Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-03-06 VOHJS14-012 5 Verksamhetsberättelse 2013 för VOHJS nämnden Gemensamma nämndens vård, omsorg och hjälpmedel beslut 1. Gemensamma nämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelsen för nämndens arbete under 2013 och överlämna den för kännedom till landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse Ärendebeskrivning Med utgångspunkt från nämndens verksamhetsplan 2013 och nämndens ärendebalanslistor har en verksamhetsberättelse utarbetats för nämndens arbete under 2013. Under 2013 fastställde nämnden mål för sina samverkansområden, (VOHJS 1/13). I föreliggande dokument har uppföljningen av målen för 2013 arbetats in som ett särskilt kapitel. Måluppfyllelsen är sammanställd av länsstyrgruppen. Bilaga 1. Verksamhetsberättelse 2013 för VOHJS nämnden 2. Ärendebalanslistor 2013, Avslutade ärenden Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\vohjs\2014\vohjs nämnden\(1) 06-07 mars\ 5 Verksamhetsberättelse 2013 för VOHJD SID 1(1) nämnden\ 5 Verksamhetsberättelse 2013 för VOHJS-nämnden.doc Utskriftsdatum: 2014-02-18 13:27
Verksamhetsberättelse 2013 för VOHJS nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Nämndens sammansättning 3 Nämnden har haft sex sammanträden under året 4 Utvecklat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper 5 Frågan om nämndens struktur och uppdrag utreds 6 Frågan om samverkan inom psykiatri och missbruk utreds 7 Utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen 8 Revisionsdialogen har utvecklat arbetsprocessen 9 Frågor om nämndens samverkansområden 10 Frågor om länets hjälpmedelsförsörjning 11 Frågor om regionalt Vård- och omsorgscollege 12 Resultatredovisning av VOHJS mål för 2013 13 Sammanfattning Bilaga: Ärendebalanslistor 2013 1(21)
1 Inledning Nämnden är gemensam för Landstinget Sörmland och länets nio kommuner, med landstinget som värdkommun. Nämnden inrättades i januari 2011 mellan landstinget och länets kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågorna. Efter att ha processat reglementet under våren var nämnden klar att börja arbeta efter halvårsskiftet år 2011. Då var nämnden fulltalig med 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011 har nämnden ansvar för hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt ett regionalt Vård- och omsorgscollege. Dessutom har nämnden som sin huvuduppgift att utveckla samverkan mellan de 10 huvudmännen landstinget och kommunerna inom de områden där det saknas samverkan eller där samverkan inte fungerar. När nämnden var fulltalig genomförde nämnden i september 2011 en vägledningsdebatt för att fördjupa sig och mejsla ut sina frågor. Under april månad 2012 ungefär ett halvår efter vägledningsdebatten genomförde nämnden en uppföljning och utvärdering av nämndens frågor och reglemente. Under 2013 har nämnden fortsatt att konsolidera sina frågor inom äldreområdet. Samtidigt har nämnden på ett tydligare sätt markerat att reglementet tillåter att nämnden även kan arbeta med frågor inom psykiatri och missbruk. Nämndens grundreglemente kan beskrivas som ett paraply under vilket det hängs på särskilda bilagor som beskriver de olika ansvarsdelarna som t.ex. handlar om hjälpmedelsförsörjning, FoU i Sörmland osv. Nedan följer en presentation av nämndens arbete under 2013 vad gäller frågor och aktiviteter. I ett särskilt avsnitt redovisas resultatet av VOHJS mål för 2013. 2 Nämndens sammansättning Nämnden består av 15 ordinarie ledamöter, varav landstinget utser sex ledamöter och kommunerna en ledamot vardera. För varje ledamot har en ersättare utsetts. Under 2012 har nämnden haft 30 ledamöter med följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Britta Bergström (S), Landstinget, ordförande Jan-Olof Blomster (FP), Landstinget Henrik Elmberg (C), Landstinget Malin Hagerström (MP), Landstinget Lena Isoz (M), Landstinget 2(21)
Viggo Hansen (V), Landstinget t.o.m. 2013.11.08 Lotta Back (V), Landstinget fr.o.m. 2013.12.13. Mikael Edlund (S), Eskilstuna Tord Tjernström (S), Strängnäs, 1:e vice ordförande Bengt Andersson (M), Katrineholm Stefan Zunko (S), Flen Anneli Bengtsson (S), Vingåker Jacob Sandgren (S), Nyköping Mattias Jensen Pettersson (S), Oxelösund Birgitta Brus (S), Gnesta Martina Johansson (C), Trosa, 2:e vice ordförande Ersättare Michaela Borg (FP), Landstinget Jonas Hultberg (MP), Landstinget Monica Johansson (S), Landstinget Lotta Jonsson (C), Landstinget Barbro Petersson (KD), Landstinget Torbjörn Olsson (M), Landstinget Marie Svensson (S), Eskilstuna Kerstin Svensson (M), Strängnäs Pat Werner (S), Katrineholm Jan Andersson (FP), Flen Urban Andreasson (M), Vingåker t.o.m. 2013.12.13 Johan Schenström (M), Nyköping Leif Thor (M), Oxelösund Ingrid Jerneborg Glimne (M), Gnesta Tommy Setzman (S), Trosa Nämnden arbetar med ett presidium som består av de tre ordförandena. 3 Nämnden har haft sex sammanträden under året. Under 2013 har nämnden haft sex ordinarie sammanträden. Även under 2013 har nämnden fortsatt med att turnera runt med sina sammanträden till nämndens olika huvudmän. I januari inledde nämnden året med att besöka Strängnäs. Årets första sammanträde inleddes med att regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm tillsammans med Maj Rom, projektchef för äldrefrågor från SKL, besökte nämnden och berättade om den nya nationella överenskommelsen och att följa upp hur länet hade klarat sina åtagnande under 2012. I mars besökte nämnden Vagnhärad i Trosa kommun och då gästades nämnden av representanter från läkemedelskommittén som redovisade en revisionsrapport Vid detta sammanträde fick även nämnden en redovisning av fallskadestudien. I april genomförde nämnden sitt sammanträde i Eskilstuna då nämnden tillsatte en särskild grupp för att se över den nya prismodellen. I maj var det sedan dags för Landstinget att vara värd för nämndens sammanträde. Vid detta tillfälle fick nämnden en 3(21)
dragning och presentation av senaste nytt om Vård- och omsorgscollege samt en presentation av rapporten Äldre i Sörmland. Under hösten har nämnden besökt Nyköpings kommun i oktober, Flen i november och Sundbyholms slott i december. Vid sammanträdet i Flen fick nämnden dels en presentation av hur Kalmar kommun har utvecklat hemsjukvården och hemrehabiliteringen efter att kommunen tog över efter skatteväxlingen. Vidare fattade nämnden beslut om den reviderade prismodellen för hjälpmedel. Vid sammanträdet på Sundbyholm fick nämnden en redovisning av Öppna jämförelser samtidigt som man fattade beslut om budget och verksamhetsplan 2014 2016 förr Hjälpmedelscentralen 4 Utvecklat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper Under första året utsåg nämnden både Länsstyrgruppen för närvård och Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp till sina två beredningsgrupper. Under 2013 har nämnden fortsatt att utveckla arbetsformerna med Länsstyrgruppen. Flertalet av nämndens ärenden förbereds och behandlas på länsstyrgruppen innan det är aktuellt för behandling på nämnden. Beredningsgruppen har också successivt anpassat sitt sammanträdesschema så man sammanträder före sammanträdena med nämndens presidier. Under 2013 har det bestämts att Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp rapporterar till Länsstyrgruppen. 5 Frågan om nämndens struktur och uppdrag utreds Med utgångspunkt från en skrivelse till Regionförbundet Sörmland om den regionala stödstrukturen, vilken nämnden behandlade vid sitt sammanträde i januari 2013 inledde presidiet en dialog med Regionförbundets styrelse. Denna dialog har såsmåningom lett till att regionförbundets arbetsutskott har tagit initiativ till och tillsatt en utredning för att utreda frågan om en regional stödstruktur i Sörmland och formera VOHJS nämndens struktur och uppdrag. 4(21)
6 Frågan om samverkan inom psykiatri och missbruk utreds Efter politikeröverläggningarna mellan VOHJS nämnden, Regionförbundets Sörmland och Vårdförbundet Sörmland på Öster Malma i början av hösten 2013 tillsattes en särskild arbetsgrupp med uppgift att utreda hur kommunerna och landstinget kan utveckla samverkan kring psykiatri och missbruksfrågor och hur nämndens roll ska vara. 7 Utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen Under året har nämnden utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen. När det gäller Hjälpmedelscentralen har nämnden behandlat årsrapport, delårsrapporter och verksamhetsplan med budget för Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingets styrmodell. Därutöver har nämnden utformat en verksamhetsplan för sina övriga områden, som numera även innehåller mål för nämndens samverkansområden. Nämndens mål i detta avseende följs upp och redovisas i särskilt kapitel 12 nedan. 8 Revisionsdialogen har utvecklat arbetsprocessen Nytt för i år är att revisorerna inbjudit till en revisionsdialog under hösten med nämndens presidium. Inför denna dialog hade revisorerna ställt samman frågeställningar baserade på revisorernas granskningsrapport som redovisades för nämnden under våren 2013. Vid denna dialog utlovade nämndens presidium att nämnden inför 2014 kommer att göra försök att avge delårsrapporter även för nämndens samverkansområden och att i det sammanhanget beskriva hur nämnden arbetar med samverkansområdena, vilka aktiviteter som har vidtagits samt vilka mål som går att redovisa på delår. 9 Frågor om nämndens samverkansområden 9.1 Fått en lägesrapport från utvärderingen av den kommunala hemsjukvården Enligt det avtal som tecknades i samband med skatteväxlingen av hemsjukvården ska skatteväxlingen utvärderas under 2013. Under 2013 har arbetet med denna utvärdering pågått. Vid nämndens sammanträde i början av oktober fick nämnden en lägesrapport från denna utvärdering som kommer att slutredovisas vid nämndens sammanträde den 23 maj 2014. 5(21)
9.2 Fastställt mål för nämndens samverkansområden Vid nämndens sammanträde i mars 2013 reviderade nämnden sina mål för nämndens samverkansområden med beaktande av den nya nationella överenskommelsen. 9.3 Fortsätter att följa upp Äldre i Sörmland Nämnden har ställt sig bakom uppföljningen av kvaliteten i vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland, som redovisas i den rapport som presenterades på nämnden i maj. Sammanställningen har gjorts utifrån tillgängliga uppgifter i olika register och rapporter. Området som valts är vård och omsorg om de äldre då det är en stor och viktig grupp, inte minst därför att det ofta är de äldre som har störst behov av insatser från både kommun och landsting som vård- och omsorgsgivare. De mått som valts avser att spegla vård och omsorg av de äldre inom viktiga områden. Rapporten är ett försök att samla data som kan vara av intresse vid diskussioner om kvalitet och innehåll i vård och omsorg för sörmlänningarna. Rapporten torde kunna vara till nytta i beslutsprocesser på olika nivåer men fördjupning och större bredd krävs i samband med att beslut ska fattas. Det framgår att det finns en förbättringspotential inom många områden och att det också finns olikheter i den vård som erbjuds över länet. Kvalitetsuppföljningen ska ses som ett kontinuerligt förbättringsarbete där nya områden kommer till och aktuella mått förbättras när förutsättningar för detta finns. 9.4 Följer införandet av ehälsa Bland de frågor som nämnden har prioriterat att följa återfinns frågan om e- hälsa. Under december fick nämnden en dragning om hur långt länet har kommit i denna fråga och hur långt länet har kommit när det gäller införandet av en nationell patientöversikt (NPÖ). Under mars månad ansökte länet om att få del av de avsatta statliga medlen för e-hälsa. Under april antog dessutom nämnden en aktivitetsplan för kommunal e-hälsa. 9.5 Beslutat om en handlingsplan för de mest sjuka äldre Efter förslag från länsstyrgruppen har nämnden ställt sig bakom en handlingsplan för de mest sjuka äldre. Denna handlingsplan har efter godkännande av nämnden skickats vidare till SKL. 6(21)
10 Frågor om länets hjälpmedelsförsörjning 10.1 Kontrollerat efterlevnaden av ett nämndens beslut Under 2012 föreslog nämnden att länets kommuner och landstinget skulle införa en patientavgift för inkontinenshjälpmedel. Denna fråga har därefter godkänts av samtliga fullmäktigeförsamlingar. Eftersom det har funnits signaler om att inte alla huvudmän har följt beslutet har länsstyrgruppen kontrollerat att samtliga huvudmän 10.2 Reviderat prismodellen för hjälpmedel Under våren 2013 tillsatte nämnden en särskild arbetsgrupp bestående av nämndens presidium förstärkt med två av nämndens ledamöter med uppdrag att se över och förtydliga kostnadsfördelningen innan var beredd att fatta beslut om införande. Efter avslutad översyn fattade nämnden beslut i november om att införa den reviderade prismodellen fr.o.m. 2014-01-01.. 11 Frågor om regionalt vård- och omsorgscollege 11.1 Fortsatt finansiering av gemensam processledare Nämnden har godkänt förslaget till finansiering av en gemensam processledare för det regionala vård- och omsorgscolleget. Framtill årsskifter finansierar länsstyrgruppen 25 % av processledaren. 11.2 Uppdatrerat informationen om vård- och omsorgscolleget Vid nämndens sammanträde i maj fick ledamöterna en uppdatering av informationen om Vård- och Omsorgscolleget. Under 2014 är det åter tid för att göra en nya ansökan för att få hela länet certifierat. 7(21)
12 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2013 12.1 Hemsjukvård Mål Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska antalet samordnade individuella planer öka. På sikt ska 80 % av patienterna ha en samordnad individuell vårdplan vid ett visst mättillfälle. Mått 2013 ska minst 50 % av patienterna ha en samordnad individuell plan (SIP) Utvärdering av hemsjukvården ska vara genomförd 2014 Resultat och åtgärder Siffror på SIP per kommun SIP mätning 8 januari 2014 Antal hemsjukvårdspatienter Antal samordnade individuella planer Vingåker 74 10 Oxelösund 178 32 Katrineholm 458 210 Eskilstuna 487 215 Trosa 93 56 Gnesta 154 Uppgift saknas Nyköping 381 55 Strängnäs 278 125 Flen 239 64 Länet 2342 Katrineholm och Vingåker har inkluderat korttidsboende övriga inte. 35% med Gnesta borträknat Utvärderingen av hemsjukvården är genomförd, resultat redovisas i separat rapport till VOHJS 140306. 8(21)
12.2 Bättre liv för sjuka äldre Målgrupp för den nationella satsningen är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Mål Kvalitetsregister är viktiga för att främja ett systematiskt förbättringsarbete och målet är att de ska leda till kvalitets och effektivitetsvinster inom vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. De ska på ett systematiskt och standardiserat sätt förebygga fallskador, undernäring, trycksår, förbättra munhälsan, den palliativa vården och demensvården. Användning av relevanta kvalitetsregister ska medföra förbättringar för de äldre i Sörmland. Ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska finnas hos varje huvudman. Mått En aktuell, gemensam och politiskt beslutad handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre för 2013. Samtliga huvudmännen ska var för sig under 2013 ha dokumenterat hur det systematiska förbättringsarbetet enligt 5 kap SOSFS 2011:9 ska bedrivas när det gäller vård och omsorg om äldre under 2013 avseende o riskanalys o egenkontroll o avvikelsehantering Resultat och åtgärder Gemensamt handlingsplan är framtagen och beslutad av VOHJS. Samtliga huvudmän har dokumenterat hur det systematiska förbättringsarbetet ska bedrivas avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering. 9(21)
12.2.1 Sammanhållen vård och omsorg Kommuner och Landsting i Sörmland arbetar för att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård kan minska. Mål Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inskrivning i sluten vård som hade kunnat undvikas. Mått Signifikant minskning av undvikbar slutenvård i enlighet med nationell anvisning 2013. Signifikant minskning av återinskrivningar i enlighet med nationell anvisning 2013. Resultat och åtgärder Sörmland har inte klarat målet att minska undvikbar slutenvården i enlighet med nationell anvisning. Trots att vi inte nått målet har arbetet lett till minskning av antalet återinskrivningar. Sörmland ligger näst lägst i landet avseende andel återinskrivningar. 10(21)
11(21)
Sörmland har inte klarat målet med minskning av återinskrivningar i enlighet med nationell anvisning. Den analys som genomförts visar att det behöver genomföras förbättringsarbete inom flera områden. Det är viktigt att se helheten i uppdraget, utskrivningsrutinerna behöver säkras genom en rutin för strukturerad utskrivning. De vi i Sörmland kallar för ringarna, de som ringer upp patienten efter hemgång, är en insats som är permanentad. Ytterligare en åtgärd som genomförts är att varje vårdcentral nu har en samordningssköterska som har särskilt fokus på äldre. 12.2.2 Förebyggande arbetssätt Mål Med stöd av Senior alert ska individens risk för fallskador, undernäring, trycksår och dålig munhälsa bedömas standardiserat och åtgärder vidtas samt följas upp. Mått 50 % av de patienter som är inskrivna i hemsjukvård i ordinärt boende oavsett driftform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert under 2013. 90 % av de som bor i SÄBO oavsett driftform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert 2013. Av de personer där det föreligger risk ska 100 % erbjudas åtgärd. Av de personer som erbjudits åtgärd ska 100 % följas upp. 12(21)
Samtliga vård- och omsorgsverksamheter i kommuner och Landsting oavsett driftsform ska påbörja registrering 2013. Resultat och åtgärder Under 2013 har en stor utbildningssatsning genomförts när det gäller ohälsa i munnen där ca.390 vård och omsorgspersonal fått utbildning i munhälsobedömning enligt ROAG. Totalt har vi i länet gjort 1677 munhälsobedömningar. Flen, Trosa och Vingåker nådde målet på 50 procent. Resultatet visas i nedanstående tabell. Kommun 2012 2013 Eskilstuna 113 196 Flen 85 121 Gnesta 84 13 Katrineholm 4 59 Nyköping 19 59 Oxelösund 4 32 Strängnäs 6 3 Trosa 71 72 Vingåker 58 56 Tabellen visar antal inskrivna i hemsjukvården som erbjudits bedömning av risk för fall, undernäring och trycksår. Vid uppföljning av hemsjukvården den 7 oktober 2013 hade ca 23% av de personer som var inskrivna i hemsjukvården fått en riskbedömning i Senior alert. Fem av kommunerna i länet nådde det nationella målet med 90 % täckningsgrad av genomförda riskbedömningar i Senor Alert i SÄBO. De som klarade målet var Eskilstuna, Flen, Gnesta, Trosa och Vingåker. Målet att de personer som bedöms ha någon risk ska samtliga erbjudas åtgärd är inte uppnått. Av de som bedömdes ha risk har 73 % fått åtgärd insatt. Målet att samtliga personer som erbjudits åtgärd ska följas upp är inte uppnått. Av de som fått åtgärd insatt har 65 % fått en uppföljning. Alla relevanta enheter i kommunerna erbjuder riskbedömning med registrering i Senior alert Relevanta enheter inom medicin, geriatrik, ortopedi erbjuder registrering i kvalitetsregistret Senior alert. Inom kirurgi registrerar 13(21)
Nyköpings lasarett riskbedömningar i registret. Övriga enheter är inte anslutna. 12.2.3 God vård vid demenssjukdom Vård och omsorg om personer med demenssjukdom har målsättningen att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och underlätta för familj och vänner. Mål Ge en god och likvärdig vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Alla verksamheter oavsett driftsform ska arbeta efter det Länsgemensamma programmet för vård och omsorg om demenssjuka. Mått Samtliga vårdcentraler oavsett driftsform ska utreda, och diagostisera personer som insjuknat i demenssjukdom och efter diagnos registrera i SveDem 2013. Samtliga vårdcentraler oavsett driftsform ska registrera uppföljning i SveDem 2013. Länets kommuner ska under 2013 ha infört ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrera i BPSD-registret. En långsiktigt hållbar struktur för att bli självförsörjande i utbildning av BPSD registret ska finnas i länet 2013. Samtliga vårdcentraler, kommuner och minnesmottagningar ska under 2013 ha lokala planer upprättade efter vårdprogrammet. Lokala rutiner ska finnas för en heltäckande vårdkedja mellan vårdcentraler/minnesmottagningar och kommunerna under 2013. Resultat och åtgärder Målet att samtliga vårdcentraler oavsett driftsform ska utreda, och diagostisera personer som insjuknat i demenssjukdom och efter diagnos registrera i SveDem är uppnått, alla vårdcentraler är anslutna till SveDem. Fyra utbildningstillfällen i basal minnesutredning har genomförts, samtliga minnesteam på vårdcentralerna var inbjudan och 46 personer deltog. Under 2013 registrerade vårdcentralerna 574 nydiagnostiserade personer, jämfört med 359 2012. 14(21)
Samtliga vårdcentraler oavsett driftsform ska registrera uppföljning i SveDem 2013. Antalet registrerade uppföljningar var 276. Målet att länets kommuner ska ha infört ett standardiserat arbetssätt vid BPSD symptom och registrera i BPSD-registret under 2013 är inte uppnått. Åtta av länets kommuner har infört registreringen, Oxelösund har ännu inte anslutit sig till registret. Länet har 59 anslutna enheter som gjort 906 skattningar i registret, då tillkommer skattningar som är gjorda men som inte är införda i registrerats p.g.a. att brukaren inte kan ge sitt samtycke. Målet att det ska finnas en långsiktigt hållbar struktur för att bli självförsörjande i utbildning av BPSD registret 2013 är inte uppnått. Fyra av länets kommuner har egna utbildare, Eskilstuna, Flen, Nyköping och Strängnäs. FoU i S har en tillfällig utbildningsresurs. 311 personer har gått utbildning men någon långsiktigt hållbar struktur finns ännu inte i länet. Målet att samtliga vårdcentraler, kommuner och minnesmottagningar under 2013 ska ha lokala planer upprättade efter vårdprogrammet är inte uppfyllt. Antalet lokala planer har ökat under året från 16-2012 till 29 stycken 2013. Lokal planer saknas helt på vårdcentralen Smeden och i Torshälla stads förvaltning och Trosa kommun. Planer finns som inte är reviderade enligt länsgemensamma programmet på vårdcentralerna Åsidan, City, Fröslunda, Tunafors Kyrkbacken samt i Gnesta och Katrineholms kommun. Lokala rutiner ska finnas för en heltäckande vårdkedja mellan Vårdcentraler/minnesmottagningar och kommunerna under 2013. Detta mål är inte uppfyllt se resultat i tabellen nedan. 15(21)
Rutiner för samverkan mellan vårdgrannar Strängnäs kommun Vuxenförvaltningen Eskilstuna Torshälla stads förvaltning Flens kommun Katrineholms kommun Reviderade rutiner finns Strängnäs kommun Familjedoktorerna Strängnäs, Mariefreds VC, Strängnäs VC Skiftinge VC, Minnesmottagningen Eskilstuna Torshälla VC Flens kommun Flens VC, Centrum Flen VC Linden, Nävertorp, Rutiner finns men inte reviderade Kyrkbackens VC Vuxenförvaltningen City VC, Fröslunda, Tunafors, Malmköpings VC Katrineholms kommun Minnesmott. Kullbergska Vingåkers kommun Vingåkers kommun Vingåkers VC Gnesta kommun Gnesta kommun Gnesta VC Nyköpings kommun Trosa kommun Oxelösunds kommun Nyköpings kommun Ekensbergs VC, Stadsfjärdens VC, Bagargatans VC Trosa Kommun Trosa VC Oxelösunds kommun Oxelösunds VC VC Åsidan Rutiner saknas helt Smedens VC Torshälla stads förvaltning Vår vårdcentral I flera av kommunerna skiljer sig uppfattningarna mellan kommunen och vårdcentraler sig om det finns aktuella samverkansrutiner eller inte. Achima Care Eskilstuna och vårdcentralen Fristaden i Eskilstuna har inte lämnat in några uppgifter. 16(21)
12.2.4 God läkemedelsbehandling Mål Minska läkemedelsanvändning som innebär påtaglig risk för bivekningar hos äldre. Minska olämplig läkemedelsbehandling och minska läkemedel mot psykos och antiinflammatoriska läkemedel. Mått Minska användningen av o olämpliga läkemedel för personer över 75 år o antiinflammatoriska läkemedel för personer över 75 år o läkemedel mot psykos för personer med apodos Samarbetsavtal med Center för ehälsa i samverkan CeHis för införande av den nationella ordinationsdatabasen (NOD). Resultat och åtgärder På länsnivå har Sörmland klarat målen för indikatorerna 1 (olämpliga läkemedel) och 2 (antiinflammatoriska läkemedel). Av länets 9 kommuner har 8 klarat målet för indikator 1 och 2. Sörmland har inte klarat målet för indikator 3, endast 1 kommun har klarat det målet. Sammanställning resultat läkemedel Bättre Liv 2013, SKL Kommun Olämpliga läkemedel Antiinflamma toriska antipsykotika Eskilstuna Klarat klarat ej Strängnäs Klarat klarat ej Flen Klarat ej ej Katrinehol Klarat klarat ej m Vingåker Ej klarat klarat Nyköping Klarat klarat ej Oxelösund Klarat klarat ej Gnesta Klarat ej ej Trosa Klarat klarat ej Jämförelse på länsnivå visar att antalet personer 75 år och äldre som hämtade ut recept på olämpliga läkemedel april 2012 jämfört med september 2013 har minskat med 19 % (från 2369 till 1914 personer). Motsvarande minskning för antiinflammatoriska läkemedel är 22 % (från 960 till 742 17(21)
personer). Avtal finns med Center för ehälsa i samverkan med CeHis för införande av den nationella ordinationsdatabasen (NOD). 12.2.5 God vård i livets slut Mål God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut oavsett var man vårdas. De som befinner sig i livets slutskede skall erbjudas ett brytpunktssamtal. Mått 2013 ska 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen registreras i svenska palliativ registret. I genomsnitt 10 % förbättring på de tre indikatorerna, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsläkemedel mot ångest under 2013. För 60 % eller fler av palliativa patienter i livets slut skall brytpunktssamtal ha genomförts 2013. Resultat och åtgärd I Sörmland har 72,6 % av dödsfallen registrerats i Svenska Palliativregistret. Redovisningen har gjorts för den period som överensstämmer med avstämningen som sker gällande Bättre liv för sjuka äldre. I Sörmland satte vi målet högt med 10 % förbättring på de tre indikatorerna, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsläkemedel mot ångest under 2013. Resultatet nådde inte målet utan blev en genomsnittlig förbättring på 3,5 % med fördelning enligt nedan: siffrorna gäller 1/1 2013-31/12 2013. Utförd validerad smärtskattning har ökat från 26,2% till 37,6% (+11,4) Munhälsa bedömd har minskat från 62,6% till 59,9% (-2,7) Ordination av injicerbart läkemedel mot ångest har ökat från 81,1% till 82,9% (+1,8) Tre av länets kommuner klarade 5 % som också ger viss prestationsersättning, dessa tre är Gnesta, Katrineholm och Trosa. Målet att 60 % eller fler av palliativa patienter ska få brytpunktssamtal klarade inte någon kommun i Sörmland. En ökning från 2012 med 2,9 % resulterade i 47,5 % för länet. 18(21)
12.3 ehälsa Mål Utveckling av ehälsa i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Mått En ansökan och handlingsplan ska vara skriven och inskickad till SKL Genomföra de i handlingsplanen angivna aktiviteterna Samtliga kommuner ska under 2013 vara konsumenter i NPÖ. Resultat och åtgärder Ansökan och handlingsplan är framtagen, beslutad i VOHJS och inskickad till SKL Arbete med att genomföra de i Handlingsplanen angivna aktiviteterna har påbörjats under 2013 och kommer att fortsätta under 2014. Sju av länets nio kommuner är konsumenter i NPÖ, Eskilstuna och Vingåker återstår. Nyköping är även producent i NPÖ, vilket innebär att de visar information som blir tillgänglig för Landstinget och andra vårdgivare som har nytta av informationen. Nyköping var den första kommunen i landet att visa patientuppgifter i NPÖ. 12.4 Äldres psykiska hälsa Mål Öka kunskapen på äldres psykiska hälsa Mått Genomföra ett närvårdsseminarium med fokus på äldres psykiska hälsa Genomföra kartläggning av äldres psykiska hälsa i tre av länets kommuner Resultat och åtgärder Närvårdsseminariet i oktober 2013 hade tema Äldres psykiska hälsa. En kartläggning av äldres psykiska hälsa är genomförd i tre av länets kommuner, Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping, resultatet redovisades på närvårdsseminariet 131018. Kartläggningen visar att det ser olika ut i de aktuella kommunerna, det framgår också att det saknas daglig verksamhet och att det finns brister i helhetssyn av de äldres hälsa. 19(21)
12.5 Vård och omsorgscollege Mål Vård och omsorgscollege ska stärka attraktivitet och kvalitet inom vård- och omsorgsutbildningar på gymnasial och högskolenivå. Mått Öka antalet lokala certifieringar under 2013 Resultat och åtgärder Under 2013 har Katrineholm, Vingåker och Flen certifierats för lokalt VOcollege. Återstår nu endast Strängnäs som ännu ej certifierats som lokalt VO-college i länet. Gnesta är ju fortfarande den kommun som står utanför VO-college Sörmland. Processledaren har under året aktivt stöttat Katrineholm, Flen och Vingåker. Även Strängnäs har fått stöd med mål att bli certifierade 2014. 12.6 FoU i Sörmland Mål Att stödja verksamheternas arbete med att öka brukar- och patientinflytande. Utöka arbetet till samtliga målgrupper som omfattas av länsstyrgruppen för närvård. Mått Att antalet målgrupper som omfattas av FoU i S har ökat 2013. FoU redovisar vad man gjort för att öka brukar- och patientinflytandet 2013 20(21)
Resultat och åtgärder FoU i Sörmland har under 2013 ökat antalet målgrupper. FoU i S omfattar nu samma målgrupper som länsstyrgruppen arbetar med, vilket är hela socialtjänsten och berörd hälso- och sjukvård. I alla de prioriterade områden som FoUiS arbetat med under 2013 har brukar-/patientperspektivet varit centralt och med strävan att stödja verksamheterna att öka brukar/patientinflytande. I möten med verksamheterna har brukar/patientinflytande varit i fokus för stödja systematisk utveckling av området. Uppdraget förutsätter en medveten och genomtänkt strategi om vad brukar- /patientinflytande innebär på individ-, verksamhets- och organisationsnivå. En handlingsplan har därför sammanställts. En kartläggning av nuvarande brukar-/patientinflytande inom Socialtjänstens områden barn, äldre, missbruk och funktionshinder samt angränsande områden inom landstinget har genomförts och analysarbetet har påbörjats. I syfte att tillvarata brukar-/patientsynpunkter har FoUiS medverkat till att två referensgrupper har inlett sitt arbete (personer med egen erfarenhet av missbruk, personer med utvecklingsstörning). En samverkan har inletts med Regionförbundet Uppsala län och Regionförbundet Gävleborg i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter i utvecklingsarbetet. En enkät har utarbetats för att få information om hur kontaktytor mellan brukare och politiker i socialnämnder ser ut i de tre länens kommuner 13 Sammanfattning Under detta avsnitt sammanfattas de viktigaste dragen i nämndens arbete under 2013. Hittat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper Frågan om nämndens struktur och uppdrag utreds Frågan om samverkan inom psykiatri och missbruk utreds Den kommunala hemsjukvården utvärderas Följt upp kvaliteten av vård och omsorg inom Äldre i Sörmland Reviderat prismodellen för hjälpmedel Har lagt fast en aktivitetsplan och ansökt om medel för ehälsa Godkänt en handlingsplan för de mest sjuka äldre Redovisat resultatet av nämndens mål för 2013 21(21)