VÅRDFAKTA Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen. Temakapitel: Ordning och reda i välfärden

PRIVAT VÅRDFAKTA 2016 Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen Temakapitel: Ordning och reda i välfärden

Förord Sedan 25 år tillbaka är vi vana vid att både kunna välja och välja bort. Idag är den privat drivna vården och omsorgen en viktig del av välfärden. Konkurrensen visar sig höja kvaliteten, och det pågår en diskussion om hur vi kan göra vårdyrket mer attraktivt. Diskussionen är viktig, inte minst i skenet av utmaningarna med en allt större andel äldre i befolkningen. Samtidigt finns det en politisk vilja att begränsa möjligheterna att driva vårdföretag. Privat Vårdfakta 2016 är den femte i ordningen. Den har blivit ett viktigt redskap för alla som vill ha fakta och statistik. I årets upplaga lyfter vi frågan om ordning och reda i ett särskilt kapitel som visar hur tydliga krav och riktlinjer bidrar till att säkra och utveckla den moderna välfärden. Stockholm i juni 2016 Håkan Tenelius Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna 3

Innehåll Valfriheten 6 Svenskarna om valfrihet 8 Från monopol till mångfald med LOV 10 Svenskarna om likvärdig vård 12 Valfrihet i sjukvården 12 Valfrihet i omsorgen 13 Valfrihetsläget i kommunerna 14 Effekter av valfrihet 15 Aktiva val 21 Företagen 22 Andel i privat regi 24 Småföretagarbransch 27 Små och stora vård- och omsorgsgivare 28 Företagsledarna 32 Ekonomi 33 Vinst eller förlust 34 Utveckling eller avveckling 37 Vinstdrivande vårdföretag i Norden 40 Svenskarna om vinster i vården 41 Medarbetarna 44 Sysselsättning 46 Rekryteringsbehov 47 Tillgång på medarbetare 48 Blivande medarbetare om arbetsgivarna 50 Integrationsmotor 52 Lönenivå 53 Utbildningsnivå 54 4

Sjukfrånvaro 55 Medarbetarna om arbetsplatsen 56 Framtidens entreprenörer 59 Innehåll Sjukvård 60 Kvalitet 62 Några utmaningar 69 Äldreomsorg 70 Kvalitet 72 Några utmaningar 81 Personlig assistans 82 Kvalitet 84 Några utmaningar 87 Individ och familj (socialtjänst) 88 Kvalitet 90 Några utmaningar 95 Ordning och reda i välfärden 96 Tillstånd 98 Etiska krav 100 Kvalitetskrav 102 Transparens 103 Meddelarskydd 104 Arbetsvillkor 105 Källor 106 Om Vårdföretagarna 118 5

Valfriheten Myt: Valfrihet kostar mer för samhället. Dels är det dyrare för individen att välja en privat driven vårdcentral eller ett privat äldreboende än offentlig vård och omsorg. Dels är det mer kostsamt för landstinget och kommunen att erbjuda medborgarna privata alternativ. 6

Verklighet: Nej, privat och offentlig vård och omsorg kostar lika mycket. Individen betalar samma patient- och brukaravgifter oavsett vem som driver vården eller omsorgen. Landsting och kommuner har samma ersättningsnivåer för de offentligt drivna verksamheterna som för dem i privat regi. Valfriheten Undersökningar visar att enbart 27 procent av svenska folket och 60 procent av beslutsfattarna inom svensk hälso- och sjukvård känner till att kostnaderna är desamma. 1 7

Svenskarna om valfrihet De flesta anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare. 2 90 % anser att valfrihet inom äldreboende är viktigt. 8 85 % anser att valfrihet inom sjukvård är viktigt.

84 % anser att valfrihet inom personlig assistans är viktigt. Valfriheten 83 % anser att valfrihet inom hemtjänst är viktigt. 90 % anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med. 9

Från monopol till mångfald med LOV Under 1990-talet både under socialdemokratisk och borgerlig regering genomfördes olika avreglerings- och valfrihetsreformer. Det gjorde det privata vårdföretagandet möjligt. Framförallt gav det patienter och brukare valfrihet. Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 2009. Den innebär att både privata och offentliga utförare får skattefinansierad ersättning för sina verksamheter. LOV ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg. Patienten eller brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkostnadsskydd vare sig det är vård och omsorg i privat eller offentlig regi. 10

Innan LOV infördes fanns endast lagen om offentlig upphandling (LOU). Till skillnad från LOV innebär LOU ingen automatisk valfrihet för den enskilda. Då är det kommunen eller landstinget som bestämmer vilken vård- och omsorgsgivare som ska anlitas. Idag finns båda upphandlingsformerna. Valfriheten Med LOV ställer landsting och kommuner krav på alla utförare inom en viss verksamhet. Företagen som uppfyller dessa kvalitetsoch kompetenskrav blir godkända som vårdgivare. Detta kallas för etablerings frihet. Det stimulerar utförarna att måna om sina patienter och brukare. De konkurrerar med kvalitet, och inte med pris, eftersom ersättningsnivån är bestämd på förhand. 3 En ytterligare skillnad är att LOV ger bättre kontinuitet för patienten och brukaren än LOU. Långsiktigheten i LOV bidrar också till en ökad investeringsvilja i verksamheten. 11

Svenskarna om likvärdig vård 83 % av svenska folket anser att det är viktigare att vården är likvärdig i hela landet än att värna om det kommunala självstyret. 4 Valfrihet i sjukvården Alla landsting har sedan den 1 januari 2010 egna valfrihetssystem vårdval i primärvården. Några landsting har också infört vårdval i andra delar av sjukvården, som operation av gråstarr, öppen ögonsjukvård, gynekologi och fysioterapi. Vårdval på flest områden inom specialistsjukvården har Stockholms läns landsting. 5 12

Valfrihet i omsorgen Valfriheten Det är upp till varje kommun att själv avgöra om de ska införa valfrihetssystem enligt LOV i omsorgen eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har drygt hälften 176 stycken infört eller fattat beslut om att införa LOV. I dessa kommuner är valfrihet inom hemtjänst vanligast. Men 39 kommuner har även valfrihet inom ramen för Lagen om stöd och service (LSS). 6 Brukare och anhöriga i kommuner som har infört LOV i hemtjänsten är överlag positiva till att kunna välja utförare. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd. 7 13

Valfrihetsläget i kommunerna Mellan oktober 2015 och april 2016 har tre kommuner valt att kliva ur LOV, samtidigt som sju har infört eller beslutat om att införa LOV. 8 Kommuner med LOV i drift eller som fattat beslut om att införa LOV. Kommuner som beslutat att inte införa LOV, ännu inte fattat beslut om att införa LOV eller valt att ta bort LOV. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), beslutsläget om LOV april 2016. 14

Effekter av valfrihet Valfriheten Primärvård Fler patientbesök utan nya kostnader Antalet patientbesök i primärvården har ökat med tio procent sedan vårdvalet infördes, men kostnadsramen har i stort sett varit konstant. 9 Vårdvalet har lett till en kvalitetsdriven konkurrens eftersom patienternas möjlighet att välja och välja bort vårdgivare gör att ingen kan ta sina patienter för givna. Tillgänglighet Sedan vårdvalet infördes har antalet vårdcentraler blivit 20 procent fler, vilket innebär att fyra av fem patienter har minst två vårdcentraler i sin närhet att välja mellan. 10 På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda. 11 Även andelen patienter som anser att det är lätt att komma i kontakt med sin vårdcentral har ökat markant sedan vårdvalet infördes. 12 Antalet vårdcentraler i tätbefolkade områden jämfört med glesbygd är proportionellt mot befolkningen som bor i dessa områden. 13 15

Många privata vårdgivare har startat vårdcentraler utanför de stora städerna sedan vårdvalet infördes. Det har bland annat skett i: 14 Alfta, Alingsås, Arvika, Avesta, Bjuv, Borlänge, Bromölla, Bålsta, Emmaboda, Eskilstuna, Eslöv, Falun, Filipstad, Flen, Gislaved, Grums, Gällivare, Holmsund, Hoting, Hudiksvall, Härnösand, Katrineholm, Kungsbacka, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Lycksele, Norrtälje, Nässjö, Olofström, Piteå, Sandviken, Strömsund, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Sölvesborg, Tibro, Tranås, Töcksfors, Ulricehamn, Varberg, Vetlanda och Örnsköldsvik. På samma sätt har privata vårdgivare även etablerat sig i storstädernas mindre välbärgade stadsdelar och förorter. Det har bland annat skett i: Angered, Bergsjön och Biskopsgården i Göteborg; Lindängen och Rosengård i Malmö samt i Husby, Rinkeby, Ronna, Tensta och Vårberg i Stockholmsregionen. 16

Exempel på mindre orter där det numera finns privat drivna vårdcentraler Valfriheten 17

Specialistvård Även i specialistvården leder vårdval till mer vård för skattepengarna och ökad tillgänglighet. När Stockholms läns landsting införde vårdval för höft- och knäprotesoperationer ökade antalet operationer med 20 procent på ett år. Köerna för patienterna kortades, samtidigt som genomsnittskostnaden för operationen sänktes med 17 procent. 15 I januari 2016 fick 98 procent av alla patienter sin gråstarrsoperation inom vårdgarantins gränser i Stockholm, jämfört med 86 procent av alla grå starrspatienter i Sverige. Vårdvalet och mångfalden av vårdgivare har därmed bidragit till att sju av tio patienter i länet fått sin operation inom en månad. 16 18

Valfriheten Ett annat exempel är vårdvalet för läkemedelsbehandling för opiatmissbrukare i Skåne. Antalet patienter med missbruk som får vård har ökat med en tredjedel. Köerna har försvunnit genom en fördubbling av antalet mottagningar, samtidigt som kostnaden per patient har minskat. 17 Omsorg Mångfald Många privata företag bedriver profilerade omsorgsverksamheter som riktar sig till personer med särskilda behov eller önskemål. I 41 procent av landets LOV-kommuner finns utförare med särskild inriktning eller specialistkompetens. 18 Det handlar ofta om språkkompetens men också om kulturella inriktningar eller kompetens inom särskilda sjuk domar, som till exempel demens. Sådana profilerade verksamheter har det offentliga ofta inte själva möjlighet att bedriva. 19

Kvalitet Det råder samstämmighet bland biståndshand läggare om att LOV har bidragit till att höja kvaliteten generellt inom hemtjänsten. Konkurrensen har lett till att både kommunala och privata utförare anstränger sig för att leverera hemtjänst av god kvalitet. Kvalitets krav i förfrågningsunderlagen leder också till att kvaliteten blir mer likvärdig mellan utförarna enligt biståndshandläggarna. 19 Nöjdhet En jämförande studie som Socialstyrelsen genomfört om nöjdhet inom äldreomsorgen visar att personer över 65 år med färre än 25 hemtjänsttimmar per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV, jämfört med personer i kommuner som inte har gjort det. För äldre med fler än 25 timmars hemtjänst per månad är det ingen skillnad i nöjdheten mellan kommunerna. 20 20

Aktiva val 2 av 3 svenskar säger att de har gjort ett aktivt vårdval i primärvården. 21 Valfriheten 9 av 10 äldre i kommuner som infört LOV i hemtjänst använder sin valfrihet. 22 Det har riktats kritik mot den information som brukaren får inför ett val av utförare av hemtjänst. Informationen anses bristfällig, och det är svårt att jämföra olika alternativ, deras profil och kvalitet. Stödet till den enskilda i valsituationen behöver utvecklas, särskilt för den mindre grupp som inte har förmågan att välja själva och heller inte får stöd av andra för att göra ett val. 21

Företagen Myt: Alla riksdagspartier har en väljarmajoritet som är emot vinster i välfärden. 22

Verklighet: Nej, enligt SOM-institutets mätning av opinionen har de som tycker att det är bra med ett förbud mot vinstutdelning minskat från 69 procent 2013 till 58 procent 2014. Inte bland något av allianspartierna finns en väljarmajoritet som är för ett förbud av vinstutdelning. 23 Företagen 23

Andel i privat regi Sjukvård Under 2014 gjordes nästan 23 miljoner patientbesök hos privata vårdgivare i hälso- och sjukvården, varav 18 miljoner i primärvården. 24 44 % 34 % Primärvård 44 % av alla patientbesök sker hos privata utförare. Hela sjukvården 34 % av alla patientbesök sker hos privata utförare. 24

Äldreomsorg I oktober 2015 fick närmare 41 000 äldre personer sin hemtjänst av en privat omsorgsgivare, och drygt 17 000 äldre personer bodde i ett privat drivet äldreboende. 25 Företagen 24 % 19 % Hemtjänst 24 % av timmarna utförs av privata utförare. Äldreboende 19 % bor i ett privat drivet äldreboende. Personlig assistans I mars 2016 fanns det cirka 16 000 personer med funktionsnedsättning som omfattades av assistansersättning från Försäkringskassan. 26 65 % av alla som har personlig assistans har valt en privat utförare. 25

Individ och familj (socialtjänst) År 2014 fick 28 700 barn och unga någon gång under året vård enligt socialtjänstlagen (SoL). Det är framförallt barn över 15 år som får en insats. Den vanligast förekommande placeringsformen var familjehem. 27 HVB-hem 57 % av hemmen drivs av privata utförare. 28 Under 2015, fram till 30 november, kom drygt 32 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. 29 Dessa individer placerades framför allt i HVB-hem, familjehem och stödboende. I mars 2016 fanns det enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 1 346 HVB-hem för ensamkommande. HVB-hem ensamkommande 37 % av hemmen drivs av privata utförare. 30 26

Småföretagarbransch Företagen Av de drygt 12 000 vård- och omsorgsföretagen har 93 procent färre än 20 anställda. Antal företag per storleksklass 2014 31 11 880 518 173 120 69 0 19 20 49 50 99 100 249 250+ Antal årsanställda 27

Små och stora vårdoch omsorgsgivare De tio största privata vård- och omsorgsgivarna står tillsammans för knappt 40 procent av omsättningen. Det betyder att den privat drivna vården och omsorgen domineras av mindre aktörer. Under det senaste året har tre av de tio största företagen noterats på Stockholmsbörsen, och AP-fonderna är bland de största ägarna i två av dessa. 32 28

De största privata vård- och omsorgsgivarna utifrån omsättning 33 Företagen ~60,2 % ~39,8 % Previa Förenade Care Team Olivia Frösunda Humana Aleris Attendo Ambea Capio Praktikertjänst 10 största vård- och omsorgsgivarna Övriga vård- och omsorgsgivare 29

Många små aktörer År 2014 fanns det 223 privata vårdgivare i primärvården. Av dessa drev 182 en enda vårdcentral. 34 De flesta privata äldreomsorgsföretag är små. De sex största privata aktörerna inom hemtjänsten står tillsammans för knappt sju procent av all hemtjänst, privat och offentlig. När det gäller äldreboenden är motsvarande siffra cirka elva procent. 35 30

De sex största privata äldreomsorgsföretagen Hemtjänst Äldreboende Företagen Hemtjänst Andel av total Äldreboende Andel av total Attendo 3,4 % 4,7 % Humana 1,6 % 0,5 % Vardaga 0,0 % 4,4 % Aleris 1,0 % 1,1 % Team Olivia 0,7 % 0,0 % Frösunda 0,0 % 0,1 % 31

Företagsledarna 54 procent av vård- och omsorgsföretagen leds av kvinnor. Det kan jämföras med övriga näringslivet, där andelen är 29 procent. 36 Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man. 37 Det är den bransch i näringslivet som har i särklass högst andel kvinnor på ledande positioner, både i ledningar och styrelser. Även i de stora företagen är branschen mer jämställd. I företag med fler än 200 anställda var 38 procent av styrelseledamöterna kvinnor år 2013, jämfört med 23 procent i näringslivet i stort. 38 Vart femte av vårdens små och medelstora företag drivs av en person med utländsk bakgrund. I övriga näringslivet har var åttonde företagare utländsk bakgrund. 39 32

Ekonomi Redovisningen gäller för hela vård- och omsorgsbranschen år 2014 40 Företagen 2014 Antal årsanställda 139 028 Antal företag 12 760 Nettoomsättning (mdkr) 108,1 Tillväxt 4,9 % Rörelsemarginal * 7,3 % Skatt (mdkr) 1,5 Årets resultat (mdkr) 5,4 Utdelning (mdkr) ** 3,6 Återinvesteringar (mdkr) *** 2,9 * Rörelsemarginal är andelen av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning. ** Utdelning/vinstuttag är avkastning på det kapital och andra resurser som ägarna till företaget har lånat ut till verksamheten. *** Återinvesteringar är summan av det kapital som gått tillbaka till verksamheten, efter det att räntor och skatt har betalats och eventuell utdelning till ägarna skett. 33

Vinst eller förlust Ersättningsnivå I valfrihetssystemen är tanken att kommuner och landsting behandlar offentliga och privata vårdgivare lika. De får samma ersättning från kommunen eller landstinget för sina brukare och patienter. Varje kommun och landsting beslutar själva om ersättningsnivåer, liksom om krav på uppdrag och kvalitet. Vissa komplexa tjänster väljer kommuner och lands ting att upphandla i pris- eller kvalitetskonkurrens enligt LOU, exempelvis särskilt boende för äldre samt tjänster inom individ och familj. För personlig assistans gäller dock en nationellt fastställd ersättning. Underskott Precis som i all företagsverksamhet finns många anledningar att leverera hög kvalitet. Valfrihet ger den enskilda möjlighet att välja bort verksamheter som inte fungerar. Möjligheterna till överskott hänger därför tätt ihop med hur nöjda patienter och brukare verksamheten har. Vinsten får därmed en kvalitetssäkrande funktion. Möjligheten att få verksamheten att gå runt påverkas även av ersättningsnivån. När motsvarande offentlig verksamhet får gå med underskott blir villkoren för privata och offentliga vårdgivare inte längre lika. 34

Till exempel gick nästan hälften av de landstingsdrivna vårdcentralerna med underskott 2012. 41 Företagen I sju av tio kommuner med LOV i hemtjänsten, och som har redovisat sitt resultat för egenregi 2014, går den kommunala hemtjänsten med underskott. 42 Sveriges kommuner går årligen med 10 12 procent i underskott på personlig assistans utförd i egen regi. 43 Överskott Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 108,1 miljarder kronor år 2014. Rörelsemarginalen som anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning var i genomsnitt sju procent. Den ligger i linje med övriga näringslivet. De företag som gick med vinst återinvesterade 2,9 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela sin vinst. 44 35

Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. Det kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare. 45 Vinstutdelningen 2014 var totalt 3,6 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka tre procent av om sättningen. Huvuddelen av utdelningen skedde i små företag och i kooperativt ägda företag. 46 Genom vinsten kan de som har satsat i företaget få ränta på de pengar som de lånat ut till verksamheten och få kompensation för de risker och uppoffringar som följer av deras verksamhet. Likaså kan de som inte haft möjlighet att ta ut marknadsmässig lön få ersättning. 36

Utveckling eller avveckling Företagen Den pågående utredningen om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster den så kallade Reepalu-utredningen skapar en osäkerhet som påverkar välfärden negativt. Den ska i november 2016 föreslå nya regler som syftar till att starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på annat sätt föra ut medel från verksamheten, även i samband med försäljning. 47 Återkommunaliseringar i närtid har främst skett av ideologiska skäl och inte på grund av bristande kvalitet. 48 Majoriteten av vård- och omsorgsföretagen är oroliga för sina verksamheters framtid. 49 Med regleringar av vinstutdelning blir det svårt för aktiebolag särskilt små att kunna fungera normalt och växa. Större företag vittnar om att mindre företag kontaktat dem med önskemål om att bli uppköpta. 50 37

Tillväxt Enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex vek tillväxtkurvan för vård- och omsorg av efter mars 2015, då utredningen tillsattes. I september 2015 var tillväxten nere på 1,8 procent, vilket i princip motsvarar befolkningstillväxten. Många av de vård- och omsorgföretag som på senare tid ingått nya avtal med landstinget eller kommunen uppger att avtalen har fått en kortare uppdragstid, mindre omfattning eller lägre ersättning per insats. 51 Vinst och kvalitet Varken i forskningen eller i erfarenheter från kommuner och landsting går det att styrka att vinstintresse går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor. Vinst motivet ger istället incitament för kostnadsreduktion och effektivitet samt stimulerar utveckling av innovativa lösningar, vilket på sikt är välfärdshöjande. 52 Patienternas och brukarnas valmöjligheter är samtidigt ett viktigt verktyg för att motverka konflikter mellan vinstintresse och andra intressen. Läs mer om hur privata vård- och omsorgsgivare levererar god kvalitet i respektive branschkapitel. 38

Man måste låta företagen göra vinst om de minskar sina kostnader eller överträffar kvalitetsförväntningarna. Det gäller att uppmuntra och sporra dem till att jobba effektivt. Med begränsade vinstmöjligheter lockar man bara till sig de minst effektiva, sämsta företagen. Företagen SVT-intervju med Nobelpristagaren i ekonomi Jean Tirole den 5 december 2014, om införande av vinsttak för privata aktörer inom vård och omsorg 39

Vinstdrivande vårdföretag i Norden Precis som i Sverige är vården i övriga nordiska länder i huvudsak offentligt finansierad, och det finns privata utförare inom äldreomsorg och sjukvård. Inget nordiskt land har vinstbegränsningar i vård och omsorg och utvecklingen går mot mer valfrihet i hela regionen. 53 Möjlighet för privata vinstutdelande företag att bedriva verksamhet Sjukvård Äldreomsorg Danmark Finland Norge Sverige 40

Svenskarna om vinster i vården 54 Företagen 21 % har ingen uppfattning. 31 % motsätter sig detta. Det är en minskning på fyra procentenheter sedan mätningen 2014. 48 % av svenskarna anser att vårdföretag måste kunna gå med vinst för att ha möjlighet att utveckla och driva sin verksamhet. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan mätningen 2014. 41

62 % av svenska folket vill inte ha förbud mot välfärdsföretag i äldreomsorgen i den kommun de bor i. 65 % av svenska folket vill inte ha förbud mot välfärdsföretag i sjukvården i det landsting de bor i. 55 42

Svenska folket tror att den genomsnittliga vinstutdelningen i vården och omsorgen är drygt sex gånger så stor som den är i verkligheten. Beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård tror att den är nästan dubbelt så stor. Företagen Hur många kronor av en 100-lapp tror du går åt till ägarnas vinstuttag i vård- och omsorgsföretagen? 56 20 kronor 3,3 kronor 6 kronor Verklig vinstutdelning Beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård Svenska folket 43

Myt: Villkoren för medarbetare i privat driven vård och omsorg är sämre än de som gäller i offentligt driven verksamhet. Medarbetarna 44

Verklighet: Nej, det stämmer inte. Alla medarbetare som arbetar i vård- eller omsorgsföretag anslutna till Vårdföretagarna omfattas av kollektiv avtal. De privata företagen betalar högre löner än den offentliga vården och omsorgen. 57 Privatanställda är generellt mindre sjukskrivna 58 och trivs bättre på sina arbetsplatser. 59 Medarbetarna 45

Sysselsättning De privata vård- och omsorgsgivarna sysselsatte under 2013 167 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster i den i huvudsak skattefinansierade välfärden. 60 Andel medarbetare hos privat vårdgivare fördelat per bransch 61 Privatanställda Offentliganställda 40 % 17 % 15 % 70 % 83 % 85 % 60 % 30 % Primärvård All hälsooch sjukvård Äldreomsorg Personlig assistans 62 46

Andel fasta jobb Kontinuitet i mötet mellan den anställda och brukaren är central för kvaliteten i välfärden. Privat vård och omsorg har högre andel fasta jobb bland undersköterskor och vårdbiträden än vården och omsorgen i offentlig regi. 63 Medarbetarna Rekryteringsbehov Till 2023 Fram till 2023 behövs 225 000 nya medarbetare i den svenska vården och omsorgen om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent, cirka 90 000 personer, beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. 64 Till 2040 År 2040 beräknas andelen äldre över 80 år ha fördubblats till cirka åtta procent av befolkningen. Om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040. 65 47

Tillgång på medarbetare Den senast publicerade rapporten på området visar att sedan början av 1980-talet har antalet förstahandsansökningar till gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskat med nästan 90 procent. 66 Enligt Skolverket lockade vård- och omsorgsprogrammet bara 3,7 procent av alla gymnasieelever läsåret 2014/15. 67 Vårdföretagarna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommunal samt Arbetsgivarföreningen KFO driver tillsammans Vård- och omsorgscollege. Det är en utbildning som syftar till att öka kvaliteten på vård- och omsorgsprogrammet. Satsningen görs i nästan hela landet och bygger på nationell och regional samverkan mellan arbetsliv och utbildning. 48

Vårdens entreprenörer är en nyckel för att klara kompetensförsörjningen i sjukvården. Läkare verksamma i primärvården upplever att små privat drivna vårdcentraler har bättre förhållanden på nästan alla områden, bland annat bättre kontinuitet, nöjdare läkare, nöjdare personal, bättre arbetsmiljö, mer tid för kompetensutveckling och nöjdare patienter. 67 De privat drivna vårdcentralerna lyckas i högre grad attrahera och behålla duktig och kunnig personal i sina verksamheter. 69 Konkurrensverket pekar på att landstingen bör bejaka de privata vårdgivarna som i större utsträckning har fast läkarbemanning. 70 Medarbetarna Hälften av svenska folket anser att konkurrens om arbetskraften med flera olika arbetsgivare är bra för de anställda. En fjärdedel tycker inte det. 71 Men utifrån dagens politiska debatt har det nu blivit svårare för privata vård- och omsorgsgivare att rekrytera och behålla medarbetare då dessa ofta uttrycker en oro för de privata alternativens framtid. 72 49

Blivande medarbetare om arbetsgivarna 7 av 10 studerande till sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare privat eller offentlig. 73 Vårdstuderande upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituationen, löneutvecklingen och karriär möjligheterna. Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare. Nästan 6 av 10 blivande barnmorskor bedömer att de skulle ha bäst möjligheter att påverka sin arbetssituation och få gehör för sina idéer hos en privat vårdgivare. Motsvarande siffra för den landstingsdrivna vården är 1 av 10. 50

50 % 13 % Medarbetarna Drygt hälften av blivande barnmorskor bedömer att karriär möjligheterna skulle vara bäst hos de privata arbetsgivarna, medan 13 % anser att detta är bäst hos offentliga arbetsgivare. 92 % av blivande barnmorskor bedömer att lönen och andra förmåner är bäst hos privata arbetsgivare. 74 51

Integrationsmotor Vård- och omsorgssektorn kan ofta erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Bland de anställda är andelen utrikesfödda högre inom vård- och omsorgssektorn än inom andra branscher. Till exempel är 32 procent av läkarna och 23 procent av de personliga assistenterna födda i andra länder än Sverige, jämfört med övriga arbetsmarknadens 14 procent. 75 Drygt en femtedel av vård- och omsorgsföretagen har en företagsledare med utländsk bakgrund. 76 Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad anställa människor med utländsk bakgrund, i jämförelse med chefer med svensk bakgrund. 77 52

Lönenivå Lönenivån för privat anställda medarbetare inom vård och omsorg är generellt högre än för de offentliganställda. 78 Medarbetarna Genomsnittliga skillnader i lönenivåer Sjuksköterskor: 2 000 3 000 kronor mer per månad i privat regi. Vård- och omsorgspersonal: 300 500 kronor mer per månad i privat regi. 53

Utbildningsnivå Medarbetarna hos privata vård- och omsorgsgivare har något oftare eftergymnasial utbildning i jämförelse med offentligt anställda. Skillnaderna är små; 2013 hade 30 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 28 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården hade 72 procent av de privatanställda eftergymnasial utbildning, mot 70 procent av de offentligt anställda. 79 54

Sjukfrånvaro Medarbetare hos privata vård- och omsorgsföretag är sjukskrivna i mindre utsträckning än offentliganställda, men totalt sett tillhör vårdoch omsorgsanställda de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället. Medarbetarna Andel sjukskrivna (mellan 15 och 89 dagar) av totalt antal medarbetare 80 Privatanställda Offentliganställda Hälsa och sjukvård 8,7 % 10,4 % Äldreomsorg 11,6 % 13,4 % Omsorg av personer med funktionsnedsättning 9,4 % 12,2 % 55

Medarbetarna om arbetsplatsen Privata vårdgivare får generellt något högre betyg av sina medarbetare än vad offentliga arbetsgivare får. 81 Andel som är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras 52 % 47 % 50 % Privat Kommun Landsting 56

Andel som är nöjda med den fysiska arbetsmiljön 42 % 38 % 36 % Medarbetarna Privat Kommun Landsting Andel som instämmer i att högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är hög 30 % 22 % 20 % Privat Kommun Landsting 57

Andel som anser att man får den utbildning man önskar och behöver 37 % 31 % 35 % Privat Kommun Landsting Andel som upplever att sjukfrånvaron allt från en dag till långtidssjukskrivning är låg på sin arbetsplats 45 % 38 % 38 % Privat Kommun Landsting 58

Framtidens entreprenörer Nästan varannan sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså Medarbetarna 57 % av barnmorskestudenterna och tre av fyra som studerar till fysioterapeut. 82 59

Sjukvård Myt: Vårdvalet har gjort vården mindre jämlik. 60

Verklighet: Nej, det stämmer inte. Riksrevisionen hävdade 2014 att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård. 83 Men studien blev omstridd, bland annat på grund av ett selektivt urval av resultat. 84 De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del. 85 Sjukvård Vårdanalys visade 2015 att vårdvalet inte har påverkat jämlikheten i primärvården negativt. Patienter med låg utbildning och låg inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Allvarligt sjuka patienter har i absoluta tal ökat antalet läkarbesök mer än andra patienter sedan vårdvalet infördes. 86 Internationella jämförelser visar att länder som länge har haft valfrihet ofta har en mer jämlik sjukvård än Sverige. 87 61

Kvalitet Vad tycker patienterna Av de 20 mest populära vårdcentralerna i Sverige är 16 privat drivna. I 16 av landets 21 landsting och regioner är det en privat driven vårdcentral som har högst patientnöjdhet. Patienterna ger även generellt högre kvalitetsbetyg till vårdcentralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna. När det gäller kontinuitet i kontakterna får de privat drivna mottagningarna väsentligt högre betyg av sina patienter. För de övriga kvalitetsparametrarna är skillnaderna mindre, men entydiga. 88 62

Patientupplevd kvalitet 2015 89 Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler Sjukvård Delaktighet och involvering 76 % 73 % Emotionellt stöd 76 % 72 % Helhetsintryck 82 % 79 % Information och kunskap 76 % 72 % Kontinuitet och koordinering 66 % 75 % Respekt och bemötande 86 % 85 % Tillgänglighet 85 % 82 % 63

Vårdgarantin i primärvården Enligt vårdgarantin ska patienten nå primärvården samma dag och få en tid för läkarbesök inom en vecka. Under hösten 2015 levde de privat drivna vårdcentralerna i högre utsträckning upp till vård garantins krav än de landstingsdrivna mottagningarna. Andel av patienterna 90 Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler 92 % 88 % 92 % 89 % Andel som fick kontakt med vårdcentralen samma dag Andel som fick läkarbesök inom 7 dagar 64

Kontinuitet i primärvården 91 Andel läkare som är nöjda med att kunna erbjuda fast läkarkontakt Sjukvård 73 % av läkarna på privat drivna vårdcentraler 45 % av läkarna på landstingsdrivna vårdcentraler 65

Andel läkare som skulle rekommendera sin vårdcentral 92 88 % av läkarna på privat drivna vårdcentraler 74 % av läkarna på landstingsdrivna vårdcentraler 66

Patienterna upplever att kontinuiteten är bättre hos de privata vårdgivarna. 93 Sjukvård Andel av patienterna som menar att de får träffa samma läkare vid sina besök hos vårdcentralen 64 % 47 % Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler De privat drivna vårdcentralerna har i högre utsträckning fasta läkare än de landstingsdrivna. 82 procent av läkarna som arbetar på privat drivna vårdcentraler anger att alla, eller nästan alla, läkartjänster är besatta på deras vårdcentral. Motsvarande siffra för de landstingsanställda läkarna är 53 procent. 94 67

Privat drivna sjukhus Socialstyrelsen har kartlagt väntetiderna på alla akutmottagningar. Snabbast med att ge patienterna en läkarundersökning var landets enda privat drivna akutsjukhus, Capio S:t Göran. En patient får vänta i genomsnitt fyra gånger så lång tid på att bli undersökt av läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som på Capio S:t Göran i Stockholm: 1 timme och 49 minuter jämfört med 28 minuter. 95 Det privat drivna akutsjukhuset Capio S:t Göran är effektivast i en studie av tre akutsjukhus i Stockholms läns landsting. Capio S:t Göran har nöjdare patienter, nöjdare personal och lägst andel återinläggningar. Sjukhuset klarar även landstingets kvalitetsmål bäst och har samtidigt lägre kostnader än de offentligt drivna sjukhusen i jämförelsen. 96 68

Dagens Medicin presenterade i mars 2016 en rankinglista över Sveriges sjukhus. Bland de fem bästa mindre sjukhusen drivs tre helt eller till stor del i privat regi. Det är lasarettet i Motala, där ungefär halva verksamheten drivs av Aleris och den andra hälften av Region Östergötland, Capio S:t Görans sjukhus samt Bollnäs sjukhus, som drivs av Aleris. Rankningen är gjord utifrån medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientenkäter, trycksår och överbeläggningar. 97 Sjukvård Några utmaningar Politisk osäkerhet: Hämmar den fortsatta utvecklingen av valfriheten i sjukvården. Ojämlika spelregler: Landsting räknar inte upp ersättningar, trots ökade kostnader. Underskott i den landstingsdrivna vården täcks, utan att ersättningen till de privata vårdgivarna regleras i motsvarande grad. Detaljerade regler och ersättningssystem: Håller tillbaka innovation, nya arbetssätt och patientnytta. Inte möjligt att jämföra kvalitet: Patienter kan inte på ett rättvist sätt jämföra olika vårdgivare. Kompetensförsörjningen: Stor brist på legitimerad sjukvårdspersonal inom flera specialistområden. 69

Äldreomsorg Myt: Blöjor vägs för att dra ner på kostnader i äldreomsorgen. 70

Verklighet: Nej, det stämmer inte. Alla utförare inom äldreomsorg både i offentlig och privat regi ska väga inkontinensskydd enligt kvalitetsriktlinjer från Socialstyrelsen. Syftet är att kunna anpassa skydden till individen. Andelen individuellt utprovade inkontinensskydd är högre inom den privat drivna vården, 92 procent, jämfört med den kommunala där motsvarande andel är 78 procent. 98 Äldreomsorg Det finns stora kunskapsluckor kring vägning av inkontinensskydd. En undersökning bland beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård visar att enbart 64 procent är insatta i hur det ligger till kring vägning av inkontinensskydd. Nästan en av fem tror felaktigt att inkontinensskydd vägs för att omsorgsgivaren ska kunna dra ner på kostnader. 99 71

Kvalitet Socialstyrelsens kvalitetsmätningar Äldreboende Enligt Socialstyrelsen är kvaliteten på de privat drivna äldreboendena bättre än hos de kommunala på samtliga påverkbara kvalitetsparametrar. 100 Samtidigt har kvaliteten i kommunala äldreboenden förbättrats sedan förra året. Konkurrens och möjligheten att jämföra lyfter därmed hela branschen. 72

Jämförelser mellan privata och offentliga äldreboenden i riket 101 Privat Offentlig Äldreomsorg Andel personer med aktuell 97 % (inte äldre än sex månader) genomförandeplan. 90 % Andel enheter med tillgång till 84 % styrke- och balans träning minst en gång per vecka eller oftare. 65 % Andel personer med aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna. 78 % 92 % Andel personer med aktuell 96 % (inte äldre än sex månader) vårdplan den 1 april 2015. 89 % Andel personer vid enheten, som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året. 91 % 82 % Bemanningen av sjuksköterskor är ungefär 33 procent högre i privat drivna äldreboenden jämfört med kommunala. Bemanningen av omsorgspersonal är ungefär tre procent lägre i privata boenden. 102 73

Hemtjänst Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning är privata utförare av hemtjänst bättre än de kommunala på samtliga kvalitetsparametrar utom två. Här illustreras tre av frågorna i undersökningen. 103 Jämförelser mellan privata och offentliga utförare av hemtjänst Privat utförare Offentlig utförare Rutin för hur hemtjänstpersonalen ska agera när det finns misstanke om att den äldre personen är undernärd eller felnärd. 94 % 87 % Personer med aktuell genomförandeplan. 90 % 68 % Rutin för schemalagda möten med sjuksköterska. 66 % 93 % 74

Andra offentliga jämförelser Östersunds kommun genomförde en tvåårig forskningsstudie där två identiska äldreboenden, ett kommunalt och ett privat drivet, jämfördes utifrån vårdkvalitet, arbetsvillkor och ekonomi. Studien visade att det privat drivna boendet var bättre än kommunens på åtta av tio parametrar, till 26 procent lägre kostnad. Nöjdheten bland brukarna var lika. 104 Äldreomsorg Stockholms stad, med en relativt stor andel privat driven äldreomsorg, har undersökt samtliga regiformers uppfyllelse av ställda krav. Undersökningen visar att äldreomsorgsföretagen i högre utsträckning lever upp till ställda kvalitetskrav än de kommunala utförarna. 105 Vad tycker brukarna Bilden av äldreomsorgen i Sverige är generellt positiv. Cirka fyra av fem äldre är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst eller sitt äldreboende. 106 75

Äldreboende I Socialstyrelsens brukarundersökning har de äldre som bor i privat drivna äldreboenden i större utsträckning svarat att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på äldreboendet. Fler svarade även att de kan påverka tiderna för insatserna, att personalen kommer på avtalad tid samt att de får information i förväg om något förändras. På äldreboenden som drivs i privat regi upplever de äldre att det är något lättare att få träffa en sjuksköterska jämfört med på offentliga äldreboenden. Privata äldreboenden är även något bättre än de kommunala på att erbjuda de äldre aktiviteter och möjlighet att vistas utomhus. 107 En studie visar att det finns ett litet samband mellan personaltäthet och hur nöjda äldre är på sitt äldreboende, men personaltätheten verkar inte påverka andra kvalitets mått. Däremot kan låg personalomsättning och hög andel personal med relevant utbildning direkt kopplas till högre kvalitet. Det går alltså inte att dra slutsatsen att bemanningen ensam är avgörande för om kvaliteten är bra. 108 Hemtjänst Äldre med privata hemtjänstutförare upplever i högre grad att de kan påverka vilka tider personalen kommer jämfört med gruppen äldre som har kommunal hemtjänst. De äldre i privata hemtjänstverksamheter uppger också att de har större möjlighet att påverka sin omsorg och hur personalen ska utföra uppgifterna. Privat hemtjänst är bättre 76

på att passa avtalad tid samt meddela tillfälliga förändringar i förväg. Att träffa sjuksköterska, läkare och komma i kontakt med hemtjänstpersonalen är något lättare hos privata hemtjänstutförare än kommunala enligt de äldre. 109 Äldreomsorg Andel äldre som är nöjda med hemtjänstinsatser Privat regi Offentlig regi Andel som angett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider personalen kommer. 71 % 58 % Andel som uppgett att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov. 81 % 78 % Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast kommer på avtalad tid. 89 % 85 % Andel som uppger att personalen alltid eller oftast meddelar i förväg om tillfälliga förändringar. 74 % 68 % 77

Sammantagen nöjdhet med hemtjänsten 110 Privat regi Offentlig regi Mycket nöjd 51 % 49 % Ganska nöjd 38 % 40 % Varken nöjd eller missnöjd 8 % 8 % Ganska missnöjd 2 % 2 % Mycket missnöjd 1 % 1 % Även andra undersökningar pekar på att äldre är mer nöjda med privat hemtjänst, enligt mätning av Svenskt Kvalitetsindex 111 73,0 % 66,6 % Privata Offentliga 78

Vad tycker de kommunala uppdragsgivarna Kommunala chefer är positivt inställda till privata utförare och konkurrens i äldreomsorgen. De menar att det inte är skillnader i kvalitet mellan kommunal och privat äldreomsorg och att privata aktörer sänker den totala kostnaden för äldreomsorgen. Den kommunala äldreomsorgen verkar dessutom ha höjt sin standard tack vare konkurrens. Hälften av de kommuner som har LOV anger en tydlig förbättring i kvalitet i den kommunala regin sedan konkurrens infördes. 112 Äldreomsorg 82 % av kommuner med LOV och 55 % av kommuner utan LOV är positiva till konkurrens i äldreomsorgen. 79

I en intervjustudie som Socialstyrelsen genomfört framkommer det att biståndshandläggarna anser att LOV har bidragit till att höja kvaliteten generellt inom hemtjänsten. Konkurrensen mellan den kommunala och privata hemtjänsten har lett till att utförarna anstränger sig för att leverera hemtjänst av god kvalitet. Kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen leder också till att kvaliteten blir mer likvärdig mellan utförarna enligt biståndshandläggarna. 113 80

Några utmaningar Bristande kompetensförsörjning: För få tycker idag att äldreomsorgsyrket är attraktivt. Detaljerade regler: Hämmar nya arbetssätt och idéer och försvårar för små äldreomsorgsföretag att verka. Fasta ersättningsnivåer. Kommuner räknar inte alltid upp ersättningarna när nya kostnadsdrivande krav ställs. Ojämlika spelregler: Statliga satsningar på äldreomsorgen når inte alltid privata utförare och kommer därmed inte alla äldre till del. Äldreomsorg 81

Myt: Assistansföretag är välfärdens guldgruva. Personlig assistans 82

Verklighet: Nej, det stämmer inte, vinstnivåerna för personlig assistans är mycket låga. Ett ekonomiskt utdrag från Upplysningscentralen (UC) visar att drygt tre av tio privata assistansföretag inte når ett positivt resultat. De övriga sju ligger på en genomsnittlig vinstmarginal på 3,5 procent och de företag som gör stora vinster i branschen är lätträknade. 114 Prognosen visar ytterligare pressade marginaler under kommande år. 115 Personlig assistans 83

Kvalitet Idag saknas det utförliga nationella kvalitetsmätningar inom personlig assistans. Vårdföretagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare. Sveriges kommuner går årligen med 10 12 procent i underskott på personlig assistans utförd i egen regi. Sammantaget motsvarar underskottet runt 1,2 miljarder kronor. Många kommuner anser att de inte klarar att utföra uppdraget inom personlig assistans med den statliga kostnadsersättning som ges idag. 116 84

Med anledning av kostnadsökningarna lägger allt fler kommuner ut sin personliga assistans på privata utförare, vilket är ett gott betyg och ett tydligt tecken på att de enskilda alternativen håller en hög kvalitet och har förmågan att hushålla med knappa resurser. Personlig assistans Under 2014 köpte kommunerna verksamhet från andra assistansutförare för 12,2 miljarder kronor. Det motsvarar 21 procent av kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning. Mest köptes från privata företag. 117 85

Vad tycker brukarna Den senaste publicerade rapporten på området visar att brukarna känner tilltro och är mer nöjda med privata assistansanordnare än kommunala. Försäkrings kassans undersökning visar att 76 procent är nöjda med sin privata anordnare. Bland de som anlitat kommunen är 66 procent nöjda. 118 Försäkringskassans undersökning visar att 76 % är nöjda med sin privata anordnare... medan 66 % av de som anlitat kommunen är nöjda. 86

Några utmaningar Efterskottsbetalning: Försäkringskassan har fattat beslut om att utbetalning av assistans ersättning från den 1 oktober 2016 ska ske i efterskott, istället för i förskott som det är idag. Övergången till efterskott kommer att slå hårt mot hela branschen eftersom företag måste ligga ute med minst en månadslön innan de får in ersättning. Låg och fast ersättning: Schablonbeloppet för assistansersättningen är idag 288 kronor per timme och ska täcka samtliga kostnader. Fram till och med 2018 sker en fast uppräkning av ersättningen med 1,4 procent årligen, oberoende kollektivavtalade löneökningar och övriga händelser i samhället. Arbetsgivaravgifter för unga: Höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga slår hårt mot branschen, eftersom cirka var fjärde anställd är under 26 år. Personlig assistans 87

Individ och familj (socialtjänst) Myt: HVB-företag för ensamkommande flyktingbarn utnyttjar situationen och har höjt priserna kraftigt på senare tid. 88

Verklighet: Nej, det stämmer inte. I Vårdföretagarnas medlemspanel, genomförd i december 2015, uppgav nästan nio av tio HVB-företag att de låg kvar på samma pris som tidigare förhandlats med kommunen. Av de som angett att ersättningen inte var densamma var det tre av fyra som sänkt priserna. Individ och familj (socialtjänst) Kommunens ersättning från staten är 1 900 kronor per dag och ensamkommande barn. Det är ovanligt att summan som betalas ut till de privata utförarna ligger över den statliga ersättningen. I dessa fall handlar det om mycket krävande och personalintensiva insatser som medför höga kostnader. 89

Kvalitet Socialstyrelsens kvalitetsmätningar Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna för 21 av totalt 26 indikatorer inom verksamheterna boenden med särskilt stöd och daglig verksamhet. 119 90

Boende med särskilt stöd Privata utförare är bättre på att handleda personalen. Genomförandeplaner för handledning finns vid 74 procent av de privata enheterna men endast vid 40 procent av de offentligt drivna. För skriftliga rutiner vid förekomst av våld inom behandlingshem finns rutiner vid 87 procent av de privata enheterna men endast vid 70 procent av de offentligt drivna. 120 LSS-verksamhet Inspektioner utförda av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), visar att nystartade HVB-hem för ensamkommande barn i kommunens regi har fler brister än de privata. Vid 18 inspektioner av kommunala nystartade verksamheter fanns brister i fler än hälften av fallen. 121 Individ och familj (socialtjänst) Vad tycker brukarna Det saknas idag utförliga nationella brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg som är uppdelade och jämförbara utifrån regiform. Vårdföretagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare. 91

Vad tycker de kommunala uppdragsgivarna En undersökning från 2016 bland socialchefer i Sveriges kommuner visar att 83 procent av kommunerna använder sig av fristående utförare i social omsorg. Så här tycker socialcheferna om privata utförare: 122 73 % anser att de sannolikt inte eller absolut inte skulle klara sitt uppdrag utan tillgång till fristående utförare inom social omsorg. 64 % tror att de fristående utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitets utvecklingen av svensk socialtjänst. 92

77 % anser att de i mycket eller ganska stor utsträckning kan uppnå goda behandlingsresultat genom att använda fristående utförare. Individ och familj (socialtjänst) 98 % anser att de har ett mycket eller ganska bra samarbete med fristående utförare. 93

85 % anser att de fristående utförarna känne tecknas av professionalism. Andra mått som bidrar till kvalitetsutvecklingen Antalet platser på privat drivna HVB-hem, som behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), är i snitt 13,5. Motsvarande antal platser för kommunala HVB-hem, som inte behöver tillstånd, är i snitt 18,9. För många platser på liten yta riskerar att försämra livskvaliteten för placerade barn och ungdomar. 123 94

Några utmaningar Tillstånd krävs inte för kommunal verksamhet: Om ett privat företag tar över kommunens verksamhet kan verksamheten bedömas som otillåten, trots samma bemanning och lokaler. Godtyckliga beslut och långa handläggningstider från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Avsaknad av nationella kvalitetsriktlinjer: Det är viktigt att kunna jämföra för att förbättra kvaliteten. Avsaknad av nationellt register över familjehem: Ingen vet idag det exakta antalet familjehem. Avsaknad av regelbundna oberoende undersökningar: Ansvarig myndighet bör genomföra regelbundna kvalitetsmätningar som redovisas utifrån driftsform. Individ och familj (socialtjänst) 95

Ordning och reda i välfärden Myt: Det finns ett utbrett fusk inom vårdbranschen. 96

Verklighet: Nej, fusket är inte utbrett. Men de enstaka företag som agerar oseriöst påverkar branschens anseende negativt. Dessa företag måste bort Vårdföretagarna har nolltolerans mot fusk. Skattemedel ska gå till det de är avsedda för, och patienter och brukare ska självklart känna sig trygga med att de får den vård och omsorg de är berättigade till. Vårdföretagarna samarbetar med myndig heter och organisationer för att bekämpa fusk. Ordning och reda i välfärden 97

Det här kapitlet handlar om ordning och reda i välfärden hur vi gemensamt arbetar för att stoppa oseriösa aktörer samt hur vi generellt kan förbättra kvaliteten och utveckla branschen. Nedan redovisas situationen idag och förbättringsmöjligheter inom sex områden: Tillstånd Etiska krav Kvalitetskrav Transparens Meddelarskydd Arbetsvillkor Tillstånd Situationen idag Den privata vård- och omsorgsbranschen omgärdas idag av många regler för att få starta och driva företag inom välfärden. Idag krävs det tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva exempelvis personlig assistans samt privata äldreboenden, gruppbostäder (LSS) och HVB-hem. Vårdföretagarna ställer höga krav på sina medlemsföretag. Det görs bland annat genom kontroller av ägare, ekonomi, tillstånd och registreringsbevis 98