GESTALTNINGSPROGRAM - KV NANNA/MIMER

GESTALTNINGSPROGRAM - KV NANNA/MIMER Upprättad av Referensgrupp Patrik Jansson, Planarkitekt, Umeå Kommun, Detaljplan Ruxandra Petrineanu, Arkitekt, sandellsandberg Tomas Strömberg, Planchef, Umeå kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Gestaltningsprogrammet 1.2. Bakgrund 2. GESTALTNINGSPRINCIPER 2.1. Byggnaden i stadsbilden 2.2. Byggnaden i gaturummet 2.3. Byggnadsvolym 2.4. Storgatans utformning 2.5. Vasagatans utformning 3. BYGGNADSUTFORMNING 3.1. Byggnadselement 3.2. Material och färgsättning 3.3. Entréer 3.4. Fönster 3.6. Reklam och skyltning 4. UTEMILJÖ 4.1. Entréer 4.2. Uppfarter, parkering och lastintag 4.3. Markbehandling, plantering och möblering av utemiljöer 4.4. Skyltfönster 4.5. Skärmtak 4.6. Friytor bostäder 5. BESTÄMMELSER 5.1. Förslag till bestämmelser

1. INLEDNING Här beskrivs avsikten med gestaltningsprogrammet, den aktuella detaljplanen samt övergripande mål enligt gällande översiktsplan. 1.1 Inledning Gestaltningsprogrammet är en del av detaljplanen. Gestaltningsprogrammets syfte är att säkra en bestämd kvalitetsnivå. Programmet ska även förtydliga planhandlingarna med konkreta beskrivningar samt ge exempel på planbestämmelsernas inriktning. Gestaltningsprogrammet behandlar den i planen nya bebyggelsen och dess förhållande till stadsbild, gata, riksintresse och närliggande byggnadsminnen. Genom att byggherrens och kommunens gemensamma ambitioner för detaljutförandet klargörs tidigt kan de också säkerställas vid genomförandet. Detta program ska utgöra ett för kommunen och byggherren gemensamt underlag för projektering och bygglovhantering av bebyggelsen inom planområdet. Gestaltningsprogrammet beskriver bärande gestaltningsidéer och medel för att uppnå dessa så att genomförandeprocessen, d.v.s. bygglovgivning, projektering och genomförande ska kunna underlättas. Avsnitten om bebyggelse på kvartersmark har en beskrivande del och en del med de bestämmelser som detaljplanen hänvisar till. Bygglovhandlingar ska utformas i linje med intentionerna i gestaltningsprogrammet. Handlingar som säkerställer krav enligt gestaltningsprogrammet ska lämnas i samband med bygglovsansökan. 1.2 Bakgrund Kvarteren Nanna och Mimer är placerat inom den så kallade Centrumfyrkanten i centrala Umeå. Planområdet avgränsas av Storgatan i söder, Västra Kyrkogatan i väster, Nygatan i norr samt Östra Kyrkogatan i öster. Mimerskolan eller läroverket bevaras exteriört och utvecklas till hotell, Gymnastikhuset bevaras som byggnad men ansluts i öster och norr med den nya byggnaden inom fastigheten Nanna 7. Skolmatsalen Gjallarhornet rivs. Detta dokument behandlar gestaltningen av den nya bebyggelsen inom fastigheterna Nanna 7 och Mimer 1. Projektet ska förena behovet av en ny badanläggning med ambitionen att öka inslaget av aktiviteter, möten och upplevelser i centrum. Badanläggningen ska inrymma en 50-metersbassäng för undervisning, motion och tävling med minst 8 banor och i övrigt uppfyllande Svenska Simförbundets krav. Skolorna i Umeå kommun ska ha tillgång till bad för att bedriva simundervisning. Badanläggningen ska även innehålla ett äventyrs- och upplevelsebad. Utöver badanläggningen ska projektet ges ett centrumförstärkande innehåll med bostäder, hotell och lokaler som ger ett ökat inslag av aktiviteter och gör Umeås centrum mer attraktivt. Den tidigare läroverksbyggnaden i kvarteret Mimer och gymnastikhuset i kvarteret Nanna är kulturhistoriskt värdefulla och dessa kvalitéer ska tillvaratas vid utvecklandet av planområdet. Förslagen ska ha en spännande högklassig arkitektur som tillför centrum något nytt. Gestaltningsprogrammet har utarbetats i samråd med markägaren, Umeå kommun detaljplan, exploatören och dennes konsult Sandellsandberg.

2. GESTALTNINGSPRINCIPER Här beskrivs de överordnade gestaltningsprinciperna för Kv. Mimer och K.v Nanna 7. Gestaltningen syftar till att förankra den planerade byggnationen i stadsstrukturen, förstärka denna och på samma gång uttrycka en samtida och tydlig identitet. 2.1 Byggnaden i stadsbilden Kv Nanna Kv Mimer De planerade byggnaderna verkar visuellt på tre nivåer: genom silhuettverkan, närverkan och direktverkan. Byggnadens gestaltning bör präglas av ett tydligt förhållningssätt på alla dessa tre nivåer. Stadskyrkan Mimerskolan Bild 2.1.1. Silhuettverkan, byggnaden i landskapet - från Kyrkobron På avstånd från Kyrkbron kommer högdelen och badhusets böljande högdel att framträda som en första glimt i bakgrunden av de monumentala byggnaderna Stadskyrkan och Mimerskolan. Gymnastiken Mimerskolan Skolgatan Bild 2.1.2. Närverkan, byggnaden i stadsrummet - från Skolgatan och korsningen Vasagatan Delar av tornhuset och badhusets högsta punkt träder fram i perspektiv från vissa omgivande gator. Badhusets högsta punkt annonserar verksamheten mot city. Högdel badhus Gymnastiken Bild 2.1.3. Direktverkan, byggnaden i gaturummet - från Skolgatan - busstorget Skolgatan re avgränsning av gaturummen för omgivande gator och en sammanlänkning av city och angränsande bostadsområden Öst på Stan.

2.2 Byggnaden i gaturummet sker genom att nybyggnation bryts ner i olika volymer som var och en förhåller sig till närliggande bebyggelse. Högdelen (totalhöjd 42 meter) och badhusets högpunkt (totalhöjd 26 meter) bildar en markering sinsemellan och exponerar sig i relation till en större visuell kontext med längre siktlinjer i staden. 1. Kv Nanna 6 2. Gymnastiken 3. Kv Nanna 7 - Ny byggnad 4. Kv Freja Lågdel mot Öst på stan + Nygatan 1. 2. 3. 4. V. Kyrkogatan Ö. Kyrkogatan Bild 2.2.1 Kv Nanna: Skolgatan, anpassning av byggnashöjden mot Öst på stan. 1. Kv Vall 2. Mimer - ny bostadslänga 3. Mimerskolan - nytt hotell 4. Mimer - ny bostadslänga 5. Kv Vidar Nytt hus förlänger kvarteret Öst på stan mot city 15,9m 12,5m 1. 2. 3. 4. 5. V. Kyrkogatan Ö. Kyrkogatan 16 meter 11,6 meter Bild 2.2.3 Kv Mimer: Ny, tydlig entré mellan city och bostadsområde. Tydligare gatukaraktär av Ö.Kyrkogatan med ny förtätning.

2.3 Byggnadsvolym HÖGDEL - BOSTÄDER FRIYTOR PÅ TAK + MARKPLAN/ TERRASS LÅGDEL FRIYTA BOSTAD BÖLJANDE TAK, BADHUS HÖGDEL, ÄVENTYRBAD LÅGDEL MOT ÖST PÅ STAN NY INGLASNING FÖR HOTELL I BEFINTLIG BYGGNAD BOSTÄDER HANDEL/KONTOR I BOTTENVÅNING NYTT SKYDDAT TORG MELLAN BYGGNADER BEFINTLIG BYGGNAD BOSTÄDER MED HANDEL I BOTTENVÅNING NYTT TORG RIKTAR SIG MOT VÄNORTSPARKEN Bild 2.3.1 Illustration av byggnadsvolym Byggnadsvolymerna i Kv. Nanna 7 delas upp i 3 st delar (exkl. Gymnastiken ) för att bryta ner skalan i kvarteret och anpassa sig till omgivande bebyggelse. Gymnastiken står i förgrunden som självständig volym integrerad i ett nytt sammanhang. Mot det nya tornhuset och torget placeras badhusets högdel tänkt att innehålla den högre äventyrsdelen i badet. Badhusets tak släntar sedan ner mot hörnet Skolgatan och Ö. Kyrkogatan för att avlutas med en lägre del som närmar sig byggnadsskalan i Öst på Stan och bostadskvarteret mot Nygatan. De olika volymerna förhåller sig till gatulivet med diskreta indrag och utkragningar för att få ett varierat fasaduttryck. nya volymerna, endast med små, utkragande burspråk för balkonger, är tänkt att framhäva skolans tidstypiska karaktär. Förtätningen med bostäderna mot Västra och Östra Kyrkogatan bildar en tydligare avgränsning av det idag breda gaturummet. På baksidan av Mimerskolan, mot Skolgatan, adderas en ny inglasning med egen entré.

Bild 2.3.2 Illustration av kv Nanna sett från Västra Kyrkogatan Bild 2.3.3 Illustration av kv Nanna + Mimer sett från Skolgatan Bild 2.3.4 Illustration av kv Mimer + Nanna sett från Vänortsparken

2.4 Angränsande gators utformning skick eller i vissa fall förbättras med cykelbanor, nya trottoarer mm. Detta kommer att samordnas med Umeå kommun - Gator och parker. - Förstärka Östra Kyrkogatans karaktär genom ett tydligare avgränsat gaturum. - Bibehålla Gymnastikens tydliga karaktär genom att låta byggnaden förbli fristående. - Bibehålla Mimerskolans betydelse i stadsbilden och dess monumentalitet genom kontrastverkan och inramning. - Stärka Vänortsparkens egenskap av parkrum och tydligöra dess gränser med ny trädplantering. ÖSTRA KYRKOGATAN NYGATAN Bild 2.6.1 Principskiss - förhållningssätt till Gymnastiken: Ny bebyggelse i Kv. Nanna drar sig tillbaka runt gymnastiken och bildar torg mellan dessa. Badhusets volym trappas ner mot bostadsområden mot Ö.Kyrkogatan och Nygatan. VÄSTRA KYRKOGATAN TORG SKOLGATAN ÖSTRA KYRKOGATAN SKOLGATAN Bild 2.6.3 Principskiss förhållningssätt till Mimerskolan, Parken och Öst på Stan: Nya bostadslängor bildar tillsammans med Mimerskolan ett nytt torg- och parkrum mot Vänortsparken och ramar in Mimerskolans framsida. KUNGSGATAN VÄSTRA KYRKOGATAN

3. BYGGNADSUTFORMNING 3.1 Byggnadselement Den nya byggnaden i Kv. Nanna utformas med enkla och tydliga element. Badhuskroppens sockelvåning, med ett uppglasat intryck och publikt innehåll bildar en tydlig front mot det nya torget. Den lägre mellanvåningen ges ett tätare uttryck. Badhusets volym är tänkt att uppfattas som en lätt, svävande volym med det böljande taket och valvlikanden fasadöppningarna som huvudmotiv. Tornhuset i hörnet V. Kyrkogatan och Nygatan kommer att ha ett lätt fasaduttryck med utskjutande balkonger. hörnet V. Kyrkogatan och Skolgatan kommer att behålla sina tidstypiska drag men ingå i en ny helhet. Kv. Mimers nya bostadslängor kommer att ha ett tätare uttryck, utformade som enklare volymer för att kontrastera och lyfta fram Mimerskolans monumentala utformning. Inglasningen på skolans baksida gee ett speglande och lätt intryck, tydligt avläsbart Badhus Bostäder På Mimerskolan kan ev. någon ny välgestaltad huv medges på den nya tillbyggnaden över gården i norr. OBS! I övrigt Gym, teknikutrymmen Publika program, handel, parkering inga nya huvar eller tekniska installationer Bild 3.1.1 Program och volymer på Mimerskolans tak. På Gymnastikens På punkthuset ska huvar och tekniska installationer integreras i byggnadens arkitektur, en maxhöjd för huvar etc. kommer även att sättas. De publika byggnaderna skall ha ett transparent uttryck med olika grader av genomsiktlighet. Från sockelvåningens uppglasning, till mellanvåningens glasade, men mindre transparanta fasad till badhusets täta men oregelbunden fönstersättning och balkonger i burspråk som löser upp vertikaliteten. Tornhusets färg är svagt metalliskt med en ljus och varm bronsliknande kulör, i matt utseende. Den varma tonen i tornets fasad kommer att förhålla sig till kvarterets många tegelfasader men med ett ljusare och lättare uttryck. Badhuset har en ljusare metalliskt färg, liknande ljus natureloxerad alumium i vertikala indelningar. Bild 3.2.1. Fasadprinciper Nanna: Olika verksamheter har sitt eget fasaduttryck för att uppnå variation och bryta ner skalan i kvarteret. Badhuset skiljer sig åt och bildar ett böljande tak med valvliknande fönster.

Bostadslängorna har en dov och matt färgsättning i puts, putsstruktur 6-8 (AMA Hus 08), som förstärker skolans intensiva tegelfärg och ramar in dess framsida. Dessa har varsin nyans, båda i en varm ton, en ljusare grågrön färg mot Östra Kyrkogatan (ungefärlig kulör NCS S5005-G80Y) och mörkare kulör mot Västra Kyrkogatan (ungefärlig kulör NCS S8005-Y50R). Våning 5 är indragen från gator och Mimerskolan och bildar en sk. kungsvåning. Denna kan eventuellt ha ett lättare fasaduttryck med t ex alumiunpaneler i en varm kulör. Gymnastiken i Kv Nanna kommer att i möjligast mån återställas till sitt ursprungliga originalutseende. Mimerskolan kommer att få behålla sin ursprungliga fasad med undantag för fasaden mot Skolgatan med den nya inglasningen. V. Kyrkogatan Bild 3.2.2. Fasadprinciper Mimer: Framsidan på Mimerskolan ramas in med de nya husen. Ö. Kyrkogatan Ö. Kyrkogatan V. Kyrkogatan Bild 3.2.3. Fasadprinciper Mimer: Fasad mot Skolgatan på Mimerskolan med ny tillbyggnad. Uppglasad bottenvåning med restaurangverksamhet tar upp nivåskillnad i mot Skolgatan. Övre plan med hotellrum. Täta partier och detaljer i föroxiderad koppar. 3.3 Entréer Entréer markeras i fasad med hjälp av uppglasade partier och skärmtak. Vid huvudentréer är skärmtaken translucenta, dvs har inbyggd belysning och markeras med olika färger. Bostadsentréer har en enklare karaktär men även dessa är belysta. Hotellets huvudentré placeras på samma plats som skolans huvudentré idag. Hotellet kommer även att ha en sekundär entré till restaurangen från Skolgatan. Fasadöppningarna är viktiga identitetsskapande element samtidigt som de ska förse de olika verksamheterna med tillräckligt dagsljus. Detaljeringen av dessa är nödvändig. Badhusets fasadöppningar ska släppa in ljus men samtidigt skärma av från grannfastigheterna. Glaset ligger en bit indraget och bildar en relief mot de täta delarna. Tornets glaspartier ligger i liv med de täta delarna för att skapa en lätthet. De utkragande balkongboxarna bekläs med material som ger ett varmt uttryck, t ex träribbor. Gymnastiken och Mimerskolan kommer att ingå i ett nytt sammanhang. Ny bebyggelse mot Mimerskolan kommer att ske med varsamhet och en känsla av lätthet i material och detaljering i möten mellan gammalt och nytt. göra vad som är original vad som är nya tillägg. Den nya bygganden mot Skolgatan kommer att vara glasad i 2 våningar och sedan bestå av oxiderad kopparplåtsinklädnad med stora fönsteröppningar. All reklam och skyltning bör samordnas i ett särskilt skyltprogram, som upprättas i samband med projekteringen. Skyltprogrammet ska säkerställa samordning, läsbarhet och orientering. Skyltning i Kv Nanna 7 kommer att ske främst i bottenvåningen och på badhusets volym där huvudverksamhet (bad och gym) skyltas i hörnet Skolgatan/V. Denna skall utformas så att den blir en del av fasaden. Utmed fasaden mot Östra Kyko- valvform bör förbli fri från övrig skyltningskyltning. All skyltning skall vara integrerat med fasaden och skylta verksamheterna, dvs ej märkesskyltning.

4. UTEMILJÖ Utemiljön kommer att vara en viktig del av nyetablering i Kv Nanan och Kv Mimer. För att förankra de nya verksamheterna i staden och det publika rummet krävs stor omsorg för att lösa funktionella behov och skapa en attraktiv miljö. 4.1 Entréer De nya byggnaderna kommer att få ett antal nya entréer. Huvudentré för badhus förläggs mot det nya torget längs Västra Kyrkogatan i närhet till busstorget. Hotellets nya entré är mot det nya torget riktat mot Kungsgatan och Vänortsparken och är utformad för att få till en god angöring. Hotellets tillhörande restaurangdel kommer att ha en mindre entré även från Skolgatan för enkel access. Eventuell uppvärmning vintertid planeras och samordnas med Umeå kommun Gator och parker. Övriga entréer lokaliseras för att uppnå en god funktion. 4.2 Infarter, lastintag # $ INLASTNING BOSTAD TORN TORG SALUHALL NYG ATA N BADHUS GYM IN/UTFART GARAGE SKO N ATA ÖST RA K YRK TORG OG VÄS IN/UTFART HOTELL BO HANSTAD/ DEL/ KON HOTELL TOR INLASTNING BO HANSTAD/ DEL/ KON KOG ATA N TOR TAN RESTAURANGENTRÉ TRA KYR 4.3 Markbehandling, # HANDEL LGA KUN GSG ATA N Utformningar av eventuella dörrar för soprum, förråd, uppfart samt varuinlastning ska ges speciell omsorg. Uppfart och lastintag för badhuskomplexet ska utformas för god funktion utefter Nygatan. Hotellets varointag kommer att ske mot Skolgatan. Markbehandling av trottoar och planteringar närmast fastigheten ska ske i samråd med Umeå kommun. Det nya torget mot Mimerskolan får ny trädplantering och möblering längs med Kungsgatan som en förlängning av Vänortsparken. Torget beläggs med ett storrutmönster med stråk av gatsten och större kvadratiska plattor emellan. Samma mönster och trädplanetring kommer även att ske mot det nya torget mellan Gymnastiken, badhuset och tornhuset Bild 4.2.1 Entréer, in/utfarter, lastintag 4.4 Skyltfönster Fasaderna i bottenvåning i Kv Nanna och entréerna mot kringliggande gator är viktiga för att få ett livfullt och intressant gaturum. Verksamheterna ska ges möjlighet att visa upp sig och bjuda in förbipasserande. Markerade entréer, stora skyltfönster och medveten utformning av skyltar ska medverka till att berika gaturummet. 4.5 Skärmtak Skärmtak ska placeras med en minsta fri höjd om 3,2 meter. Skärmtak i Kv Nanna utformas med inbyggd belysning och en särskiljande kulör. 4.6 Friytor bostäder För Kv Nanna kommer friytor att ordnas på taket och på en upplyft del, 1 våning ovan gatunivå mellan torn " / ; " " ; "$ " <

5. BESTÄMMELSER Förslag till detaljplanebestämmelser. 5.1 Förslag till bestämmelser Fasaderna på badhuskroppens sockelvåning ska utformas med partier i glas även mot Östra kyrkogatan och Nygatan (f3) Ny fasad på skolans baksida ska utformas i huvudsak i glas.(k) (f3) På Mimerskolan kan ev. någon ny välgestaltad huv medges på den nya tillbyggnaden över gården i norr. I övrigt inga nya huvar eller tekniska installationer på Mimerskolans tak. (q) (generell bestämmelse) Eventuella huvar integreras i byggnadens arkitektur (generell bestämmelse) De publika byggnaderna skall ha ett transparent uttryck med olika grader av genomsiktlighet.(f3) Tornhusets färg är svagt metalliskt med en ljus och varm bronsliknande kulör, i matt utseende Bostadslängorna har en dov och matt färgsättning i puts, putsstruktur 6-8 (AMA Hus 08), som förstärker skolans intensiva tegelfärg och ramar in dess framsida. (f1) (f2) tan (ungefärlig kulör NCS S5005-G80Y) och mörkare kulör mot Västra Kyrkogatan (ungefärlig kulör NCS S8005-Y50R). (f1) f2) Gymnastiken i Kv Nanna kommer att i möjligast mån återställas till sitt ursprungliga originalutseende. Entréer markeras i fasad med hjälp av uppglasade partier och skärmtak.(f5) kompletteras Hotellets huvudentré placeras på samma plats som skolans huvudentré idag. (q) De utkragande balkongboxarna bekläs med material som ger ett varmt uttryck, t ex träribbor. (f4) Utformningar av eventuella dörrar för soprum, förråd, uppfart samt varuinlastning ska ges speciell omsorg. (f5) Bottenvåningar ska ha markerade entréer, stora skyltfönster och medveten utformning för att medverka till att berika gaturummet.(f5) Skärmtak ska placeras med en minsta fri höjd om 3,2 meter. Skärmtak i Kv Nanna utformas med inbyggd belysning och en särskiljande kulör. (f4)