Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Relevanta dokument
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld i nära relationer

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Stiftelsen Äldrecentrum

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Våld i nära relationer

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Våld mot äldre kvinnor - och män

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Rutin Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer på vård- och omsorgsförvaltningen

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, , kl. 08:30-12:00

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Välkomna! Våld i nära relationer

Det som inte märks, finns det?

Kerstin Kristensen BLÅNADER OCH SILVERHÅR - våld mot äldre kvinnor

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Att ställa frågor om våld

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Definition av våld och utsatthet

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Definition av våld och utsatthet

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Rapport2001:01. Kunskap hjälper våldsutsatta äldre. utvärdering av utbildning inom äldreomsorgen

Partille kommuns arbete mot. våld i nära relationer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Det sexualiserade våldet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld

Barn och ungas utsatthet för våld

Riktlinjer för Våld i nära relation

VÅLD I NÄRA RELATIONER

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Klicka här för att ändra format

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Barn som riskerar att fara illa

Reda ut-häfte om våld

Reda ut-häfte om våld

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Foto omslag: PetraMy Börjesson/Länsstyrelsen Tryckeri: Danagård Litho Utgivningsår: 2012

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Smärta och obehag. pkc.sll.se

VÅLD I NÄRA RELATION

Se till mig som liten är

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Handlingsplan för kvinnofrid

Barnahus i Jönköpings län

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Transkript:

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa, farmakologi psykologi, socialgerontologi, socialt arbete m m Tidningen Äldre i centrum - en nationell tidskrift för äldreforskning. I fyra nummer per år presenteras aktuella rön inom medicin, omvårdnad och socialt arbete. Svenskt demenscentrum Nationellt kunskapscentrum för demensfrågor Hemsidor: www.aldrecentrum.se www.aldreicentrum.se www.arc.se www.demenscentrum-se

Att möta våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson

Innehåll Varför uppmärksammas denna fråga? Vad är våld enligt brottsbalken? Vad är våld i nära relationer? Samhällets skyldigheter mot våldsutsatta och våldsutövare Vilka riskfaktorer finns? För utsatta respektive våldsutövare Att möta våld i nära relationer Vad kan man göra när man möter våld i nära relationer Våld och demens Stöd till anhöriga

Rapporter om arbete mot Våld i nära relationer

Våld enligt brottsbalken Våldsbrott 5 kap BrB Ex: mord, misshandel, kvinnofridskränkning, våldtäkt, andra sexualbrott, olaga hot m fl En handling eller gärning är att betrakta som ett brott om den har begåtts med uppsåt. Oaktsamhet eller vårdslöshet kan också ge straffansvar

Vilka är våldsoffer? Män är mest drabbade av våld (utomhus av okända män) Kvinnor mest drabbade i nära relationer (hemma av en man de känner)

Män utövar majoriteten av våldet i samhället Män är förövare i 90-95 procent av allt våld i fred och i krig (WHO) Det förekommer våld i enkönade relationer. Källa: (SOU 2015:55)

Varför är män våldsamma? Enligt den patriarkala maktordningen: Mäns våld mot kvinnor är en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter. Mäns våld är ett uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män där män är överordnade och kvinnor underordnade (FN 1993)

Våld ger upphov till ohälsa Akut: Fysiska skador, akut stressreaktion På längre sikt: Kronisk smärta, huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär Ångest, depression, riskbruk av alkohol, självskadebeteende, posttraumatiskt stressyndrom Självmordstankar och försök till självmord Källa: NCK (2014)

Definition av mäns våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. FN (1993)

Erfarenheter av att möta våld Jag har varit lite naiv och inte trott att det är så eländigt. Att det finns så nära. Så är det med våldet över huvud taget. Vi har det närmare än vad vi tror, men man är så bra på att dölja det. Man misstänker inte att det finns hos de närmaste. Man blir förvånad att det finns här.

Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna för äldre och personer med funktionsnedsättningar samt skyldigheterna gentemot brottsoffer Lex Sarah (SoL 14 kap) skyldighet att rapportera om missförhållanden HSL 1. Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Kommuner et H&S ska ha: mål för arbetet både med våldsutsatta o våldsutövare en tydlig organisation för arbetet med våldsutsatta och våldsutövare personal med utbildning/ special kompetens göra riskbedömningar om någon riskerar att utsättas för ytterligare våld

Olika former av våld i nära relationer Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Ekonomiskt våld Materiellt våld Latent våld (Socialstyrelsen 2009, Grände 2010)

Våld mot äldre Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person [ ]. Denna handling kan vara fysisk, psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse. WHO/ INPEA 2002

Våld mot äldre här har man fått upp ögonen för om en person inte får sin medicin, inte får mat den typen av våld som säkert inte är ovanlig att möta när man är äldre eller har en funktionsnedsättning.

Olika former av våld mot äldre Övergrepp Vanvård Försummelse Missförhållanden Kränkningar Inadekvat vård (De Donder m.fl 2011 Jönson 2006, Socialstyrelsen 2008).

Riskfaktorer för äldre att utsättas för våld i nära relationer Att vara kvinna Hög ålder Ökat beroende Sjukdom tex demenssjukdomar Funktionsnedsättning (Eriksson, 2001, Wolf m.fl. 2002, Saveman, 2010)

Risk att utsättas för våld i samband med demenssjukdomar Personer med kognitiv svikt eller demenssjukdomar som är - våldsutövare eller - våldsutsatta Sammanboende anhöriga som är - våldsutövare eller - våldsutsatta

Ex på risksituationer i samband med demenssjukdomar Vi vet ju inte vad det innebär riktigt. Är det ett par som har varit gifta länge, som inte har sagt ett ont ord till varandra. Så kommer det en sjukdom och man kastar ur sig någonting. Då mår man så dåligt. Jag har aldrig gjort så här mot min man innan En kvinna larmade klockan fyra på morgonen och sa, Jag orkar inte mer. Hon var jättetrött det var en dålig stämning, en magkänsla. Då gäller det att vi lyssnar och försöker känna in. Vi löste inga världsproblem, men efteråt sa kvinnan tack för att jag fick prata. Nu går vi och lägger oss.

Vanliga förhållanden för våldsutsatta äldre kvinnor Personal berättade i intervjuer att Våldet kan ha pågått under en lång tid Känslomässiga starka band till våldsutövaren t ex barn eller barnbarn Ekonomiskt beroende av våldsutövaren Våld som en följd av en demenssjukdom Traumatiserad som en följd av att vara våldsutsatt

Normaliseringsprocessen i våldsrelationer Nedvärdering och förnedring Växling värme och våld Traumatiska band Våldsspiral, gradvis över tid Kontroll, isolering Kvinnorna internaliserar våldet Källa: Kunosson, Heimer, Björck (2014)

Vem kan upptäcka våld? Taxi, färdtjänst m fl Undersköterskor och vårdbiträden Anhöriga Anhörigkonsulent Sjukvårdspersonal Grannar Biståndshandläggare

Om att upptäcka våld Vi kan aldrig döma. Vi har ingen aning om vad som har hänt. Ibland kan man misstänka. Jag kan förstå att om man har varit utsatt hela sitt liv kan man ge igen. Det kan jag förstå, men det är inte ok.

Vem kan vara våldsutövare? Anhöriga/sammanboende Familj (partners, barn) Medboenden Vårdgivare God man, färdtjänstpersonal och andra

Riskfaktorer för ett aggressivt beteende hos äldre kognitiv funktionsnedsättning manligt kön bruk av neurologiska mediciner sömnstörningar fysiskt tvång nedstämdhet, syn- hörselnedsättning miljöns beskaffenhet (Voyer m fl. 2005)

Hur går hon? Uppbrottsprocessens tre faser Fysiskt uppbrott Känslomässigt uppbrott Att förstå sin situation (Heimer, Kunosson Björck 2014, Carin Holmquist et al 2012)

Röster efter att ha börjat arbeta med våld Det är inte det att vi inte har upptäckt utan det är det att vi inte har vågat fråga, vi har inte vågat se situationen, vi har inte vetat vad man ska göra åt den. Vi har blundat för väldigt mycket för vad kunde jag göra - vi skulle ha haft den här kunskapen mycket tidigare. Vad händer om t ex sonen döms och får fängelse men sen då när han släpps ut, vad händer med den gamla kvinnan då? Blir det ännu värre?

Vilken hjälp finns att erbjuda? Socialtjänsten Hälso-och sjukvården Polis Kvinnojourer Skyddat boende Kvinnofridslinjen

Att möta våld en svår arbetsuppgift Att arbeta med våld kräver Att arbetet är organiserat Kunskap/utbildning Stöd (handledning och reflektion) Att kunna arbeta två och två Bred kompetens Samverkan mellan kommuner och H&S och inom organisationerna (Hjalmarson och Norman 2014)

Han var inte alltid så snäll Hur kan man fråga om våld? Ställ öppna frågor och ge den som talar utrymme Ställ frågan när den utsatte är ensam Fråga på ett empatiskt och ickedömande sätt Var varsam med hur våldet beskrivs - den utsatte behöver kunna känna igen sig. Gör frågandet till en rutin - människor tar inte illa upp

Att tänka på när du lyssnar Tonen i samtalet är viktig för att skapa förtroende Ifrågasätt aldrig Ansvaret ligger hos förövaren Fokusera på våldet Förmedla information om rättigheter och stöd

Att möta en våldsutsatt person Det är inte alltid kunskapen du har utan förmågan att lyssna in.[ ]. De här äldre vi möter, de söker kanske inte den mest professionella utan den de får mest förtroende för och då blir de nyckelpersoner. Det är skillnad om det är en våldssituation där du ser att det utförs våld eller där du misstänker. Där måste man vara väldigt försiktig och ta tid på sig och fråga på rätt sätt. Annars anklagar man ju, något som du inte vill.

Exempel på stöd och insatser till äldre våldsutsatta Hemtjänst som trygghetsskapande kontakt Dagverksamhet Larm, skyddat boende, kvinnojourer Avlastningsplatser Anhörigstöd/ Stödsamtal/ Samtalsgrupp

Anhörigvårdarens hälsa www.anhoriga.se Skäl att välja att vårda en anhörig Ger möjlighet att fortsätta att bo tillsammans att bevara sin relation och familj Meningsfullt att hjälpa en närstående Ger uppskattning Ekonomiskt fördelaktigt

Risker med att vårda en närstående? Bundenhet Stress, oro Stor arbetsbörda Social isolering Relationsproblem Störd nattsömn Ökad risk för våld Symptom på utbrändhet

Anhörigvårdarens känslor och egenskaper i två olika situationer Att vårda i gemenskap Att vara sedd erkänd och visad förståelse Känner tillit Trygghet Tacksamhet Samhörighet Släpper ifrån sig ansvar Att vårda i isolering Avsaknad av stöd Visas ej omtänksamhet Bär hela ansvaret Känner sig otrygg och oduglig, nonchalerad och förbisedd Upplever frustration och hopplöshet Känner skuld Anförtror sig inte åt andra

Att förhindra deras lidande. Det är svårt att se att en person kan vara så nedtryckt av en annan och det är inte bara fysiskt våld utan verbalt och ekonomiskt våld.

Mer kunskap Nationellt centrum för kvinnovåld NCK www.nck.uu.se Kvinnofridslinjen tel 020-5050505 Web-utbildningar Äldrecentrums utbildning Inbjudan till grundutbildningen Våga se, våga fråga, våga agera En utbildning om våld mot äldre i nära relationer Den 8 och 28 november i Stockholm www.aldrecentrumlse

Tack! ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.se