2014-06-02 Singapore LANDFAKTA - BRUNEI 1. BASFAKTA Officiellt namn: Negara Brunei Darussalam ( staten Brunei, hem för fred ) Huvudstad: Bandar Seri Begawan Yta: 5 765 km², varav 8,6 % utgörs av vatten Folkmängd: 412 200 (2012) Befolkningstäthet: 77/km² Befolkning: Malajer (ca 67 %), kineser (ca 11 %), övriga (22 %) Förväntad livslängd: 78,4 år (2012) Språk: Malajiska (officiellt språk) och engelska Religion: Islam (ca 67 %), Buddhism (ca 13 %), Kristendom (ca 10 %), övriga (10 %) Statsskick: Monarki Stats- och regeringschef: HM Sultan Haji Hassanal Bolkiah Mu'izzaddin Utrikesminister: Prins Mohamed Bolkiah Politiska partier: National Development Party (NDP). (Brunei National Solidarity Party och People s Awareness Party avregistrerades 2007). Senaste allmänna val: Augusti 1962 Nästa reguljära allm. val: (Uppgift saknas) Valuta: Brunei dollar BND, knuten till Singapores valuta SGD Växelkurs: 1 BND = ca 5,3 SEK (maj 2014) BNP: USD 16,95 mdr (PPP) (2012) BNP-tillväxt: 2,0 % (2012) Inflation: 0,4 % (2013) 0,5 % (2012) Arbetslöshet: 2,7 % (2013) Viktigaste näringar: Olja och naturgas Utlandsskuld: Ingen Export: BND 11,8 mrd (2014) Viktigaste exportprodukter: Olja och naturgas Import: BND 2,30 mrd (2014) Viktigaste importprodukter: Bl.a. maskiner, fordon, livsmedel och kemiska produkter Största handelspartners: Japan, Singapore, Malaysia, Sydkorea och Indonesien Svensk export till Brunei: SEK 31 miljoner (2013) Svensk import från Brunei: SEK 0,222 miljoner (2013) 1
2. Historisk bakgrund Sultanatet Brunei Darussalam har anor daterade långt bak i tiden och blomstrade redan under 1400-1600-talen då hela Borneo samt norra Filipinerna ingick i Sultanatet. Under 1800-talet expanderade britterna successivt sina positioner och tog kontroll över provinserna Sarawak och Sabah i norra delarna av ön. Brunei blev ett brittiskt protektorat år 1888. Efter Japans ockupation under andra världskriget 1941-45 återkom britterna till Brunei. 1962 hölls parlamentsval där samtliga mandat gick till partiet Parti Rakyat Brunei, PRB, (Brunei Peoples Party). Dåvarande Sultanen, sir Omar Ali Saifuddin, vägrade sammankalla det nya valda parlamentet (lagstiftande rådet) varmed ett väpnat uppror inleddes av PRB. Upproret slogs ner med hjälp av brittiska styrkor. Brunei fick efter närmare 100 år av brittiskt styre först autonomi 1979 och sedan full självständighet den 1 januari 1984. Sultan Haji Hassanal Bolkiah är statschef. Brunei består av två enklaver som är helt omringat och delat av den malaysiska delstaten Sarawak. Befolkningen utgörs till 89 % av malajer och inhemska grupper. Den största minoriteten i landet är kineser, vilka utgör ca 11 % av befolkningen. 3. Inrikespolitik Brunei är ett ärftligt sultanat. Landets styre beskrivs som en malaysisk muslimsk monarki. Sedan 1962 råder undantagstillstånd i Brunei. Val till lagstiftande råd har inte hållits sedan 1962. Sultan Haji Hassanal Bolkiah är statschef sedan 1967 och styr landet enväldigt. Sultanen är också premiär-, försvars- och finansminister i regeringen, Council of Cabinet Ministers. Brodern, prins Mohamed Bolkiah, är utrikesminister och sultanens son, kronprins Al-Muhtadee Billah, ingår också i regeringen ( senior minister ). I regeringen finns ett tiotal ytterligare ledamöter, vilka utses av sultanen. Det finns även andra råd för särskilda frågor; "The Council of Succession" handhar frågor om tronföljden och "The Religious Council" bistår sultanen i religiösa frågor. Det finns vidare ett lagstiftande råd ( The Legislative Council ), som återinfördes 2004 efter drygt 20 år. Den har till huvuduppgift att granska och kommentera den årliga budgeten samt lagförslag. Församlingen består av ett dussintal regeringsmedlemmar samt ett tiotal av sultanen utsedda representanter för olika sektorer i det bruneiska samhället. Fem indirekt valda medlemmar har utsetts som företrädare för landets olika regioner vilka representerar byråden. Enligt författningen ska församlingen utökas upp till 45 platser, varav 15 valbara. Någon tidpunkt för allmänna val till de 15 valbara platserna har dock inte fastställts. 2
Islam är statsreligion och genomsyrar starkt det bruneiska samhället. Sultan Hassanal Bolkiah är den högsta religiösa auktoriteten i landet. Officiella skyltar i landet anges på malajiska, arabiska samt engelska. Alkohol serveras inte på restauranger. Andra trosyttringar som buddism och kristendom får förekomma, om än med vissa restriktioner. Det finns tre kristna kyrkor (anglikansk, katolsk och baptist). Brunei är ett ekonomiskt välmående land där medborgarna har tillgång till statligt subventionerade bostäder, kostnadsfri utbildning upp till universitetsnivå samt hälsovård av god standard. De medborgerliga och politiska rättigheterna är föremål för en rad begränsningar. Val till ett lagstiftande råd har som nämnts inte hållits sedan 1962. Inskränkningarna i press- och yttrandefrihet gör att det sällan förekommer någon öppen kritik eller finns någon organiserad opposition mot sultanen och hans sätt att styra landet. Självcensur iakttas av både media och enskilda. Politiska partier är formellt tillåtna. Både Brunei People s Awareness Party och Brunei National Solidarity Pary upplöstes dock år 2007. Kvarvarande parti är National Development Party, som liksom de tidigare partierna svurit sin lojalitet till sultanen. I oktober 2013 meddelade sultanen att strafflagstiftning enligt sharia-systemet, Sharia Penal Code Order, kommer att införas i Brunei. Lagen införs i olika steg under en kommande två-årsperiod och avsikten är att den ska tillämpas parallellt med existerande lagstiftning. Införandet av den nya lagstiftningen innebär att straffen kan inkludera stening till döds för sexuellt umgänge utanför äktenskapet, att en kroppsdel huggs av som straff för stöld, och piskstraff för abort eller alkoholbruk för muslimska medborgare. 1 maj inleds första fasen, vilken omfattar brott som kan straffas med böter eller kortare fängelsestraff. Transparency Internationals korruptionsindex för 2013 placerar Brunei på plats 38 av de 175 länder som ingår i granskningen. 4. Utrikespolitik ASEAN (Association of Southeast Asian Nations) utgör en grundpelare i Bruneis utrikespolitik. 1984 godkändes Brunei som medlem och samarbetet inom organisationen spelar en central roll för landet. År 2013 var Brunei ordförandeland i ASEAN. Utrikespolitiskt håller Brunei en mycket låg profil och strävar i första hand efter nära och goda relationer med sina grannländer. Brunei har också relativt framgångsrikt balanserat mellan USA:s och Kinas ökade intressen i regionen. Brunei är vidare medlem i bl.a. Förenta Nationerna (FN), Världshandelsorganisationen (WTO), Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC), det Brittiska Samväldet (The Commonwealth) samt Islamiska konferensen. I april 2006 anslöt sig Brunei till Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) och har där bidragit till att utveckla islamskt bankväsende (islamic banking). För att stimulera handel, investeringar och turism i regionen deltar Brunei i 3
East ASEAN Growth Area (BIMP-EAGA) tillsammans med Indonesien, Malaysia och Filippinerna. Brunei och EU har inlett förhandlingar om ett partnerskaps- och samarbetsavtal (PSA). Med Storbritannien har Brunei starka historiska band. Relationerna med USA, Kina, Malaysia, Singapore, Australien och Japan tillmäts också stor vikt. Gränstvister med grannlandet Malaysia, speciellt gällande de oljerika djuphavsfälten, bidrog länge till viss osäkerhet om Bruneis framtida olje- och gasresurser. I december 2010 ingicks dock ett lyckat avtal med Malaysia kring ett gemensamt brukande av naturresurserna i det omdiskuterade området. Malaysia erkände Bruneis suveränitet över omtvistat område mot att malaysiska ekonomiska intressen i oljeutvinningen tillförsäkrades. Brunei är fortsatt part i delar av tvisten om Spratly-öarna i Sydkinesiska sjön där fem länder (Kina, Brunei, Filippinerna, Malaysia och Vietnam) samt Taiwan gör anspråk på potentiellt oljerika havsterritorier. Brunei håller dock en låg profil i denna fråga och landets anspråk är begränsade till enstaka öar belägna inom Bruneis ekonomiska zon. Brunei har ingen allmän värnplikt utan försvaret utgörs av frivilliga. Brunei har deltagit i fredsbevarande insatser i Aceh och i södra Filippinerna samt deltar i FN:s styrka UNIFIL i Libanon. Brunei har inköpt helikoptrar från USA och patrullbåtar från Tyskland. Singaporiansk militär har regelmässiga övningar i Brunei. Vidare anlitar Brunei och sultanen brittiska gurkhasoldater för att skydda landets olje- och naturgasområden. 5. Handelspolitik Brunei är sedan 1 januari 1995 medlem i WTO. Handelspolitiken är en relativt viktig komponent i Bruneis utrikespolitiska strategi även om landet håller en låg profil utåt. Brunei arbetar för en öppen marknad och många handelshinder har avskaffats. Brunei har ett frihandelsavtal med den viktiga handelspartnern Japan avseende tullar på bilar och bildelar. Vidare omfattas Brunei av de frihandelsavtal som ASEAN ingått. Brunei deltar i de frihandelsförhandlingar som f.n. pågår om ett TPP (Trans-Pacifik Partnership). Vidare deltar Brunei iförhandlingarna om ett Regional Comprehensive Economic Partnership. Avsikten att förhandla fram ett avtal lanserades november 2012, och förhandlingarna är ännu i ett relativt tidigt skede. 6. Ekonomisk politik Brunei har omfattande tillgångar av olja och naturgas och denna utvinning har lagt grunden till landets starka ekonomi. Brunei rankas som en av världens makroekonomiskt starkaste länder. Beroendet av exportintäkter från olja och gas är sedan länge betydande och står för över 90 % av exporten och ca hälften av landets BNP. Brunei räknas till de största producenterna i Sydöstasien på oljeutvinning och är en av de största 4
producenterna i världen av flytande naturgas. Japan är den viktigaste exportmarknaden för Brunei och tar emot omkring 40 % av all export, framför allt naturgas. Mitsubishi är delägare (25 %) i det bolag som utvinner naturgas. Utöver olje- och naturgasutvinning förekommer begränsad produktion i Brunei av bl.a. textilier. En viss minskning av olje- och gasproduktion noterades för 2013, äldre riggar uppges vara en anledning till minskningen. Minskad olje- och gas export går i led med detta. Trots viss minskad export så har konsumtionen både inom privat- och kommunala sektorer ökat. Brunei är beroende av import för huvudparten av såväl konsumtions- som investeringsvaror. Singapore är det största leverantörslandet, ofta som transitland för importvaror från tredje land. En stor del av importen kommer från Japan (bl.a. fordon och elektroniska produkter) och Malaysia. Tack vare sin stora olje- och naturgasexport har Brunei historiskt sett ett betydande överskott i sin handelsbalans. Staten dominerar det ekonomiska livet i Brunei och kontrollerar olje- och naturgastillgångarna samt står för omkring hälften av sysselsättningen i landet. Den privata sektorn har hittills spelat en mycket begränsad roll. Bland utländska investeringar kan noteras att Kina i december 2011 tecknat avtal om att bygga upp en petrokemisk industri som ska förse Kina med produkter för sin textilindustri. Brunei har haft en stabil ekonomisk tillväxt på mellan 2-3 % de senaste tio åren, vilket är lägre än vad flera andra länder i Sydöstasien uppvisat. De främsta orsakerna är Bruneis jämförelsevis begränsade internationella integration, landets betydande besparingar samt att man investerat landets resurser förhållandevis konservativt och med låg risk. Landets ekonomi har under de senaste åren stärkts av stigande oljepriser vilket skapat utrymme för nya statliga utvecklingsinsatser. Med nuvarande produktionstakt uppskattas landets kända tillgångar av olja och naturgas räcka flera decennier. I syfte att minska beroendet av olja och gas har ambitiösa diversifieringsansträngningar inletts och en institution för investeringsfrämjande och näringslivsutveckling har skapats; Brunei Economic Development Board (BEDB). Bruneis diversifieringsansträngningar har hittills fokuserats på stora energikrävande anläggningar som aluminiumsmältverk, gummiåtervinning och förädlingsindustrin inom olja. En anläggning för metanolframställning invigdes 2010, vilken drivs av naturgas. Vidare finns planer på anläggning av en ny stor djuphamn och på en containerpark. En ökad satsning på nya fokusområden har lyfts fram, bland dessa återfinns energi, hållbarhet, hälsoteknik. ICT och livsmedel. På ICT-området har man skapat ett icentre, efter singaporiansk förebild, som ska fungera som ett stöd för små företag i ICT-sektorn. Utländska företag som väljer att investera i Brunei kan erhålla bl.a. skattelättnader i ett inledningsskede. Företagsbeskattningen i Brunei har nyligen sänkts till 20 % men företag som beviljas s.k. Pioneer Status betalar ingen skatt alls. Det finns ingen inkomstskatt för privatpersoner i Brunei. 5
7. Sveriges relationer med Brunei Bilaterala avtal Noteväxling om viseringsfrihet 1987 (30 dagars viseringsfrihet för svenskar i Brunei och 90 dagar för bruneiska medborgare i Sverige). Politiska relationer Sveriges politiska relationer med Brunei är blygsamma. Brunei är genom sitt ASEAN-medlemskap medlem i ASEM, men landet har hittills hållit en låg profil i denna sammanslutning liksom i många andra internationella sammanhang. Handel och investeringar Sveriges handel med Brunei är mycket begränsad. Några svenska företag verkar i landet genom agenter. Det finns inga svenska dotterbolag. Under senare tid har intresset för Brunei ökat bland svenska företag representerade i regionen. Ericsson öppnade sitt första kontor i Brunei under 2007 med ett tiotal lokalt anställda. En svensk affärsdelegation bestående av tio företag besökte Brunei i september 2012. Besöket organiserades av svenska ambassaden i Singapore i nära samarbete med SBAS (Swedish Business Association of Singapore). Ett liknande besök gjordes även 2008. Besöksutbyte Det officiella besöksutbytet mellan Sverige och Brunei är begränsat. Utrikesminister Carl Bildt besökte Brunei i april 2012 i samband med ASEAN- EU ministermötet. I februari 2004 genomfördes Ett svenskt statsbesök skedde senast i Brunei i februari 2004. Kungaparet åtföljdes av en näringslivsdelegation bestående av närmare 30-talet deltagare. Bruneis hälsominister besökte Sverige i maj 2006 då bland annat Karolinska Institutet besöktes. Vid försvarsmässan BRIDEX i Brunei i augusti 2009 och 2011 deltog ambassadens försvarsattaché samt utställare från några svenska företag (bl.a. SAAB International och TKMS/Kockums AB). Sveriges representation i Brunei Beskickningschefen i Singapore är sidoackrediterad i Brunei. Sverige har sedan januari 2008 en försvarsattaché till Brunei sidoackrediterad från Singapore. Sedan 1990 har Sverige ett honorärt konsulat i Bandar Seri Begawan. Konsul är sedan februari 2013 Mr. Shamsul Ahmad. Endast ett fåtal svenska medborgare är bosatta i Brunei. Bruneis representation i Sverige Bruneis ambassadör i Sverige är stationerad i Brunei. Brunei fick sin förste ambassadör i Sverige i slutet av 1998 6