Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter. Först från denna dag arbetar inkomsttagaren för sig själv, snarare än för staten. I år infaller Skattefridagen den 18 juli. Det är i realiteten tre dagar senare jämfört med i fjol men eftersom 2016 är skottår infaller den datummässigt två dagar senare. Då alla skatter räknats samman utgör de 54,4 procent av en genomsnittlig inkomsttagares totala lön (inklusive arbetsgivaravgifter), en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2015. Skattefridagen är således ett mått på inkomst tagarens skattekvot presenterad i form av ett datum. Detta mått ska inte blandas ihop med det så kallade skattetrycket i svensk ekonomi, 43,2 procent (2015), som mäter de totala skatternas andel av BNP. Skattefridagen infaller i år tre dagar senare än i fjol. Det är en följd av att framför allt indirekta skatter, exempelvis skatterna på drivmedel, har höjts. Den genomsnittliga kommunalskatten i landet ökar marginellt, från 31,99 procent 2015 till 32,10 procent 2016. Därmed bryts en mång årig trend av lägre skatter för hushåll. Hur Skattefridagen beräknas framgår av tabell 2. Tabell 1. Skatteandel av hela lönen (inkl. arbetsgivaravgifter) och Skattefridagen 2005 2016 År Skatte andel, % Skattefridagen 2016* 54,4 18 juli 2015 53,8 16 juli 2014 53,7 16 juli 2013 54,3 18 juli 2012* 54,3 18 juli 2011 54,7 20 juli 2010 54,7 20 juli 2009 55,6 23 juli 2008* 57,3 29 juli 2007 57,0 29 juli 2006 59,9 8 augusti 2005 60,3 10 augusti * Skottår (366 dagar). Skattefridagen beräknas utifrån en genom - snittlig inkomst. Tvärtemot den bild som regeringen vill förmedla så är det alltså inte bara höginkomst tagare som drabbas av högre skat- Diagram 1. Skattefridagen för en medelinkomsttagare, 2005 2016 (Antal dagar) 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 8 aug 18 juli 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anm. Avser en medelinkomst definierat som sex inkomstbas belopp för respektive år. 2

ter. En genom snittlig inkomsttagare får helt enkelt arbeta tre dagar längre än föregående år för att betala sin andel av skatterna. Noterbart är att även när vi beräknar Skattefri dagen för låg- och höginkomsttagare så infaller den tre respektive fyra dagar senare. Därmed är det uppenbart att regeringens fördelningspolitiska retorik är missledande. Det är lika stora skatte höjningar på låginkomsttagare som för personer som har höga inkomster. Skillnaden är dock att de indirekta skatterna drabbar dem med lägre inkomster mer, medan försämrad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt och avtrappat jobbskatte avdrag (för inkomster över 50 000 kronor) är mer synliga åtgärder och som har udden riktad mot högre inkomstskikt. För de grupper på arbetsmarknaden som tidigare haft reducerade arbetsgivaravgifter har de åter höjts 2016. Den särskilda löneskatten åter in fördes vid årsskiftet för arbetande seniorer och den 1 juni återställdes de nedsatta arbets givaravgifterna helt för unga. Under sina åtta år vid makten lyckades Alliansregeringen flytta fram Skattefridagen med drygt tre veckor, 22 dagar, från den 8 augusti till 16 juli. En positiv utveckling som nu bryts. Skattefridagen för en medelinkomsttagare, 18 juli Utgångspunkten för våra beräkningar, som genomförts sedan i början av 1970-talet, är en person som har en månadslön motsvarande en årslön på sex inkomstbasbelopp. 2016 motsvarar det en årsinkomst på 355 800 kronor eller en månadslön på cirka 29 200 kronor 1. Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter). Summan av dessa utgör hela den faktiska lönen. Löneskatterna (arbetsgivaravgifterna), inkomstskatten och den genomsnittliga andelen indirekta skatter som löntagaren får betala på sin konsumtion, utgör i år sammanlagt 54,4 procent av hela den faktiska lönen. Omräknat på årsbasis motsvarar detta 199 dagar. Därmed infaller den första helt skattefria dagen dag 200, det vill säga den 18 juli. Det är tre dagar senare 1) Exkl. semesterersättningen, (355 800 / 12,2) annars motsvarar det en månadslön på 29 650 kronor. Inkomstbasbeloppet uppgår 2016 till 59 300 kronor. Tabell 2. Skattefridagen 2016, medelinkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt 467 600 39 000 Årslön 355 800 29 200* Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 111 800 9 300 Inkomstskatter 84 500 7 000 Indirekta skatter 58 200 4 900 Total skatt 254 500 21 200 Skatteandel 54,4% Antal dagar (av 366) 199 2015: Skattefridagen 200 197 Skattefridagen 2016 18 juli 16 juli Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. 2016 är skottår men Skattefridagen infaller dag 200 oavsett om vi räknar skatteandelen på 365 eller 366 dagar. Dock blir den datummässigt en dag tidigare eftersom februari har en extradag. * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattas som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2016. 3

jämfört med förra året men datummässigt blir det två dagar på grund av skottår. Trestegsraketen Den totala skattekvoten på 54,4 procent kan delas upp i tre beståndsdelar. Av tabell 2 framgår att löneskatterna (arbetsgivar av gifterna) motsvarar 111 800 kronor (24%), medan inkomst skatten utgör 84 500 kronor (18%) och de indirekta skatterna 58 200 kronor (12%) av den totala lönen på 467 600 kronor. Skatteåret kan också beskrivas som ett slags trestegsraket, då löneskatterna (arbets givaravgifterna) betalas först, åtföljda av inkomstskatten och sist av de indirekta skatterna (konsumtionsskatterna). Då uppstår ytterligare två skattefridagar: den 28 mars, då löneskatterna blivit betalda och den 2 juni, då också inkomstskatten blivit betald. Årets Skattefridag uppdelad: 28 mars (löneskatterna/arbetsgivaravgifterna intjänade) 2 juni (även inkomstskatten intjänad) Diagram 2. Årets Skattefridag uppdelad på 3 dagar 18 juli (även indirekta skatter intjänade) 13 juli för låginkomsttagare 167 dagar 87 dagar 28 mars En låginkomsttagare med en årslön på 237 200 kronor, 19 400 kronor 2 i månaden, (motsvarande fyra inkomstbasbelopp i årslön) betalar cirka 52,9 procent i skatt på hela sin lön inklusive arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter Indirekt skatt Inkomstskatt Skattefria dagar Diagram 3. Skattefridagen infaller vid olika tidpunkter för olika inkomster (Antal dagar) 230 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 13 juli Låg 18 juli 46 dagar 18 juli Medel 66 dagar 2 juni 15 aug Hög Anm: Har definierats som följande månads inkomster: 19 400, 29 200, och 58 300 kronor. Skattefridagen för en låginkomsttagare infaller därmed den 13 juli, eller fem dagar tidigare än den genomsnittliga Skattefridagen. Det är tre dagar senare i fjol. (Se tabell 3.) 15 augusti för höginkomsttagare Den som har en hög lön får vänta betydligt längre än medelinkomsttagaren på att få arbeta åt sig själv. Som höginkomsttagare definierar vi en person som tjänar 58 300 kronor 3 i månaden (en årslön motsvarande 12 inkomstbasbelopp, 711 600 kronor). Först den 15 augusti infaller den skattefria dagen då löneskatt (arbetsgivaravgift), inkomst skatt och konsumtionsskatter är betalda för den som är höginkomsttagare. Det är fyra dagar senare än i fjol. Denna person jobbar således 227 dagar av årets 366 åt staten. (Se tabell 4.) 2) Exkl. semesterersättningen, (237 200 / 12,2) annars motsvarar det en månadslön på 19 767 kronor. 3) Exkl. semesterersättningen, (711 600 / 12,2) annars motsvarar det en månadslön på 59 300 kronor. 4

Tabell 3. Skattefridagen 2016, låginkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt 311 700 26 000 Årslön 237 200 19 400* Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 74 500 6 200 Inkomstskatter 50 300 4 200 Indirekta skatter 40 100 3 300 Total skatt 164 900 13 700 Skatteandel 52,9% Antal dagar (av 366) 194 2015 Skattefridagen 195 192 Skattefridagen 2016 13 juli 11 juli Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. Skottåret medför att Skattefridagen infaller dag 195 i år (366 dagar) och dag 194 beräknat på 365 dagar (13 juli för båda). * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattas som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2016. Tabell 4. Skattefridagen 2016, höginkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt 935 200 77 900 Årslön 711 600 58 300* Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 223 600 18 600 Inkomstskatter 258 000 21 500 Indirekta skatter 97 300 8 100 Total skatt 578 900 48 200 Skatteandel 61,9% Antal dagar (av 366) 227 2015 Skattefridagen 228 224 Skattefridagen 2016 15 aug 12 aug Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. Skottåret medför att Skattefridagen infaller dag 228 i år (366 dagar) och dag 227 beräknat på 365 dagar (15 augusti för båda). * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattas som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2016. Utvecklingen sedan år 2005 Allt sedan början av 1970-talet har Skatte be - talar na använt Skattefridagen för att åskådliggöra skattekvoten för en genomsnittlig inkomsttagare. För att skapa jämförbarhet över åren uttrycks lönen i inkomstbasbelopp. Sex inkomstbasbelopp motsvarar ungefär en genomsnittlig årsinkomst. Inkomstbasbeloppet 2016 uppgår till 59 300 kronor. 2015, 2013, 2012, 2011 och 2008 var skatteandelen i princip oförändrad. Åren 2007, 2009, 2010 och 2014 har skatteandelen sjunkit jämfört med tidigare år till följd av skattereduktionen för arbetsinkomst, det s.k. 5

jobbskatteavdraget. Även 2008 utökades också jobbskatteavdraget men den positiva effekten hölls då tillbaka av höjda skatter på energi, alkohol och tobak. År 2006 var skatteandelen marginellt mindre än 2005 och 2004. Den ökning av kompensationen för egenavgifterna som då genomfördes, uppvägdes av flera skattehöjningar, bl.a. kraftiga höjning av energiskatterna. År 2004 ökade skatteandelen jämfört med 2003 till följd av höjda kommunalskatter. Detsamma gäller för 2003 i jämförelse med 2002. År 2002 minskade inkomstskatten till följd av kompensationen för egenavgifterna. I år har skatteandelen ökat med 0,6 procentenheter till följd av en marginell höjning av den genomsnittliga kommunalskatten liksom höjda indirekta skatter, som på drivmedel. För dem över bryt punkten för statlig inkomstskatt (39 600 kronor i månaden) har en mindre skattehöjning ägt rum då brytpunkten inte räknats upp på sedvanligt sätt och jobbskatteavdraget trappats av på månadsinkomster över 50 000 kronor. Vad ingår i Skattefridagen? Vilka skatter ingår då i Skattefridagen? Vi inkluderar bara skatter som en normal löntagare normalt betalar. Dessa är: Löneskatter (arbetsgivaravgift): 31,42 procent ovanpå lönen, betalas av arbetsgivaren. Men i praktiken belastar den löntagaren eftersom den utgör en del av den totala faktiska kostnaden för löntagarens anställning, och indirekt påverkar löneutrymmet. Inkomstskatter (kommunalskatt, statlig skatt): Inkomstskatten varierar kraftigt beroende på inkomstnivå och i vilken kommun man bor i. Inkomstskatten varierar i landets kommuner och ligger i intervallet 29,19 procent (Vellinge) till 60,11 procent (för dem i Munkedal som betalar 25 procent statlig inkomstskatt), minus grundavdrag och jobbskatteavdrag. På medelinkomsten som ligger till grund för den genomsnittliga Skattefridagen ingår bara kommunalskatten (snittet 32,10 procent), eftersom en medelinkomsttagare inte beskattas med statlig inkomstskatt. Brytpunkten 2016 går vid en månadsinkomst på ca 36 900 kronor. Vi har beräknat inkomstskatten utifrån jobbskatteavdrag.se och Skatteverkets skattetabell för engångsbelopp 2016. Moms, punktskatter och energiskatter: En inkomst är viktig för att kunna köpa mat, kläder och annat nödvändigt. Det betyder att skatt på konsumtion i praktiken är en skatt på inkomst (även sparande används i regel förr eller senare till konsumtion). Den klart viktigaste konsumtionsskatten är momsen (normalt 25 procent), men även andra punktskatter på varor (t.ex. alkoholskatt) samt skatt på energi ingår i denna post. Beroende på hur t.ex. konsumtionen fördelas ett enskilt år, t.ex. mellan mat och bilar, eller mellan offentlig sektor och privat sektor, varierar den exakta skattesatsen på konsumtion från år till år, men vanligtvis ligger denna samlade skattesats omkring 21 procent (21,46 procent 2016). Kapitalbeskattningen ingår inte i Skattefri dagen. En relativt vanlig skatt som därmed inte ingår, och många hushåll betalar är fastighetsskatt /fastighetsavgift. Hur förhåller sig inkomsttagarens skatteandel till Sveriges totala skattetryck? Det handlar om två helt skilda mått. Skattetryck, skattekvot eller skattenivå är ett mått på de totala skatternas andel av ekonomins storlek (BNP). Det beräknas som skatter inklusive sociala utgifter i ett land i förhållande till BNP. I Sverige uppgick skattetrycket till 43,2 procent år 2015. Skattefridagens skatteandel, 54,4 procent, visar hur stor andel av den genomsnittliga inkomsttagarens totala arbetsinkomst (inklusive arbetsgivaravgifter) som försvinner i skatt genom löneskatt (arbetsgivaravgift), inkomstskatt och konsumtionsskatt. Skatteandelen presenteras sedan i form av ett datum, dagen efter att alla skatter är betalda. Skattefridagen 18 juli 2016 6

Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.skattebetalarna.se info@skattebetalarna.se