Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Relevanta dokument
Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Lena Lindström, Norrköping IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatkurs SMHi IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Framtidsklimat i Hallands län

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Påverkar människan klimatet?

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Simulering av möjliga klimatförändringar

KLIMATET FÖRÄNDRAS OCH DET PÅVERKAR DIG. Handledning till Arbetsmaterial

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

FN:s klimatpanel Klimatförändring 2013

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

VA-frågor och klimatförändringar

Studiecirkel om Klimatet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

UPPDATERING AV DET KLIMATVETENSKAPLIGA KUNSKAPSLÄGET

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen


Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

KLIMATOLOGI NR

CSPR Briefing. CSPR Briefing No 2, Sammanfattning för beslutsfattare av Syntesrapporten av IPCC:s fjärde bedömningsrapport.

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Södertälje och växthuseffekten

Indikatornamn/-rubrik

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.


Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Ledarskap och partnerskap

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Klimatfrågan. Det är nu tid att handla säger klimatexperterna

Frågor för framtiden och samverkan

Klimatförändringen går över gränsen till det extremt farliga Råa tal och svagt hopp

FN:s klimatpanel 2007: Syntesrapport

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Transkript:

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX SRREN Yokohama mars 2014 >3000 sidor, ~12 000 referenser (2 volymer) Kampala 2011 Abu Dhabi 2011 >550 sidor >1000 sidor Berlin april 2014 2000? sidor, ~10 000 referenser Syntesrapporten Köpenhamn november 2014 ~110 sidor ( 5 referenser )

Huvudbudskap i WGI Uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de observerade förändringarna sedan 1950-talet har inte förekommit under de senaste tiotals till tusentals åren. Observerad och simulerad global medeltemperatur och oceanernas värmeinnehåll Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i atmosfären, positiv strålningsdrivning, observerad uppvärmning samt via förståelsen av klimatsystemet. Modeller med både naturlig och antropogen klimatpåverkan Modeller med enbart naturlig klimatpåverkan Observationer (10-årsmedel) WGI Fig. SPM.6

Scenarier: SRES jämfört med RCP Gamla och Nya scenarier ~SRES A1FI (Knutti and Sedlacek, Nature Climate Change, 2012, + eget tillägg)

Klimatosäkerhet --- framtidsosäkerhet Totala mänskliga utsläpp av CO 2 sedan 1870 (Gt CO 2 ) Temperaturförändring sedan 1861-1880 ( C) Total uppvärmning orsakad av människan Uppvärmning orsakad av koldioxidutsläpp Totala mänskliga utsläpp av kol sedan 1870 (Gt C) SYR Fig. 2.3 [Preliminär figur, skall genomgå slutredigering och kvalitetskontroll]

SYR Fig. SPM.4 [Preliminär figur, skall genomgå slutredigering och kvalitetskontroll] Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt: Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Klimatforum 2014

Huvudbudskap i WGII Under senare årtionden har klimatförändringar påverkat naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i haven. Beläggen är starkast och mest omfattande för naturliga system. VITTUTBREDD OBSERVERAD PÅVERKAN EN VÄRLD SOM KLIMATFÖRÄNDRAS Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt: Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Klimatforum 2014

RCP2.6. RCP8.5 i Sverige och i Europa Exempel: procentuell förändring av årets högsta dygnsnederbörd RCP8.5 RCP2.6 RCP8.5 ~25% RCP2.6 5-10% http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat/klimatscenarier

Förändring av utsläpp för olika länderkategorier (1) Årliga utsläpp av växthusgaser (GtCO 2 ekv/år)

Förändring av utsläpp för olika länderkategorier (2) konsumtionsbaserat Årliga utsläpp av växthusgaser (GtCO 2 /år) produktionsbaserat

Några nyckelbudskap Mänsklig påverkan på klimatsystemet är tydlig och ökande effekter märks på alla kontinenter. Om detta fortsätter oförhindrat kommer klimatförändringen sannolikt leda till svårartad, genomgripande och långvarig påverkan på människor och ekosystem. Det finns möjlighet till klimatanpassning och kraftfulla utsläppsbegränsande åtgärder som gör att klimatförändringen och dess påverkan hålls på en acceptabel nivå något som leder till en ljusare och mer hållbar framtid. Vi har kort om tid innan möjligheten att nå 2-gradersmålet försvinner. Med nuvarande utsläppstakt har vi 20 till 30 år på oss. Med en global utsläppsminskning på 40 70% mellan 2010 och 2050 har vi god chans att lyckas. Men då måste också utsläppen därefter var noll. Tack för mig