I fokus: Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år

I fokus: Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 2004-05-03

VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT NR 2004:4UR Susanna Hammarberg I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 2

Sammanfattning 17,2 % av arbetskraften i Sverige tillhör åldersgruppen 55-64 år, knappt 50% av personer mellan 60-64 år är yrkesverksamma Ohälsa är enligt Riksförsäkringsverket den vanligaste orsaken att sluta arbeta före 65 års ålder 18 % av Vårdförbundets medlemmar är mellan 55-64 år och andelen växer. Åldersfördelningen skiljer sig bland de olika yrkena: äldst är biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, yngst är sjuksköterskorna De äldres anställningsmönster skiljer sig något från övriga gruppers: de arbetar heltid i något högre utsträckning än gruppen 30-39 år, de är i högre grad anställda i kommuner och fler har chefsbefattning Sjukskrivningarna har ökat för Vårdförbundets medlemmar, men jämfört med andra grupper i samma ålder och samma kön, har Vårdförbundets medlemmar lägre sjuktal Löneutvecklingen för medlemmar över 55 år planar ut Vårdförbundets medlemsintervju med medlemmar över 50 år, visar att en stor andel inte tror att man orkar jobba fram till man fyller 65 år. Istället tror man att man orkar arbeta till knappt 60 år (59,8). De förändringar som man tror måste ske för att man ska orka fram till 65 är ökad bemanning, möjlighet att gå ner i arbetstid, att man kan arbeta i ett lugnare tempo samt fortsatt löneutveckling I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 3

Sammanfattning...3 Äldre arbetskraft i fokus...5 55-64 år - en växande grupp på arbetsmarknaden...5 Arbetskraftsdeltagandet sjunker för gruppen 55-64 år...5 Ohälsa vanligaste orsaken att sluta arbeta före 65 års ålder...6 Negativ uppfattning om äldre vanlig hos arbetsgivare...7 35% av de landstingsanställda är 50 eller äldre...7 22 % av de kommunanställda är äldre än 54 år...8 Kommunförbundet: Kloka arbetsgivare behåller äldre...9 Vårdförbundets medlemmar...11 55-64 år en växande grupp...11 Åldersfördelningen skiljer sig mellan yrkesgrupperna och förbundets avdelningar...11 Något fler 55-64 arbetar heltid och fler har chefsbefattning...13 Sjukskrivningar bland Vårdförbundets medlemmar...16 Allmänt...16 Sjukpenningtal för medlemmar jämfört med övriga yrken...16 Löneutveckling...18 Att verka ett helt yrkesliv medlemsundersökning till medlemmar mellan 50-64 år...19 Om undersökningen...19 Intervjupersonerna - bakgrund...19 Arbetstid...20 Bra relation med chefer och kollegor...21 Nöjda med arbetet...21 Mycket ansvar, mindre inflytande...22 Högt arbetstempo och hög belastning...22 Tas kunskaper och erfarenheter tillvara?...23 Möjligheter till kompetensutveckling...24 Önskemål om tidigare pension...24 Regionala skillnader...26 Skillnader mellan yrkesgrupper...26 Litteraturförteckning...28 Bilaga 1...29 Var arbetar personer över 55 år?...29 Bilaga 2...31 Hur försörjer sig de som tar ut pension före 65 år? 1983-1999...31 I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 4

Äldre arbetskraft i fokus 55-64 år - en växande grupp på arbetsmarknaden Yrkesverksamma över 55 år har kommit allt mer i fokus i debatten under senare år. En orsak är att de så kallade fyrtiotalisterna snart kommer att gå i pension, vilket betyder att antalet ålderspensionärer kommer att öka kraftigt i Sverige. Fram till år 2010 kommer pensionärerna (65 år och äldre) att blir omkring 200 000 fler och år 2020 en halv miljon fler än idag; totalt cirka 2 miljoner jämfört med drygt 1,5 år 2001 (SCB). Detta betyder att på sikt kommer personer i yrkesverksam ålder att få en ökad försörjningsbörda. Samtidigt står allt fler personer över 55 år utanför arbetskraften. Enligt Riksförsäkringsverket (RFV) stod nära hälften av befolkningen mellan 60-64 år utanför arbetskraften, trots förbättringar av hälsotillståndet. Enligt en undersökning som RFV har gjort säger också fyra av tio yrkesverksamma personer att de vill sluta arbeta innan de fyller 65 år. Tabell: Befolkningen fördelad efter ålder 1980-2030. Tusental samt åldersfördelning i procent. År Totalt 0-19 år 20-64 år 65-år 1980 8 318 26,4 57,3 16,3 1990 8 591 24,6 57,7 17,7 2000 8 883 24,1 58,7 17,2 2001 8 909 24,0 58,8 17,2 2010 9 114 22,7 58,5 18,8 2020 9 407 22,2 56,1 21,7 2030 9 623 22,4 54,0 23,6 Källa: SCB, Trender och prognoser 2002 Att många äldre försvinner från arbetskraften i förtid är ett problem på flera sätt. För de olika branscherna betyder det att man går miste om en viktig resurs i form av erfarenhet och kompetens. Det betyder också att försörjningsbördan ökar för de som är kvar i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet sjunker för gruppen 55-64 år Av landets fyra miljoner förvärvsaktiva är cirka 600 000 mellan 55 och 64 år (1999). Det motsvarar 16 % av samtliga förvärvsaktiva. Denna grupp arbetar främst inom branschen för hälso- och sjukvård, utvinning och tillverkningsindustri, samt handel, kommunikation och transport. (För mer detaljerad information, se bilaga 1) Andelen förvärvsarbetande i åldern 55-64 år är dock högst inom branschen för jordbruk, skogsbruk och fiske (25 %). Inom hälso- och sjukvårdsbranschen är andelen mellan 55-64 år 15 % för kvinnor och 13 % för männen, alltså något lägre än för arbetsmarknaden generellt. I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 5

Enligt RFV:s beräkningar går det idag 2,1 yrkesarbetande personer per pensionär. Om dagens demografiska utveckling fortsätter kommer samma siffra att vara 1,4 år 2030. Jämfört med andra länder europeiska länder har ändå Sverige ett högt arbetskraftsdeltagande för personer över 55 år, bland annat på grund av att många svenska kvinnor yrkesarbetar. Samtidigt lämnar de äldre yrkesverksamma arbetskraften i allt högre utsträckning. 1998 var arbetskraftsdeltagandet 49,7 % bland personer mellan 60-64 år. Tabell: Arbetskraftsdeltagandet i procent av befolkningen i åldern 55-64 år 1970 1980 1990 1998 Män 55-59 år 91,0 87,7 97,8 83,6 60-64 år 80,2 69,0 63,2 54,3 Kvinnor 55-59 år 50,7 68,8 79,2 78,4 60-64 år 37,1 41,0 53,9 45,2 Båda könen 55-59 år 70,7 78,1 83,4 81,0 60-64 år 58,1 54,6 58,3 49,7 Källa: Äldres utträde ur arbetskraften, Riksförsäkringsverket 2002:3 Enligt RFV:s beräkningar måste det till stora ökningar av arbetsutbudet från de äldre för att några större positiva effekter ska uppstå på BNP eller på försörjningskvoten (dvs. antal pensionärer per yrkesverksam). Inte ens med ett antagande om att de personer som är kvar i arbetskraften vid 64 års ålder arbetar fram till 67 år, kombinerat med mycket stora förändringar av förtidspensionsriskerna och arbetskraftsdeltagandet, kan dagens försörjningskvot kvarstå. Flera personer måste utnyttja sin rätt att stanna kvar i anställningen till 67 års ålder för att några större skillnader ska kunna märkas. Ohälsa vanligaste orsaken att sluta arbeta före 65 års ålder De flesta yrkesverksamma lämnar alltså yrkeslivet före 65 års ålder. För de som fortfarande befinner sig i arbetslivet vid 50 är den faktiska pensionsåldern ca 61-62 år enligt RFV (siffran varierar mellan olika år). Enligt en undersökning som RFV gjort bland yrkesverksamma planerar 4 av 10 arbetstagare att lämna arbetslivet före 65 års ålder. Faktorer som visar sig ha betydelse för individernas önskan att lämna yrkeslivet i förtid är psykosocial arbetsmiljö, arbetsförmåga och ekonomiska drivkrafter. Även arbetsgivarnas attityder och inställning till äldre yrkesverksamma har betydelse. Detta bekräftas till viss den av en enkätundersökning som Arbetslivsinstitutet (ALI) gjorde under 2000-2001. Enligt ALI uppgav ungefär hälften av de som svarat på enkäten att de kände sig ganska säkra på att arbeta fram till normal I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 6

pensionsålder. Cirka 40 % angav att man hoppades att arbetsgivaren skulle medverka till avtalspension. En stor andel kunde tänka sig att på olika sätt trappa ner på arbetstiden för att underlätta att kunna arbeta kvar. De som trodde sig ha svårt att arbeta till normal pensionsålder på grund av ohälsa och för höga arbetskrav angav också att det var önskvärt att det bereddes plats för unga på deras arbetsplatser. De menade också att de kunde för lite om datorer för att kunna arbeta kvar. ALI:s enkätstudie visar också att upplevelsen av det egna hälsoläget och det sociala klimatet på arbetsplatsen samvarierar om man tror att arbeta fram till 65 års ålder eller inte. Höga krav och låg grad av kontroll, stimulans och lojalitet samt bristande utvecklingsmöjligheter samverkade med önskan om att sluta arbeta före 65 år. En majoritet bland de äldre ansåg att det fanns ett tryck från de yngre att de skulle ge plats för yngre arbetskraft. De flesta som lämnar arbetslivet i åldern 55-64 år försörjer sig på andra sätt än genom förtida uttag av ålderspensionssystemet. Vanligast är att man försörjer sig genom förtidspension. RFV har därför dragit slutsatsen att den vanligaste orsaken till utträde ur arbetskraften var ohälsa. Utträde ur arbetslivet med hjälp av inkomst från tjänstepension är den andra vanligaste utträdesformen. För mer detaljerade uppgifter, se bilaga 2. Negativ uppfattning om äldre vanlig hos arbetsgivare Enligt RFV finns en uppfattning hos svenska arbetsgivare att äldre yrkesarbetande är sämre utbildade och att de inte följer med i den teknologiska utvecklingen i lika stor utsträckning som yngre medarbetare. Av en undersökning som Arbetsmarknadsstyrelsen gjort, framgår att 40 % av arbetsgivarna är negativa eller mycket negativa till att anställa sökande över 55 år. RFV har också gjort en särskild undersökning bland arbetsgivare för att undersöka deras attityder till äldre yrkesaktiva (55-64 år) och vad de gör för att denna grupp ska arbeta fram till 65 år. Enligt RFV visar undersökningen att det finns ett gemensamt ointresse hos många arbetsgivare och yrkesverksamma för att de äldre ska stanna kvar i arbetskraften. RFV konstaterar samtidigt att en stor del av arbetsstyrkan mellan 55-64 år arbetar inom hälso- och sjukvårdsbranschen. Arbetsgivare inom hälso- och sjukvårdsbranschen har en generellt mer positiv attityd till äldre anställda än arbetsgivare i andra branscher. De anställer också personer som är äldre än 50 år i högre utsträckning än arbetsgivare i andra branscher. Hälso- och sjukvårdsbranschen satsar också mer på kompetensutveckling och flexibla arbetsvillkor för denna grupp än andra arbetsgivare. RFV:s slutsats är ändå att det återstår mycket arbete innan arbetslivet kan sägas ha anpassats till den nya befolkningsstrukturen, inte minst i form av satsningar på flexiblare upplägg av arbete för gruppen 55-64 år, särskilda hälsooch kompetenssatsningar för äldre anställda m.m. 35% av de landstingsanställda är 50 eller äldre Landstingsförbundet har i skriften Jobbet lockar mer än pension (2002) sammanställt fakta om landstingsanställda äldre än 50 år. Av samtliga 249 500 I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 7

anställda i landsting och landstingsägda bolag (2001) var 88 300 (35 %) 50 år och äldre. Landstingsförbundets prognoser pekar mot att andelen äldre kommer att öka fram till år 2007, för att därefter plana ut. År 2007 kommer andelen 50 år och äldre att vara runt 40 %. De äldre anställda har en heltidsanställning i lägre utsträckning än andra grupper. För sjuksköterskor som är anställda i landsting, redovisar Landstingsförbundet att 78 % har en heltidsanställning av sjuksköterskor som är 49 år eller yngre. Motsvarande andel för de som är 60 år och äldre är 60 % 1. Tabell: Andel heltidsanställda per åldersgrupp Personalkategori -49år 50-54 år 55-59 år 60- år Sjuksköterskor 78 73 71 60 Läkare 96 93 92 76 Omvårdnadspersonal 68 61 58 53 Sjukgymnast 83 78 72 62 Källa: Landstingsförbundet: Jobbet lockar mer än pension. 2002. Landstingsförbundet konstaterar att de äldre anställdas löneutveckling varit något bättre än för yngre anställda åren 1996-2001. Lönenivån var genomsnittligt högre med stigande ålder, men löneutvecklingen har varit lägre om man ser till hur löneutvecklingen sett ut för anställda som funnits kvar i samma landsting på samma befattning. Den faktiska pensionsåldern för landstingsanställda var 1999 62,7 år, år 2000 63,6 år och 63,5 år 2001. Ett mycket litet antal personer (640) över 65 år fanns också anställda, huvudsakligen som timanställda motsvarande 40 % av en heltid (2001). Av dessa var 199 sjuksköterskor. 22 % av de kommunanställda är äldre än 54 år Svenska Kommunförbundet har inom ramen för arbetet med sin rapport Personalen i fokus, särskilt belyst de äldre medarbetarna i kommunerna. År 2001 fanns det 722 000 månadsavlönade i kommunerna. Medelåldern var 44 år. 22 % av de anställda var yngre än 35 år och 22 % äldre än 54 år. Kommunerna har alltså en hög andel anställda i åldern 55-64 år i jämförelse med den övriga arbetsmarknaden. Andelen äldre varierar dock mellan olika kommunala yrken. Inom kommunal vård och omsorg är andelen anställda mellan 55-64 år lägre än genomsnittet bland de kommunanställda. Andelen sjuksköterskor äldre än 54 som är anställda i kommunerna är något högre än genomsnittet, cirka 25 %, se nedanstående diagram. 1 Detta betyder inte att alla som har en heltidsanställning faktiskt arbetar heltid. I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 8

Diagram: Andel äldre än 54 år, anställda i kommuner 2001 Källa: Kommunförbundet 59 % av de anställda mellan 55-64 år arbetar heltid. Motsvarande siffra för yngre anställda var 57 %. Enligt Kommunförbundets beräkningar betyder detta att beräknat utifrån de äldres respektive yngres arbetstid måste 1,13 yngre medarbetare rekryteras för att ersätta varje äldre som går i pension eller slutar. 14 % av anställda inom vård och omsorg över 54 år var registrerade som lediga i den gruppen ingår långtidssjukskrivna och lediga av andra skäl. Ledigheterna har ökat kraftigt under senare år. Kommunerna rekryterar allt fler äldre medarbetare. År 2001 rekryterades 4 400 medarbetare över 54 år. Andelen äldre som rekryteras utgjorde tre procent av alla rekryterade 1996. 2001 var andelen 6 %. Kommunförbundet: Kloka arbetsgivare behåller äldre I skriften Personalen i fokus 2001 äldre arbetskraft i kommunerna, konstaterar Kommunförbundet att kloka arbetsgivare behåller äldre. Ett område som särskilt lyfts fram är att arbetsgivarna riskerar att förlora mycket kunskap och erfarenhet om de äldre försvinner från arbetsmarknaden för tidigt. Många äldre har god utbildning, många års yrkeserfarenhet och livserfarenhet. Samtidigt, menar Kommunförbundet, finns det en rad föreställningar om äldre, till exempel att de skulle ha svårare att lära, vara mindre flexibla och prestera sämre i arbetet. Kommunförbundet menar att aktuell forskning visar att skillnaderna mellan yngres och äldres minne och förmåga att lära är små. Kapaciteten att hantera ny information sjunker något med åren, men detta kompenseras ofta av en ökad skicklighet att katalogisera informationen. Vad gäller arbetsprestation, menar Kommunförbundet att det inte finns någon forskning som visar några entydiga samband mellan ålder och produktivitet. Skillnaderna mellan individer i en I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 9

åldersgrupp är ofta större än skillnaderna mellan olika åldersgrupper. I vissa fall försämras den fysiska förmåga något, men det är något som kan kompenseras, menar Kommunförbundet. Kommunförbundet konstaterar att en viktig orsak till när man vill gå i pension är pensionens storlek. Samtidigt lyfter man fram att arbetsgivarna har stora möjligheter att påverka de äldres vilja att arbeta till 65 års ålder. Kommunförbundet menar att många anställda vill arbeta till 65 års ålder under förutsättning att hälsan är god och arbetsmiljön bra. Att förändra arbetsuppgifter och arbetsinnehåll kan därför vara en möjlighet för arbetsgivarna att påverka att de anställda får den stimulans som kan behövas för att vilja och orka stanna kvar i arbetslivet. I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 10

Vårdförbundets medlemmar 55-64 år en växande grupp Bland Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar är 18 % mellan 55-64 år (2002) - en något högre andel jämfört med arbetsmarknaden i stort. För männen är siffran lägre, 10 %, för kvinnorna är andelen 19 %. Tabell: Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar fördelade efter ålder. Antal och procent. 2002. Kön 20-44 år 45-54 år 55-64 år Total Antal % Antal % Antal % Kvinnor 40 898 46% 31 578 35% 16 960 19% 89 436 Män 3 834 53% 2 668 37% 685 10% 7 187 Summa 44 732 46% 34 246 35% 17 645 18% 96 623 Källa: Vårdförbundet Enligt den prognos som Vårdförbundet gjort baserat på medlemmarnas nuvarande ålder och det förväntade antalet utbildade, kommer andelen äldre medlemmar att stiga. Detta är samma mönster som visar sig på arbetsmarknaden generellt. Diagram: Antal medlemmar i åldern 55-64, prognos. 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sjuksköt + barnm Biomed analytiker Källa: Vårdförbundet Åldersfördelningen skiljer sig mellan yrkesgrupperna och förbundets avdelningar Hur åldersfördelningen ser ut skiljer sig något mellan de olika yrkesgrupper som finns i förbundet. Bland de yrkesaktiva medlemmarna är det barnmorskorna I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 11

som har den lägsta andelen 55-64 åringar 17 %. Biomedicinska analytiker och Röntgensjuksköterskor har störst andel 55-64 åringar knappt 20 %. Bland de yrkesverksamma biomedicinska analytikerna finns också den största andelen 45-54 åringar (45 %). För sjuksköterskegruppen är motsvarande siffra knappt 34 %. Sjuksköterskegruppen är också yngst. 48 % av Vårdförbundets yrkesaktiva sjuksköterskor är mellan 20-44 år. Motsvarande andel hos biomedicinska analytiker är knappt 38 %. Tabell: Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar fördelade på yrke och ålder. Antal och procent. Yrkesgrupp 20-44 år 45-54 år 55-64 år Summa Antal % Antal % Antal % Sjuksköterskor 3 8704 48 % 38 704 37% 14 584 18% 80 300 Biomedicinska analytiker 2 600 35% 2 600 45% 1 477 20% 7 479 Röntgensjuksköterskor 995 35% 995 4% 554 20% 2 809 Barnmorskor 2 433 40% 2 433 43% 1 030 17% 6 035 Summa 44 732 46% 44 732 35% 17 645 18% 96 623 Källa: Vårdförbundet Åldersfördelningen har också en regional spridning. Lägst andel medlemmar mellan 55-64 år har Västerbottens län, 16 %. Högst är andelen i Gotlands län, 23 %. Flest antal medlemmar 55-64 år finns i avdelning Stockholm, 3 143 personer. I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 12

Tabell: Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar fördelade på åldersgrupp och avdelningstillhörighet. Procent, 2002 Avdelning 20-44 45-54 55-64 Samtliga Stockholms län 47% 33% 19% 16 390 Uppsala län 46% 35% 18% 3 667 Södermanlands län 46% 35% 19% 2 406 Östergötlands län 48% 34% 18% 4 442 Jönköpings län 48% 35% 17% 3 618 Kronobergs län 46% 37% 17% 1 983 Kalmar län 42% 38% 20% 2 573 Gotlands län 37% 40% 23% 589 Blekinge län 48% 34% 18% 1 885 Skåne län 49% 35% 17% 12 224 Hallands län 47% 34% 19% 2 713 Västra Götaland 48% 35% 17% 16 991 Värmlands län 44% 38% 18% 3 229 Örebro län 44% 37% 19% 3 542 Västmanlands län 46% 34% 20% 2 702 Dalarnas län 40% 41% 20% 2 979 Gävleborgs län 42% 39% 19% 3 241 Västernorrlands län 43% 36% 22% 2 928 Jämtlands län 41% 39% 20% 1 605 Västerbottens län 48% 36% 16% 3 759 Norrbottens län 44% 36% 19% 3 157 Total 46% 35% 18% 96 623 Källa: Vårdförbundet Något fler 55-64 arbetar heltid och fler har chefsbefattning Av förbundets samtliga yrkesaktiva medlemmar arbetar knappt hälften, 48 %, heltid. Något fler (53 %) av medlemmarna som är i åldersgruppen 55-64 år arbetar heltid. Detta kan jämföras för gruppen 30-39 år, där motsvarande siffra är 36,5 %. Andelen som arbetar heltid är högst i gruppen 20-24 år, därefter sjunker andelen med heltid. Andelen heltidsarbetande är som lägst just i åldern 30-39 år, därefter ökar denna andel successivt för de äldre grupperna för att slutligen minska igen i gruppen 60-64 år. Vårdförbundets siffror skiljer sig alltså från de som Landstingsförbundet presenterar (se tidigare avsnitt). Detta kan bero på att Landstingsförbundet redovisar vilka anställningar som de anställda har, medan Vårdförbundets siffror grundar sig på faktiskt arbetad tid. I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 13

Diagram: Tjänstgöringsgrad m.m. uppdelat på olika åldersgrupper. Vårdförbundets medlemmar, 2002. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- Tjl övrigt Tjl sjukdom Tjl studier Timavl mfl Deltid Heltid Källa: Vårdförbundet Antalet personer som har tjänstledigt på grund av sjukdom ökar ju högre upp i åldersgrupperna man kommer. Det är också en ökande andel bland de äldre som anger att de arbetar som timavlönade och liknande. I gruppen 55-64 är det så gott som inga personer som har tjänstledigt på grund av studier. 66 % av förbundets yrkesaktiva medlemmar mellan 55-64 år arbetar inom landstingen. Motsvarande siffra för medlemmarna generellt är knappt 74 %. En något högre andel bland förbundets medlemmar 55-64 år arbetar inom kommunerna, knappt 22 % jämfört med drygt 16 %. Tabell: Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar uppdelade per sektor uppdelat efter samtliga medlemmar samt gruppen 55-64 år. Antal och procent, 2002. Sektor Andel av förbundets med - lemmar 55-64 år, antal Andel av förbundets med - lemmar 55-64 år, procent Andel av förbundets medlemmar, antal Andel av förbundets medlemmar, procent Landsting 11 656 66% 71 293 74% Kommuner 3 859 22% 15 865 16% Staten 156 0,8% 599 0,6% Privat 1 661 9% 7 335 8% Övriga 313 2% 1 531 2% Totalt 17 645 100% 96 623 100% Källa: Vårdförbundet I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 14

Uppdelat efter olika befattningar finns det också vissa skillnader mellan Vårdförbundets medlemmar generellt och gruppen 55-64 år. Andelen sjuksköterskor i sluten vård är lägre i gruppen 55-64 år drygt 37 % jämfört med drygt 55 % för samtliga medlemmar. Andelen sjuksköterskor i öppen vård är däremot högre. Andelen chefer m.fl. är inte oväntat högre i gruppen 55-64 år. Andelen för denna grupp är drygt 20 %, medan andelen för medlemmarna generellt är knappt 11 %. Andelen barnmorskor i sluten vård är generellt sett högre för samtliga åldersgrupper än den är för gruppen 55-64 år (4 respektive 2,4 %). Diagram: Vårdförbundets yrkesaktiva medlemmar uppdelat efter befattning. Samtliga medlemmar respektive medlemmar 55-64 år. 2002. Samtliga medlemmar 1 Chefer mfl 10 Sjuksk sl vd 11 Sjuksk öpvd 20 Biom 30 Rönt 40 Barnm sl vd 41 Barnm öp vd 99 Övriga bef Medlemmar 55-64 år 1 Chefer mfl 10 Sjuksk sl vd 11 Sjuksk öpvd 20 Biom 30 Rönt 40 Barnm sl vd 41 Barnm öp vd 99 Övriga bef Källa: Vårdförbundet I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 15

Sjukskrivningar bland Vårdförbundets medlemmar Allmänt Den ökade sjukfrånvaron i Sverige under de senaste åren är ett allvarligt problem. Särskilt oroväckande är den kraftiga ökningen av längre sjukskrivningar. I december 2002 fanns det 300 000 pågående sjukfall där sjukskrivningen varat längre än 30 dagar. Motsvarande siffra år 1998 var 182 000. Sjukskrivningarna har ökat mer för kvinnor än för män. Drygt 7 700 av Vårdförbundets medlemmar fick sjukpenning från försäkringskassan i slutet av år 2002. Det motsvarar 8 procent av medlemmarna. Motsvarande siffra för alla yrken är cirka 5 procent. I slutet av 2002 fanns det över 6000 sjukskrivna medlemmar där sjukskrivningen pågått i mer än 90 dagar. Vårdförbundets medlemmar hade i genomsnitt 30,3 dagar (brutto) med sjukpenning under år 2002. Detta mått på sjukfrånvaron kallas för sjuktal. Sjuktalet för Vårdförbundets medlemmar är högre än genomsnittet för andra yrken. Orsaken till att medlemmarna är mer sjukskrivna än genomsnittet förklaras av att könsfördelningen och åldersstrukturen skiljer sig från arbetsmarknaden i övrigt. Sjukpenningtal för medlemmar jämfört med övriga yrken Som vi har visat tidigare har Vårdförbundets medlemmar fler dagar med sjukpenning än vad andra yrken har i genomsnitt. Medlemmarna har en annan ålders och könsfördelning än arbetsmarknaden i övrigt och det är därför viktigt att göra en jämförelse efter ålder och kön. Det visar sig då att Vårdförbundets kvinnliga medlemmar i synnerhet medelålders har relativt få sjukpenningdagar när vi jämför åldersgrupp för åldersgrupp. Undantagen är de yngsta och äldsta kvinnliga medlemmarna. De har relativt höga sjukpenningtal. Även Vårdförbundets manliga medlemmar har relativt få sjukpenningdagar men här med undantag för de som är över 55 år. I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 16

Sjukpenningtalet ("netto") för medlemmar i Vårdförbundet 2002 jämfört med sjukpenningtalet för hela riket. 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 Kvinnor,Vårdf Kvinnor, Alla Män,Vårdf Män, Alla 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Källa: Vårdförbundet/RFV Följande diagram visar sjuktalet per åldersgrupp för sjuksköterskor och barnmorskor jämfört med biomedicinska analytiker. I likhet med övriga yrkesgrupper ökar antalet sjukpenningdagar med ökad ålder. Sjuktalet för biomedicinska analytiker ökar inte lika mycket med ökad ålder som det gör för sjuksköterskor och barnmorskor. Antalet sjukpenningdagar per åldersgrupp och yrke 2002. 70 Uppgifterna avser genomsn bruttodagar oavsett hel dag eller del av dag. 60 50 40 30 Yrke 20 Sjuksköterskor + barnmorskor 10 Biomedicinska 0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 analytiker Källa: Vårdförbundet/RFV I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 17

Löneutveckling Löneutvecklingen för medlemmar över 55 år har en tendens att plana ut, enligt de löneuppgifter som Vårdförbundet har. Orsakerna till detta är naturligtvis flera, men det finns ett missnöje hos gruppen med löneutvecklingen (se nästa avsnitt). Figur: Löneutveckling för olika åldersgrupper, fördelat på yrke. Vårdförbundets landstingsanställda medlemmar, 2002. 27000 26000 25000 24000 23000 22000 21000 20000 19000 18000 17000 16000 15000 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Chefer,ledare mfl Sjuksköterskor övr Barnmorskor övr Biomed analytiker Källa: Vårdförbundet I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 18

Att verka ett helt yrkesliv medlemsundersökning till medlemmar mellan 50-64 år Om undersökningen Under våren 2003 gjorde TEMO på uppdrag av Vårdförbundet en telefonintervju med 1050 medlemmar i åldrarna 50-64 år. Syftet med undersökningen var att ta reda på deras inställning till arbetslivet och till en framtida pension. Undersökningen vände sig både till personer som var yrkesverksamma och till medlemmar som gått i förtida pension under de senaste två åren. De som gått i förtida pension fick i stort samma frågor som övriga personer men de fick också en instruktion att försöka svara utifrån hur det var när de arbetade. Intervjuerna gjordes efter ett stratifierat urval (se tabell nedan). Svarsfrekvensen var 74 %, en normal svarsfrekvens vid den typen av intervjuer. Tabell: Urval av intervjupersoner för intervju med Vårdförbundets medlemmar 50-64 år Förtidspensionerade Yrkesverk samma 50-54 år 55-59 år 60-64 år de senaste 2 åren Stockholms län 50 50 50 50 Region Skåne 50 50 50 50 Västra Götalandsregionen 50 50 50 50 Övriga landet 100 100 100 150 Källa: Vårdförbundet/TEMO Intervjupersonerna - bakgrund Intervjupersonerna delades in efter vilket yrke de tillhörde. 83 % av de intervjuade var sjuksköterskor, 10 % biomedicinska analytiker, 5 % barnmorskor och 3 % röntgensjuksköterskor. De hade arbetat i genomsnitt 25,4 år i yrket. Majoriteten av de tillfrågade (58 %) var anställda av ett landsting, 7 % av en region och 2 % av ett landstingsägt bolag. 24 % var anställda av en kommun och 8 % av en privat arbetsgivare. Intervjupersonerna fick också ange inom vilken verksamhet man arbetade. Vanligast var att man arbetade på ett sjukhus. Knappt var femte arbetade inom äldreomsorgen och något färre på en vårdcentral. I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 19

Tabell: Vilken arbetsplats intervjupersonerna angett. Arbetsplats % Sjukhus 50 Äldreomsorg 18 Vårdcentral 17 Utbildningssektorn 4 Företagshälsovården 2 Öppenvården 2 Hemsjukvården 2 Administration 1 Sjukhem 1 Sjukvårdsupplysning 1 Kommentar: Frågan var utformad enligt följande: Arbetar du? Intervjupersonen fick svara fritt och TEMO har registrerat svaret efter vissa alternativ som fanns angivna. Svar som inte passade in i dessa alternativ har kategoriserats i efterhand. 35 % hade arbetat över 17 år på samma avdelning, klinik eller motsvarande. En lika stor grupp (36 %) har arbetat 1-6 år på nuvarande arbetsplats. Medelvärdet var 13,1 år. TEMO frågade också intervjupersonerna hur många anställda som sammanlagt arbetade på den tillfrågades avdelning, klinik eller motsvarande. En femtedel uppgav att de arbetade på arbetsplatser med 51 anställda eller fler. 15 % arbetar på arbetsplatser med upp till 10 anställda. Vad gäller åldersfördelningen bland arbetskamraterna, upplever intervjupersonerna att de flesta kollegorna är i åldern 35-59 år. De upplever att det är få som är under 35 år och färre som är 60 år och äldre. Arbetstid En majoritet (54 %) arbetade heltid och 36 % deltid. Trots detta uppgav 44 % av intervjupersonerna att de arbetade över 40 timmar i veckan. Antalet arbetstimmar en normal arbetsvecka var i medeltal 34,5 timmar 2. Var femte tillfrågad (21 %) uppger att de arbetar övertid flera gånger i veckan. Vissa grupper arbetar mer övertid än andra. Det gäller anställda på vårdcentral som arbetar övertid dagligen i högre utsträckning än andra grupper. Kommunalt anställda och personer som arbetar inom äldreomsorgen uppger i högre grad att de jobbar över flera gånger i veckan. Det finns också regionala 2 Intervjupersonerna fick först besvara en fråga som löd: Vilket av följande stämmer bäst in på dig? Är du förvärvsarbetande heltid, förvärvsarbetande deltid, sjukskriven på heltid, sjukskriven på deltid, arbetssökande på deltid, deltidspensionär, vet ej/ej svar. Därefter fick de förvärvsarbetande besvara Hur många timmar arbetar du i genomsnitt en normal arbetsvecka? I fokus Vårdförbundets yrkesverksamma medlemmar över 55 år 20