsningar av olika arkitekter på COAM (lokala SAFA), arkitekturturism, konserter och andra evenemang som det ordnades på stan. Kultur och nattliv egentligen, det som Madrid kan bäst. Förutom det finns det möjligheter för i princip vadsomhelst för hobbier som man är intresserad av. Stiftade även bekantskap med några av Madrids simhallar, som var helt ok förutom att det är obligatoriskt med mössa... Jag reste så mycket jag hann, vilket sist och slutligen inte var så mycket. Men bara i Madrids närområden finns många intressanta mindre städer att besöka, som Segovia, Toledo, Alcalá de Henares m.m. Andra resor jag gjorde var till södra Spanien för att besöka Granada, Cordoba och Sevilla och till
norra Spanien då vi körde från Santiago de Compostela längs med kusten hela vägen till San Sebastian. En workshop i Barcelona haan jag också med. Alla delar av Spanien är intressanta och värda att besöka, känns det som, och ännu finns det mycket kvar jag vill se. Att hyra en bil var också ett ganska enkelt och förhållandevis billigt sätt att resa i Spanien, men beroende på en hurudan resa man vill göra förstås. Bussarna är i vissa fall så billiga att det är nästan skrattretande. Hostell och pensionat finns det mycket av och beroende på säsongen och staden kan de vara riktigt billiga, kring 10-15 euro och lite dyrare mellan 20-30 euro. Högre pris om det är högsäsong eller helg. För att åka till Spanien behöver man egentligen bara ett öppet sinne, lite spanska-kunskaper och bondförnuft. Man kan kanske inte lita på alla och det lönar sig att hålla i väskan på gatan och i metron, men jag upplevde aldrig storstaden Madrid som farlig även om jag hörde om rån (oftast ficktjuvar) och våldsamheter i de fattigare kvarteren. Man skall veta lite var man rör sig (generellt sätt är de södra delarna av Madrid fattigare och oroligare, men t.ex. Lavapiés som varit ökänt börjar bli bättre och jag rörde mig mycket och gärna där) och egentligen är det lika stor chans att nåt händer som i Finland. Jag kom hem med en uppsjö av fina upplevelser, förbättrade spanska-kunskaper, många nya vänner och med mycket ny kunskap om arkitektur och relaterade ämnen. Dessutom vill jag definitivt åka tillbaka till Madrid, kanske bara på besök eller helst för att jobba en tid, för det känns som om det ännu finns mycket kvar att lära sig och uppleva, som jag på ett halvår helt enkelt inte hann med.