Utbildningsbeskrivning Klinik Ortopedisk kirurgi Klinikens huvudverksamhet (statistik, läkarbesök, behandling etc.) Ortopedkliniken på SÄS ansvarar för elektiv och akut verksamhet inom sjukdomar och/eller trauma i rörelseapparaten. Ortopedisk kirurgi kan grupperas i subspecialiteter: trauma, artroskopisk kirurgi, handkirurgi, fotkirurgi, ryggkirurgi, barnortopedi och proteskirurgi. Varje subspecialitet kan vara av akut eller elektiv art. Vi har kunskap och kompetens i samtliga subspecialiteter enligt ovan. Avancerade fall skickas till eller behandlas i samråd med SU. Tumörer utgående från muskuloskeletala organen remitteras till tumörteamet på Sahlgrenska som är regionens center för utredning, forskning och behandling av dessa sällsynta fall. Upptagningsområde är cirka 185 000 invånare Organisation och struktur (sektioner, mottagningar, lokaler) Ortopedkliniken disponerar en avdelning för inneliggande vård med 21+3 sängplatser och en veckoavdelning i Skene 8 sängplatser. Barn och ungdomar som behöver inneliggande vård vårdas på barn- och ungdomsavdelning (BUA). Patienter med osteoporosfrakturer samt äldre med ortopediska diagnoser vårdas på avd R66 som är orto-rehabiliteringsavdelning. Ortopedkliniken sköter den ortopediska delen av vården. Enklare operativa ingrepp på friskare patienter utförs vid dagkirurgisk avdelning DKA (avd S21). Enheten för elektiv ortopedi i Skene tar hand om elektiv ingrepp på relativt friska patienter (proteskirurgi, polikliniska patienter) som i regel inte behöver längre sjukhusvistelse eller avancerad intensivvård. Vissa patienter med kritiska tillstånd behandlas helt eller delvis av ortopedkliniken på IVA (t.ex. team-work för multitrauma patienter). En viktig del av kliniken utgörs av mottagningarna som är remissinstans från primärvården samt tar hand om återbesök för patienter som behandlas på kliniken.
Arbetsrutiner (arbetstider, ronder, mottagningar etc.) En normal arbetsvecka består av 40-timmars tjänstgöring för läkare. En typisk arbetsdag börjar med röntgenrond av våra röntgenläkare, som kommer till ortopedklinikens konferensrum på plan 5, kl. 07.30, därefter jourrapportering från nattjouren. Det kliniska arbetet börjar cirka kl 08.20 och består av avdelningsrond/mottagning/akutintaget eller operation. Avdelningsläkarna brukar ronda även BUA och IVA. Verksamheten innefattar jour av olika typer. Primärjour dag arbetar på AVC och tar emot akuta patienter, kontrollfall och remisser. Primärjour natt tar över kl. 16:00 och är jourhavande till kl. 7.30 nästa morgon. Vi har nästan alltid en bakjour dagtid och alltid en bakjour nattetid. Kvällstid, nattetid och på helger finns det en icke-sjukhusbunden ortopedbakjour i hemmet med kort inställelsetid. På veckoslutet och helger finns en primärjour dagtid som arbetar 8:00 till 18:00 varefter primärjour för natten tar över. Bakjouren brukar arbeta ett dygn. För närvarande finns det s.k. nattjoursveckor: 1. Nattjour måndag, onsdag 16.00 07.30 och lördag 8.00 18.00 (efter 18.00 en annan ST-läkare). 2. Nattjour söndag 8.00 18.00 (efter 18.00 en annan ST-läkare), tisdag och torsdag 16.00 07.30. Kontaktpersoner (verksamhetschef, ev. läkarchef, schemaläggare, studierektor, kliniksekreterare) Verksamhetschef är: Stefan Magnusson, stefan.b.magnusson@vgregion.se ST-studierektor/överläkare: Rolf Hartmann, rolf.hartmann@vgregion.se AT-studierektor/ST-läkare: Mattias Ahlinder, mattias.ahlinder@vgregion.se Schemaläggare ST-läkare Ingi Gudmundsson, ingi.gudmundsson@vgregion.se Vårdadministrativ sekreterare Birgitta Gunneriusson, tfn 033-616 1111 Tfn. växel 033-6161000. 2
Undervisning (utbildning, teori/praktik, egna kurser, simulatorer) Kliniken erbjuder interna och externa utbildningsaktiviteter för ST-läkare. Kliniken har en generös inställning till att bevilja SK kurser som skall vara kvalitetsgranskade och uppfylla komplettera utbildningsplanen. Obligatoriska STkurser enligt SOSFS 2008:17 beviljas fortlöpande. Andra relevanta externa kurser kan vara aktuella, t.ex. ATLS. Dessutom finns regional ST-utbildning som administreras av specialist Ola Rolfsson på SU/M. För detaljer v.g. se nedan. Läkarstab (överläkare, specialistläkare, utbildningsläkare, studierektor) Verksamhetschefen är specialist inom ortopedi Stefan Magnusson ansvarar för att utbildningen organiseras enligt gällande lag. I nuläget (2012-09-28) består klinikens läkarstab av: Inklusive verksamhetschefen totalt 12 överläkare, 5 specialister och 12 ST-/vikariat motsvarande ST-läkare i Borås. I Skene tjänstgör f.n. 3 överläkare och 1 ST-läkare som har 6-månaders placering. Handledning (tillgång till handledarutbildade specialister, handledarkollegium, handledaruppdrag, handledningsupplägg-schemalagt?) Samtliga ST-läkare har handledare. De flesta handledare har fått handledarutbildning. En gång per termin samlas verksamhetschefen, studierektorn och SThandledare för diskussion om pågående ST-utbildning. En gång per termin samlas verksamhetschefen, studierektorn och alla handledare och ST-läkare för diskussion om utbildningen. Handledning av ST-läkare bedrivs på schemalagd arbetstid. Riktlinje om schemalagd handledning är under arbetet. 3
Upplägg för ST-utbildning Introduktion Utbildning i ortopedi bedrivs vid ortopedkliniken SÄS Borås och Skene. SÄS Borås/Skene är akutsjukhus och avseende de 12 medicinska delmålen erbjuder möjligheter till fullständig utbildning i ortopedi utan behov av sidoplacering vid andra vårdgivare. Måluppfyllelse enligt delmålen 13 20 kommer att organiseras via SÄS övergripande STstudierektorsfunktion och ges under obligatoriska kursen ST-LOK. Även andra utbildningar är aktuella, t.ex. handledarutbildning för ST-handledarna. Verksamhetschef/överläkare Stefan Magnusson ansvarar för att utbildningen organiseras enligt gällande lag. Överläkare Rolf är ST-studierektor och utgör organisatoriskt stöd åt verksamhetschefen. Studierektors ansvar och befogenheter är reglerade i anställningskontraktet (sidouppdrag). Utbildningen är konstruerad för att motsvara Socialstyrelsens (SOSFS 2008:17) (ref. 1) samt svensk ST- kontrakt ortopedisk förenings (handboken) krav (ref. 2). Alla STläkare har ST-kontrakt och en individuell utbildningsplan. Individuell utbildningsplan Introduktionsplan Det individuella utbildningsprogrammet uppdateras fortlöpande. Hänsyn här tas till individens tidigare erfarenhet, redan uppnådda delmål samt återstående lärandemoment och lärandemetoder. Svensk ortopedisk förenings HANDBOK för specialisttjänstgöring används. Introduktion för nyanställda medarbetare utförs vid anställningens början. Förutom den, ingår en del administrativa och medicinska moment som obligatoriska moment under första tjänstgöringstiden. Jourtjänstgöring Handledning Utbildning (teori/praktik) All specialiseringstjänstgöring sker under handledning. Samtliga ST-handledare har fått/kommer att få handledarutbildning. Samtliga utbildningsläkare har en namngiven personlig handledare. Teoretisk utbildning/kurser Ortopedkliniken erbjuder teoretisk utbildning/case report/diskussionfall tre torsdagar/månad måndag kl. 16.00 17.30. En gång/månad, fjärde torsdagen, har vi klinikaftnar med varierande medicinsk och vetenskapligt innehåll, kl. 16.00 19.00 Ambitionen är att ST-läkaren ska ha egen seminarieverksamhet. 4
Varje år genomförs ST-seminarium i internatformat, gemensamt med andra kliniker (f.n Stöten/Sälen under sen vår). Svensk ortopedisk förening anordnar ett årligt möte för alla ortopeder inklusive ST-läkarna. Ortopedisk examen avläggs i samband med SOF-möten. Var god se under Ortopedexamen SK-kurser beviljas fortlöpande där kliniken står för alla kostnader för kurs, resa och eventuellt boende. SKkurser bör vara kvalitetsgranskade (enligt IPULS eller motsvarande). På den här sidan kan ni se en utbildningskatalog om tillgängliga SK-kurser: http://edu.ipuls.se/www/templates/pub_tmpl_swe_start.cf m?sectionid=159 Det finns dessutom en hel del nationella och internationella kurser som ST-läkarna kan delta i och ansöka för. ST-läkaren ansvarar för att de i målbeskrivningarna anvisade kurser söks fortlöpande. Den personliga SThandledaren kontrollerar att så sker samt ger råd om vilka kurser som ska sökas. Någon speciell följd för deltagande i kurserna existerar inte. Målsättningen är att kurserna ska bevistas i relevant tillfälle till klinisk tjänstgöring i respektive område. ST-läkaren ska sedan presentera referat av dessa kurser eller klinikmöten han/hon deltar i. Svensk ortopedisk förening med delföreningar arrangerar och erbjuder ett brett program av utbildningstillfällen och granskade SK-kurser. En mer systematisk meritvärdering av SK-kurserna finns för närvarande inte men på sikt kan det inte uteslutas att det kommer att ske en poängsättning. ST-läkare bör också få möjlighet att delta något nationellt och internationellt vetenskapligt möte. Deltagande i möten bör innefatta en sammanfattning av den kunskap man fått (reserapport). En fördjupad kunskap och erfarenhet inom de olika delområdena kan påbörjas under slutet av specialistutbildningen. 5
Utbildning i praktiska ortopediska moment Tjänstgöringen omfattar placering vid ortopedisk vårdavdelning E51, akuten, centraloperation C-op, dagkirurgen S21dag samt enheten i Skene. Under första ST-året deltar ST-läkaren i klinikens samtliga arbetsmoment och får ett schema som motsvarar andra, äldre ST-läkare. Detta schema syftar till att ge den nyanställda STläkaren möjlighet till att fort komma in i den breda ortopediska verksamheten som bedrivs vid ortopedkliniken, lära känna kollegor, övrig personal och lokaler. Under denna tid tränas de in i att handlägga patienter med de vanligaste diagnoserna samt utföra de enklaste operativa ingreppen. Under andra året försöker vi se till att ST-läkarna går kurs i basal ortopedisk teknik, t.ex AO-basic samt traumatologi, t.ex. Advanced Trauma Life Support (ATLS). Andra kurser kan bli aktuella. Vid slutet av denna fas ska ST-läkaren ha fullständigt uppnått målen enligt specifikation för Delmål 1 samt påbörjat penetrera de övriga klinisk delmålen 2 12 Tjänstgöringen omfattar upprepade men längre kliniska avsnitt vid samtliga sektioner inklusive enheten i Skene. Syftet med dessa upprepade tjänstgöringsavsnitt är att uppnå de målen som gäller teoretiskt kunnande samt praktiska färdigheter specificerade i de medicinska delmålen 2 12. Exakt placeringsföljd existerar inte men vissa utbildningsmoment planeras till utbildningens senare del. Under denna tid ska även eventuella sidoutbildningar genomföras. Längden på dessa placeringar planerar ST-läkaren tillsammans med sin handledare så att ST-läkaren hinner få nödvändig volym i operativ träning under handledning. Vid detta avsnitts slut ska ST-läkaren vara redo att ansöka om specialistbevis i ortopedi. Regelbundet utrymme för egna studier bör vara en rutin. Tid för självstudier Kliniken har ambitionen att det ska vara tid för självstudier i samband med kurs 2 3 dagar i anslutning till SK-kurser, antingen före eller i direkt anslutning efter kursen för att hela den aktuella kursveckan används för kurs, inläsning, reflektion samt förberedelser av skriftlig rapport. Delar av samtliga medicinska delmål samt kompetensmålen inom kommunikation, ledarskap, handledning, forskning och utveckling, medicinsk 6
vetenskap och kvalitetsarbete uppnås fortlöpande under samtliga tjänstgöringsavsnitt enligt den individuella utbildningsplanen. De vanligaste diagnoserna inom huvudämnesområden, undersökningar, operativa ingrepp och liknande samt rutiner för utredning, remittering och uppföljning lärs ut under de första 1 2 åren. Övriga delar av delmålen inklusive praktiska färdigheter uppnås under resten av ST-tiden då ST-läkaren får handlägga och behandla alltmer svårare fall. ST-läkaren tillsammans med sin handledare organiserar tjänstgöring på ett sätt som gagnar ST-läkarens personliga utveckling och leder till uppfyllelse av delmålen. Egna teoretiska studier är obligatoriskt inlärningsinslag för måluppfyllelse delmål 1 20. Medicinsk kompetens (delmål 1 10). Delmål 1 Att behärska basal klinisk och kirurgisk teknik. Delmål 2 Att ha kunskap om basal patofysiologi samt att behörska basal smärtbehandling, intensivvård och anestesi vid rörelseorganens sjukdomar. Delmål 3 Att initialt kunna handlägga trauma Uppfyllelse av medicinska delmål Delmål 4 Att kunna handlägga ortopediska trauma, frakturer och andra akuta tillstånd i rörelseorganen. Delmål 5 Att kunna handlägga rörelseorganens skador, sjukdomar och smärttillstånd hos barn. Delmål 6 Att kunna handlägga skador, sjukdomar och smärttillstånd i ryggen. Delmål 7 Att kunna handlägga skador, sjukdomar och smärttillstånd i övre extremiteter. Delmål 8 Att kunna handlägga skador, sjukdomar och 7
smärttillstånd i höft- och knäled. Delmål 9 Att kunna handlägga skador, sjukdomar och smärttillstånd i fot och fotled. Delmål 10 Att initialt kunna handlägga tumörer i rörelseorganen. Specifika inlärningsmål (delmål 11 12) Delmål 11 Att kunna handlägga metabola och cirkulatoriska sjukdomar med ortopediska konsekvenser samt att kunna handlägga muskuloskeletala infektionstillstånd. Delmål 12 Att kunna handlägga belastningsskador, habilitering, rehabilitering, försäkringsmedicin och intyg. Kommunikativ kompetens (delmål 13 15) Delmål 13 Att har förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående. Delmål 14 Att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig med andra läkare och medarbetare. Delmål 15 Att ha förmåga att informera och undervisa patienter, närstående, andra läkare och medarbetare samt studenter. Ledarskapskompetens (delmål 16 18) Delmål 16 Att ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter. Uppfyllelse av delmål 13 20 (21) Delmål 17 Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med medarbetarna samt i vårdteam. Delmål 18 Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk. 8
Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (delmål 19-20) Delmål 19 Att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt. Delmål 20 Att ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Fortlöpande utvärdering Utvärdering av specialisttjänstgöringens mål sker kontinuerligt via: - Samtal med huvudhandledare - Samtal med placeringsansvarig överläkare - Diskussion med äldre ST-läkare och specialister - Diskussion med verksamhetschefen och studierektorn ST-läkaren ansvarar för att dessa avstämningar dokumenteras och samlas in. Dokumentation Ansvarar för att uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper dokumenteras enligt SOSFS 2008:17 åligger ST-läkaren. Samtliga delmål kan uppnås utan behov av sidoutbildning vid externa ortopediska kliniker. Sidoutbildningar Slutlig utvärdering Ansökan om specialistbevis Sidoutbildning i anestesi förläggs till anestesikliniken SÄS, Borås. Detsamma gäller för sidoutbildning i allmän kirurgi/kärlkirurgi. Vid speciellt intresse och/eller behov för fördjupning i en subspecialitet i t.ex. traumatologi, handkirurgi och dylikt, kan sidoutbildning hos andra vårdgivare bli aktuell. Förutsättningen för att en ansökan om specialistbevis i ortopedi lämnas in är att samtliga delmål är uppnådda. Kontroll av dokumentationen görs av respektive personlige ST-handledaren tillsammans med STstudierektor och verksamhetschefen. Efter denna granskning ifylls Ansökan om specialistkompetens (SOSFS 2008:17) samt Intyg om uppnådd kompetens enligt målbeskrivningen för specialiseringstjänstgöring (ST), (SOSFS 2008:17) 9
Litteratur Teoretisk kunskap inhämtas genom rekommenderad litteratur, se www.ortopedi.se. I baskunskaperna ingår även att vara uppdaterad kring den information som finns i nationella register, se www.nko.se Vi har ett fackbibliotek på administrationsdelen på ortopedmottagningen. Vissa böcker kan inlånas för studier, vissa andra är referensböcker och får inte utlånas. Bibliotekets material uppdateras hela tiden. Vi har vissa journaler som kommer månadsvis i pappersformat och som eventuellt kan ersättas av e-journaler. Alla ST-läkare har eget arbetsbord med dator. Övrigt Ortopedexamen Svensk Ortopedisk Förening anordnar sedan 1985 en frivillig specialistexamen. Examinationen består av en skriftlig del (vanligen i mars) och en muntlig del i anslutning till SOFs årsmöte. Ortopedexamen var tidigare riktade till dem med minst 5 år som specialister, men kan nu avläggas redan i anslutning till att man avslutar specialiseringstjänstgöringen. Man får tidigast avlägga den skriftliga delen då det återstår ett år av specialist- utbildningen. Det finns också möjlighet att provskriva under utbildningstiden och den skriftliga delen blir för STläkaren då en test av hur man ökar sina kunskaper. I samband med provskrivning är det studierektor eller handledare som ansvarar för genomgång och diskussion Kursintyg Följande lista är ett förslag på SK-kurser. Listan är flexibel beträffande både antal kurser och titlar: Checklista 1. AO-basic 2. ATLS 3. Barnkirurgi 4. Handkirurgi 5. Artroskopi 6. Ryggkirurgi 7. Endoproteskirurgi 8. Tumörkirurgi/amputationer 9. Kurs i handledning 10. Kurs i ledarskap 11. Kurs i hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk 12. Kurs i forskning och vetenskaplig metodik 10
Upplägg för sidoutbildning Kontaktpersoner Sidoutbildnings-kontrakt Planerings-förutsättning Ledighet Upplägg för klinisk tjänstgöring/auskultation Jourtjänstgöring Handledning Utvärdering Slutlig bedömning Dokumentation 11 Stefan Magnusson, verksamhetschef Rolf Hartmann, ST-studierektor Skrivs enligt SÄS-mallen, se ST-hemsidan. 6 månader För planering av en klinisk tjänstgöring tjänstgöring krävs det att ta kontakt med kliniken senast 6 månader före tjänstgöringen 3 månader auskultation börjar. För planering av en klinisk auskultation (1 3 månader) krävs det att ta kontakt med kliniken senast 3 månader före auskultationens början. Ansökan om ledighet skickas till respektive verksamhetschef på hemmaklinik vid auskultation eller tjänstgöring kortare än 3 månader. Vid en längre klinisk tjänstgöring ansöker man om ledighet hos mottagarklinikens verksamhetschef. Beskrivs i respektive riktlinje Ingår inte på ortopedkliniken/säs Placeringsansvariga överläkare ansvarar för handledning inom respektive ämnesområde. Se sidoutbildningskontakt. Sker fortlöpande samt under handledarkollegium. Görs av studierektorn tillsammans med handledarna. Sidoutbildningskontrakt och ifyllt Intyg över godkända lärandemoment i enlighet med målbeskrivningen avseende klinisk tjänstgöring (SOSFS 2008:17). I förekommande fall även checklista. Referenser: 1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2008:17) www.socialstyrelsen.se/sofs/2008-17
2. Svensk ortopedisk förenings handbok www.sofportal.org/index1.asp?siteid=1&pa geid=18&s1id=3 Namn och titel Rolf Hartmann, studierektor Ortopedkliniken, SÄS Borås/Skene, datum 2014-12-11 12