Vetenskapsrådet och jämställdheten

Vetenskapsrådet och jämställdheten En delrapport publicerad av Analysenheten, avdelningen för forskningspolitiska frågor Carolyn Glynn Carl Jacobsson Margareta Larsson Elizabeth Lundberg 1

VETENSKAPSRÅDET Analysenheten/FpF CG, CJ, MLa, EL VETENSKAPSRÅDET OCH JÄMSTÄLLDHETEN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Sammanfattning 3 Jämställdheten inom högskolan 4 Kvinnliga och manliga forskares sökaktivitet 5 Vetenskapsrådets beslutande och beredande organ 6 Ansökningar och beviljningsgrad 6.1 Projektbidrag 6.2 Anställningar och stipendier för unga forskare 6.3 Anställningar och särskilda bidragsformer för mer etablerade forskare 6.4 Bidrag till infrastruktur 6.5 Sammanfattande kommentar 7 Några tänkbara åtgärder Bilagor 1 Bidragsformer som utgör underlag för beräkningarna 2 Kvinnors och mäns karriärutveckling i högskolan 3 Utdrag ur Vetenskapsrådets regleringsbrev för 2006 4 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi 1 Inledning En av Vetenskapsrådets uppgifter enligt regeringens instruktion är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta allmänt formulerade uppdrag har i regleringsbreven preciserats och successivt skärpts. I regleringsbrevet för 2006 har Vetenskapsrådet ålagts att intensifiera sitt jämställdhetsarbete och att senast den 1 november lämna en rapport till regeringen om vidtagna och planerade åtgärder inklusive en bakgrundanalys (se bilaga 3). I den senaste forskningspolitiska propositionen framhålls att jämställdhet inom forskningen är fortsatt prioriterat och sägs att Vetenskapsrådet ska ha en bevisad förmåga att prestera könsneutrala bedömningar och vid i övrigt likvärdiga ansökningar prioritera underrepresenterat kön. Vetenskapsrådet antog år 2003 en jämställdhetsstrategi där det anges att rådet ska - sträva efter en jämn könsfördelning i rådets olika beslutande och beredande organ, - uppnå balans i beviljningsgraden mellan kvinnor och män, - inom områden där kvinnor och män är underrepresenterade uppmuntra dem att i ökad utsträckning lämna in egna ansökningar, - bidra till arbetet för jämställdhet inom forskarvärlden. 2

Syftet med denna PM är att ge ett underlag för Vetenskapsrådets arbete med att uppfylla de mål som regeringen har uppställt och som rådet har formulerat i sin jämställdhetsstrategi. Analysenheten kommer att fortsätta att studera utfallet av rådets fördelning av forskningsstöd i syfte att ge ytterligare underlag för jämställdhetsarbetet. Som en bakgrund till de följande avsnitten beskrivs kortfattat i avsnitt 3, Jämställdheten inom högskolan, könsfördelningen bland lärare/forskare och nydisputerade. I bilaga 4 ges en kort översikt över kvinnors och mäns karriärutveckling i ett tvärsnittsperspektiv. Forskarnas sökaktivitet redovisas i avsnitt 4, där andelen ansökningar från kvinnor respektive män 1 jämförs med könsfördelningen bland högskolans disputerade lärare/forskare. I avsnitt 5 beskrivs kortfattat hur könsfördelningen ser ut inom Vetenskapsrådets beslutande och beredande organ. I avsnitt 6, Ansökningar och beviljningsgrad, behandlas Vetenskapsrådet som helhet. Utfallet för de unga forskarna ägnas särskild uppmärksamhet. Avsnitt 7 ger förslag på några tänkbara åtgärder som kan bidra till att Vetenskapsrådets jämställdhetsmål uppnås. 2 Sammanfattning Högskolans disputerade lärare/forskare består nu 2 av 31 % kvinnor och 69 % män. Könsfördelningen varierar avsevärt mellan ämnesområden; inom naturvetenskap och teknik utgör kvinnorna exempelvis 17 %. Den varierar också mellan lärar/forskarkategorier; andelen kvinnor bland professorer är endast 16 %. Bland de nyexaminerade doktorerna har kvinnornas andel ökat snabbt och av alla dem som disputerat de senaste fem åren (2000-2004) var 43 % kvinnor. I dag 3 svarar kvinnor för 31 % av ansökningarna om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet. Detta motsvarar deras andel av de potentiellt sökande, dvs. högskolans disputerade lärare/forskare. De unga kvinnornas frammarsch inom högskolan avspeglas i en växande andel av ansökningarna om postdoktorsstöd och forskarassistentanställningar, nu 45 %. Läget är således nu sådant att det kan vara aktuellt att omformulera målet att rådet ska uppmuntra det underrepresenterade könet att i ansöka om bidrag i ökad utsträckning. Vetenskapsrådet har en i stort sett jämn könsfördelning i de flesta av sina beslutande organ. I ämnesrådens beredningsgrupper låg könsfördelningen 2005 inom 40/60-intervallet, utom i grupperna under ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, som bestod av 28 % kvinnor. Denna andel är dock betydligt högre än andelen kvinnor i rekryteringsunderlaget, nämligen de disputerade lärarna/forskarna inom NT-området. Målet om en jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beslutande och beredande organ har således, med vissa undantag, uppnåtts. 1 Med ansökningar från kvinnor respektive män avses ansökningar där en kvinna respektive man är huvudsökande. 2 Avser år 2004 enligt Högskoleverkets NU-databas 3 Avser ansökningar 2003-2005 3

Ansökningar från kvinnor beviljades totalt sett i något mindre grad än ansökningar från män, sett över perioden 2003-2005. 4 Två faktorer identifieras som påverkade beviljningsgraden. Den första faktorn är att den totala beviljningsgraden (för kvinnor och män sammantaget) varierade mellan ämnesråden, vilket bl.a. beror på de olika stora resurser som statsmakterna har tilldelat de olika ämnesråden. Den andra faktorn är att beviljningsgraden i genomsnitt var högre för mer erfarna forskare, där det fanns en större andel män. Denna högre beviljningsgrad för mer erfarna forskare av båda könen innebär således att kvinnorna får en lägre genomsnittlig beviljningsgrad. Om man tar hänsyn till dessa två faktorer var kvinnors och mäns beviljningsgrad i stort sett lika inom Vetenskapsrådet totalt sett när det gäller projektbidrag, som är den helt dominerande stödformen. Det fanns dock skillnader mellan olika ämnesråd. Dessa kommer att belysas närmare i en planerad fördjupad studie, som också ska visa om det finns öar/ämnesgrupper som avviker från huvudmönstret inom de olika områdena. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på utfallet för de unga forskarnas del, eftersom Vetenskapsrådets behandling av deras ansökningar kan vara avgörande för om de vill fortsätta på forskarbanan. Undersökningen visar att bland de forskare som sökte forskarassistentanställning, postdoktorsstipendier och bidrag för postdoktorsanställning - och som alltså är i början av sin karriär - hade kvinnorna lägre beviljningsgrad än männen när det gällde postdoktorsstipendier. Kvinnorna hade något lägre beviljningsgrad än män även för postdoktorsanställningar, medan skillnaden var marginell för forskarassistentanställningar. Även här fanns det skillnader mellan ämnesråden, som också ska belysas i den ovan nämnda fördjupade studien. I motsats till vad som var fallet för projektbidragen finner vi inte i undersökningen någon naturlig faktor som förklarar kvinnornas lägre beviljningsgrad när det gäller postdoktorsstipendierna. Könsskillnaderna i statistiken är så pass stora när det gäller postdoktorsstipendierna att Vetenskapsrådet i detta fall inte fullt ut kan sägas ha en bevisad förmåga att prestera könsneutrala bedömningar i enlighet med regeringens krav. Ytterligare åtgärder bör därför vidtas för att uppnå målet i Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi om balans i beviljningsgraden mellan kvinnor och män när det gäller ansökningar om denna typ av stöd. Ämnesråden och kommittéerna behöver således öka sina ansträngningar, men ansvaret för att uppnå jämställdhet ligger ytterst hos Vetenskapsrådets styrelse. För att säkerställa könsneutrala bedömningar bör medvetenheten ytterligare höjas i beredningsgrupperna om vikten av att kvinnor också i praktiken ges samma chanser som män att få bidrag. Styrelsen kunde etablera en procedur innebärande att innan ämnesråden fattar sina beviljningsbeslut ska förslagen till beslut redovisas för styrelsen i ett jämställdhetsperspektiv. Vidare kunde styrelsen överväga fördelningen av projektbidrag mellan yngre respektive mer erfarna forskare. Styrelsen skulle också kunna diskutera resursfördelningen mellan olika bidragsformer, t.ex. mellan projektbidrag och bidrag till anställningar/stipendier. 4 Beviljningsgraden för kvinnor respektive män är andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 4

3 Jämställdheten inom högskolan Under de senaste tio åren har kvinnornas andel av de disputerade lärarna/forskarna 5 inom högskolan ökat betydligt och den utgör nu 31 %. Andelen kvinnliga professorer är dock bara 16 %. Antalet doktorsexaminerade per år har ökat med 27 % mellan år 2000 och år 2004. Kvinnorna står för två tredjedelar av denna ökning och de har ökat sin andel av de årligen doktorsexaminerade från 39 % år 2000 till 45 % år 2004. Männens överrepresentation minskar således bland de nya doktorerna och denna förändring kommer att påverka könsfördelningen bland lärarna och forskarna inom högskolan framöver. År 2004 var andelen kvinnor bland de disputerade lärarna/forskarna inom humaniora och samhällsvetenskap 34 %, inom medicin 41 % samt inom naturvetenskap och teknikvetenskap 17 %. Situationen illustreras i figuren nedan. I bilaga 2 ges en kort beskrivning av kvinnors och mäns karriärutveckling i ett tvärsnittsperspektiv. Andel kvinnor och män bland dem som disputerade 2004 samt inom olika tjänstekategorier i högskolan (endast disputerade) per vetenskapsområde 2004 andel kv andel män 100 män andel (%) 50 kvinnor män kvinnor män kvinnor 0 drex (664) hs foass (216) hs prof (1033) hs drex (814) med foass (203) med prof (963) med drex (1139) nt foass (414) nt prof (1428) nt Drex: doktorsexaminerade, a fou: annan forskande och undervisande personal, foass: forskarassistenter, lekt: lektorer, prof: professorer HS: humaniora och samhällsvetenskap; M ed: medicin; NT: naturvetenskap och teknikvetenskap Källa: Högskoleverkets NU-databas. Siffrorna är exkl. SLU och övriga/gemensamma Vetenskapsrådet ska enligt sin jämställdhetsstrategi bidra till arbetet för jämställdhet i forskarvärlden. Rådet kan påverka situationen i högskolan framför allt genom att så väl som möjligt uppfylla de andra mål som finns i strategin. Vissa särskilda insatser har även gjorts. Vetenskapsrådet finansierar sedan år 2003 sex sexåriga anställningar som rådsforskare inom teknikvetenskap, avsedda för kvinnor. Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi nämner också möjligheten att göra särskilda satsningar exempelvis på delområden där kvinnor är framgångsrika inom större områden där kvinnor är underrepresenterade. 5 De kategorier som här har beaktats är forskarassistenter, lektorer och professorer samt annan forskande och undervisande personal som inkluderar anställningskategorin forskare. 5

4 Kvinnliga och manliga forskares sökaktivitet Inom områden där kvinnor eller män är underrepresenterade ska Vetenskapsrådet enligt sin jämställdhetsstrategi uppmuntra det underrepresenterade könet att söka i ökad utsträckning. Könsfördelningen bland ansökningarna påverkas självfallet av könsfördelningen bland de potentiellt sökande forskarna. En rimlig uppskattning av gruppen potentiellt sökande är de disputerade lärarna/forskarna inom högskolan. 6 Som nämnts i avsnitt 3 finns där 31 % kvinnor och 69 % män. Samma könsfördelning fanns bland ansökningarna till Vetenskapsrådet i genomsnitt under perioden 2003-2005. 7 Således fanns totalt sett ingen skillnad mellan kvinnor och män i sökaktivitet. När man ser närmare på olika områden kan konstateras att inom medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap sökte forskare bidrag från Vetenskapsrådet i högre utsträckning än inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. Det fanns ingen nämnvärd skillnad mellan könen när det gällde sökaktiviteten inom de olika områdena. Sammantaget kan sägas att kvinnor nu söker forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i samma utsträckning som män och det kan därför vara aktuellt att omformulera målet i jämställdhetsstrategin att det underrepresenterade könet ska uppmuntras att söka i ökad utsträckning. Andelen kvinnor och män bland disputerade befattningshavare inom högskolan 2004 och bland huvudsökande hos Vetenskapsrådet 2003-2005. 80% män; 69,3% män; 69,4% kvinnor; 30,7% kvinnor; 30,6% 0% disputerade befattningshavare vid universitet m m år 2004 inkomna ansökningar till VR i snitt 2003-2005 Extern källa : Högskoleverkets NU-databas för år 2004 (samtliga vetenskapsområden exkl. SLU och övriga/gemensamma). 4.1 Unga forskares sökaktivitet Med unga forskare menas i denna PM forskare som har disputerat relativt nyligen, oavsett ålder. Villkoret för beviljning av postdoktorsbidrag är att högst tre år har gått sedan disputationen och för beviljning av bidrag till anställning som forskarassistent högst fem år. När vi ska uppskatta antalet potentiellt sökande hos Vetenskapsrådet om dessa stödformer utgår vi därför inte från alla disputerade anställda vid högskolan utan väljer i stället ut alla dem som 6 Den personal som här beaktats är: annan forskande och undervisande personal, forskarassistenter, lektorer och professorer. Beräkningarna bygger på Högskoleverkets NU-databas och avser bara anställda vid universitet och högskolor med rätt att utfärda doktorsexamen. Samtliga vetenskapsområden har inkluderats utom SLU och kategorin övriga/gemensamma. 7 Siffrorna för inkomna ansökningar till Vetenskapsrådet utgör ett snitt för åren 2003-2005. Ansökningar om bidrag m.m. till mer etablerade forskare har exkluderats, vilket motiveras i avsnitt 6.3. 6

disputerat de senaste tre respektive fem åren. Andelen kvinnor bland dem som tog doktorsexamen under treårsperioden 2002-2004 respektive under femårsperioden 2000-2004 var 44 % respektive 43 %, dvs. väsentligt högre än bland disputerade lärare/forskare inom högskolan. Eftersom många av de nya doktorerna lämnar högskolan och grundforskningen, är det bara en liten andel av de nydisputerade som söker bidrag hos Vetenskapsrådet. År 2005 sökte cirka 10 % (knappt 800) av alla som disputerade under åren 2002-2004 postdoktorsanställning eller -stipendium. Samma år ansökte cirka 9 % (knappt 1 100) av alla som disputerade åren 2000-2004 forskarassistentanställning. 8 I de två figurerna nedan jämförs könsfördelningen bland de potentiellt sökande 9 med könsfördelningen bland dem som faktiskt sökte postdoktorsbidrag och forskarassistentanställningar år 2005 10. Andelen kvinnor som sökte postdoktorsbidrag 2005 var högre än andelen kvinnor bland de potentiellt sökande. Detta hänger samman med att kvinnorna utgjorde hela 52 % av de 445 sökande till postdoktorsanställning för vistelse vid annat universitet/högskola i Sverige; kvinnornas andel av de sökande till postdoktorsstipendium var 43 %. Andelen kvinnor som sökte bidrag till forskarassistentanställningar var densamma som andelen kvinnor bland de potentiellt sökande. Andelen kvinnor och män bland doktorsexaminerade 2002-2004 och bland de sökande om postdoktorsstipendium och -anställning 2005. Andelen kvinnor och män bland doktorsexaminerade 2000-2004 och bland de sökande om forskarassistentanställning 2005. 70% män; 55,7% män; 51,8% 80% män; 57,3% män; 57,3% kvinnor; 44,3% kvinnor; 48,2% kvinnor; 42,7% kvinnor; 42,7% 0% doktorsexaminerade inkomna ansökningar 0% doktorsexaminerade inkomna ansökningar Extern källa: Högskoleverkets NU-databas 8 NU-databasens siffror sträcker sig fram t.o.m. år 2004 och därför har siffrorna för 2000-2004 respektive för 2002-2004 använts. När det gäller ansökningar om postdoktorsbidrag används bara uppgifterna för år 2005. Detta var det första år som Vetenskapsrådet utlyste postdoktorsstipendier inom alla ämnesområden och det första året som postdoktorsanställningar utlystes över huvud taget. 9 Det sammanlagda antalet doktorsexaminerade personer under femårsperioden 2000-2004 uppgick till 12 418, varav 5 300 kvinnor, och under treårsperioden 2002-2004 till 7 861, varav 3 479 kvinnor. 10 Under 2005 inkom 468 ansökningar från kvinnor och 627 från män om forskarassistentanställning. Under 2005 mottogs 368 ansökningar från kvinnor och 395 från män om postdoktorsstipendium och/eller postdoktorsanställning. 7

5 Vetenskapsrådets beslutande och beredande organ Vetenskapsrådets ska enligt sin jämställdhetsstrategi sträva efter en jämn könsfördelning i sina beslutande och beredande organ. Eftersom det kan vara svårt att uppnå fullständig balans brukar en fördelning som ligger i intervallet 40-60 % anses acceptabel. Vetenskapsrådets ledning består enligt arbetsordningen av styrelsen, generaldirektören och biträdande generaldirektören, ämnesråden och huvudsekreterarna. Som framgår av tabell 1 har ämnesrådet för medicin (ÄR-M), ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap (ÄR-NT) samt utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) en i stort sett jämn könsfördelning. Vetenskapsrådets styrelse och ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap (ÄR-HS) ligger inom det intervall som anses acceptabelt, medan kommittén för forskningens infrastrukturer (KFI) inte riktigt når upp till detta intervall. 11 När Vetenskapsrådet inledde sin verksamhet år 2001 var två av de då fyra huvudsekreterarna kvinnor. I dag är samtliga fem huvudsekreterare män. Det bör här noteras att enligt regeringens instruktion för Vetenskapsrådet anställs huvudsekreterare genom oberoende beslut av ämnesråden. Vetenskapsrådets styrelse har alltså inte något inflytande över valet av huvudsekreterare. Andelen kvinnor i beredningsgrupperna 12 har sedan Vetenskapsrådets bildande stigit långsamt men stadigt och uppgår nu sammantaget till 36 %. Denna siffra kan jämföras med andelen kvinnor bland de sökande till Vetenskapsrådet och bland högskolans disputerade lärare/forskare, som är 31 %. Som framgår av tabell 2 varierar könsfördelningen avsevärt mellan de olika områdena. Beredningsgrupperna inom medicin och utbildningsvetenskap har nu totalt sett en nästan jämn könsfördelning. För grupperna inom humaniorasamhällsvetenskap ligger siffran inom intervallet 40-60 %. Forskningens infrastrukturer, som är ett nytt område organisationsmässigt inom Vetenskapsrådet, har med tanke på sin inriktning en påfallande hög andel kvinnor i sina beredningsgrupper, sammanlagt 38 %. Den lägsta andelen kvinnor har beredningsgrupperna inom naturvetenskap och teknikvetenskap, totalt 28 %. Könsfördelningen bland disputerade lärare/forskare inom NT-området är dock än mer ojämn med bara 17 % kvinnor. Tabell 1 Könsfördelningen i Vetenskapsrådets ledning 2006 Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor Styrelsen 5 7 12 42 % ÄR-HS 9 12 21 43 % ÄR-M 11 10 21 52 % ÄR-NT 10 11 21 48 % UVK 5 6 11 45 % KFI 5 8 13 38 % Huvudsekreterare 0 5 5 Bitr. huvudsekreterare 2 1 3 Generaldirektör - 1 1 Bitr. generaldirektör 1-1 11 När ordet ämnesråd används i det följande inkluderas dessa två kommittéer, dvs. UVK och KFI. 12 Könsfördelningen bland externa sakkunniga kommer att undersökas. 8

Tabell 2 Könsfördelningen i Vetenskapsrådets beredningsorganisation 2005 Beredningsgrupper Antal Antal Andel inom ledamöter kvinnor kvinnor Humaniora och 80 33 41 % samhällsvetenskap Medicin 80 37 46 % Naturvetenskap och 224 62 28 % teknikvetenskap Utbildningsvetenskap 29 14 48 % Forskningens infra- 29 11 38 % strukturer Totalt 442 157 36 % 6 Ansökningar och beviljningsgrad I enlighet med sin jämställdhetsstrategi strävar Vetenskapsrådet efter att uppnå balans i beviljningsgraden mellan kvinnor och män. 13 Om Vetenskapsrådets bedömning är könsneutral bör beviljningsgraden i snitt över tid och avseende ett stort antal ansökningar inte skilja sig mellan kvinnor och män. I denna PM studeras inte bara den totala beviljningsgraden utan görs även delanalyser av beviljningsgraden när det gäller olika bidragsformer, eftersom dessa har delvis olika syften och skilda kategorier av sökande. Det är ämnesråden som beviljar största delen av de medel som Vetenskapsrådet fördelar. Ämnesråden förfogar över egna budgetar bestående av dels medel som anvisats av regeringen, dels medel som delegerats till råden från styrelsen Antalet ansökningar skiljer sig avsevärt mellan ämnesråden och det finns även skillnader i total beviljningsgrad (dvs. för kvinnor och män sammantaget) och i könsfördelningen bland de sökande. Skillnaderna i antalet sökande och i den totala beviljningsgraden hänger ihop med de olika stora resurser som statsmakterna tilldelat de olika ämnesråden och skillnader mellan ämnesråden i medelbidragets storlek. Könsfördelningen bland de sökande till de olika ämnesråden avspeglar de skillnader som finns bland högskolans lärare och forskare i motsvarande vetenskapsområden. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap har en lägre andel ansökningar från kvinnor och en högre total beviljningsgrad än ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap. Ämnesrådet för medicin har högre total beviljningsgrad än ÄR-NT på grund av lägre medelbidrag och det har lika stor andel ansökningar från kvinnor som ÄR-HS. Dessa variationer påverkar beviljningsgraden för kvinnor respektive män för hela Vetenskapsrådet sammantaget, se nedan i avsnittet om projektbidrag. 13 Beviljningsgraden för kvinnor respektive män är andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 9

Totalt för åren 2003-2005 14 var beviljningsgraden 18,9 % för ansökningar från kvinnor och 23,0 % för ansökningar från män, dvs. en skillnad om 4,1 procentenheter. Ser man närmare på utfallet för olika bidragsformer finner man att beviljningsgraden för kvinnor genomgående är något lägre än beviljningsgraden för män, med undantag för bidrag till infrastruktur. Det finns dock skillnader i utfallet mellan ämnesråden. Dessa skillnader är föremål för en särskild analys, där det bl.a. kommer att undersökas om det finns öar/ämnesgrupper som avviker från huvudmönstret inom de olika områdena. En annan fråga som kommer att studeras är storleken på de belopp som kvinnor respektive män söker och beviljas. De olika bidragsformerna analyseras var för sig i de följande delavsnitten. 6.1 Projektbidrag Projektbidraget är den traditionella och fortfarande helt dominerande bidragsformen inom Vetenskapsrådet både när det gäller antal ansökningar och storleken på fördelade medel. Under åren 2003-2005 kom det in sammanlagt 12 110 ansökningar om projektbidrag, varav drygt en fjärdedel, 27,5 %, från kvinnor. Antalet ansökningar ökade något under perioden och uppgick år 2005 till 4 176. Andelen ansökningar från kvinnor ökade också något, från 26,2 % år 2003 till 29,4 % år 2005. Denna ökning är troligen ingen tillfällighet eftersom andelen kvinnor stiger både bland nydisputerade och bland högskolans lärare/forskare på alla nivåer. Totalt beviljades under åren 2003-2005 cirka en fjärdedel, 24,1 %, av ansökningarna om projektbidrag. I snitt beviljades ansökningar från män oftare än ansökningar från kvinnor, 25,1 % mot 21,7 %. Detta gällde genomgående över åren, vilket framgår av figuren nedan (i figuren ingår även de något osäkra uppgifterna för 2001 och 2002 15 ). År 2003 var männens beviljningsgrad 3,7 procentenheter högre än kvinnornas, år 2004 var den 2,2 procentenheter högre och år 2005 var den 4,3 procentenheter högre. 14 Mer precist ingår: bidrag för projekt, infrastruktur, postdoktorsstipendier, postdoktorsanställningar och för forskarassistenter 15 Tillförlitligheten i den presenterade statistiken ökar från år till år sedan Vetenskapsrådet bildades år 2001. Vid bildandet påbörjades uppbyggnaden av ett för myndigheten gemensamt datasystem. Vidare präglades självfallet beredningsarbetet inledningsvis av förhållningssätt vid de fem tidigare forskningsråden och av val som gjordes där i slutskedet. Mot denna bakgrund är siffrorna från framför allt år 2001 men också från år 2002 inte helt representativa för Vetenskapsrådets bidragsgivning men representativiteten ökar sedan successivt. 10

Beviljningsgrad för projektbidrag 2001-2005 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 41,3% 37,4% 36,1% 34,6% 25,9% 25,5% 22,3% 23,9% 21,7% 21,1% 2001 2002 2003 2004 2005 Kvinnor Män Som tidigare konstaterats är vissa skillnader att förvänta mellan ämnesråden när det gäller antal inkomna ansökningar, andel ansökningar från kvinnor och total beviljningsgrad (dvs. för kvinnor och män sammantaget). Detta beror bl.a. på att könsfördelningen bland högskolans disputerade lärare/forskare varierar mellan olika områden och att det finns stora skillnader i hur mycket resurser statsmakterna har tilldelat Vetenskapsrådets olika ämnesråd. Vi ser därför nu på utfallet när det gäller ansökningar om projektbidrag under perioden 2003-2005 med dessa förhållanden som bakgrund. Om vi utgår från de faktiska skillnader som fanns mellan ämnesråden i andel ansökningar från kvinnor och i total beviljningsgrad men gör antagandet att varje ämnesråd hade lika beviljningsgrad för kvinnor och män skulle beviljningsgraden för hela Vetenskapsrådet bli 23,0 % för kvinnor och 24,6 % för män. Skillnaden på 1,6 procentenheter i beviljningsgraden i detta teoretiska resonemang uppstår således även vid lika beviljningsgrad för kvinnor och män i varje enskilt ämnesråd. I verkligheten var, som nämnts, kvinnornas beviljningsgrad 21,7 % och männens 25,1 % under perioden 2003-2005, dvs. skillnaden i beviljningsgrad var 3,4 procentenheter, Eftersom resonemanget ovan bara förklarar 1,6 procentenheter av skillnaden, återstår 1,8 procentenheter. En förklaringsfaktor till den resterande skillnaden kan vara hur lång tid som gått sedan de sökande tog doktorsexamen; ansökningar från erfarna forskare, där kvinnor ännu svarar för en relativt liten andel, kan förväntas att i genomsnitt ha större framgång än ansökningar från nydisputerade forskare, där kvinnorna står för en större andel. Vi ser därför närmare på denna aspekt. Figuren nedan avser perioden 2003-2005 och visar sökande kvinnor och män uppdelade i grupper efter hur lång tid som gått sedan de tog doktorsexamen. 16 Det finns inga större skillnader mellan ämnesråden när det gäller könsfördelningen i de olika examensgrupperna. Av figuren framgår att kvinnorna utgör en mycket större andel bland forskarna som disputerat relativt nyligen. En stor andel bidrag till forskare som varit verksamma längre tid innebär således att kvinnorna får en lägre genomsnittlig beviljningsgrad. 16 135 ansökningar utan angivet år för doktorsexamen ingår inte i analysen. 11

Antal sökande om projektbidrag 2003-2005 och tid sedan doktorsexamen 2500 2000 1500 1000 500 0 1976 1611 1608 1321 1131 936 845 857 545 465 330 162 129 59 0-5 6 10 11 15 16-20 21-25 26-30 31- Antal år sedan doktorsexamen Kvinnor Män Nästa figur avser samma tidsperiod och samma uppdelning på examensgrupper, men visar beviljningsgraden för kvinnor och män. Här finns det skillnader mellan ämnesråden. Antalet ansökningar från kvinnor med 31 år eller mer sedan doktorsexamen är litet (59) och den ljusa stapeln, dvs. beviljningsgraden, för denna grupp ska därför tolkas med försiktighet. Beviljningsgrad för projektbidrag 2003-2005 och tid sedan doktorsexamen 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 37,3% 35,5% 32,8% 27,1% 28,8% 30,2% 26,6% 27,8% 28,4% 23,3% 25,6% 22,3% 14,3% 12,8% 0-5 6 10 11 15 16-20 21-25 26-30 31- Antal år sedan doktorsexamen Kvinnor Män Vi utgår nu från fördelningen i figuren över antal kvinnliga och manliga sökande i examensgrupper och bryter ner siffrorna till ämnesrådsnivå. Om vi antar att kvinnor och män inom varje ämnesråd hade lika beviljningsgrad inom varje examensgrupp, skulle beviljningsgraden totalt för kvinnor bli 21,4 % och för män 25,1 % under perioden 2003-2005. (Vi kompenserar således i denna beräkning för skillnader mellan ämnesråd respektive examensgrupper.) Detta resultat överensstämmer nästan helt med den verkliga beviljningsgraden, som var 21,6 % för kvinnor och 25,0 % för män. 12

Man kan alltså konstatera att på total nivå presterade Vetenskapsrådet i en mening könsneutrala bedömningar av ansökningar om projektbidrag, Samtidigt kan man säga att en bidragsgivning som prioriterar de forskare som har längre erfarenhet inom sitt forskningsområde, dvs. längre tid i yrket, medför lägre genomsnittlig beviljningsgrad för de kvinnliga forskarna. En särskild satsning på projektbidrag för yngre forskare med hög potential skulle således sannolikt gynna kvinnliga forskare och därmed främja jämställdheten i forskarvärlden. 6.2 Anställningar och stipendier för unga forskare Utöver projektbidrag har Vetenskapsrådet en rad bidragsformer som tar sikte på särskilda ändamål och/eller grupper. Postdoktorsstipendium, postdoktorsanställning och forskarassistentanställning är riktade till unga forskare, dvs. i denna PM personer som disputerat relativt nyligen. Vetenskapsrådets ambition med dessa bidragsformer är långsiktig och bidrar till att lägga grunden för hur framtidens forskarsamhälle ska se ut. Det är därför av vikt att särskilt bevaka jämställdheten i fördelningen av detta stöd. Av de ovannämnda bidragsformerna är det forskarassistentanställning som drar till sig flest ansökningar. Under perioden 2003-2005 mottog Vetenskapsrådet sammanlagt 2 254 sådana ansökningar, varav 42 % från kvinnor och 58 % från män. Totalt beviljades 245, dvs. bara 10,9 % av ansökningarna. Konkurrensen var således hård. Av ansökningarna från kvinnor beviljades 10,6 % och av ansökningarna från män 11,0 %. Det fanns alltså en marginell skillnad mellan könen i beviljningsgrad, men också en skillnad mellan åren, se figuren nedan. Beviljningsgrad för forskarassistenter 2003-2005 Vetenskapsrådet totalt 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 17,1% 13,4% 10,6% 11,0% 10,1% 10,4% 8,8% 8,5% 2003 2004 2005 2003-2005 Kvinnor Män Den totala beviljningsgraden, för kvinnor och män sammantaget, skilde sig mellan ämnesråden. Om vi utgår från de faktiska skillnaderna mellan ämnesråden när det gäller total beviljningsgrad och antal ansökningar från kvinnor respektive män, men gör antagandet att varje ämnesråd hade lika beviljningsgrad för kvinnor och män skulle beviljningsgraden för hela Vetenskapsrådet sammantaget åren 2003-2005 bli ännu litet jämnare, 10,8 % för kvinnor och 10,9 % för män, dvs. 102 kvinnor och 143 män skulle ha fått forskarassistentanställning. Detta motsvarade ganska väl verkligheten, där 100 kvinnor och 145 män fick en sådan anställning. 13

Under samma period, 2003-2005, kom det in sammanlagt 911 ansökningar om postdoktorsstipendium för vistelse vid forskningsinstitution i annat land, varav 38 % från kvinnor och 62 % från män. Andelen beviljade ansökningar totalt under perioden var lägre för kvinnor än för män, 18,5 % mot 22,3 %, och som framgår av figuren nedan hade kvinnorna lägst beviljningsgrad 2005. Det fanns även skillnader mellan ämnesråden, när det gällde könsskillnader i beviljningsgrad, som kommer att belysas i en kommande studie. Beviljningsgrad för postdoktorsstipendier 2003-2005 Vetenskapsrådet totalt 30% 25% 26,3% 24,2% 22,1% 22,3% 20% 15% 16,8% 19,6% 13,1% 18,5% Kvinnor Män 10% 5% 0% 2003 2004 2005 2003-2005 Det fanns också skillnader mellan ämnesråden i total beviljningsgrad, dvs. för kvinnor och män sammantaget. Om vi, liksom för forskarassistentanställningar ovan, gör antagandet att varje ämnesråd hade lika beviljningsgrad för kvinnor och män skulle beviljningsgraden för hela Vetenskapsrådet sammantaget åren 2003-2005 bli högre för kvinnor, 22,1 %, än för män, 20,1 %. Då skulle 77 kvinnor och 113 män ha beviljats postdoktorsstipendier. I verkligheten beviljades 64 kvinnor och 126 män stipendier, dvs. 13 färre kvinnor och 13 fler män. En ny bidragsform i 2005 års utlysning var postdoktorsanställning för vistelse vid annat universitet/högskola i Sverige. Något fler kvinnor än män sökte denna bidragsform; av 445 ansökningar kom 52 % från kvinnor och 48 % från män. Andelen beviljade ansökningar från kvinnor respektive män var ungefär densamma, 7,8 % respektive 7,9 %. Om beviljningsgraden för kvinnor och män hade varit lika för varje ämnesråd skulle dock kvinnor ha haft en högre beviljningsgrad än män, 8,5 % jämfört med 7,1 %. Då skulle 20 kvinnor och 15 män ha beviljats postdoktorsanställning. I verkligheten beviljades 18 kvinnor och 17 män anställning, dvs. 2 färre kvinnor och 2 fler män. Ett av motiven för införandet av denna bidragsform var att främja jämställdheten. Kvinnor utgjorde också en stor andel (52 %) bland de sökande jämfört med andelen kvinnor (44 %) som disputerade 2002-2004. Utfallet blev en något lägre beviljningsgrad för kvinnor detta första år. Eventuella skillnader i könsfördelning och beviljningsgrad mellan sökande från utlandet, som vill komma till Sverige, och sökande från svenska universitet, som vill komma till ett annat lärosäte i Sverige, bör belysas framöver. Ett villkor för beviljning av postdoktorsbidrag är att högst tre år har gått sedan disputationen och för beviljning av bidrag till forskarassistentanställning högst fem år. Den vetenskapliga 14

potentialen bör därför vara en väsentlig del i kvalitetsbedömningen av ansökningarna. Om man utgår från att den vetenskapliga potentialen inte är könsrelaterad, är skillnaden mellan andelen kvinnor bland de sökande och bland dem som beviljades postdoktorsstipendium tydlig till kvinnornas nackdel. Det totala antalet ansökningar till denna bidragsform var så stort att det är mindre än 5 % chans att skillnaden bara berodde på slumpen. Det kan också konstateras att kvinnors beviljningsgrad, jämfört med mäns, tycks sjunka under perioden 2003-2005 både för postdoktorsstipendier och för forskarassistentanställningar. Det är angeläget att åtgärder vidtas så att situationen förbättras. I annat fall kan man förmoda att unga kvinnors vilja att satsa på en fortsatt forskarkarriär påverkas, något som får konsekvenser för forskningens förnyelse och för det framtida forskarsamhället. 6.3 Anställningar och särskilda bidragsformer för mer etablerade forskare Detta avsnitt kräver en särskild analys eftersom bidragsformerna som riktar sig till mer etablerade forskare utgör en heterogen grupp och ämnesråden har olika praxis när det gäller både utnyttjandet och utformningen av dessa bidragsformer. En sådan analys kommer att genomföras. 6.4 Bidrag till infrastruktur Förutom bidrag till projekt och anställningar ger Vetenskapsrådet också stöd till infrastrukturer inom olika vetenskapsområden. En stor del av budgeten för detta ändamål består av avgifter för internationella forskningsanläggningar, där medlemsavgiften till CERN är den överlägset största posten. Dessutom kan forskare ansöka om andra infrastrukturmedel, framför allt för s.k. dyrbar vetenskaplig utrustning och longitudinella databaser (de senare består av uppgifter om individer och grupper som följs över tiden). Satsningarna är av vikt för flera vetenskapsområden. Traditionellt är infrastrukturområdet starkt manligt dominerat. Under perioden 2003-2005 fick Vetenskapsrådet sammanlagt 339 ansökningar om stöd till infrastrukturer, varav bara 19,5 % från kvinnliga sökande. Kvinnornas beviljningsgrad under perioden översteg dock påtagligt männens, 37,9 % mot 27,8 %. Detta är den enda bidragsformen där ansökningar från kvinnor hade större framgång än ansökningar från män. Figuren illustrerar andel kvinnor respektive män bland inkomna och beviljade ansökningar 2005. Inkomna och beviljade ansökningar om infrastrukturbidrag 2005 efter kön 90% 80,7% 78,4% andel av samtliga ansökningar (antal:135) andel av samtliga beviljade (antal: 37) 19,3% 21,6% 0% kvinnor män 15

6.5 Sammanfattande kommentar Vetenskapsrådet uppnår i stort sett målet om balans i beviljningsgraden mellan kvinnor och män när det gäller projektbidrag. Detta gäller på den totala nivån och när man tar i beaktande de förklaringsfaktorer som har identifierats, dvs. skillnaderna i resurser som statsmakterna givit de olika ämnesråden, och därmed sammanhängande skillnader i beviljningsgrad mellan ämnesråden, och den genomsnittligt högre beviljningsgraden för mer erfarna forskare. Utfallet beträffande anställningar och särskilda bidragsformer för mer erfarna forskare har ännu inte undersökts. Däremot kan konstateras att målet inte uppnås när det gäller postdoktorsstipendier. Det är här angeläget att åtgärder vidtas så att situationen förbättras. 7 Tänkbara åtgärder Unga forskare - postdoktorsstöd och forskarassistenter Styrelsen kunde införa en regel att innan ämnesråden fattar beslut om postdoktorsstipendier, postdoktorsanställningar och forskarassistentanställningar ska huvudsekreterarna föredra förslagen för styrelsen i ett jämställdhetsperspektiv och ge förklaringar till eventuella skillnader i beviljningsgrad mellan kvinnor och män. Projektbidrag Samma slags regel som beträffande postdoktorsstöd och forskarassistenter kunde införas, dvs föredragning för styrelsen av förslag till beviljningar innan beslut fattas. Balansen mellan beviljning av bidrag till unga respektive mer erfarna forskare bör diskuteras och skillnader i detta avseende mellan ämnesråden belysas. Styrelsen kunde överväga att göra en särskild satsning på projektbidrag för yngre forskare med hög potential. En sådan satsning skulle sannolikt gynna kvinnliga forskare. Anställningar och särskilda bidragsformer till mer etablerade forskare Samma slags regel som beträffande postdoktorsstöd och forskarassistenter kunde införas, se ovan. Allmänt Styrelsen kunde tillsätta en extern jämställdhetskommitté med uppgift att i samarbete med analysenheten följa upp utfallet av Vetenskapsrådets bidragsgivning när det gäller jämställdheten. Kommittén skulle årligen rapportera till styrelsen. Styrelsen kunde överväga att inom områden där kvinnor är underrepresenterade utlysa anställningar/bidrag riktade till delområden där framgångsrika kvinnor finns. En sådan åtgärd nämns som en möjlighet i Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. 16

Bilaga 1 Bidragsformer som utgör underlag för beräkningarna Data för åren 2001-2005 för HS, NT, UVK och KFI är tagna från Vetenskapsrådet interna datasystem Vraps. Data för M år 2001-2004 är tagna från VrapsMed och för år 2005 från Vraps. Data för HS, NT, UVK och KFI har laddats ner från Vraps och data för M har levererats från VrapsMed direkt från ämnesgruppen för medicin. Anställningar och stipendier för unga forskare är en samlingsrubrik för bidragsformerna postdoktorsstipendier, postdoktorsanställningar och forskarassistenter under olika ämnesråd. Ämnesråd Benämning i denna PM Benämning i VR:s Vraps och VrapsMed databas HS Postdoc Bidrag till anställning som postdok i Sverige Postdoktorstipendium Foass Forskarassistent Anställning som forskarassistent M Postdoc Post-dok Post-dok VR-M Bidrag till anställning som postdok i Sverige Foass Anställning som forskarassistent Anställning som forskarassistent - debut Anställning som forskarassistent - Vårdvetenskap Anställning som forskarassistent klinisk miljö halvtid Särskilda medel unga forskare forskarassistent Forskarassistent, prioriterat område Forskarassistent, underrepr kön NT Postdoc Bidrag till anställning som postdok i Sverige Postdoktorstipendium Foass Forskarassistent U Postdoc Bidrag till anställning som postdok i Sverige Postdoktorstipendium Foass Anställning som forskarassistent Projektbidrag är en samlingsrubrik för flera bidragsformer som registreras i Vraps inom varje ämnesgrupp. I denna PM har data om nedanstående bidragsformer använts. Ämnesråd Benämning i PM Benämning i VR:s Vraps och VrapsMed databas HS Projektbidrag Medeldyr vetenskaplig utrustning Planeringsbidrag Projektbidrag Projektbidrag - ESF 17

Ämnesråd M Benämning i Benämning i VR:s Vraps och VrapsMed PM databas Projektbidrag Projektbidrag Biovetenskap Diabetes JDF/KAW Genterapi Genterapi vector Genusperspektiv Grönbergs projektbidrag IT-bidrag Klinisk forskning Kostnader för Projektsverksamhet Materialvetenskap Medicinsk teknik Mång- & tvärvetenskap HS (M) Projektbidrag Projektbidrag - debut Projektbidrag - vårdvetenskap Projektbidrag Ludwiginstitutet, Uppsala Risk-projekt Stamceller - nätverk Stamceller - projektbidrag Stem Cell Forum - Projektbidrag Särskilda medel unga forskare projektbidrag Tvärvetenskap NT U Projektbidrag Medeldyr vetenskaplig utrustning Projektbidrag Projektbidrag - debutbidrag Rambidrag Projektbidrag Medeldyr vetenskaplig utrustning Nätverk Planeringsbidrag Projektbidrag 18

Bilaga 2 Kvinnors och mäns karriärer i nom högskolan ur ett tvärsnittsperspektiv Som en första vidareutveckling av avsnitt 3 ovan om jämställdheten inom högskolan ges här en översiktlig bild av en vanlig akademisk karriär för kvinnor och för män, så som den ter sig ur det tvärsnittsperspektiv som tillgänglig statistik medger. För denna översikt granskas kvinnors respektive mäns befattningstillhörighet inom varje åldersgrupp för sig. Denna fråga kommer att studeras ytterligare. NU-databasens siffror över disputerade befattningsinnehavare inom högskolan 17 år 2004 visar att männen genomsnittligt sett är något yngre än kvinnorna när de inträder i olika befattningar. Ett undantag gäller befattningskategorin annan forskande och undervisande personal, dit gruppen forskare förs i statistiken. Det åldersmässiga försprånget för männen får givetvis konsekvenser för den fortsatta karriären. 70% 60% En jämförelse mellan kvinnors resp mäns befattningar inom olika åldergrupper år 2004 (endast disputerade). a fou: annan forskande och undervisande personal foass: forskarassistent, prof: professor n: antal befattningshavare/åldersgrupp kv a fou kv lektor 50% män a fou 40% män prof män lektor 30% 20% män foass kv prof 10% kv foass 0% -34 n:962 35-39* n:1576 40-44* n:1602 45-49 n:1654 ålder 50-54 n:1832 55-59 n:2160 60- n:2145 Mörka linjer för män, ljusa linjer för kvinnor Källa: Högskoleverkets NU-databas för år 2004 (samtliga vetenskapsområden exkl. SLU samt övriga / gemensamma) Skattade andelar baserade på tillgänglig (UF23SM0401 tabell 7) fördelning av könen på åldergrupper i femårsintervall för motsvarande tjänstekategorier inkl. icke-disputerade 17 De kategorier som här beaktats är forskarassistenter, lektorer och professorer samt annan forskande och undervisande personal som inkluderar anställningskategorin forskare. Endast disputerade har tagits med. 19

Om förhållandena i den yngsta åldersgruppen, under 35 år, betraktas som inledningen till den akademiska karriären, är den enskilt vanligaste inledningen att inneha en befattning som annan forskande och undervisande personal. Personer i denna befattning är vanligen visstidsanställda och har ofta korta förordnanden. Majoriteten (61 %) av de yngsta kvinnorna har denna befattning men bara knappt hälften (44 %) av männen. Männen inleder i stället oftare än kvinnorna sin karriär antingen som lektor (32 % mot 22 %) eller som forskarassistent (24 % mot 16 %) med de bättre villkor som dessa befattningar innebär. Denna bild består om än uttunnad bland de näst yngsta, där andelen forskarassistenter bland män och kvinnor är densamma och en större andel av männen än av kvinnorna redan erhållit någon av de i denna åldersgrupp fåtaliga professorsbefattningarna. Åldergruppen 40-44 år framstår som den jämförelsevis mest jämställda. Här är drygt hälften av såväl kvinnorna som männen lektorer. Andelen annan forskande och undervisande personal har minskat och skillnaden mellan könen har krympt. Dock är en större andel av männen än av kvinnorna (17 % mot 5 %) professorer, medan en större andel av kvinnorna än av männen (15 % mot 8 %) inte nått längre än till forskarassistentnivån. Om man antar att de som befinner sig i den äldsta åldersgruppen, 60 år och äldre, har nått slutpunkten i sin akademiska karriär, är slutpunkten för majoriteten av kvinnorna (61 %) befattningen som lektor och för männen (58 %) befattningen som professor. Ungefär samma sneda könsfördelning råder i de två näst äldsta åldersgrupperna och ansatsen till dessa förhållanden är uppenbar redan i åldersgruppen 45-49 år. Genomsnittligt sett når således männen högre positioner i den akademiska karriären tidigare än kvinnor, samtidigt som majoriteten av kvinnorna aldrig når professorsbefattningen. Till detta kommer en manlig överrepresentation i samtliga åldersgrupper bland de disputerade befattningshavarna; en överrepresentation som dock är lägre bland de yngre. Indikerat via antalet män per kvinna bland disputerade befattningshavare är den manliga överrepresentationen 2,84 bland de äldsta mot 1,71 bland de yngsta. 20

Bilaga 3 Utdrag ur Vetenskapsrådets regleringsbrev för 2006 1.1.1.1 Verksamhetsgren Forskningsstöd Mål 4 Vetenskapsrådet skall intensifiera arbetet för jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelningen av forskningsstöd. Vetenskapsrådet skall säkerställa att det finns underlag för att i efterhand kunna analysera huruvida kön, anställning el. dyl. har haft betydelse för bedömning av ansökningar om forskning och forskaranställningar. Återrapportering Vetenskapsrådet skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till målet. Av redovisningen skall framgå - könsfördelningen inom rådets beredningsorganisation som helhet och per ämnesråd samt antal prioriteringskommittéer där det ena könets representation understiger 40 procent, - könsuppdelad statistik avseende forskningsansökningar, andel beviljade ansökningar och Vetenskapsrådets fördelning av forskningsstödet och dess storlek, fördelningen till respektive vetenskapsområde, Utbildningsvetenskapliga kommitténs fördelning och i tillämpliga delar fördelningen av forskningsstödet från anslagspost 5, samt - vilka framtida åtgärder som rådet planerar utgående från en analys av hinder och möjligheter för ökad jämställdhet. 4 Uppdrag Jämställdhet I anslutning till mål 4 för verksamhetsgrenen Forskningsstöd uppdras åt Vetenskapsrådet att intensifiera jämställdhetsarbetet. I uppdraget ingår att ta fram och årligen revidera en strategi för det inre och yttre jämställdhetsarbetet. I strategin skall ingå planering och genomförande av utbildning för beredningsorganisationen, chefer och handläggande personal i såväl genussom jämställdhetsperspektiv. Myndigheten skall redovisa arbetet med jämställdhetsstrategin inklusive bakgrundsanalys, till regeringen (Utbildnings- och kulturdepartementet) senast den 1 november 2006. Vetenskapsrådet skall vidare analysera och efter samråd med de övriga forskningsråden och Vinnova lämna förslag till på vilket sätt t.ex. genusforskningen och annan kunskap kan öka jämställdheten för högskolans forskande personal samt inom forskningsråd och Vinnova. Uppdraget skall rapporteras senast den 1 nov 2006. 21

Bilaga 4 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi (Beslutad av GD (avsnitt 1) respektive styrelsen i januari/februari 2003) Bakgrund Jämställdhet inom forskning 1 är en fråga om kvalitet och effektivt resursutnyttjande, där både kvinnors och mäns kapacitet och kompetens tas till vara. Brister i jämställdhet orsakar kvalitets- och kunskapsförluster inom forskningen. Nyskapande och kreativ forskning kräver att både kvinnors och mäns erfarenheter tas till vara och bildar utgångspunkt för frågeställningarna. Forskningskapacitet finns i samma grad hos kvinnor och män medan erfarenheter, kunskaper, värderingar och intresseinriktningar kan skilja mellan könen och bl.a. leda till att kvinnor och män ställer olika frågor till materialet. Balans mellan kvinnor och män ger därför högre kvalitet och större bredd i forskningen. Jämställdhet är också en rättvisefråga. Det är inte könet som skall avgöra om någon skall ha möjlighet att forska och göra karriär som forskare. Jämställdheten har ett omfattande skydd i det juridiska regelverket (regeringsformen, jämställdhetslagen (1991:433), verksförordningen (1987:1100), högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5, högskoleförordningen (1993:100) 4 kap. 15-16 och förordning om anställningar vid forskningsråd (2000:1472)). Vetenskapsrådet skall enligt sin instruktion (2000:1199) främja jämställdhet mellan kvinnor och män, och enligt sitt regleringsbrev aktivt arbeta för jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelning av forskningsstöd. Regeringen föreskriver att Vetenskapsrådet årligen skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till detta mål. Av redovisningen skall framgå följande: - könsfördelningen inom rådets beredningsorganisation som helhet och per ämnesråd samt antalet prioriteringskommittéer där det ena könets representation understiger 30 %, - könsuppdelad statistik avseende forskningsansökningar, beviljandegrad och forskningsstödets fördelning för Vetenskapsrådet i sin helhet, för resp. ämnesråd och den Utbildningsvetenskapliga kommittén samt för det forskningsstöd som fördelas direkt av myndighetens styrelse, - vilka framtida insatser rådet planerar utifrån en analys av hinder och möjligheter för ökad jämställdhet. Övergripande mål och riktlinjer De av regeringen fastställda målen och riktlinjerna kan indelas i tre nivåer. 1. Uppnå jämn könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen. 2. Uppnå jämn könsfördelning vid fördelning av forskningsstöd. 3. Aktivt arbete för ökad jämställdhet i forskarvärlden. 1 Jämställdheten inom Vetenskapsrådets kansliorganisation behandlas i myndighetens jämställdhetsplan. 22

Medel För att uppnå de uppsatta målen krävs åtgärder som berör Vetenskapsrådets interna organisation och rutiner. Vidare krävs rutiner för ett kontinuerligt och fungerande samarbete med andra myndigheter samt med organisationer och stiftelser inom forskningsvärlden, liksom former för en löpande bevakning, statistikinsamling, uppföljning och analys av området. 1 a. Jämn könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen. För att genomföra detta uppdrag behövs fungerande rutiner inom hela organisationen. Jämställdhetsaspekten måste på ett tydligt och effektivt sätt vara inbyggd i beredningsordningen, vid tillsättningar i kommittéer liksom i olika slag av arbets- eller beredningsgrupper. Innan grupper av olika slag tillsätts, vare sig det sker vid ämnesråden eller genom beslut av generaldirektören, skall sammansättningen alltid jämställdhetsprövas. Av förslagen skall framgå att jämställdhetsprövning har gjorts. Om kraven på jämn könsfördelning (könsfördelningen håller sig inom intervallet 40-60 %) inte uppfylls, skall, innan tillsättningsbeslutet fattas, detta anmälas till därtill utsedd person, som skall undersöka saken och begära en välgrundad motivering för avvikelsen. Denna motivering skall skrivas av ordföranden i kommittén/gruppen. Om jämn könsfördelning inte uppnås inom ett visst område, bör det uppställas mål för underrepresenterat kön inom motsvarande berednings/prioriteringsgrupper. Inom de områden där kvinnor historiskt varit och i nuläget fortfarande är underrepresenterade, bör andelen kvinnor minst motsvara ett snitt av andelen kvinnliga forskare inom resp. grupps ansvarsområde. Det är dock viktigt att kvinnor inom verksamheter där de är starkt underrepresenterade inte förhindras att bedriva egen aktiv forskning genom hårt drivna krav på medverkan i olika sammanhang. Inom de områden där män är underrepresenterade bör motsvarande ordning gälla för dem. 1 b. Jämn könsfördelning inom verksamheten i övrigt Målet bör vara en jämn könsfördelning när det gäller alla aspekter av Vetenskapsrådets verksamhet, även representation i olika externa organ, inklusive internationella åtaganden. Jämställdhetsaspekten skall därför vägas in i samtliga fall när Vetenskapsrådet utser representanter, delegater etc. Personal, forskare och projektanställda i olika funktioner skall informeras om Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi och utbildas i jämställdhetsfrågor. 2. Jämn könsfördelning vid fördelning av forskningsstöd Ämnesråden och den Utbildningsvetenskapliga kommittén skall utarbeta jämställdhetsstrategier och -mål för den externa verksamheten inom sina respektive ansvarsområden. I ämnesrådens/kommitténs mål skall ingå att uppnå jämn könsfördelning bland sökande till 23