Samisk språkcentrumverksamhet. Patricia Fjellgren, språkkonsulent Saemien gïelejarnge Samisk språkcentrum

Relevanta dokument
Lägesrapport från Samiskt språkcentrum De samiska språken i Sverige 2018

Remissvar från Landspartiet Svenska Samer,

Nationella minoriteter i förskola och skola

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Yttrande över remiss av rapporten Språkcentrum för nationella minoritetsspråk KSN

Uppdrag till Sametinget att utreda hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska varieteter (Ku2018/01453/DISK).

Tjänsteskrivelse. Remiss från Kulturdepartementet - språkcentrum för nationella minoritetsspråk (Ku2019/00160/DISK) STK

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nyhetsbrev april 2016 arbetet med de nationella minoriteterna

Remiss om Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Språkrevitalisering och ortografi

LÄGESRAPPORT. De samiska språken i Sverige 2012

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?

minoritetspolitiska arbete

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Språkcentrum för nationella minoritetsspråk. Ingrid Johansson Lind

88 Verksamhetsplan till Sametingets minoritetspolitiska uppdrag

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun

Krashens monitormodell

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

UHR:s främjandeuppdrag

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Yttrande över betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan - förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering, SOU 2017:91

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av. Mariestad

Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Välkommen till Förskolerådet

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)

RIKTLINJER. Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Handlingsplan för Nationella minoriteter

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

S -, di. ame ggt Sfuledigge Saemiedigkie

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Protokoll Krokoms kommuns Samrådsgrupp för Samiskt förvaltningsområde

Verksamhetsplan för finskt och meänkielispråkigt förvaltningsområde 2016

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Samhällskunskap/Identitet

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Utdrag ur relevant lagstiftning

Saemie reeremen tjïelten Dahkoesoejkesje Handlingsplan samiskt förvaltningsområde

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Jakt- och Fiskesamerna

Hänvisar inledningsvis till tidigare PM Start för en offensiv samisk språkpolitik som presenterades vid plenum i Sundsvall den maj 2008.

FÖRSLAG FÖREDRAGNINGSLISTA Språknämnden den 25 och 26 april 2012, Arlanda

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, Trolltjärn, kl. 13:00-15:00

Flerspråkiga barn i förskolan

Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm

Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen. Arvidsjaurs kommunbibliotek

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

KOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Saemie Policy jih mål reeremen tjïelten Policy och mål samiskt förvaltningsområde

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Etablering av ett språkcentrum för meänkieli och finska

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Program för Nationella minoriteter

Handlingsprogram för minoritetsspråken Pajala kommun Pajalan kunta

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

Årsredovisning 2010

MALÅ KOMMUN Málágen Kommuvdna Datum Vår beteckning Samisk Förvaltning /00

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

2. Övergripande mål och riktlinjer

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj

Språk och identitet i Tornedalen. ur en utomstående forskares synvinkel Leena Huss

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

Flerspråkighet i förskolan

Transkript:

Samisk språkcentrumverksamhet Patricia Fjellgren, språkkonsulent Saemien gïelejarnge Samisk språkcentrum

Snabb språkkurs Nordsamiska Bures God dag Mu namma lea XX - Jag heter XX Mun orun XX s - Jag bor i XXs

Språkarenor Hotade språk talas inte av alla och används inte i alla situationer och kontexter. Används i hemmet, men inte på arbetsplatsen, affären och skolan Används i samtal med äldre generationer, men inte i samtal med yngre Används i samtal som berör det samiska.

Samiskt språkcentrum Under Sametinget, och finns i Staare/Östersund och Dearna/Tärnaby. Startade i mars 2010. Fyra språkkonsulenter och 1 arbetsledare.

Språkcentrums arbete ska utgå från samers behov av revitaliseringsinsatser och vi ska därför samarbeta med andra samiska institutioner och organisationer för att samordna, komplettera och effektivisera arbetet med att revitalisera de samiska språken.

Varför är språket viktigt?

Hur jobbar språkcentrum? Att aktivt främja och stimulera till ökad användning av samiska i samhället. Bistå med sakkunskap för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta det samiska språket. Sprida kunskap om språklig revitalisering. Utveckla metoder för att stärka den enskildas förutsättningar att bruka och återta de samiska språken.

Workshop i animation

Pekboksappen

Pågående projekt Förskolehandboken - en metodbok där man finner stöd och vägledning i arbetet med samiska förskolebarn inom förskolan. Mentorprogrammet Bihkedäjja. Ett mästare lärling projekt. Attitydändrade arbete och kampanj Språkspärr: Metodeutvecklingsprojekt för att få passiva talare till att våga prata samiska. Etiska riktlinjer för språkrevitaliserande arbete. Oahpa - ett sydsamiskt språkinlärningsprogram. Språkdokumentation av den samiske dialekten i Frostviken och Hotagen. Gaajenasse - språkinternat för sydsamiska familjer.

Genomförda projekt Framtidskonferensen i Lycksele, 2-4 november 2010. Språkcaféverksamhet i Dearna och Staare. Sagoberättande på sydsamiska och svenska, LopmeNaestie festivalen, Bienjedaelie Animationsfilmkurs för lärare och elever i samarbete med språkbadsprojektet Saemesth Dle!, Kartläggning och plan av utbildning i samiska på förskola och grundskola. Kartläggning av lärare, personal och språkarbetare i de samiska språken.

Revitalisering

Varje språk har inkapslat sina talares världssyn Hur dom tänker Vad de värderar högt Vad de tror på Hur dom klassificerar världen omkring sig Hur dom ordnar sina liv När ett språk dör ut går en del av den mänskliga kulturen förlorad för alltid. ( Robert Dixon)

Bakgrund Det etniska uppvaknandet under 1960 och 70-talet spred sig över hela världen. Ursprungsfolk och minoriteter börjar göra anspråk på kulturella, politiska och ekonomiska rättigheter. Samerna organiserade sig globalt och deltog i etablerandet av WCIP (World Council of Indigenous People). Idag är revitaliseringsrörelser en stark global trend.

Revitalisering, vem bryr sig? Har vi råd att förlora? Muntlig litteratur Musik Kunskap om miljön omkring oss och hur det fungerar Medicinsk kunskap Viktig kulturell kunskap Konstnärliga uttryck

Ett språk som tidigare har motarbetats och nedvärderats måste få ett nytt värde i talarnas ögon för att det ska kunna revitaliseras. En viss historisk medvetenhet är också nödvändig. Talarna måste klargöra för sig själva varför språket håller på att försvinna, vad som kan göras för att hindra det, och inte minst, vad de själva är redo att göra för att hindra det. ( Huss 2002)

. Det symboliska värdet och den symboliska statusen en språklag medför kan vara smickrande men om den inte resulterar i faktiska åtgärder är innebörden endast den att språket får en vacker begravning. Mikael Vinka, augusti 2010

Ett välmående språk talas av barn!