PA RKERINGSNORM för Kvar nholmen och Malmen Augusti 2012
Konsult Beställare Isbergs gata 15 205 19 MALMÖ Tel: 010-452 20 00 Org.nr: 556194-7986 Ombud: Jonas Andersson Uppdragsansvarig: Per Eneroth Bitr uppdragsansvarig: Ann Cederberg Handläggare: Anna-Karin Ekström Emily Evenäs Samhällsbyggnadskontoret Box 611 391 26 KALMAR Tel: 0480-45 00 00 Org.nr: 212000-0746 Ombud: Projektansvarig: Per-Olof Johansson Lars-Olof Sjögren Tyréns uppdragsnummer 229327 Datum: 2012-08-31 Sökväg:
INNEHÅLL Parkeringsnorm för Kvarnholmen och Malmen - sammanfattning INLEDNING...1 AVGRÄNSNING...1 METOD...3 PARKERINGSNORM BOSTÄDER...4 Parkeringsnorm för bil...4 Parkeringsnorm för cykel...5 Jämförelse...5 PARKERINGSNORM ARBETSPLATSER...6 Parkeringsnorm för bil...6 Parkeringsnorm för cykel...7 Jämförelse...8 PARKERING FÖR FUNKTIONSHINDRADE...9 REDUCERING AV ANTALET BILPLATSER...9 Samnyttjande...9 Exempel...10 Bilpool...10 Gröna resplaner mobilitetsplaner...11 BILAGA 1 - FÖRUTSÄTTNINGAR...12 Befolkning...12 Biltäthet...12 Arbetstillfällen...13 Arbetstäthet och besökstäthet...13 Färdmedelsfördelning...14 Zonindelning...15 BILAGA 2 - BEGREPPSFÖRKLARING...16 REFERENSER & KÄLLOR...17
PARKERINGSNORM FÖR KVARNHOLMEN OCH MALMEN (sammanfattning) Följande normer är rekommendationer som bör användas för beräkning av antal bilplatser respektive cykelplatser för boende och arbetsplatser vid nybyggnad, ombyggnad eller ändrad verksamhet. En fullständig redovisning av hur normerna är framtagna och de bör användas finns i följande rapport. Parkeringsnorm för bil Parkeringsnorm för boende lägenhetsfördelning okänd Område Bilplatsbehov (bpl/1000 kvm BTA) Kvarnholmen och Malmen 8 1 1 Varav 1,0 besöksparkering Parkeringsnorm för boende lägenhetsfördelning känd Område Lägenhetsstorlek Bilplatsbehov (bpl/lgh) Kvarnholmen och Malmen 1 rok 0,3 1 2 rok 0,5 1 3 rok 0,7 1 >3 rok 1,0 1 1 Varav 0,1 besöksparkering Område Rumsstorlek Bilplatsbehov (bpl/lgh) Kvarnholmen och Malmen 1 Varav 0,1 besöksparkering Studentrum gem. kök Studentrum pentry 0,2 1 0,3 1 Parkeringsnorm för anställda Område Bilplats per anställd 1 Kvarnholmen och Malmen 0,34 1 Används när antalet anställda är känt Verksamhetstyp Bilplatser/1000 kvm för anställda 1 Riktvärde Kontor 10-17 13,5 Småindustri 3-7 5 Handel 3-7 5 Restaurang 5-9 7 Hotell 0,7-1,4 1,05 Förskola 7 7 Grundskola 2,5-3,5 3 Vårdboende 1-2 1,5 1 Används när antalet anställda inte är känt 2012-08-31
Parkeringsnorm för besökare Verksamhetstyp Bilplatser/1000 kvm för besökare Riktvärde Kontor 1-2 1,5 Småindustri 0-2 1 Handel 15-35 25 Restaurang 23-29 26 Hotell 5-8 6,5 Förskola 3-5 4 Angöring/avd - 1,5 Grundskola 1,5-3 2,5 Angöring/klass - 0,5-1 Vårdboende 3 3 Parkeringsnorm för cykel Parkeringsnorm för boende Område Cykelplatsbehov (cpl/lgh) Kvarnholmen och Malmen 2,1 1 1 Varav 0,5 besöksparkering Parkeringsnorm för anställda Verksamhetstyp Cykelplatser/1000 kvm för anställda Riktvärde Kontor 10-16 13 Småindustri 3-6 4,5 Handel 3-6 4,5 Restaurang 5-8 6,5 Hotell 0,5-1,5 1 Förskola 8 8 Grundskola 5-6,5 6 Vårdboende 2-3 2,5 Parkeringsnorm för besökande Verksamhetstyp Cykelplatser/1000 kvm för Riktvärde besökande/elever Kontor 1-2 1,5 Småindustri 0-1 0,5 Handel 12-28 20 Restaurang 26-32 29 Hotell 0-0,5 0,5 Förskola 12-13 12,5 Grundskola 29-42 35,5 Vårdboende 5-6 5,5 2012-08-31
INLEDNING I samband med att den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande vattenrum har tagits fram har parkeringsfrågan i Kalmars centrala delar aktualiserats och kommunfullmäktige har gett Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda parkeringsfrågan för Kvarnholmen och Malmen. Detta görs i två delar parkeringsnorm och parkeringsplan. Parkeringsnormen hanterar frågan om hur många bilplatser som krävs för att möta det parkeringsbehov nya exploateringar medför, men svarar inte på frågan om var eller hur det tillkommande parkeringsbehovet skall lösas. Dessa frågor besvaras av parkeringsplanen. I parkeringsplanen presenteras de mål, strategier och riktlinjer som kommunen har för parkeringen på Kvarnholmen och Malmen parkeringspolicyn med utgångspunkt i övergripande mål som redovisas i översiktsplanen för kommunen och den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen. I parkeringsplanen bedöms också framtida utbud och efterfrågan på parkering och vilka åtgärder som behöver vidtas med utgångspunkt i parkeringspolicyns riktlinjer, t ex var nya parkeringsanläggningar kan lokaliseras. AV G R Ä N S N I N G Parkeringsnormen omfattar Kvarnholmen och Malmen enligt avgränsning i karta nedan. Kalmar kommun 1 2012-08-31
Bakgrund Kommunen har ett övergripande ansvar för planering av parkering. I detaljplaner anges var parkering skall ordnas och hur mycket parkering som skall finnas. Det är sedan fastighetsägarnas skyldighet att ordna med parkeringsmöjligheter för den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Parkeringsnormen ska fungera som vägledning vid detaljplaneläggning, hur mycket parkering planen bör möjliggöra, och som utgångspunkt vid bygglovsansökningar, vad som kommer att anordnas. Parkering behandlas i Plan- och Bygglagen. I den mån parkering inte kan anordnas inom den egna fastigheten kan parkeringsbehovet lösas genom parkeringsköp (friköp eller avlösen) på annan fastighet. Syftet med parkeringsnormen är att tillgodose parkeringsbehovet för boende, besökande och arbetstagare med hänsyn tagen till de ambitioner som finns att minska bilresandet och öka andelen resor med hållbara färdmedel. Behovet av bilplatser påverkas av en rad faktorer som boendetäthet, biltäthet, arbetstäthet, bilförarandel, samnyttjande, närhet till service, kollektivtrafiknätens och gång- och cykelnätens attraktivitet. Men även utrymmesbrist, när staden i sig utgör en fysisk ram för ytterligare parkering, miljöaspekter och politisk vilja, vilka stadsmiljökvaliteter som eftersträvas påverkar vilket utbud av bilplatser som skall erbjudas. Parkeringsnormen är därmed en utgångspunkt för bedömningen av parkeringsbehovet och kan justeras utifrån det aktuella projektets förutsättningar. Parkeringsnormen används vid nybyggnad, ombyggnad och vid ändrad användning av befintlig funktion. Normen anger minimivärden för antal bilplatser för bostad samt för olika typer av verksamheter. Om ett projekt avser andra ändamål än de som omfattas av parkeringsnormen eller har en speciell inriktning bör parkeringsbehovet bedömas genom en särskild parkeringsutredning. Den senast i kommunfullmäktige antagna parkeringsnormen för Kvarnholmen och Malmen är från 1981. Under 2005-2006 arbetades en ny parkeringsnorm fram för hela Kalmar kommun. Denna är inte antagen i kommunfullmäktige, men utgör ett arbetsmaterial för kommunens tjänstemän i parkeringsfrågor. Kalmar kommun 2 2012-08-31
METOD För att kunna bestämma en norm för boendeparkering behöver man beräkna bilplatsbehovet. Detta görs med hjälp av boendetätheten och biltätheten enligt formeln: Bilplatsbehov = boendetäthet x biltäthet Uppgifter om boendetäthet har beräknats utifrån statistik erhållen från Kalmar kommun. Uppgifter om biltäthet har också erhållits från Kalmar kommun. Hur många bilplatser som krävs vid respektive arbetsplats beror på faktorer som typ av arbetsplats, läge och kollektivtrafikutbud m fl. För att kunna fastställa ett parkeringstal som norm för arbetsplatser krävs det att man känner till arbetstätheten samt hur färdmedelsfördelningen ser ut. Andelen som reser med bil multipliceras sedan med arbetstätheten för att få fram parkeringstalet per 1000 kvm BTA (bruttoarea). Bilplatsbehov = arbetstäthet x bilförarandel Arbetstätheten har uppskattats utifrån statistik från Kalmar kommun men också med utgångspunkt i andra kommuners parkeringsnormer. Bl a har Göteborg gjort undersökningar för att verifiera arbetstätheten inom vissa verksamheter. För att få fram hur många som färdas med bil respektive cykel har RES 0506 använts. För att kunna kontrollera att den framtagna parkeringsnormen ligger på lämplig nivå har jämförelser gjorts med några andra svenska kommuners parkeringsnormer framtagna de senaste åren. Kalmar kommun 3 2012-08-31
PA RKERINGSNORM BOSTÄDER Parkeringsnorm för bil Det är viktigt att alla som har en bil har möjlighet att parkera den inom rimligt avstånd från sin bostad. För att nå en hållbar utveckling i Kalmar vill man inte nödvändigtvis minska bilinnehavet utan bilanvändandet. Genom att säkerställa att det ordnas tillräckligt med boendeparkering inom fastigheten frigörs gatuytor. Är boendeparkeringen otillräcklig finns det en risk att de boende istället parkerar på gatan, vilket kan skapa problem vad gäller framkomlighet, säkerhet och tillgänglighet för besökare. Det finns också en risk att de boende väljer att parkera i ett närliggande område, vilket då istället kan innebära problem för de boende i det området att finna en ledig bilplats. Säkerställandet av tillräcklig boendeparkering, framför allt i kombination med utbyggd kollektivtrafik och utbyggda gång- och cykelnät, ökar också sannolikheten att man som boende väljer att åka kollektivt, gå eller cykla till arbetet istället för att ta bilen. Parkeringsnorm för boende lägenhetsfördelning okänd Nedan redovisas parkeringsnormen för parkering för boende i de fall då lägenhetsfördelningen inte är känd. Beräkningen grundar sig på att en lägenhet i snitt är ca 80 kvm stor. Område Bilplatsbehov (bpl/1000 kvm BTA) Kvarnholmen och Malmen 8 1 1 Varav 1,0 besöksparkering Parkeringsnorm för boende lägenhetsfördelning känd Då antalet lägenheter är känt kan man använda sig av normen nedan som redovisar antalet bilplatser per lägenhet. Område Lägenhetsstorlek Bilplatsbehov (bpl/lgh) Kvarnholmen och Malmen 1 rok 0,3 1 2 rok 0,5 1 3 rok 0,7 1 >3 rok 1,0 1 1 Varav 0,1 besöksparkering Bilinnehavet bland studenter är i regel betydligt lägre än bland övriga invånare. Därför är det möjligt att anpassa normen efter parkeringsbehovet. Kalmar kommun 4 2012-08-31
Område Rumsstorlek Bilplatsbehov (bpl/lgh) Kvarnholmen och Malmen Studentrum med gemensamt kök Studentrum med eget pentry 0,2 1 0,3 1 1 Varav 0,1 besöksparkering På såväl Kvarnholmen som Malmen finns en del småhus. Troligen kommer inga nya småhus att byggas, men om så skulle ske rekommenderas att en särskild utredning bestämmer en sådan exploaterings parkeringsbehov. Parkeringsnorm för cykel Med en målsättning att minska antalet bilresor bör parkeringsmöjligheterna för cykel vara goda. Cykelparkeringens läge skall prioriteras framför bilparkering och bör anordnas så nära entrén som möjligt. Minst en cykelplats/lägenhet bör vara lättillgänglig. Varje boende bör ha en cykelplats. Utöver detta tillkommer cykelplats för besökare. För Kvarnholmen och Malmen bedöms normen för cykelplatser uppgå till följande: Område Cykelplatsbehov (cpl/lgh) Kvarnholmen och Malmen 2,1 1 1 Varav 0,5 besöksparkering Jämförelse Bilparkeringsnormen för bostäder i centrala Kalmar har sänkts något i jämförelse med den norm som togs fram 2006 för zon A. Det är framför allt den något lägre boendetätheten som slår igenom. I jämförelsen redovisas parkeringstal för andra kommuners centrumområden. Kommun Bilplatser/lgh Bilplatser/1000 kvm Kalmar (2012) 0,3-1,0 8 Kalmar (2006) 0,6-0,85 8,5 Lund (2011) - 8 Landskrona (2009) 0,9 - Växjö (2009) 0,5 - Helsingborg (2007) 0,4-0,85 - Västerås (2007) 0,3-1,1 9 Eskilstuna (2005) 0,2-0,8 7 Parkeringsnormen för cykel ligger i stort sett på samma nivå som övriga kommuner, med hänsyn tagen till boendetätheten. Kalmar kommun 5 2012-08-31
PA RKERINGSNORM ARBETSPL A T SER Parkeringsnorm för bil Parkeringsnorm för anställda Baserat på den antagna färdmedelsfördelningen med utbyggd kollektivtrafik och gång- och cykelmöjligheter uppgår parkeringsnormen för anställda till följande, oberoende av typ av verksamhet: Område Bilplats per anställd 1 Kvarnholmen och Malmen 0,34 1 Används när antalet anställda är känt Nedan redovisas de beräknade parkeringsnormerna för anställda vid kontor, småindustri och handel per 1000 kvm verksamhetsyta. Beräkningarna är baserade på den antagna arbetstätheten och färdmedelsfördelningen redovisade under kapitlet förutsättningar. Normerna är angivna i spann där den lägsta siffran representerar den lägsta arbetstätheten och den högsta siffran representerar den högsta arbetstätheten. Spannet ger en flexibilitet att anpassa behovstalet efter det aktuella projektets förutsättningar. Det krävs dock att förutsättningarna utreds ordentligt så att en högre eller lägre norm tydligt kan motiveras. Verksamhetstyp Bilplatser/1000 kvm för Riktvärde anställda 1 Kontor 10-17 13,5 Småindustri 3-7 5 Handel 3-7 5 Restaurang 5-9 7 Hotell 0,7-1,4 1,05 Förskola 7 7 Grundskola 2,5-3,5 3 Vårdboende 1-2 1,5 1 Används när antalet anställda inte är känt Parkeringsnorm för besökare Nedan redovisas de beräknade parkeringsnormerna för besökare och kunder till kontor, småindustri och handel per 1000 kvm verksamhetsyta. Beräkningarna är baserade på den antagna besökstätheten och färdmedelsfördelningen redovisade under förutsättningar. Normerna är angivna i spann där den lägsta siffran representerar den lägsta besökstätheten och den högsta siffran representerar den högsta besökstätheten. Spannet ger en flexibilitet att anpassa behovstalet efter det aktuella projektets förutsättningar. Det krävs dock att förutsättningarna utreds ordentligt så att en högre eller lägre norm tydligt kan motiveras. Kalmar kommun 6 2012-08-31
Verksamhetstyp Bilplatser/1000 kvm för Riktvärde besökare Kontor 1-2 1,5 Småindustri 0-2 1 Handel 15-35 25 Restaurang 23-29 26 Hotell 5-8 6,5 Förskola (angöring) 3-5 4 Angöring/avd - 1,5 Grundskola (angöring) 1,5-3 2,5 Angöring/klass - 0,5-1 Vårdboende 3 3 Bilplatsbehovet för besökare till vissa typer av verksamheter, som exempelvis sjukhus, sportanläggningar, skolor och kyrkor, varierar kraftigt. Man bör därför i dessa fall göra en särskild utredning. Parkeringsnorm för cykel Parkeringsmöjligheterna för cykel bör vara goda för att målsättningen att öka andelen hållbara färdmedel skall uppnås. Cykelparkeringens läge skall prioriteras framför bilparkering och bör anordnas så nära entrén som möjligt. För Kvarnholmen och Malmen bedöms normen för cykelplatser uppgå till följande: Parkeringsnorm för anställda Verksamhetstyp Cykelplatser/1000 kvm för Riktvärde anställda Kontor 10-16 13 Småindustri 3-6 4,5 Handel 3-6 4,5 Restaurang 5-8 6,5 Hotell 0,5-1,5 1 Förskola 8 8 Grundskola 5-6,5 6 Vårdboende 2-3 2,5 Kalmar kommun 7 2012-08-31
Parkeringsnorm för besökande Verksamhetstyp Cykelplatser/1000 kvm för Riktvärde besökande/elever Kontor 1-2 1,5 Småindustri 0-1 0,5 Handel 12-28 20 Restaurang 26-32 29 Hotell 0-0,5 0,5 Förskola 12-13 12,5 Grundskola 29-42 35,5 Vårdboende 5-6 5,5 Jämförelse Bilparkeringsnormen för handel i centrala Kalmar har höjts något i jämförelse med den norm som togs fram 2006 för zon A. Det beror på att den antagna bilandelen är högre (50% istället för 35%), då hänsyn tagits till den stora andelen besökare från regionen som handlar i Kalmar centrum. En jämförelse med andra kommuner (centrumområde) redovisas nedan: Kommun Bilplatser/1000 kvm, anställda+besökare Kontor Småindustri/ Handel hantverk Kalmar (2012) 15 6 30 Kalmar (2006) Lund (2011) Landskrona (2009) Växjö (2009) Helsingborg (2007) Västerås (2007) Eskilstuna (2005) 15-25 12,5-20 12 4,5 28 15 10 35 9,1 6 27,5 12-16-21 10-15 9 21,6 Cykelparkeringsnormen ligger lägre än normen från 2006, vilket framför allt beror på att den tidigare normen antog att antalet besökare per 1000 kvm var betydligt högre (50-125). Cykelparkeringsnormen ligger i de flesta fall högre än övriga kommuners normer för cykelparkering, vilket speglar ambitionen att fler resor skall göras med hållbara färdmedel. Kalmar kommun 8 2012-08-31
PA R K E R I N G F Ö R FUNKTIONSHINDRADE Enligt Boverkets Byggregler skall en bilplats för funktionshindrade ordnas inom 25 m gångavstånd från en byggnads entré. Detta bör i första hand gälla entréer som är av allmänt intresse. Handikappförbunden rekommenderar att 5 % av det totala antalet bilplatser är handikappanpassade. Minst en gångväg mellan en byggnads entré och parkering skall kunna användas av en person med funktionshinder. Vid planering och placering av bilplatser för funktionshindrade bör man kontrollera att förflyttningen från bilen till aktuella målpunkter kan ske utan onödiga omvägar och utan att hindras av kantstenar, trappsteg och liknande vilket kan motivera extra bred parkeringsyta. En vanlig praxis när reserverade bilplatser anordnas i befintlig anläggning är att göra dem dubbelt så breda som övriga platser. REDUCERI N G AV A N T A LET BILPL A TSER I enskilda projekt, där förhållandena bedöms vara särskilda, kan det vara aktuellt att göra avsteg från parkeringstalen. Avsteg från parkeringstalen kräver särskild utredning. Samnyttjande Samnyttjande av bilplatser innebär att flera använder samma bilplatser olika tidpunkter av dygnet. Genom att använda sig av denna metod kan man uppnå en högre och mer konstant beläggning på en parkeringsplats och därmed också reducera antalet bilplatser. Förutsättningen för att det ska fungera är att olika grupper parkerar under olika tidpunkter av dygnet och att det tas fram olika avtalslösningar för detta. Tabellen, som bygger på undersökningar som gjorts i Göteborg på 80-talet, kan användas som utgångspunkt för beräkning av samnyttjande om inget annat är känt eller utrymme finns för egen kartläggning. Det är viktigt att man är restriktiv med att samnyttja bilplatser som är avsedda för boende. Man bör alltid ha möjlighet att lämna bilen hemma och istället använda sig av ett alternativt transportmedel. Kalmar kommun 9 2012-08-31
Vardag 10-16 Fredag 16-19 Lördag 10-13 Natt Bostäder -boende 55-75 55 50 80-90 -besökande 30 70 40 50 Kontor 60-80 20 10 20 Handel 40 80-90 100 - Industri 60-80 10 5 10 Hotell 50 50 30 80 Restaurang 75 40 60 - Skolor 90 10 5 - Exempel Om förutsättningar för samnyttjande av bilplatser finns behöver man göra särskilda beräkningar. Erforderligt antal bilplatser beräknas enligt följande metod: En butik och en skola ska anläggas intill varandra centralt beläget. Man har nu bestämt sig för att dessa två verksamheter ska samnyttja parkeringsplatsen. Hur många bilplatser behövs? Enligt parkeringsnormen krävs följande: Butik Skola Bruttobehov 36 bilplatser 10 bilplatser 46 bilplatser Vardag 10-16 Fredag 16-19 Lördag 10-13 Butik 40%*36=15 90%*36=32,4 100%*36=36 Skola 90%*10=9 10%*10=1 5%*10=0,5 Summa platser 24 33 37 Sammanlagt antal nödvändiga platser är maximalt 37 stycken, jämfört med bruttoantalet 46 stycken. Med hjälp av samnyttjande kan man alltså i detta fall bygga 20 % färre bilplatser genom att inte öronmärka bilplatserna. Bilpool Bilpooler medför ett lägre parkeringsbehov då flera personer delar bil och kan minska bilinnehavet genom att hushållets bil ersätts med en poolbil. Undersökningar visar att det kan försvinna fem bilar för varje poolbil. Kalmar kommun 10 2012-08-31
En förutsättning är att det finns tillgång till god kollektivtrafik och är nära till samhällsservice och annan service. För att tillgodoräkna sig ett reducerat parkeringstal för en exploatering genom införande av bilpool krävs dock att ett avtal om bilpoolsinförande tecknas med kommunen. Gröna resplaner mobilitetsplaner Syftet med sk gröna resplaner är att förändra resmönstret hos dem som reser till/från en utpekad plats. Det kan t ex avse anställda på ett specifikt företag eller elever och lärare på en skola. Planen avser åtgärder som säljer in och främjar alternativa ressätt samåkning, tillgång till bilpool anpassade arbetstider, trygg och säker cykelparkering mm. Baserat på utvärderingar av genomförda projekt med gröna resplaner kan parkeringstalen reduceras med 10 %. Reduktionen kräver ett långsiktigt engagemang från företaget och fastighetsägaren. Kommunen kan fungera som stöd i arbetet genom att erbjuda transportrådgivning för företagets resor. Kalmar kommun 11 2012-08-31
BILAGA 1 - FÖRUTSÄTTNINGAR Befolkning Kalmar kommun har ca 63 000 invånare varav 36 000 bor i Kalmar tätort. Av dessa bor ca 1 600 personer på Kvarnholmen och ca 3 700 personer på Malmen. Befolkningen i Kalmar kommun beräknas öka till ca 66 000 invånare år 2019 och med utgångspunkt från prognoser gjorda 2004 har bedömningen gjorts att befolkning har ökat till drygt 67 000 invånare till prognosåret 2025. I kommunen har man en boendetäthet på ca 2 personer/bostad. Motsvarande tal för Kvarnholmen och Malmen är 1,6 personer/bostad. Ser man bakåt i tiden 20-30 år har boendetätheten i kommunen varaktigt legat på 2,0-2,1 personer/bostad, varför antagandet görs att boendetätheten inte kommer förändras nämnvärt under de närmaste 15 åren. Andelen småhus uppgår till 43% i kommunen, men endast till 11% på Kvarnholmen och 6% på Malmen. Flerbostadshusen på Kvarnholmen och Malmen är också företrädesvis hyresrätter 85% respektive 90%. Biltäthet Biltätheten i kommun ligger på 391 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2009/2010. På Kvarnholmen och Malmen uppgick bilinnehavet till följande, årskiftet 2010/2011: Kvarnholmen Malmen 340 bilar/1000 invånare 291 bilar/1000 invånare Enligt de prognoser för persontrafikutvecklingen till år 2020 respektive år 2040 som tagits fram för dåvarande Banverkets och Vägverkets arbete med åtgärdsplanerna för perioden 2010-2021 förväntas bilinnehavet i Sverige minska 1,6% under perioden 2006-2020. För Kalmar län har man emellertid räknat med en ökning på 1-6% under samma period, motsvarande en årlig ökning med 0,07-0,35% per år. Bilinnehavet för perioden 2020-2040 antogs i prognoserna öka med befolkningsökningen under perioden, vilket för Kalmars del beräknas motsvara ca 0,4% per år till år 2025. Trots uppgifter enligt ovan om en viss ökning av bilinnehavet görs antagandet att, mot bakgrund av Kalmar kommuns ambition att satsa på hållbara färdmedel, bilinnehavet på Kvarnholmen och Malmen inte kommer att öka under perioden. Kalmar kommun 12 2012-08-31
Arbetstillfällen I Kalmar kommun finns totalt ca 32 000 arbetstillfällen. Av dessa finns ca 4800 på Kvarnholmen och ca 3500 på Malmen. Arbetstillfällena fördelar sig översiktligt på näringsgren enligt nedan: Näringsgren Kvarnholmen Malmen Industri 120 290 Handel 720 50 Transport 260 10 Hotell och restaurang 400 70 Kontor 1 790 520 Offentlig verksamhet 790 1 000 Skolor 110 1 260 Hälso- och sjukvård 260 120 Övrigt - personliga och kulturella tjänster 370 170 Summa 4 820 3 490 Arbetstäthet och besökstäthet Arbetstätheten avser antalet anställda per 1000 kvm BTA (bruttoarea). Arbetstätheten varierar mellan olika verksamheter men har tenderat att öka för kontor och minska för industri och handel. Underlag för bedömning har hämtats från Parkeringslexikon och andra kommuners parkeringsnormer. För handel på Kvarnholmen har emellertid arbetstätheten kunnat beräknas till ca 15 anställda/1000 kvm butiksyta, vilket väl stämmer överens med de antagande om arbetstäthet inom handel enligt tabellen nedan. I tabellen nedan sammanställs antagen arbetstäthet för Kvarnholmen och Malmen: Verksamhet Arbetstäthet Antal anställda/1000 kvm Antagen arbetstäthet Kontor 30-50 40 Småindustri 10-20 15 Handel 10-20 15 Hotell 2-4 3 Restaurang 15-25 20 Förskola 25 25 Grundskola 7-10 8,5 Vårdboende 3-5 4 Statistik kring antal besökande för olika målpunkter har inte funnits att tillgå. Besökstätheten, uttryckt som antal besökande per 1000 kvm BTA (bruttoarea), har därför även den bedömts utifrån Parkeringslexikon och andra kommuners parkeringsnormer. Kalmar kommun 13 2012-08-31
Verksamhet Besökstäthet antal besökare/1000 kvm Antagen besökstäthet Kontor 3-5 4 Småindustri 0-3 1 Handel 30-70 50 Restaurang 80-100 90 För följande verksamheter har utgångspunkten för beräkning av bilplatsbehov för besökande till verksamheter varit: Verksamhet Hotell Förskola Grundskola Vårdboende Utgångspunkt 50 kvm/rum 5 barn/anställd, 140 kvm/avdelning 10 barn/anställd 8 boende/avdelning För nöjes- och motionsanläggningar, kulturhus, arenor m fl anläggningar varierar såväl arbetstäthet som besökstäthet beroende på inriktning varför särskilda utredningar behöver göras för dessa verksamheter. Färdmedelsfördelning Färdmedelsfördelningen för Kalmar län har hämtats från den nationella resvaneundersökningen RES 2005-2006 som publicerades 2007. Trafikverket har via ett forskningsprojekt, där Tyréns deltagit, tagit fram ett verktyg för trafikalstring som skall vara tillämpbart i hela Sverige. Verktyget använder RES 0506 som källa för såväl alstringstal som färdmedelsfördelning och bryter ner resultatet av resvaneundersökningen på kommunnivå och på lokalisering i kommunen. Verktyget är vid dags dato inte publicerat för allmän användning. Från verktyget har färdmedelsfördelningen för centrala Kalmar hämtats för olika verksamheter, dels för dagens situation och dels justerat för att åtgärder vidtas för att öka andelen hållbara färdmedel (kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik). Följande färdmedelsfördelning har använts som utgångspunkt för bedömningen av andelen bil- respektive cykel. Bil Kollektivt Gång/cykel Övrigt Kalmar län 56% 6% 34% 4% Centrala Kalmar Kontor Små- Detalj- Förskola Låg/ Hög/ Motionsindustri handel mellan gymn anl 34% 50% 29% 29% 19% 10% 31% 11% 5% 3% 5% 11% 18% 4% 54% 44% 67% 66% 69% 70% 62% 1% 1% 1% 0% 1% 2% 3% Kalmar kommun 14 2012-08-31
Denna färdmedelsfördelning utgår ifrån att kommunen arbetar aktivt arbete med att minska andelen bilresor och öka de hållbara transportsätten. För besökare till detaljhandel föreligger speciella förutsättningar då en stor del av kunderna kommer från andra kommuner än Kalmar. Därför är ett rimligt antagande att ca 50% av besökarna kör bil (istället för 29% som räknats fram i alstringsverktyget). För anställda, oavsett verksamhet, används färdmedelsfördelningen för kontor, då denna verksamhet huvudsakligen genererar arbetsresor. För besökande används bilandel respektive cykelandel för att beräkna behovet av bilplatser. Cykelandelen har antagits utgöra ca 60% av den totala andelen som går eller cyklar i tabellen. Zonindelning Bedömningen har gjorts att en zonindelning på Kvarnholmen och Malmen inte är ändamålsenlig. Detta då skillnaden mellan områdena vad avser bl a boendetäthet och bilinnehav är liten, samt att stadskärnan, i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen, kommer att växa mot nordväst, från Kvarnholmen ut mot Sveaplan osv på Malmen. Ny bostadsbebyggelse och nya verksamheter bedöms därmed ha samma behov av parkering, oavsett om exploateringen sker på Kvarnholmen eller på Malmen. Vid behov kan givetvis justeringar av parkeringstalen göras bl a med avseende på framtida exploateringars läge. Kalmar kommun 15 2012-08-31
BILAGA 2 - BEGREPPSFÖRKLARING Angöring Avlösen Tillfällig eller kortare uppställning av fordon för på- och avstigning eller för lastning och lossning. Avtal där annan fastighetsägare går in i berörd fastighetsägares ställe och anordnar de bilplatser som krävs. Bilplats (bpl) Utrymme för uppställning av en bil, en parkeringsruta. Bilpool Biltäthet BTA (bruttoarea) Grön resplan Parkering Parkeringsköp Bilpool innebär att ett antal personer eller företag delar på en eller flera bilar. Bilen bokas av användaren före körning. Antal bilar per 1000 invånare Anger arean av byggnadens våningsplan begränsade av ytterväggarnas ytor. En lokals våningsyta utgörs av summan av lokalens samtliga våningsplans ytor. Utrymmen som inte ska ingå är garage, körytor, pannrum, fläktrum samt förråd i bostadsfastigheter. Utrymmen som ska ingå är lager och hanteringslokaler i direkt anslutning till huvudlokalen samt trapphus. Syftar till att förvalta och förändra resmönstret hos den som reser till en specifik plats, t ex ett företag. Uppställning av fordon, dock ej för tillfällig angöring. Avtal där fastighetsägaren löser den egna fastighetens parkeringsbehov på annan plats än inom den egna fastigheten enligt vad Plan- och Bygglagen (PBL) kräver. Avtal kan tecknas med annan fastighetsägare alternativt med kommunen. Möjliggör samutnyttjande. Parkeringsplats Utrymme för parkering av ett eller flera fordon. Samutnyttjande Gemensam användning av parkeringsplatser för två eller flera byggnader, lokaler, verksamheter eller användare. Platserna reserveras inte för någon användare. Förutsätter en kartläggning av beläggningstiden för olika användare vid olika tidpunkter och att dessa inte sammanfaller med varandra. Kalmar kommun 16 2012-08-31
REFERENSER & KÄLLOR Befolkningsstatistik för Kvarnholmen och Malmen 2010, Kalmar kommun Befolkningsprognos för Kalmar kommun 2009-2019 samt 2003-2033, Kalmar kommuns hemsida Utdrag ur BILPAK för Kvarnholmen och Malmen 2010, Kalmar kommun RES 0506 Parkeringslexikon, Henriksson, Carl-Henrik, 1990, Stockholm Förslag till Politikdokument för Parkering i Eskilstuna kommun, ARKALI 2005 Parkeringspolicy och parkeringsnormer för Kalmar kommun, Trivector 2006 Parkeringsnorm för Helsingborgs stad, Tekniska förvaltningen, 2007 Parkeringsnorm för Trelleborg, Tyréns, 2007 Parkeringsriktlinjer för Västerås stad, Trivector 2007 Riktlinjer för beräkning av parkeringsbehov inom Växjö kommun, 2009 Parkeringsnorm och parkeringsstrategi för Landskrona stad, Examensarbete Lunds Tekniska högskola 2009 Parkeringsnorm för bil och cykel i Malmö, Malmö stad Stadsbyggnadskontor, 2010 Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov, Göteborgs stad 2010 Parkeringstal för Partille kommun, 2011 Kalmar kommun 17 2012-08-31