Luleå 2014-06-23
2 (18) Trots fem jobbskatteavdrag och nedsatta sociala avgifter vid anställning av unga kan vi konstatera följande: För riket: Den nationella arbetslösheten har ökat mellan 2007-2014. Den nationella ungdomsarbetslösheten har ökat mellan 2007-2014. Sysselsättningsgraden på nationell nivå har minskat mellan 2007-2014. För Norrbottens kommuner: Arbetslösheten har ökat i Norrbotten med undantag för Kiruna och Pajala. Ungdomsarbetslösheten har ökat i Norrbotten med undantag för Kiruna och Pajala. I Överkalix, Övertorneå och Haparanda har arbetslösheten fördubblats. Förutsättningarna har generellt i Norrbotten att bekämpa arbetslösheten har varit bättre än Sverige generellt:
Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund samt rapportens syfte... 4 Tillvägagångssätt... 6 Utbetalt jobbskatteavdrag, i Norrbotten... 7 Nedsättning av sociala avgifter, i Norrbotten... 8 Arbetslöshet samtliga, i Sverige... 9 Ungdomsarbetslöshet, i Sverige... 10 Långtidsarbetslöshet, i Sverige... 11 Sysselsättningsgrad, i Sverige... 12 Total arbetslöshet, samtliga och ungdom, i Norrbotten... 13 Slutsats... 17 Norrbotten bättre förutsättningar än övriga Sverige... 18 3 (18)
4 (18) I regeringens budgetproposition för 2007 omnämns det första jobbskatteavdraget som en betydande del i regeringens nya politik i syfte att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Man gör bedömningen att ett antal skattesänkningar bör införas som incitament för att öka sysselsättningen i landet och att arbete skall ses som mer lönsamt än i det då, aktuella läget. För att få största möjliga effekt på arbetsutbudet och sysselsättningen bör skattelättnaden särskilt inriktas mot att göra det lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till deltids-arbete. 1 Sänkt skatt sågs av den borgerliga regeringen som det främsta verktyget för att öka sysselsättningen och få fler människor i arbete än i det då, aktuella läget. 2 Utöver den breda analys som sådan, så riktades även det s.k jobbskatteavdraget till specifika grupper i samhället. Genom att sänka skatterna för framförallt låginkomsttagare så skulle de grupper som stod långt ifrån heltidsarbeten eller befann sig i arbetslöshet öka i sysselsättning och därmed engagera hela samhället. Inom dessa inkomst-grupper återfinns många ungdomar och invandrare samt deltidsarbetande kvinnor. Det är bland dessa grupper som de största möjligheterna till förändringar av arbetskraftsdeltagandet finns. 3 Jobbskatteavdragets effekter som sådana var i det stora hela riktat åt de människor som befann sig långt ifrån arbetsmarknaden och som senare skulle kategoriseras i Fas 3, eller benämnas som långtidsarbetslösa. Följande rapport ämnar att på såväl nationell- som kommunal nivå påvisa effekterna av jobbskatteavdraget. På ett konkret sätt behandlar följande rapport utvecklingen och förändringen av arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och sysselsättningsgraden sedan den borgerliga regeringens tillträde den 2006. De första av de fem jobbskatteavdragen som redan blivit verklighet uppskattas att ha kostat staten 40 miljarder kronor i förlorade skattepengar 2007 när de genomfördes. I år kostar jobbskatteavdragen nästan 100 miljarder per år. Enligt Riksdagens Utredningstjänst (RUT) har i dagsläget jobbskatteavdragen totalt åren med jobbskatteavdrag kostat ungefär 600 miljarder kronor i förlorade skattepengar. Jobbskatteavdragen presenterades i olika etapper, vid 2007, 2008, 2009, 2010 och 2014, där det sista kostade ungefär 12 miljarder kronor. I diskussionen om jobbskatteavdragen är det viktigt att bära med sig insikten om att den totala kostnaden för dessa ständigt ökar. Regeringen är själva lyriska över den ekonomiska reform som uppges ha bidragit till ungefär 200 000 fler i sysselsättning. (Under Socialdemokraternas senaste tid vid makten mellan 1994-2006 ökade sysselsättningen med 500 000) 1 Regeringens proposition 2006/07:1, 5.2.1: 136-137 2 Alliansens valmanifest 2006: 6 3 Regeringens proposition 2006/07:1, 5.2.1: 136-137
5 (18) Rent ekonomiskt har Sverige, under dessa år, gått ifrån ett överskott på 65 miljarder kronor 2006 till, enligt prognoser ifrån Ekonomistyrningsverket, ett underskott på 87 miljarder kronor för 2014. 4 Samtidigt har Regeringen sålt ut gemensamma, statliga tillgångar för 160 miljarder kronor. Sammantaget kan det tyckas som en relativt osammanhängande ekonomisk politik med tydliga inslag av ansvarslöshet. Rapporten delger även statistik för nedsättningarna av de sociala avgifter vid anställning av unga, som regeringen genomfört, då även denna reform lyfts fram som jobbskapande. Om jobbskatteavdragen beskrivs som specifikt betydande för samtliga grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, så är nedsättningen av de sociala avgifterna för unga genomförd i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Genom att ta med denna reform så erbjuds en översikt av kostnaden för nedsättningen och det faktiska resultat i form av ökad- eller minskad ungdomsarbetslöshet. En distinkt skillnad existerar mellan jobbskatteavdragen och nedsättningen av sociala avgifter för unga i vem som tar del av reformerna, där den sistnämnda reformen kommer företagen till lags och inte löntagaren. Den statistik som framförs är framförallt delgiven av Riksdagens Utredningstjänst (RUT), Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Svenskt Näringslivs egen statistikbyrå Ekonomifakta. http://www.esv.se/static/mu/2014/1/start.htm
6 (18) Rapportens innehåll som helhet är tämligen svår att precisera i form av metod. Tillvägagångssättet har varierat för de olika under-rubrikerna, med dock en gemensam grund i jämförelsen mellan två likartade tidpunkter. Då rapportens analytiska syfte är att jämföra den samhälleliga situationen strax efter Alliansens tillträde i regeringsställning och den nutida situationen inom samma områden, så är de generella jämförelsepunkterna runt årsskiftet 2006/2007 samt årsskiftet 2013/2014. Den kommunala nedbrytningen av jobbskatteavdragen och de sociala avgifterna för unga har tagits fram av Riksdagens Utredningstjänst (RUT) på begäran. Uppdraget benämns RUT 2014:283 och redogör för kommunal nedbrytning, där Norrbottens kommuner har plockats ut och redovisas i rapporten. Då information och statistik tillhandahållits av en rad olika- och separata institutioner samt myndigheter, så kan vissa avsnitt skilja sig i den exakta tidsangivelsen. Däremot har ambitionen varit att inom samma områden, ska samma tidsjämförelser gälla. Den statistik som använts har inte genomgått någon direkt form av analys eller bearbetning. Av den anledningen så kan varje kapitel konkret redovisa direkta källor. Då viljan är att ge en bild av verkligheten så skulle rapporten förlora sitt syfte om den inte redovisade exakt statistik ifrån vald tidsperiod.
7 (18) Följande siffror är framtagna av Riksdagens Utredningstjänst (RUT) på begäran, där de bröt ned jobbskatteavdragens kostnader på kommunal nivå. De siffror som syns är alltså i måttet miljoner kronor. Resultatet för 2007 2011 bygger på faktiska utfall medan resultatet för 2012 2014 är en simulering som bygger på prognoser över ekonomins och befolkningens utveckling. Jobbskatteavdragens utbetalning har sedan det första ökat i kostnad för varje år, något som bör jämföras i relation med utvecklingen av arbetslöshet under samma period. Kommun 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Arvidsjaur 30 40 50 50 50 60 60 70 Arjeplog 10 20 20 30 30 30 30 30 Jokkmokk 20 30 40 40 40 40 40 50 Överkalix 10 20 20 30 30 30 30 30 Kalix 70 90 110 130 130 130 140 160 Övertorneå 20 30 30 40 40 40 40 50 Pajala 20 30 40 40 50 50 50 60 Gällivare 90 120 140 170 180 180 190 220 Älvsbyn 30 40 50 60 60 70 70 80 Luleå 330 430 540 640 670 690 710 820 Piteå 170 230 280 330 340 350 360 420 Boden 120 150 190 220 230 240 250 290 Haparanda 40 050 60 80 80 080 80 100 Kiruna 110 160 190 230 250 260 260 310 Norrbottens 1070 1420 1760 2080 2180 2240 2310 2690 län Riket 40690 53770 65560 77220 80770 83370 85760 99850 Källa: Riksdagens Utredningstjänst (RUT 2014:283)
8 (18) I syfte att minska arbetslösheten bland ungdomar, så har Alliansen genomfört en nedsättning av de sociala avgifterna för ungdomar. En kommunal nedbrytning tas här med för att påvisa kostnaden av hur nedsättningen av sociala avgifter fördelats på kommunal nivå som resultatet av genomförd reform. Den första juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna med ca elva procentenheter för samtliga anställda mellan 19 och 25 år. Första helåret under vilket nedsättningen fanns (2008) uppgick summan till ca 10 miljarder kronor. Nedsättningen utökades med ytterligare sex procentenheter vid årsskiftet 2008/2009 och vidare blev alla anställda som vid årets ingång inte hade fyllt 26 år föremål för nedsättningen. Förändringen innebar att summan av nedsättningen ökade till ca 16,5 miljarder kronor. Den första juli 2014 kommer en regelförändring att ske. Nedsättningen sänks med ytterligare drygt fem procentenheter för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år medan nedsättningen slopas för personer som vid årets ingång fyllt 26 år, vilket väntas öka summan med ca 0,3 miljarder kronor 2015. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Arvidsjaur 10 10 10 10 20 20 Arjeplog 10 10 10 10 10 10 Jokkmokk 10 10 10 10 10 20 Överkalix 10 10 10 10 10 10 Kalix 20 30 30 30 30 40 Övertorneå 10 10 10 10 10 10 Pajala 10 10 20 20 20 20 Gällivare 40 40 60 60 70 80 Älvsbyn 20 20 20 20 20 20 Luleå 130 150 170 170 180 200 Piteå 80 70 90 90 90 100 Boden 40 50 50 50 60 70 Haparanda 10 20 20 20 20 20 Kiruna 50 70 90 90 100 110 Norrbottens län 450 510 590 610 640 710 Totalt 16,460 17420 19720 20330 21120 22290 Källa: Riksdagens Utredningstjänst (RUT 2014:283)
9 (18) På Svenskt Näringslivs egen statistikbyrå, Ekonomifakta, kan man ta del av statistiska jämförelser över tid inom flertalet områden. För statistik angående arbetslöshet på Ekonomifakta görs uträkningen med människor i ålder 15-74 år, vilket är i enlighet med International Labour Organisation:s (ILO) mått på arbetslöshet. För januari 2007 så beräknar Ekonomifakta att arbetslösheten i Sverige var 6,9% och den säsongsrensade låg på 6,6%. För januari 2014 så var 8,6% arbetslösa och den säsongsrensade arbetslösheten låg på 8,2%. I verkliga siffror så utgör januari-månads procenttal 436 400 människor i arbetslöshet. Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet/?from3902=200 6&to3902=2014 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidspunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014.
10 (18) Ungdomsarbetslöshet innebär andelen av människor som definieras som ungdomar som också är arbetslösa. Definitionen av ungdomar i relation till arbetslöshet kan variera mellan olika åldrar. Även för ungdomsarbetslösheten på nationell nivå används Ekonomifakta som statistisk källa. För ungdomsarbetslösheten hänvisar Ekonomifakta också till ILO:s definition och anger 15-24 år som referenspunkt i syfte till ungdomar i arbetslöshet. Då samma källa och måttenhet (ILO) används här, som ovan, så kommer även procentsatserna tas ifrån januari 2007 och januari 2014. För januari 2007 var ungdomsarbetslösheten på 20,2%, varav den säsongsrensade var på 19%. Januari 2014 visar på 23,9% i ungdomsarbetslöshet, varav 22,9% i den säsongsrensade. Bakom procentsatsen så betyder ungdomsarbetslösheten att 145 700 ungdomar befann sig i arbetslöshet i januari 2014. Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshetper-manad/?from8297=2006&to8297=2014 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidspunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014.
11 (18) Långtidsarbetslöshet innebär den andel av den totala arbetslösheten som endast inkluderar personer som varit utan jobb under en längre tid. Det förekommer olika definitioner gällande långtidsarbetslöshet, och dessa definitioner förändras med jämna mellanrum. Enligt Ekonomifakta definieras dock en person som långtidsarbetslös när hen har varit arbetslös kontinuerligt under mer än sex månader. Liksom tidigare statistik ifrån Ekonomifakta så används ILO:s internationella mått, vilket för långtidsarbetslöshet innebär personer i åldrarna 15-74 år. För januari 2007 var långtidsarbetslösheten 25,3%, här redovisas ingen säsongrensad statistik. För januari 2014 var långtidsarbetslösheten 30,5%, här redovisas ingen säsongrensad statistik. Källa:http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Langtidsarbetsloshet/?fr om17513=2006&to17513=2014 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidspunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014.
12 (18) Då antalet sysselsatta människor ofta ställs i kontrast till människor i arbetslöshet, tas sysselsättningsgraden med i denna rapport. Sysselsättning, till skillnad ifrån arbetslöshet, riktar sig till statistik om hur många människor som i någon form är sysselsatta. Därmed är sysselsättningsgraden ett instrument för att mäta andelen av Sveriges befolkning som är sysselsatta. Stämmer Alliansens beräkning om 200 000 fler sysselsatta så innebär det ca 25 000 per år över två mandatperioder. Medför man Socialdemokraternas beräkning om 500 000 fler sysselsatta mellan 1994-2006, så är det ca 41 000 fler syselssatta per år över tre mandatperioder. För januari 2007 var andelen av befolkningen i sysselsättning 65,6%, och den säsongsrensade låg på 66,8%. För januari 2014 var andelen av befolkningen i sysselsättning 64,3% och den säsongsrensade låg på 65,7% Källa: http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/sysselsattning/sysselsattningsgrad/?from17 332=2006&to17332=2013 Anm. Bilden ovan kan verka missvisande då den sista tidspunkten hänvisar till juli 2013, via länken förstår man dock att den sista tillgängliga siffran i själva verket är januari 2014.
13 (18) De två tabellerna på denna sida redogör för den totala arbetslösheten (16-64 år) och ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i antal personer, inskrivna i Arbetsförmedlingens egen statistikcentral. Arbetsförmedlingen använder inte ILO:s (International Labour Organisation) definition, vars motsvarande åldersbeskrivning för ungdomsarbetslöshet är 15-24 år och total arbetslöshet 15-74 år. Tabellerna avser den totala arbetslösheten för såväl samtliga (16-64 år) och för ungdomar (18-24 år) Arbetslösa 16-64 år Januari 2007 Januari 2014 Ökning/ minskning Procentuell ökning/minskning Arvidsjaur 219 312 +93 +42,4% Arjeplog 59 93 +34 +57,6% Jokkmokk 154 217 +63 +40,9% Överkalix 133 177 +44 +33,1% Kalix 661 837 +176 +26,6% Övertorneå 197 295 +98 +49,7 Pajala 243 203-40 -16,4% Gällivare 613 775 +162 +26,4% Älvsbyn 296 380 +84 +28,3% Luleå 2 482 3206 +724 +29,2% Piteå 1 288 1773 +485 +37,6% Boden 802 1394 +592 +73,8% Haparanda 443 667 +224 +50,5% Kiruna 632 530-102 -16,1% Norrbotten 8 222 10859 +2 637 +32% Källa: http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser/tidigare-statistik.html http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/
14 (18) Arbetslösa 18-24 år Januari 2007 Januari 2014 Ökning/ minskning Procentuell ökning/minskning Arvidsjaur 52 101 +49 +94% Arjeplog 14 24 +10 +71,4% Jokkmokk 32 51 +19 +59,4% Överkalix 26 52 +26 +100% Kalix 180 227 +47 +26,1% Övertorneå 36 78 +42 +116,7% Pajala 50 42-8 -16% Gällivare 116 204 +88 +75,8% Älvsbyn 81 81 0 0 Luleå 535 886 +351 +65,6% Piteå 309 573 +264 +85,4% Boden 225 422 +197 +87,5% Haparanda 96 191 +95 +98,9% Kiruna 162 130-32 -19,7% Norrbotten 1 914 3062 + 1 148 +59,9% Källa: http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser/tidigare-statistik.html http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/
15 (18) Kommuner Andel arbetslösa som andel av arbetskraften 2007 16-64 år Andel arbetslösa som andel av arbetskraften 2014 16-64 år Arvidsjaur 6,3 8,9 Arjeplog 6,3 7,9 Jokkmokk 5,1 8,5 Överkalix 9,6 10,3 Kalix 9,3 10,5 Övertorneå 10,1 11,5 Pajala 9,4 8,6 Gällivare 6,4 7,6 Älvsbyn 7,8 9,5 Luleå 6,9 8,5 Piteå 6,1 8,0 Boden 5,7 9,9 Haparanda 14,3 14,5 Kiruna 5,0 4,5 Norrbotten 7,0 8,6 Riket 5,0 8,5 Källa: http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser/tidigare-statistik.html http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/
16 (18) Kommuner Andel arbetslösa som andel av arbetskraften 2007 18-24 år Andel arbetslösa som andel av arbetskraften 2014 18-24 år Arvidsjaur 15,4 19,4 Arjeplog 12,4 15,7 Jokkmokk 12,3 18,1 Överkalix 23,6 21,2 Kalix 19,3 22,0 Övertorneå 16,7 23,5 Pajala 14,5 14,7 Gällivare 11,9 13,6 Älvsbyn 15,0 17,2 Luleå 14,3 17,7 Piteå 14,0 19,8 Boden 15,2 22,8 Haparanda 29,7 29,3 Kiruna 9,8 8,3 Norrbotten 14,8 18,0 Riket 9,7 17,2 Källa: http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-prognoser/tidigare-statistik.html http://mstatkommun.arbetsformedlingen.se/
17 (18) Jobbskatteavdragens syfte var att minska arbetslösheten, i synnerhet för de människor som traditionellt sett står långt ifrån arbetsmarknaden. I höstbudgeten för 2007 samt den proposition som avhandlar det andra jobbskatteavdraget så framställs syftet tydligt. Genom att undersöka arbetslösheten och dess utveckling mellan åren 2007-2014 så uppmärksammas effekterna av jobbskatteavdragen och ifall syftet med regeringens främsta arbetsmarknadspolitiska verktyg har införlivats eller inte. Den fakta som redovisas i rapporten, och som har tagits fram med nämnda myndigheter och institutioner, bevisar att regeringens föreslagna väg mot minskad arbetslöshet genom jobbskatteavdrag har misslyckats med sitt syfte. Gällande problemet med ungdomsarbetslöshet avsåg regeringen att lösa detta genom en nedsättning av de sociala avgifterna vid anställning av unga. Om jobbskatteavdragen var riktade mot arbetslösheten som helhet och framförallt människor långt ifrån arbetsmarknaden, så var reformen för sänkta arbetsgivaravgifter för unga öronmärkt för just ungdomsarbetslösheten. Trots att kostnaden för reformen fortsätter att öka i förlorade skattepengar, så kan vi se tydliga tecken på att även ungdomsarbetslösheten fortsätter att öka. Det sker alltså en liknande utveckling av nedsättningen för sociala avgifter som av jobbskatteavdragen, där kostnaderna fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten kontinuerligt ökar. Vad rapporten kan konstatera är att syftet med jobbskatteavdragen inte uppfyllts då arbetslösheten ökat under regeringens tid vid makten. Ekonomifakta kan påvisa att sysselsättningsgraden samtidigt har minskat, vilket också får agera motsats till återkommande argument om att alltfler människor idag är i arbete än vid regeringens tillträde.
18 (18) Norrbotten har under den borgerliga regeringen haft bättre förutsättningar än på mycket länge och bättre än Sverige i övrigt vilket förenklat går att förklara med de internationella malmpriserna och framgångsrika basnäringar. Detta är viktigt att ytterligare väga in när siffrorna och statisken vägs in i jämförelse med jobbskatteavdrag och nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar. Länet har en exportindustri som på många sätt är en del av Sveriges industriella ryggrad med bland annat skogen, gruvorna och stålindustrin, men även en väl utvecklad turism. Det finns ett universitet som är världsledande på olika områden. Det är därför inte konstigt att Norrbotten också är ledande i Sveriges tillväxtliga. I Norrbotten har det investerats i många olika företag inte minst i gruvnäringen och under de kommande åren beräknas minst 200 miljarder kronor att investeras inom gruvor och industri, vindkraft, datacenter, infrastruktur, rymdindustri, besöksnäring och samhällsomvandling. Bruttoregionproduktionen, BRP, per invånare är det inte konstigt att arbetslösheten har legat lägre i jämförelse med övriga Sverige. Den förda politiken för att minska arbetslösheten ger inte ens i Norrbotten med sina goda förutsättningar några goda resultat.