Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Viljeriktning, Krav

Stockholms läns landsting Mål och budget 2015 och plan för åren 2016 2017 samt investeringsbudget för år 2015 och inriktningsnivåer för planåren 2016 2019 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Viljeriktning, Krav 2014-10-16 - Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av - Landstingsdirektören Landstingsdirektören Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp - Ledning och styrning

2 (192) OM Landstingsdirektörens underlag till Mål och budget 2015 och plan för åren 2016 2017 samt investeringsbudget för år 2015 och inriktningsnivåer för planåren 2016 2019 grundar sig på inrapporterade budgetunderlag från respektive nämnd och styrelse inom Stockholms läns landsting. Förslaget har utarbetats från angivna förutsättningar och ekonomiska ramar i budgetdirektiv 2015 som landstingsfullmäktige fastslog i Mål och Budget 2014 med planår 2015 till 2016 i juni 2013. De ekonomiska förutsättningarna bygger på de ramar som framgår av flerårsplanerna i slutlig budget 2014 justerat för den senaste skatteintäktsprognosen. Därutöver har justeringar skett för ett antal satsningar som beslutats under 2014. Beslutsunderlaget tar också hänsyn till delårsrapporten per augusti 2014.

3 (192) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING LANDSTINGET ÄR TILL FÖR INVÅNARNA... 12 1. En enklare vardag i framtiden genom satsningar idag... 12 1.1 En ekonomi i balans möjliggör satsningar... 12 1.2 Framtidsplanen för hälso- och sjukvården blir verklighet... 13 1.2.1 Ökad effektivitet i vården... 13 1.2.2 Största vårdsatsningen någonsin... 13 1.2.3 Sjukhusen byggs ut... 13 1.2.4 Nya Karolinska Solna... 14 1.2.5 Nya arbetssätt ökar patientens delaktighet... 14 1.2.6 Effektivare ehälsotjänster... 14 1.2.7 Förbättrad akutvård... 14 1.2.8 Forskning närmare vården... 15 1.3 Trafiksystem för en växande Stockholmsregion... 15 1.3.1 Trafiksatsningar i regionen... 16 1.3.2 Förvaltning för utbyggd tunnelbana... 16 1.3.3 Konsekvenser av pågående satsning i infrastrukturen... 17 1.4 Europas mest attraktiva storstadsregion... 17 1.4.1 Viktig aktör i regionen... 17 1.4.2 Ambitiöst miljöarbete... 17 1.5 Kultur och konst i länet... 17 1.6 Tryggad kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare... 18 1.7 Uppdrag... 19 STYRNING OCH UTVECKLING SNABBARE UTVECKLING KRÄVER EFFEKTIVARE STYRNING... 20 2. Landstingets ansvar och uppdrag... 20 3. Effektivare styrning när visioner ska bli handling... 21 3.1 En stor organisation kräver decentraliserat ansvar... 21 3.2 Landstingets styrande organisering... 22 3.2.1 Landstingsfullmäktige, LF... 22 3.2.2 Styrelser och nämnder... 22

4 (192) 3.2.3 Landstingsstyrelsen, LS... 23 3.2.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 24 3.2.5 Trafiknämnden... 25 3.3 Styrande dokument, ledningssystem och styrmodeller... 25 3.4 Ägarstyrning... 26 3.4.1 Landstingsfullmäktiges och landstingsstyrelsens styrning av nämnder... 26 3.4.2 Bolag och förvaltningar som drivs i bolagsmässiga former... 26 3.4.3 Ägarstyrning av vården... 27 3.5 Beställar-utförarstyrning... 28 3.5.1 Beställarstyrning... 28 3.5.2 Utförarstyrning... 28 3.6 Verksamhetsstyrning med ekonomiska ramar... 28 3.7 God ekonomisk hushållning... 29 3.8 Intern styrning och kontroll... 30 3.9 Revisorskollegiet... 30 4. Landstingets mål... 31 4.1 En ekonomi i balans... 32 4.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården...33 4.3 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem... 34 4.4 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet... 35 4.5 Hållbar tillväxt och utveckling... 36 4.6 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 38 5. Strategier... 39 5.1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården... 39 5.2 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län... 39 5.3 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010... 40 6. Omvärld och utmaningar... 41 6.1 Fortsatt stark befolkningsökning... 41 6.2 Längre livslängd... 41 6.3 Ekonomi... 41 6.4 Hälso- och sjukvård... 42 6.4.1 Behovsanalys... 42 6.4.2 Centrala utredningar och beslut... 43

5 (192) 6.5 Kollektivtrafik... 44 6.5.1 Behovsanalys... 44 6.5.2 Centrala utredningar och beslut... 44 VERKSAMHET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 45 7. En tillgänglig hälso- och sjukvård för alla invånare... 45 7.1 Vård i rätt tid... 48 7.1.1 Vårdens strukturella förändringar... 48 7.1.2 Vårdgaranti och väntetider... 49 7.2 Säker vård... 50 7.2.1 Förbättrad koordinering av hälso- och sjukvården... 50 7.2.2 Patientsäkerhet... 51 7.2.3 Kunskapsstyrning och -stöd... 52 7.3 Hög effektivitet... 52 7.3.1 Informerade och delaktiga patienter... 53 7.3.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete... 53 7.3.3 Utveckling av vårdformer och arbetssätt... 54 7.4 Högt förtroende för vården... 55 7.5 Aktuell utveckling per vårdområde... 55 7.5.1 Primärvård... 55 7.5.2 Somatisk specialistvård... 56 7.5.3 Psykiatri... 56 7.5.4 Äldresjukvård... 57 7.5.5 Andra vårdområden... 57 7.6 Investeringar i hälso- och sjukvården... 58 7.6.1 Hyresfördelningsmodell fastighetsinvesteringar... 58 7.6.2 Nya Karolinska Solna... 59 7.6.3 Karolinska Huddinge... 59 7.6.4 Danderyds sjukhus... 59 7.6.5 Södersjukhuset... 60 7.6.6 Södertälje sjukhus... 60 7.6.7 S:t Görans sjukhus... 60 7.6.8 Övriga sjukhus... 61 7.7 Uppdrag... 62

6 (192) KOLLEKTIVTRAFIK... 63 8. En expansiv kollektivtrafik... 63 8.1 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem... 64 8.2 Attraktiva resor... 65 8.3 Tillgänglighet och sammanhållen region... 66 8.4 Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan... 66 8.5 En välfungerande helhet en del i att skapa en attraktiv kollektivtrafik... 67 8.6 Investeringar i kollektivtrafiken... 67 8.6.1 Tunnelbana... 68 8.6.2 Pendeltåg... 70 8.6.3 Lokalbanor... 70 8.6.4 Buss... 71 8.6.5 Mälardalstrafiken... 72 8.6.6 Utredningar... 72 8.7 Uppdrag... 73 KULTUR... 74 9. Kultur och konst i länet... 74 9.1 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet... 74 9.1.1 Konserthuset... 74 9.1.2 Barn och unga prioriteras... 75 9.1.3 Konst och kultur i vården... 75 9.1.4 Kulturella och kreativa näringar... 76 REGIONPLANERING... 77 10. En attraktiv, hållbar och tillgänglig storstadsregion... 77 10.1 Genomförande av RUFS 2010... 77 10.2 Förberedelse för en ny regional utvecklingsplan...78 10.3 Skärgården en tillgång att utveckla...78 10.4 Regional miljöstrategi för vatten...78 10.5 Uppdrag... 79

7 (192) VERKSAMHETSSTÖD FORSKNING OCH INNOVATION... 80 11. Strategiska forskningsfrågor... 80 11.1 Universitetssjukvård... 81 11.2 Strategi för forskning, utveckling, innovation och utbildning... 81 11.3 Stockholms medicinska biobank... 82 11.4 Samarbeten inom forskning... 82 11.5 Innovationer... 82 11.6 Kliniska studier... 82 11.7 EU:s forskningsprogram och fonder... 83 11.8 Uppdrag... 83 MILJÖ... 84 12. Effektivt miljöarbete... 84 12.1 Genomförande av Miljöutmaning 2016... 84 12.1.1 Klimateffektivt... 84 12.1.2 Resurseffektivt... 85 12.1.3 Hälsofrämjande miljöarbete... 85 12.2 Förberedelse för ett nytt miljöprogram... 86 12.3 Uppdrag... 86 SOCIALT ANSVARSTAGANDE... 87 13. Socialt ansvarstagande...87 13.1 Jämställdhet och jämlikhet...87 13.2 Nationella minoriteter... 88 13.3 Arbete för tillgänglighet... 88 13.4 Uppförandekod för leverantörer... 88 SÄKRA PROCESSER... 89 14. Säkra processer och värdeskapande tjänster... 89 14.1 Ökad samordning inom IT-området... 89 14.2 Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster... 90 14.3 Informationssäkerhet... 91 14.4 Informationsförvaltning... 91 14.5 Säkerhet... 92

8 (192) 14.6 Krisberedskap... 92 14.7 Uppdrag... 93 MEDARBETARE OCH VERKSAMHETSSTÖD ARBETSGIVARE FÖR FRAMTIDEN... 94 15. Attraktiv arbetsgivare och tryggad kompetensförsörjning... 94 15.1 En attraktiv arbetsgivare... 94 15.1.1 Lönebildning... 94 15.1.2 Chef- och ledarskap... 95 15.1.3 Systematisk kompetensplanering... 95 15.1.4 Hälsofrämjande arbetsmiljö... 96 15.1.5 Gemensamma praktik- och traineeinsatser... 96 15.1.6 Jämställdhet och mångfald likvärdiga villkor och möjligheter... 96 15.2 Kompetensförsörjning i vården... 97 15.2.1 Kompetenskartläggning, arbetssätt och utbildning... 98 15.2.2 Verksamhetsintegrerat lärande som en del i kompetensförsörjningen.... 98 15.3 Landstinget som huvudman för utbildningar... 99 15.3.1 Folkhögskolor... 99 15.3.2 Berga naturbruksgymnasium... 99 15.4 Uppdrag... 99 EKONOMI EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...100 16. Budgetens finansiering... 100 16.1 Ekonomiskt utgångsläge... 101 16.2 Skatteintäktsutveckling... 102 16.2.1 Samhällsekonomins och skatteunderlagets utveckling... 102 16.2.2 Landstingets samlade skatteintäkter... 103 16.3 Stockholms läns landstings investeringsutrymme... 105 16.3.1 Kapitalkostnadsutveckling över tid... 108 16.4 Resultatbudget... 110 16.5 Intäktsutveckling 2015... 114 16.6 Kostnadsutveckling 2015... 114 16.7 Balansbudget 2015... 116

9 (192) 16.8 Finansieringsbudget 2015... 117 16.9 Landstingsbidrag 2015 2017... 118 16.10 Intäkter och kostnader 2016 och 2017... 119 16.11 Finansiering 2016 och 2017... 121 16.12 Kostnadsutvecklingen inom akutsjukvården... 121 16.13 Känslighetsanalys... 121 16.13.1 Skatteintäkter... 122 16.13.2 Räntor... 123 16.14 Uppdrag... 123 17. Investeringar... 124 17.1 Landstingets investeringsstrategi och ansvars- och beslutsordning... 124 17.2 Investeringsplan 2015-2019... 125 17.2.1 Beredning av nya objekt över 100 miljoner kronor... 127 17.3 Investeringar inom hälso- och sjukvården... 127 17.3.1 Objekt för utredningsbeslut kommande budgetperioder... 128 17.3.2 Utredningsbeslut... 129 17.3.3 Inriktningsbeslut... 132 17.3.4 Genomförandebeslut... 135 17.3.5 Styrning av utrustningsinvesteringar som kopplas till de strategiska fastighetsinvesteringarna... 138 17.4 Investeringar inom kollektivtrafiken... 139 17.4.1 Trafiknämnden... 139 17.4.2 Utredningsbeslut trafiknämnden... 140 17.4.3 Inriktningsbeslut trafiknämnden... 141 17.4.4 Genomförandebeslut trafiknämnden... 143 17.4.5 Miljöbussar... 145 17.4.6 Citybanan... 146 17.4.7 Förvaltning för utbyggd tunnelbana... 146 17.5 Uppdrag... 147 18. Upphandling... 148 19. Ekonomiska förutsättningar för nämnder och styrelser... 149 19.1 Landstingsstyrelsen... 149 19.1.1 Landstingsstyrelsens förvaltning... 149 19.1.2 Förvaltning för utbyggd tunnelbana... 151

10 (192) 19.1.3 Koncernfinansiering... 152 19.1.4 Skadekontot... 153 19.1.5 Landstingsfastigheter Stockholm... 153 19.2 Locum AB... 155 19.3 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 156 19.4 Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje... 158 19.5 Trafiknämnden... 159 19.6 Kulturnämnden... 162 19.7 Patientnämnden... 163 19.8 Landstingsrevisorerna... 163 19.9 AB Stockholms Läns Landstings Internfinans... 164 19.10 Uppdrag... 165 20. Budgetdirektiv 2016... 166 20.1 Budgetprocess... 166 20.1.1 Landstingsbidrag 2018, resultatkrav 2018 och investeringsplan 2020... 166 20.1.2 Tidplan för budgetprocessen 2016... 166 BILAGOR... 168 21. Ekonomiska bilagor... 168 21.1 Resultaträkning SLL-koncernen 2011 2017... 168 21.2 Resultatkrav 2014 2016, direktiv 2018... 169 21.3 Landstingsbidrag 2013 2017, direktiv 2018... 170 21.4 Balansräkning SLL-koncernen 2011 2017... 170 21.5 Kassaflödesanalys SLL-koncernen 2013 2017... 171 21.6 God ekonomisk hushållning... 171 21.6.1 Resultat... 171 21.6.2 Finansiering... 172 21.6.3 Skuldsättning... 172 21.6.4 Kapitalkostnader... 172 21.6.5 Skuldsättningsgrad... 173 21.7 Beslutsbilaga specificerade investeringar... 174 21.8 Investeringsplan 2015 2019, direktiv 2020... 176 21.8.1 Investeringsplan 2015 2019 vårdinvesteringar... 178 21.8.2 Investeringsplan 2015 2019 trafikinvesteringar... 185 21.8.3 Investeringsplan 2015 2019 annan verksamhet... 188

11 (192) 22. Taxor och avgifter... 189 22.1 Hälso- och sjukvård... 189 22.1.2 Sjukresor... 190 22.1.3 Slutenvård... 191 22.1.4 Administrativa avgifter... 191 22.1.5 Högkostnadsskydd... 191 22.1.6 Avgift för uteblivet besök... 191 22.1.7 Avgift för subventionerade p-piller... 191 22.1.8 Betalningsvillkor för patientfakturor... 192 22.2 Kollektivtrafik... 192 22.2.1 AB Storstockholms Lokaltrafik, SL... 192 22.2.2 Waxholms Ångfartygs AB... 192 22.2.3 Färdtjänst... 192

12 (192) SAMMANFATTNING LANDSTINGET ÄR TILL FÖR INVÅNARNA Stockholms läns landsting har fastställt den framtida utvecklingen för kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården. Visioner ska bli verklighet. Satsningarna inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken ska förenkla vardagen för länets invånare. En starkt växande region innebär både möjligheter och utmaningar. 1. En enklare vardag i framtiden genom satsningar idag 1.1 En ekonomi i balans möjliggör satsningar Stockholms läns landstings ekonomiska ställning kommer att redan från 2015 att påverkas av satsningarna inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Stockholmsregionen växer och arbetsmarknaden utvecklas i takt med att tillväxten tar bättre fart, vilket bidrar till en gynnsam utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt ställer en snabbt växande region krav på en omfattande utbyggnad av kapaciteten med stora investeringsvolymer som följd under en lång följd av år. I en kraftig expansion finns alltid en risk för en hög kostnadsökningstakt. Landstingets verksamheter är också av den arten att det kan finnas högre ambitioner än vad som är ekonomiskt hållbart på sikt. För att landstingets ekonomi fortsatt ska vara i balans måste det fastställda investeringsutrymmet hållas samtidigt som kostnadsutvecklingen i verksamheterna måste vara långsiktigt hållbar. Landstingets fortsatta arbete riktar därför in sig på att begränsa kostnadsökningstakten och att säkerställa nödvändiga resurser. Det leder till en ekonomi i balans och skapar utrymme för prioriterade investeringar. Det ger landstinget möjlighet att göra de nödvändiga och omfattande satsningarna på hälsooch sjukvården och kollektivtrafiken, samt på forskning, utveckling och utbildning inom ett flertal områden. En ekonomi i balans är också en förutsättning för att landstinget ska få behålla en stabil rating, vilket är avgörande för möjligheten att kunna låna till förmånliga villkor. Av investeringsvolymerna 2015 utgörs 4,3 miljarder av ersättningsinvesteringar och 10,8 miljarder av strategiska investeringar. Ersättningsinvesteringar ska finansieras med egen likviditet medan de

13 (192) strategiska investeringarna kan finansieras via lån. Detta skapar bättre förutsättningar för en ekonomi i balans. 1.2 Framtidsplanen för hälso- och sjukvården blir verklighet I Stockholms län ökar antalet barn och äldre snabbare än andra åldersgrupper. Dessa två befolkningsgrupper har samtidigt ett större behov av hälso- och sjukvård än andra grupper. Befolkningstillväxt och en ökad förmåga att behandla sjukdomstillstånd är positivt, men de ökade behoven är också en utmaning för sjukvården. För att möta dessa behov har landstinget fastställt en Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Genom planen tar landstinget ett samlat grepp om utvecklingen av en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård. Målbilden omfattar god kvalitet och delaktighet, säker vård och hög tillgänglighet. Framtidsplanen är en gemensam utgångspunkt i alla satsningar som nu görs inom hälso- och sjukvården. 1.2.1 Ökad effektivitet i vården En ökad effektivitet i hälso- och sjukvården är högprioriterad. Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle och av rätt vårdgivare på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att uppnå detta sker genomgripande satsningar som främst omfattar modernisering av sjukhusen och renodling av deras vårduppdrag. Satsningar sker också för att hitta effektivare sätt att styra patienter till rätt vårdinstans och på utveckling av ehälsotjänster. 1.2.2 Största vårdsatsningen någonsin Totalt investeras cirka 33 miljarder under tio år, varav nära 8 miljarder kronor år 2015. Investeringarna handlar exempelvis om att utveckla lokaler och modernisera utrustningsparken inom hälso- och sjukvården. Den satsning som landstinget står inför är en av de största satsningarna på vården någonsin. Inom ramen för detta arbete ingår finansieringen av Nya Karolinska Solna och investeringar i ny- och ombyggnationer på sjukhusen, samt en rad andra förbättringar. Vårdutbudet beräknas öka med 16 procent till år 2018. 1.2.3 Sjukhusen byggs ut I början av 2014 presenterade landstinget sina planer för de om- och nybyggnationer som ska genomföras de kommande tio åren. erna innehåller även upprustning av befintliga lokaler och investeringar i medicinskteknisk utrustning. Flera av byggnadsprojekten har redan påbörjats. Utbyggnaden av Södertälje sjukhus pågår och beräknas vara klar 2018. Även tillbyggnader på Danderyds sjukhus har påbörjats. Under 2015

14 (192) påbörjas bland annat utbyggnader av S:t Görans sjukhus och en mindre tillbyggnad av Norrtälje sjukhus. 1.2.4 Nya Karolinska Solna I Solna växer ett modernt universitetssjukhus fram. På sjukhuset kommer högspecialiserad sjukvård och forskning att bedrivas. Sjukhusets inriktning på högspecialiserad vård påverkar vårdinnehållet för övriga akutsjukhus och sjukvårdssystemet i sin helhet och är en viktig del i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Det nya sjukhuset tar emot de första patienterna i slutet av 2016 och är i full drift i början av 2018. 1.2.5 Nya arbetssätt ökar patientens delaktighet Av olika anledningar behöver vården införa nya arbetssätt för att skapa en mer effektiv vård med bibehållen kvalitet där patienterna är mer delaktiga i sin egen vård och där vården finns närmare patienten. Det ska också bli lättare för patienten att få rätt vård, på rätt plats och i rätt tid. Husläkaren får en tydligare roll i att stödja patienten genom vårdförloppet, exempelvis i möten med olika specialister. Det är husläkaren som koordinerar de insatser som olika vårdgivare kan erbjuda. Arbetet med att införa dessa nya arbetssätt har redan påbörjats och kommer att intensifieras de närmaste åren. 1.2.6 Effektivare ehälsotjänster Nya ehälsotjänster för både patienter och vårdgivare är en del i samarbetet med kommunerna och kommer att fortsätta att utvecklas. Syftet med detta arbete är att det ska bli lättare för vårdtagarna (patienterna) att hitta den vård de behöver och ha inflytande över sin vård. Det kommer att finnas möjlighet att läsa sin journal elektroniskt, beställa tester att göra hemma, få hjälp med egenbehandling och boka tider. Ett arbete sker också tillsammans med Västra Götaland och Region Skåne när det gäller att skapa ett framtida vårdinformationssystem som möter de krav som vårdproducenter har på god och säker vård, samt på forskning, utveckling, innovation och utbildning. 1.2.7 Förbättrad akutvård En viktig del av arbetet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården är att förbättra och förändra strategin för akutsjukvården. Arbete pågår för att renodla akutsjukhusens uppdrag att vårda patienter som behöver akutsjukhusets resurser, vilket kommer att inarbetas i 2015 års avtal. Delar av akut- och specialistvården ska flytta ut från akutsjukhusen till de mindre sjukhusen och andra vårdgivare. Det förutsätter dock att patienterna får en bättre vägledning och möjligheter till annan hjälp i jämförelse med idag. Detta sker dels genom att andra vårdgivare får utökade uppdrag, dels genom olika form av patientstyrning. Exempelvis kan det innebära att äldre

15 (192) patienter direktinläggs på geriatrisk avdelning. På så vis slipper äldre multisjuka patienter en påfrestande väntan på akuter. En annan viktig patientstyrning handlar om att ytterligare förtydliga husläkarnas akuta insatser inom vård och omhändertagande. 1177 Vårdguiden ska bli ännu bättre på att stödja patienterna så de kommer till rätt vårdinstans. Förändringar i vårdgivarnas roll och förutsättningar ska ge patienterna ytterligare stöd. Vårdgivarnas roll ändras genom att närakuterna får ett enhetligt uppdrag och bättre tillgång till provtagning, röntgen och andra diagnostiska resurser. Utökade öppettider för provtagning och röntgen ger också den geriatriska vården bättre möjlighet att ta emot fler patienter direkt från hemmet. Dessa förändringar formaliseras i avtal mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdgivarna. Även annan slutenvård planeras kunna öka sitt direktintag av patienter som inte behöver komma via ett akutsjukhus. Det nya uppdraget för Karolinska Universitetssjukhuset förutsätter att övriga akutmottagningar kan ta emot ett ökat antal patienter. 1.2.8 Forskning närmare vården Forskning och utveckling behövs för att det ska gå att fortlöpande förbättra vården, öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt. Forskningen ska knytas närmare den dagliga verksamheten i vården. I framtiden blir det allt viktigare att samarbeta med fler vårdenheter än universitetssjukhuset och akutsjukhusen. Det är en viktig insikt att forskningen och vården står i ett ömsesidigt beroende av varandra och har ett gemensamt behov av att kunna följa patienter genom vårdkedjor och över tid. För att kunna förstå sjukdomsprocesser och utvärdera insatserna behöver de kliniska förloppen vid kroniska sjukdomar följas genom hela vårdkedjan. 1.3 Trafiksystem för en växande Stockholmsregion Befolkningen växer och allt fler invånare väljer att resa kollektivt. Stockholms läns landsting genomför därför flera stora investeringsprojekt för att bygga ut och modernisera länets infrastruktur. Kollektivtrafiken är viktig för att stärka de regionala sambanden, knyta ihop olika delar av regionen och skapa en flerkärnig stadsstruktur. En väl fungerande kollektivtrafik är avgörande för arbetsmarknaden i regionen och för att motverka segregation.

16 (192) 1.3.1 Trafiksatsningar i regionen Fram till år 2021 planeras ett stort antal trafikprojekt i Stockholms län. Kistagrenen, Citybanan, Nya Slussen och en omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken, samt fler cykel- och gångvägar ska trygga framkomligheten i länet. Trafiksatsning Stockholm är samlingsnamnet för de gemensamma satsningar som Stockholms läns landsting, Trafikverket, Länsstyrelsen Stockholm, Stockholms stad och flera av kommunerna i länet gör för att framkomligheten i Stockholmsregionen ska bli bättre. Utöver detta tillkommer inköp av tåg för tunnelbanan, pendeltågen och lokalbanorna samt byggnationer av depåer. Exempel på planerade trafiksatsningar: Röda linjen genomgår också en omfattande upprustning med nya vagnar och ett nytt signalsystem som kommer att öka kapaciteten och minska trängseln. Program Tvärbana Norr omfattar ny spårväg, nya fordon samt depå. Utbyggnaden av Solnagrenen startade 2009 med etappvis trafikstart från oktober 2013. År 2015 planeras ett byte av signalsystem på den befintliga tvärbanan för att få genomgående trafik från Sickla till Solna station. Tvärbana Norr Kistagrenen är planerad och utgår från Ulvsunda på Solnagrenen. Byggstart är planerad 2016 och tvärbanan förväntas bli färdig 2021. Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning består av en utbyggnad av dubbelspår, ny depå, nya fordon, tillgänglighetsanpassningar och bullerreducerande åtgärder. Anläggningarna tas i drift löpande fram till 2018 och de första fordonen är planerade för leverans 2017. Upprustningen av Lidingöbanan färdigställs under mars 2015. Byggandet av depån på Lidingö fortsätter hela 2015 och färdigställs 2016. Upprustning av spår, hållplatser och depåer på Saltsjöbanan och förlängningen av Tvärbanan till Sickla station påbörjas under 2015. 1.3.2 Förvaltning för utbyggd tunnelbana Landstinget har tillsammans med staten, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun överenskommit att det ska byggas 19 kilometer ny tunnelbana, nio nya tunnelbanestationer och 78 000 nya bostäder. Det är den största satsningen på tunnelbanan sedan 1970-talet. I mars 2014 bildades förvaltning för utbyggd tunnelbana med uppdraget att genomföra tunnelbanans utbyggnad. Utbyggnaden omfattar främst: tunnelbana från Kungsträdgården till Nacka samt till Gullmarsplan/Söderort tunnelbana från Odenplan till Arenastaden via Hagastaden tunnelbanelinjen till Akalla förlängs till Barkarby station.

17 (192) Under 2015 inriktas dialogen på konsekvenserna av var stationerna och stationsentréerna lokaliseras. Dessutom ska ett genomförandeavtal slutas under hösten 2014, enligt avtalet 2015 för Solna och Barkarby. 1.3.3 Konsekvenser av pågående satsning i infrastrukturen De pågående och planerade investeringarna medför att kollektivtrafiken kan möta behoven hos den ökande befolkningen och stödja etableringen av nya bostadsområden i enlighet med landstingets mål. Investeringarna medför också ökade kostnader i driften och därmed löpande krav på effektiviseringar och prioriteringar då det ekonomiska utrymmet de kommande åren understiger de omfattande ambitioner som redovisas och föreslås. 1.4 Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion till år 2030. Den visionen har kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, högskolor, universitet och intresseorganisationer i regionen gemensamt slutit upp bakom i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010. 1.4.1 Viktig aktör i regionen Stockholms läns landsting har en viktig roll som en av regionens största aktörer och ansvarar för att genomföra och bidra till att nå de mål som anges i den nuvarande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt för att planera för och ta fram en ny regional utvecklingsplan. Den nya planen ska bygga vidare på RUFS 2010. 1.4.2 Ambitiöst miljöarbete Att bygga ut kollektivtrafiken och att göra den befintliga kollektivtrafiken ännu mer attraktiv är några av de viktigaste åtgärderna som landstinget kan bidra med i arbetet för miljön. Därutöver tar även landstinget ansvar för att utveckla kollektivtrafiken och vården så de bedrivs på ett sätt som ständigt minskar den negativa påverkan på miljön. Landstingets miljöarbete styrs av programmet Miljöutmaning 2016 som bland annat anger att landstingets totala utsläpp av växthusgaser 2020 ska vara minst 75 procent lägre än 1990. Det målet är högre än de nationella och internationella klimatmålen. Miljöutmaning 2016 innebär också nya satsningar för att minska miljöpåverkan från läkemedel, fasa ut farliga kemikalier, använda grön IT och samla in matavfall. 1.5 Kultur och konst i länet Kultur bidrar till att stärka Stockholmsregionen och göra den mer attraktiv för invånare, besökare och investerare. Konst och kultur är dessutom viktigt för att skapa mer läkande vårdmiljöer. Invånare i länet

18 (192) möter konst i olika miljöer, exempelvis på våra sjukhus och i tunnelbanan. Vid byggnation ska en del av byggkostnaderna avsättas för konstnärlig gestaltning som exempelvis vid det pågående arbetet vid Nya Karolinska Solna. 1.6 Tryggad kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Stockholms läns landsting är en av landets största arbetsgivare med 43 000 personer som bär på kompetenser inom hundratals kvalificerade yrken. Dessa människor utgör en stor del av de totalt cirka 60 000 som arbetar inom både den egenägda och den övriga delen av den landstingsfinansierade vården. Därför arbetar landstinget kontinuerligt för ett väl fungerande chef- och ledarskap, för kompetensutveckling och en god arbetsmiljö, samt strävar efter jämlika och jämställda arbetsplatser. Kompetensförsörjningen är en av de mest prioriterade frågorna för landstinget, både som arbetsgivare och som huvudman för hälso- och sjukvården i länet. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att trygga kompetensförsörjningen för att landstinget ska klara sina uppdrag och utmaningar. I arbetet med att utveckla framtidens vård där patienterna är i centrum och där medarbetarnas kompetens används på det mest effektiva sättet är medarbetarna centrala. I dialog med högskolor och universitet ska landstinget verka för att utbildningar erbjuds inom de mest behövda och eftersökta specialiseringarna.

19 (192) 1.7 Uppdrag ÖVERGRIPANDE Föreslås 1 att fastställa landstingsstyrelsens förslag till mål och budget för Stockholms läns landsting för år 2015 samt flerårsberäkningar för åren 2016 2017 2 att fastställa landstingsstyrelsens förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2015 och planer för åren 2016 2017 3 att fastställa landstingsstyrelsens förslag till investeringsbudget för år 2015 med inriktningsnivåer för planåren 2016 2019 4 att fastställa skattesatsen för Stockholms läns landsting för år 2015 till 12,10 kronor per skattekrona 5 att fastställa landstingsbidrag och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag 6 att fastställa landstingsstyrelsens förslag till taxor och avgifter för år 2015 7 att godkänna förslag till tidplan för budgetprocess 2016 samt tillhörande direktiv 9 att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget 12 att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget 2015 till landstingsfullmäktige vid fullmäktigesammanträdet den 17 mars 2015

20 (192) STYRNING OCH UTVECKLING SNABBARE UTVECKLING KRÄVER EFFEKTIVARE STYRNING Landstingets högsta beslutande nivå är landstingsfullmäktige. Fullmäktiges 149 ledamöter väljs av invånarna i Stockholms län vart fjärde år. Fullmäktige beslutar i principiella ärenden samt fastställer mål och riktlinjer för landstingets verksamheter. Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har ansvar för att nämndernas verksamhet samt aktiviteter i landstingets bolag är i överensstämmelse med fullmäktiges beslut (en så kallad uppsiktsplikt). För att möta en period då det finns stora behov av förändring och utveckling, finns det skäl för ökad samordning inte minst för att optimera resursanvändningen inom landstinget. 2. Landstingets ansvar och uppdrag Stockholms läns landstings uppdrag utgår från kommunallagen och i övrigt från lagstiftningen inom landstingets ansvarsområden. Landstingets huvuduppgifter är att: tillhandahålla en väl fungerande och tillgänglig hälso-och sjukvård inklusive tandvård tillhandahålla en tillförlitlig kollektivtrafik inklusive färdtjänst bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv i länet ansvara för regionplanering och delta i att skapa förutsättningar för regionens tillväxt och utveckling. Arbetet för en hållbar tillväxt löper som en röd tråd genom landstingets verksamhet inramad av ambitioner kring forskning, utbildning, socialt ansvarstagande och effektivt miljöarbete. Verksamheten ska ständigt utvecklas med fokus på att ge invånarna god service på ett effektivt sätt för att möta dagens och framtidens behov.

21 (192) 3. Effektivare styrning när visioner ska bli handling Stockholms läns landsting är inne i en period med stora investeringar i förbättrad och utbyggd kollektivtrafik för att möta nuvarande och kommande behov hos en växande befolkning. Spårbunden trafik renoveras och byggs ut. Tillsammans med några av länets kommuner och staten planeras för den största utbyggnaden av tunnelbanan sedan 1970-talet. Samtidigt går utvecklingsarbetet för framtidens hälso- och sjukvård in i ett mer påtagligt genomförandeskede. Den största förändringen är inte byggnationen av Nya Karolinska Solna, NKS, eller de övriga sjukhusen som moderniseras, utan uppbyggnaden av nätverkssjukvården som ska ge oss möjligheter att tillvarata den medicintekniska utvecklingen i patientnära miljöer. Att förverkliga visionen om framtidens vård kräver förändringar i såväl tankesätt som arbetssätt och kräver samarbeten som kommer att engagera alla som arbetar i landstinget eller på uppdrag av landstinget. 3.1 En stor organisation kräver decentraliserat ansvar Stockholms läns landsting är en av landets största organisationer. Styrning och utveckling av organisationen måste därför av nödvändighet bygga på decentraliserat ansvar och många lokala initiativ. Utan att för den skull frångå upprätthållandet av det sammanhållna landstinget med ett enhetligt ansvar inför befolkningen. Inom vissa områden är en ökad samordning till stor fördel för landstinget. Det gäller exempelvis inom områden där landstinget och dess verksamheter uppträder som arbetsgivare med angivande av olika villkor. På motsvarande sätt är en mer sammanhållen organisation där kunskap kan delas snabbare av stor vikt. Flera sådana initiativ är tagna men bygger idag på olika nätverkskonstellationer och ledningarnas gemensamma ambitioner. De kommande åren med all den utveckling som är planerad kräver nya arbetsformer på alla nivåer. Och nya konstellationer inom landstinget men även med andra aktörer i länet, inte minst kommunerna. Landstinget behöver därutöver fortsätta utveckla former för att de egna verksamheterna och den egna personalen ges utrymme att skapa den moderna organisationen som möter människors behov, förväntningar och krav på inflytande samt delaktighet. Ett landsting har enligt kommunallagen möjlighet att organisera sig efter behov, men landstingsfullmäktige måste ha en landstingsstyrelse.

22 (192) Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att landstingsfullmäktiges beslut genomförs, följs upp och utvärderas. Styrelsen ska vidare hantera strategiska frågor som är av ekonomisk och verksamhetsmässig vikt för att genomföra landstingsfullmäktiges visioner och mål. I Stockholm har landstinget valt att organisera en stor del av verksamheten i bolagsform. Det har visat sig vara till stor fördel för landstinget att ha aktiva bolagsstyrelser engagerade i verksamheternas förbättringar. De kommande åren kommer att ställa stora krav på landstinget att utnyttja alla möjligheter till gemensam konsekvent styrning där alla organisationens delar utnyttjas för såväl samordning som flexibilitet med utgångspunkt från verksamhetsspecifika förutsättningar. De landstingsägda bolagen, det vill säga akutsjukhus och trafikbolag med flera ägs av moderbolaget Landstingshuset i Stockholm AB, LISAB. En möjlighet för tydligare ägarstyrning de kommande åren i den fortsatt decentraliserade organisationen är att moderbolaget ges en aktivare roll. Det skulle innebära att LISAB styr, samordnar och följer upp bolagen i koncernen. VD för moderbolaget, är landstingsdirektören. Landstingsstyrelsen utövar ett aktivt ägarskap genom styrelserepresentationen i koncernstyrelsen LISAB. Verksamheter i förvaltningsform kan ges en motsvarande aktiv ägarkontakt genom utskott utgående från landstingsstyrelsen. 3.2 Landstingets styrande organisering 3.2.1 Landstingsfullmäktige, LF Landstingsfullmäktige består av 149 ledamöter. Landstingets viktigaste styrdokument är budgeten, som landstingsfullmäktige beslutar om varje år. Budgeten är överställd alla andra styrdokument och beskriver landstingets mål och ekonomiska ramar. Den anger också inriktning för landstingets verksamheter. Landstingsfullmäktige fastställer också hur stor landstingsskatten ska vara och beslutar om den övergripande organisationen. 3.2.2 Styrelser och nämnder Landstingets verksamheter leds av nämnder och bolagsstyrelser. Nämndernas ledamöter kan dela in sig i utskott och beredningar som behandlar vissa frågor inom styrelsen. Inom Stockholms läns landsting drivs de operativa verksamheterna, det vill säga exempelvis vården, i landstingsägda eller privata bolag. Undantag är Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, som är

23 (192) nämnder som drivs i bolagsliknande former. Kollektivtrafiken utförs, på beställning av trafiknämnden, i huvudsak av privata entreprenörer. Hälso- och sjukvårdsnämnden, trafiknämnden, kulturnämnden och patientnämnden stöder landstingsfullmäktiges arbete. Nämndernas ledamöter är i huvudsak förtroendevalda och alla utses av landstingsfullmäktige. I Norrtälje har landstinget och Norrtälje kommun bildat en gemensam nämnd som har ansvar för både omsorg och hälso- och sjukvård. 3.2.3 Landstingsstyrelsen, LS Landstingsstyrelsen leder och samordnar landstingets nämnder och deras verksamheter samt följer upp att fullmäktiges beslut förverkligas. Landstingsstyrelsen ansvarar även för den övergripande utvecklingen av landstinget som helhet, såsom regional planering, övergripande fastighetstrategiska frågor samt utbyggnaden av de nya tunnelbanelinjerna. Medarbetarna är den mest betydelsefulla resursen i landstinget. För att medarbetarna ska kunna prestera till den potential som är möjlig krävs att organisation och ledningsfunktioner utformas på ett professionellt sätt. Ett av de instrument som landstingsstyrelsen har för att åstadkomma detta är att verka genom landstingets tjänstemannaledningar. Förvaltnings- och bolagscheferna är en viktig grupp för att genomföra landstingets beslut. Det är en grupp som de närmaste åren växer i betydelse för att förverkliga de beslut och styrsignaler som ges av landstingsstyrelsen. Idag har nämnder och styrelser olika rutiner för att samråda med landstingsstyrelsen vid tillsättande av förvaltningschef respektive verkställande direktör. Det har medfört att samrådet också kommit att utvecklas varierande. Villkoren kan därför bli olika, möjligheter till rotation av tjänster begränsade, kompetens- och utvecklingsinsatser spretande. I framtiden bör landstingsstyrelsen öka sin aktivitet i samband med att förvaltningschefer rekryteras. Landstingsstyrelsens ledamöter är även styrelseledamöter i de landstingsägda bolagens moderbolag Landstingshuset i Stockholm AB, LISAB. Genom bolaget utövas landstingets ägarstyrning av de egenägda bolagen. Styrelsen har regelbundna dialoger med respektive styrelseordföranden. För ägardialoger med förvaltningar etableras en parallell process. Ägarstyrningen kan ses som en form av den så kallade uppsiktsplikten.

24 (192) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning biträder landstingsstyrelsen i dess uppdrag och är därmed landstingets ledningskansli. Landstingsstyrelsen behöver underlag kring ledning, styrning och verksamhetsstödjande processer bland annat inom följande områden: verksamhets- och ekonomistyrning samt resultatuppföljning strategiska framtidsfrågor för landstinget konkurrensstrategier och strategier för kvalitetsutveckling att säkerställa landstingets finansieringsbehov stöd inom beslutsprocess och ärendehantering samt sekretariatsuppgifter åt landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen, utskott och beredningar stöd inom juridik- och skatteområdet till landstingsstyrelsen personalstrategier, ledar- och kompetensförsörjning, arbetsgivar- och pensionsfrågor strategiska mark-, exploaterings-, fastighets- och lokalfrågor samt bedömningar av förslag till större investeringar, inhyrningar och avvecklingar av lokaler strategier för ehälsa och IT strategiskt arbete med forskning och innovation strategisk förvaltning och utveckling av ekonomi-, personal- och verksamhetssystem samt IT-infrastruktur strategiskt miljöarbete strategiskt säkerhetsarbete och krisberedskap strategisk informationsförvalting strategiskt arbete inom området socialt ansvarstagande kommunikationsstrategier strategiskt internationellt arbete upphandlings- och inköpsstrategier i landstinget 3.2.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för ledning av landstingets hälsooch sjukvård. Detta innebär att nämnden ska se till att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet. Ansvaret för att leda gäller med undantag för att landstingsstingsstyrelsen leder i kris- och katastroflägen, samt att landstingsstyrelsen har ansvar för strategisk samordning och uppsikt av den landstingsägda hälso- och sjukvårdsproduktionen. Gränsdragningen regleras i Reglemente för landstingsstyrelse och nämnder. Bland nämndens uppgifter finns att avtala om och forma den vård som möter invånarnas behov. Att löpande utveckla ersättningssystem för

25 (192) vårdgivare samt analysera, jämföra och ge kunskapsunderlag. Dessutom att ansvara för den medicinska uppföljningen, samt delta i olika nationella och internationella sammanhang som gynnar sjukvårdens utveckling. Nämnden har ett samlat ansvar för att initiera utvecklingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Som ansvarig facknämnd för hälso- och sjukvården ska nämnden delta i den övergripande planeringen för investeringar inom hälso- och sjukvården. 3.2.5 Trafiknämnden Trafiknämnden är landstingets regionala kollektivtrafikmyndighet och har därmed ansvaret för all kollektivtrafik i länet och det är nämndens ansvar att ta fram förslag på det regionanala trafikförsörjningsprogrammet. För att uppnå väl fungerande trafiklösningar sker samarbete med närliggande kommuner, landsting och övriga berörda myndigheter. Trafiknämnden innehar beställarrollen för kollektivtrafik inom landstinget och handlar upp kollektivtrafik, drift och underhåll från entreprenörer som bedriver trafik för AB Storstockholms Lokaltrafik, SL, och Waxholms Ångfartygs AB. Trafiknämnden har också ett ansvar som ägare av infrastrukturen (exempelvis spårfordon, depåer och andra fastigheter, banor, signalsystem) för att anläggningarnas värde, säkerhet och funktionalitet bibehålls. 3.3 Styrande dokument, ledningssystem och styrmodeller Landstingets styrning grundas på kommunallagen och andra lagar som till exempel reglerar hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regionplanering. Styrdokument, till exempel reglementen, bolagsordningar, ägardirektiv, delegationsordningar, policyer och riktlinjer, beskriver vad som styr verksamheten och hur arbetet ska utföras. De är en del av de ledningssystem som finns både på övergripande nivå för landstinget och på verksamhetsnivå. Landstingets ledningssystem innefattar också organisationsstruktur, lednings- och beslutsprocesser, styrmodeller och metoder för uppföljning. Ledningssystemet är en grund för att leda verksamheten, att ställa upp mål och att uppnå dessa mål. Uppföljning av verksamheten sker kontinuerligt genom bland annat bokslut, intern kontroll och revision.

26 (192) Landstinget styrs huvudsakligen genom målstyrning som kompletteras med en aktiv ägarstyrning, beställar-utförarstyrning och verksamhetsstyrning med ekonomiska ramar. Uppdrag till samtliga nämnder och bolagsstyrelser beslutas i landstingets budget. För vårdverksamheterna preciseras uppdraget i det gällande avtalet med hälso- och sjukvårdsnämnden. 3.4 Ägarstyrning Landstingsfullmäktige är ägare av landstingets verksamheter och beslutar om strategiska vägval. Landstingsstyrelsen har på landstingsfullmäktiges uppdrag det löpande ansvaret för ägarstyrningen och har regelbundna ägardialoger med de verksamheter som landstinget äger. Styrningen av aktiebolagen stöder sig på ägarpolicyn som anger övergripande bolagsstyrningsprinciper. Därtill finns det generella ägardirektiv som gäller i frågor som ägaren definierat som strategiska samt de specifika ägardirektiven som syftar till att tydliggöra det specifika verksamhetsuppdraget. Landstingets budget följs upp genom månadsrapport, tertialrapport, delårsrapport, årsbokslut samt dialog. Förutom den kontinuerliga återrapporteringen av ekonomi och verksamhet samt mål och uppdrag, ska de landstingsägda bolagen komplettera årsredovisningen med en särskild bolagsstyrningsrapport. 3.4.1 Landstingsfullmäktiges och landstingsstyrelsens styrning av nämnder Ägarstyrningen inriktar sig på att styra utifrån de förutsättningar som ges inom ramen för aktiebolagslagen. Denna typ av styrning sker även i relation till nämnderna, men då inom ramen för landstingsstyrelsens skyldighet att leda, styra och samordna samt följa upp att nämnderna följer landstingsfullmäktiges beslut. Detta görs exempelvis via bokslut och mer specifikt inriktade granskningar. Landstinget är ägare till aktiebolag, men landstinget är också ansvarig för sina egna nämnder på samma sätt som en ägare är ansvarig för helheten är landstingsfullmäktige ansvarig för helheten, Stockholms läns landsting. Landstingsstyrelsen ansvarar för uppsiktsplikten som regleras i kommunallagen och bistår landstingsfullmäktige i att ta ansvar för den samlade verksamheten. 3.4.2 Bolag och förvaltningar som drivs i bolagsmässiga former Med undantag för AB Storstockholms Lokaltrafik med dotterbolag, ägs de landstingsägda bolagen av moderbolaget Landstingshuset i Stockholm AB, LISAB, där moderbolaget på motsvarande sätt som landstingsstyrelsen ska

27 (192) styra, leda, samordna och följa upp att dotterbolagen arbetar i enlighet med bolagsordningar och beslutade ägardirektiv. VD för moderbolaget, är landstingsdirektören. Landstingsstyrelsen utövar ett aktivt ägarskap såsom koncernstyrelse i LISAB. I LISAB ingår akutsjukhusen Danderyds sjukhus AB, Södersjukhuset AB, S:t Eriks ögonsjukhus AB, och Södertälje sjukhus AB, samt Folktandvården Stockholm AB, Ambulanssjukvården i Stockholm AB samt bolagen MediCarrier AB och Stockholm Care AB. Därutöver ingår trafikbolaget Waxholms Ångfartygs AB, fastighetsbolaget Locum AB och finansbolaget AB Stockholms Läns Landstings Internfinans. I SL-koncernen ingår AB Storstockholms Lokaltrafik, SL, Infrateknik AB, AB SL Finans, SL Älvsjö AB samt ett antal vilande dotterbolag. Dessutom äger SL-koncernen andelar i AB Transitio med flera. Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, är förvaltningar som drivs i bolagsmässiga former. Styrningsmässigt ska dessa samordnas med LISAB:s styrning och uppföljning av aktiebolagen. 3.4.3 Ägarstyrning av vården Utvecklingen av hälso- och sjukvården i enlighet med Framtidsplanen innebär flera utmaningar som kommer att kräva särskild uppmärksamhet framöver. Sammantaget handlar det om att hantera successivt ökande kostnader i egen produktion så att det leder till effektivare verksamhet. Övriga utmaningar som kräver uppmärksamhet är: att tillgängliga vårdplatser som produktionen dimensionerar för utnyttjas fullt ut att verksamheterna erbjuds stöd att utveckla nya arbetssätt att skapa förutsättningar för en bättre verksamhetsanpassad bemanning för att bättre använda personal, vårdplatser och operationsresurser. Bemanningsplanering och schemaläggning behöver anpassas för detta att säkerställa att vården har tillräcklig och rätt kompetens och att denna används på bästa möjliga sätt att samverkan stärks mellan egna producenter för att använda de samlade resurserna på bästa sätt att följa arbetet med förändrade processer som stöder samverkan mellan akutsjukhusen och vården utanför (oavsett om det är i egen regi eller privat) att se över möjligheterna att ställa om produktionen när vård flyttas ut och därmed sänka kostnader att säkerställa samordning före större anskaffningar av medicinskteknisk utrustning.

28 (192) 3.5 Beställar-utförarstyrning 3.5.1 Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar-utförarmodell för styrning av vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna ska besluta vad som ska göras och verksamheterna ska stå för att omsätta detta i praktiken. Både landstingsägda verksamheter och privata entreprenörer kan vara utförare enligt denna modell. Hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden finansierar verksamheten och styr utförarna genom avtal och överenskommelser. Inom beställarrollen ingår att övergripande planera och styra den verksamhet som respektive nämnd har ansvar för. Inom ramen för denna styrning bereder nämnderna beslut och föreslår landstingsfullmäktige övergripande strukturfrågor av principiell och långsiktig art. 3.5.2 Utförarstyrning Landstingets operativa verksamhet utförs dels av landstingets egna förvaltningar och bolag, dels av externa entreprenörer. Landstinget har avtal med omkring 1 000 privata vårdgivare och trafikföretag. Utifrån avtalen med beställaren fattar tjänstemännen i förvaltningarna och bolagen beslut om den egna verksamheten och hur den bäst ska organiseras för att kunna verkställa politikernas beslut och de avtal som har ingåtts med beställaren. Ledningarna har ansvaret för att leda och följa upp helheten och att säkerställa verksamhet, ekonomi, miljö, kvalitet och arbetsmiljö. 3.6 Verksamhetsstyrning med ekonomiska ramar Ekonomin har nyckleroller i målet att skapa förutsättningar för effektiv planering, styrning och uppföljning av landstingets bolag och nämnder. I samband med budget 2014 antog landstingsfullmäktige en definition för ekonomistyrning. Definitionen utgör grunden för det fortsatta arbetet med att utveckla en ekonomistyrningsstrategi: Inom Stockholms läns landsting definieras ekonomistyrning som ett system av gemensamma arbetssätt, processer och verktyg vilka används för att planera, styra och följa upp bolags och nämnders prestation för att uppnå landstingsfullmäktiges övergripande mål och beslutad budget. Ekonomistyrning inom Stockholms läns landsting avser hushållning med resurser genom konsekvent påverkan och aktivt stöd i syfte att uppmuntra önskvärt beteende och fokusering mot uppsatta mål. Ekonomistyrningen förser landstingsstyrelsen, nämnder och bolag med relevant, korrekt och för

29 (192) mottagaren anpassad information för att skapa förutsättningar för väl underbyggda beslut. I samband med årets budget läggs ett förslag till vidareutveckling av investeringsstrategin och tillhörande arbets- och beslutsordning utifrån de erfarenheter som gjorts sedan investeringsstrategin succesivt utvecklades från och med 2012. Även i övriga delar av ekonomistyrningen pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete, bland annat genom att sanktionsregler och soliditetskrav för akutsjukhusen ses över. 3.7 God ekonomisk hushållning Kommunallagen föreskriver att landstinget ska ha god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans samt att landstingsfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning ska gälla långsiktigt över flera budgetperioder för att säkerställa ekonomisk stabilitet. För landstinget innebär detta en ekonomi i balans över tid samtidigt som länets invånare får en tillgänglig vård med god kvalitet och en tillförlitlig kollektivtrafik. Satsningarna inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken förutsätter ordning och reda i ekonomin för den ordinarie driften. Landstingets ekonomiska förutsättningar regleras inom ett ramverk som styrs av landstingets långsiktiga finansiella och verksamhetsmässiga mål, en väl fungerande budgetprocess, investeringsstrategi, finanspolicy och ekonomistyrningsstrategi. För god ekonomisk hushållning inom landstinget föreslås följande riktlinjer för period 2015-2024. Landstinget ska ha en ekonomi i balans inom balanskravet i enlighet med de krav som uttrycks i kommunallagen. Landstinget kommer inte använda sig av möjligheten att reservera medel i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Landstinget ges möjlighet att inom eget kapital reservera omställningskostnader då det finns synnerliga skäl för att göra detta. Detta medger att landstinget får budgetera med ett negativt resultat förutsatt att resultatet är i balans inom ramen för balanskravet. I landstingets budget ska anges verksamhetsmål och finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Landstinget ska under en löpande tioårsperiod ha en soliditet på minst 2 procent exklusive pensionsskulden enligt ansvarsförbindelsen. Vid förändringar i kommunallagen eller vid andra förändringar av lagstiftning föreslås landstingsfullmäktige att ta ställning till nya riktlinjer.