Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101
102
Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 103
Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) - Gunnar Omstedt (gunnar.omstedt@smhi.se) - Ludvig Isaksson (ludvig.isaksson@smhi.se) - Henrik Ringsberg (henrik.ringsberg@smhi.se) - Jörgen Jones (jorgen.jones@smhi.se) 104
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 105
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 108 1. BAKGRUND OCH SYFTE 110 2. RAPPORTENS INNEHÅLL 111 3. RESULTAT 112 3.1 Utsläpp nationellt 112 3.2 Utsläpp i 10 tätorter 120 3.3 Halter i 20 tätorter 126 3.4 Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning 144 4. SLUTSATSER 147 5. REFERENSER 148 106
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Några ordförklaringar: MKN: Totalhalt: MATCH: BUM: SMED: NVDB: ARTEMIS: Öppen väg: Gaturum: SIMAIR: VEDAIR: Miljökvalitetsnormer. Finns idag för bl a NO2, PM10, CO och bensen. För att definiera nivåer som närmar sig MKN anges nedre och övre utvärderingströskeln. Hur totalhalten i SIMAIR förhåller sig till MKN respektive de två utvärderingströsklarna är vägledande för vilka åtgärder som kan behövas. Summan av den lokala väglänkens bidrag (lokal bidrag), vägarna runt omkring i tätorten (urbant bakgrundsbidrag) samt ett regionalt bidrag från övriga Sverige och utlandet (regionalt bakgrundsbidrag). Anges i μg/m 3. Regional spridningsmodell på SMHI, finns i 2 versioner (Europa och Sverige) Urban spridningsmodell som används av SMHI för att förberäkna den urbana bakgrunden över ett rutnät på 1x1 km. Svensk miljöemissionsdatabas. På uppdrag av Naturvårdsverket arbetar ett konsortium bestående av SCB, SMHI och IVL med att årligen uppdatera en utsläppsdatabas över Sverige, huvudsakligen för rapportering till EU. Som arbetsmaterial används emissionsdata på 1x1 km, den internationella rapporteringen sker dock med en grövre rumslig upplösning. Vägverkets nationella vägdatabas. Innehåller väg information från samtliga statliga och kommunala vägar, samt trafikinformation från statliga vägnätet och större genomfarter i kommunerna. Trafikinformation från övriga kommunala vägar uppskattas i SIMAIR genom modellsimuleringar (modellen EMMA applicerad på SAMPERSstatistik). SIMAIR har EVA-modellen tidigare använts, men en övergång till den europeiska modellen ARTEMIS sker i och med leverans av SIMAIRs databaser för 2004: Väglänk där hushöjden är noll på båda sidor om vägen. Öppen väg finns både i landsort och i tätort. Du kan beräkna halten i receptorpunkter på olika avstånd 0-100 m från vägkant. Modellen benämns OpenRoad. Väglänk i tätort, med hastighet 70 km/tim och med hushöjd på ena eller båda sidorna > 0 m. Här används OSPM-modellen, som beräknar halten 2 m från husvägg (de två husväggarna är skilda åt med gaturumsbredd ) och på 3 m höjd. Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter invid väg (öppen väg och gaturum), implementerat för alla tätorter i Sverige. Information och inloggning via http://www.luftkvalitet.se. Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter i områden som påverkas både av småskalig eldning framförallt ved och av trafik. Modellen ger halter i ett rutnät t ex över bostadsområden och är således ett komplement till SIMAIR. VEDAIR är f n under uttestning och finns implementerat i ett fåtal tätorter. Information och inloggning via http://www.luftkvalitet.se. 107
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Sammanfattning Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i det nationella modellsystemet SIMAIR illustrera luftföroreningssituationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Studien ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya och kompletterande verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och 2020 4. Halter i en tätort (Gävle) med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning Presentationerna av den rumsliga fördelningen av PM10- och NOx-utsläpp ger en förklaring till att luftkvaliteten i tätorter till så stor del beror på trafikens utsläpp, detta trots att utsläpp från sjöfart och energi/industrisektorn volymmässigt är betydligt större. Trafikutsläppen är alltid stora i tätorter och speciellt i stora tätorter, medan sjöfartens emissioner bara berör vissa hamnar och trånga sund som t ex Öresund. Utsläpp från övrig -sektorn domineras av ett mindre antal anläggningar för partiklar inom gruvindustrin - och utsläppen medför därför begränsad påverkan i de flesta centrala tätortsområdena. Partikelutsläpp från småskalig uppvärmning domineras helt av utsläpp från ett litet antal icke miljögodkända vedpannor, med en komplicerad rumslig fördelning som inte överenstämmer med trafikutsläppen och som inte är helt klarlagd på ett nationell plan. Det framtida arbetet med VEDAIR-systemet förväntas bidra med väsentligt förbättrad information om vedeldningsutsläppens geografiska fördelning. SIMAIR-simuleringar visar på problem med PM10-halter i gatunivå, där årsvärdena överstiger delmålet i både stora och medelstora tätorter, och även MKN i några av de största städerna. För högsta dygnsvärde är läget ännu värre, där överstigs MKN i ett antal stora och medelstora städer med mycket trafik i centrum. Även om regionala och urbana bakgrundshalter förväntas sjunka till år 2020, så kan den reduceringen ätas upp av ökad lokal trafik. Eftersom utsläppsbilden lokalt domineras av slitagepartiklar, som inte förändras av beslutade reduktioner av avgaspartiklar, så innebär framtidsscenariet i stort sett samma gatuhalter år 2020 som år 2004. Skåneområdet bör dock ha en möjlighet att klara MKN och förhoppningsvis även delmålen, detta trots att Skåne har de högsta regionala bakgrundshalterna. Det är den förhållandevis låga dubbdäcksanvändningen som där möjliggör lägre lokala haltbidrag. 108
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Enligt SIMAIR är det idag bara de största städerna som i gatumiljö har MKNöverskridanden avseende NO2-halter, medan däremot delmålet för årsvärde överskrids i många stora och medelstora städer. Förväntade utsläppsreduktioner gör att tätortshalterna år 2020 inte kommer att överstiga MKN någonstans och delmålen kommer också att uppfyllas utom möjligen i de allra största städerna. SIMAIRberäkningarna bör dock tas med viss reservation för vissa tätorter i det inre av Norrland, där mätningar indikerat betydligt högre värden jämfört med modellberäknade. VEDAIR-systemet är under testning och har använts för att expemplifiera vad som händer med luftkvaliteten i ett område där utsläpp från trafik och vedeldning överlagras. Helt klart kommer områdena med höga halter och också de maximala halterna att öka när båda källorna samverkar. För framförallt mindre tätorter finns det starka skäl att tro att VEDAIR-beräkningar ger högre skattningar av maximala halter jämfört med SIMAIR. För stora städer där det högsta PM10-halterna hittas i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum är det inte lika självklart att SIMAIR underskattar de högsta halterna. VEDAIR-systemet, som komplement till SIMAIR, erbjuder en möjlighet för en kommun att med större säkerhet identifiera de områden som har problem med luftkvaliteten. Föreliggande studie har finansierats av Naturvårdsverket under avtal 501 0711. 109
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 1 Bakgrund och syfte Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid (Tabell 1) bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Tabell 1.1 Aktuella miljökvalitetsnormer 20 och delmål för 2010 NO2 PM10 Årsmedel MKN delmål 2010 40 20 40 20 90-perc dygn MKN delmål 2010 - - 50 35 98-perc dygn MKN delmål 2010 60 - - - 98-perc timme MKN delmål 2010 90 60 - - SMHI och Vägverket har tillsammans utvecklat programsystemet SIMAIR för att det ska finnas ett lättanvänt och pålitligt verktyg som kommunerna kan använda sig av när de skall bedöma om miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft överskrids. SIMAIR-verktyget kan även användas för andra tillämpningar som t.ex. att göra prognoser för halter geografiskt upplöst för Sveriges kommuner. I SIMAIR finns utsläppsdatabaser med en uppdelning på vägtrafik, småskalig uppvärmning, sjöfart och övrigt. Vidare har Energimyndigheten i samarbete med SMHI, ITM och ÄFAB utvecklat en modell, VEDAIR, som ska utgöra ett verktyg för kommunerna för att bestämma luftkvalitet i områden med faktisk eller planerad småskalig biobränsleeldning. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i SIMAIR illustrera luftförorenings-situationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Projektet ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? 110
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 2 Rapportens innehåll Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och 2020 4. Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning Resultat med bakgrundsinformation om hur diagrammen tagits fram, liksom diskussion om resultatet återfinns under respektive rubrik. Mera bakgrundsdetaljer finns i slutrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 1004, 2010 och 2020, författad av Vägverket och SMHI. 111
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3 Resultat 3.1 Utsläpp nationellt De emissioner som presenteras här utgör underlag för beräkning av urbana bakgrundshalter i SIMAIR- och VEDAIR-systemen. Informationen utgörs av årsmedelemissioner av PM10, NOx, CO och bensen, geografiskt fördelade på ett 1 x 1 km rutnät (här presenteras enbart NOx och PM10 fördelade på ett 10 x 10 km nät). Huvudsakligen kommer informationen från SMEDs rapportering Geografisk fördelning av luftemissionsdata till CLRTAP submission 2007 och för miljömålsuppföljning. Informationen avser år 2004, men sektorn Övrigt har hämtats från SMEDs rapportering för år 2005 eftersom kvaliteten för det senare året bedömts vara högre. SMED:s geografiska fördelning grundar sig på de nationella totaler som rapporteras internationellt och en top-down-metodik. Detta innebär att emissioner på riks- eller regionsnivå fördelas över de geografiska områden där emissionerna förväntas äga rum. Metodiken tillåter i princip en uppdelning ned till 1 x 1 km-upplösning, men för vissa utsläppssektorer kan resultatet bli missvisande då upplösningen ökas till denna nivå. Tabell 3.1 ger totalutsläpp och kommenterar också skillnader mellan SIMAIR/VEDAIRs databas och den officiellt rapporterade SMED-statistiken. För trafikutsläppen finns en poäng med att SIMAIR/VEDAIR använder egen information, eftersom det ger en bottom-up -information, till skillnad från SMEDs trafiktotal som bygger på totaler för hela landet. Tabell 3.1.1 Sektorsvisa totalutsläpp 2004. Enhet: ton/år Sektor Utsläpp NOx Utsläpp PM10 Kommentar SMED SIMAIR VEDAIR SMED Trafik avgas 87 273 * 81 047 3 719 * 2 275 SIMAIR VEDAIR Sjöfart 137 751 * 256 836 8 206 * 15 591 Småskalig uppvärmning Trafikutsläpp från SIMAIR /ARTEMIS SIMAIRs uppgifter inkluderar även emissioner från bränslen bunkrade utanför Sverige. 4 744 * 4 860 4 735 * 4 690 Information från SMEDs rapportering till STEM (separat projekt 5 ) Övrigt 6 103 349 ** 103 349 28 890 ** 28 890 TOTALT 333 117 446 093 45 550 51 446 * rapportering 2004 ** rapportering 2005 Avvikelserna beror huvudsakligen på skillnader i sjöfartsemissioner, se ovan. 5 SMED-rapport nr. 7 Framtidsscenarier för emissioner från småskalig värmeproduktion (Paulrud et al., 2007). 6 Sektorn Övrigt inkluderar bl a processindustri, storskalig energiproduktion och icke-vägbundna arbetsfordon. 112
51 446 ton/år NATURVÅRDSVERKET Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM 10 totalt 2004 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig. 3.1.1 Rumslig fördelning av PM10-emissioner totalt år 2004. Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: 51 446 ton/år Observera färgskalan!! (ej samma som för enskilda sektorer) Cirklar markerar läge för de i särklass högsta PM10-emissionerna (se text). 113
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Trafik (avgas) Sjöfart 2 275 ton/år 15 591 ton/år 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig. 3.1.2 Rumslig fördelning av PM10-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år 2004. Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: 51 446 ton/år 114
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Småskalig uppvärmning Övrigt 4 690 ton/år 28 890 ton/år 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig. 3.1.3 Rumslig fördelning av PM10-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år 2004. Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: 51 446 ton/år Volymmässigt är utsläppen av förbränningspartiklar från trafik och småskalig uppvärmning betydligt mindre än sjöfartens och den övriga sektorn, men dess påverkan på luftkvaliteten i tätorter är ändå dominerande vilket visas i senare avsnitt. 115
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fördelning av den småskaliga uppvärminingens utsläpp (Fig. 3.1.2) är inte lika koncentrerad till stora städer som trafikens utsläpp (Fig. 3.1.1). Detta kommer att illustreras mer detaljerat i avsnitt 3.2. Den rumsliga fördelningen av NOx-utsläpp illustreras i figurerna 3.1.4 3.1.6, med totalbilden först och därefter fördelningen av de sektorsvisa utsläppen. Över land är emissionerna koncentrerade till de större tätorterna. Sjöfartens stora emissioner sker huvudsakligen långt från kust, men har visst inflytande på tätortsemissioner längs Skånekusten och Öresund och samt mer punktvis i Stockholm och Göteborg. Geografisk fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärmning (Fig. 3.1.5) har inte den mer splittrade och oregelbunda mönster som utmärkte PMemissionerna (Fig. 3.1.2). Anledningen är att den förhållandevis lilla gruppen ej miljögodkända vedpannor totalt dominerar PM-utsläppen, medan NOxemissionerna inte är lika beroende av bränsletyp och teknik. 116
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 446 093 ton/år NOx totalt 2004 % av max Fig. 3.1.4 Rumslig fördelning av NOx-emissioner totalt år 2004. Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: 446 093 ton/år 117
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Trafik Sjöfart 81 047 ton/år 256 836 ton/år % av max Fig. 3.1.5 Rumslig fördelning av NOx-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år 2004. Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: 446 093 ton/år 118
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Småskalig uppvärmning Övrigt 4 860 ton/år 103 349 ton/år % av max Fig. 3.1.6 Rumslig fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år 2004. Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: 446 093 ton/år 119
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3.2 Utsläpp i 10 tätorter Avsikten med följande presentationer är att visa hur de olika sektorerna bidrar till utsläppen i enskilda tätorter av olika storlek och karaktär. Urvalet av 10 orter har skett utifrån följande två kriterier: Förekomst av detaljerad databas för småskalig vedeldning (VEDAIR) Fördelning geografiskt och på stora, medelstora och små kommuner Den första punkten är uppfylld för 4 tätorter: - Gävle - Älvkarleby (inklusive Skutskär) - Vänersborg - Gnosjö. Övriga sex orter har valt utifrån punkt två: - Lund - Växjö - Göteborg - Stockholm - Sundsvall - Lycksele Invånarantal per kommun visas i Fig. 3.2.1. Utsläppsredovisningen ges för huvudtätorten i respektive kommun, dvs landsbygd borträknad. Det innebär att invånarantalet för tätorterna är lägre än de kommuntotaler som ges i Fig. 3.2.1. För Göteborg och Stockholm är det tvärtom, där består tätorten av ett flertal kommuner och invånarantalet för det område som utsläppet berör är betydligt större än vad som anges i figuren. 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 491 000 787 000 Älvkarleby Gnosjö Lycksele Vänersborg Växjö Gävle Sundsvall Lund Göteborg Stockholm Fig. 3.2.1 Invånarantal i tätorter för vilka sektorsvisa utsläpp redovisas SIMAIR inkluderar en emissionsmodell för slitagepartiklar, vilket gör det möjligt att presentera PM10 utsläpp från trafiken uppdelat i avgas och slitagepartiklar (Tabell 3.2.1). Utsläppen presenteras på karta i Fig. 3.2.2. Som väntat dominerar Stockholm och Göteborg den summerade PM10-emissionen. Mer anmärkningsvärt är att nästföljande grupp är en industrigrupp av tätorter, Gävle, Älvkarleby/Skutskär och Sundsvall med skogsindustrier och stort bidrag både absolut och procentuellt från sektorn Övrigt. Av de övriga med lägre totalemission är Lund den mest trafikdominerade tätorten, medan Gnosjö utgör, enligt SMEDs geografiska fördelning, den mest vedeldnings-dominerade tätorten. Sjöfartens emissioner påverkar till någon del Stockholm, Göteborg och Vänersborg. 120
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Tabell 3.2.1 Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. PM10 Trafik avgas Trafik slitage Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg 3.0 30.7 4.9 4.0 114.7 157.4 Gävle 9.7 115.2 8.5 18.9 534.2 686.5 Gnosjö 0.3 2.6 0.0 10.1 3.0 15.9 Älvkarleby/Skutskär 1.5 18.7 1.2 3.1 504.2 528.7 Lund 9.2 75.6 0.0 3.1 36.3 124.2 Göteborg 84.3 838.5 89.7 34.3 1 009.8 2 056.6 Växjö 7.0 68.4 0.0 15.8 89.2 180.4 Stockholm 211.7 2 360.7 71.4 91.8 1 239.3 3 974.8 Sundsvall 11.5 137.7 4.4 18.2 704.0 875.8 Lycksele 0.6 6.1 0.0 2.6 32.9 42.1 121
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fig. 3.2.2 Källor till PM10-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED). 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 - Totala utsläpp PM10 (till höger) 1 000 - Fördelning på sektorer (karta, storleken 500 på cirkel speglar totalutsläpp) 0 Utsläpp per tätort (ton/år) PM10 Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele 122
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter SMED VEDAIR Fig. 3.2.3 Jämförelse av utsläppsfördelning PM10 där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 PM10 småskalig uppvärmning PM10 SMED PM10 VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Figur 3.2.3 visar en jämförelse mellan SMED-gruppens beräkning av PM10 bidraget från småskalig uppvärmning och de utsläpp som ges av den noggrannare kartläggning av individuella kaminer och pannor som VEDAIR innebär 7. SMEDuppskattningen utgår bl a från kommunvis information om boytor uppdelade i tre småhusklasser, från småhusens energibehov och antagen utbyggnad av fjärrvärme. VEDAIR-databasen bygger på sotarregister där uppgifter om enskilda kaminer, pannor och bränslen lagras individuellt. Båda uppskattningarna använder emissionsfaktorer från SP, men med något olika antaganden om hur de ur miljösynpunkt sämsta pannorna (ej BBR-godkända utan ackumulatortank) eldas. SMED har där utgått från enkätstudier som påvisar en hög grad av braseldning, medan VEDAIR har utnyttjat information från BHM-projektet som indikerar att dessa pannor ofta eldas med strypt förbränning (och därmed mycket högre PM-utsläpp). De generellt högre utsläppen som ges av VEDAIR-databasen, jämfört med SMEDs beräkning, kan till en del förklaras av antagandet om sämre eldningsrutiner, men en annan skillnad är också att VEDAIR bygger på en mycket mer detaljerad information om vilken typ av förbränning som sker i tätorterna. 7 VEDAIR-databasen från den fjärde tätorten, Gnosjö, är ofullständig och har utelämnats i sektordiagrammen. 123
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter Fig. 3.2.4 Källor till NOx-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED). - Totala utsläpp NOx (till höger) - Fördelning på sektorer (karta, storleken på cirkel speglar totalutsläpp) Utsläpp per tätort (ton/år) 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 NOx NOx Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele Figur 3.2.4 och Tabell 3.2.2 visar NOx-utsläppens storlek och ursprung i de 10 tätorterna. Trafiken dominerar vissa tätorter som Stockholm och Lund, medan orter 124
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter med industriverksamhet har lika stora eller bidrag från Övrig -sektorn. För NOx ger även sjöfarten betydande bidrag, i kuststäderna samt i Vänersborg. Tabell 3.2.2 Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. NOx Trafik Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg 105.6 83.7 3.9 256.1 449.4 Gävle 326.0 142.0 21.6 1 435.4 1 925.1 Gnosjö 9.6 0.0 11.3 14.3 35.2 Älvkarleby/Skutskär 51.9 19.2 2.4 832.6 906.1 Lund 309.5 0.2 9.4 209.0 528.1 Göteborg 2 962.7 1 546.0 67.3 2 731.4 7 307.5 Växjö 252.4 0.0 16.7 239.1 508.3 Stockholm 7 323.5 1 222.0 256.5 5 054.8 13 856.8 Sundsvall 384.4 68.5 16.7 570.3 1 039.8 Lycksele 19.3 0.0 1.8 72.6 93.7 SMED VEDAIR Fig. 3.2.5 Jämförelse av utsläppsfördelning NOx där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) 30 25 20 15 10 5 0 NOx småskalig uppvärmning NOx SMED NOx VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Fig. 3.2.5 visar god överensstämmelse mellan SMEDs uppskattning av NOxutsläpp från småskalig uppvärmning och motsvarande värden från VEDAIRdatabasen. Att PM10-utsläppen ändå skiljer sig så mycket (Fig. 3.2.3) bör således främst bero på olika antagande om de sämsta vedpannornas utsläpp. 125
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter 3.3 Halter i 20 tätorter Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid ska uppfyllas i alla tätortsmiljöer där folk exponeras. Följande sammanställning beskriver aktuell situation för luftkvaliteten både i urban bakgrund och i gatunivå. Förväntade halter presenteras också för 2020. De 20 orterna har valts ut utifrån följande kriterier: Alla 10 tätorter för vilka utsläpp redovisas i avsnitt 3.1 har tagits med Övriga 10 orter har valts för att ge en geografisk och storleksmässing spridning De högsta halterna återfinner vi normalt i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum. Eftersom SIMAIR lämpar sig just för beräkning av gaturumshalter, har vi valt ut en sådan gata för varje tätort. Halterna kommer att direkt spegla trafikintensiteten och fordonssammansättningen på den valda gatan. I SIMAIRs originaldatabas kommer trafikflödet och tungtrafikandelen från modellsimuleringar. Uppgifter om gatan som typ, bredd, hastighet etc kommer från NVDB. För modellen centrala data om omgivande hushöjder är dock schabloniserade till 20 m på gator med hastighet upp till 50 km/tim och 5 m för gator med hastighet 70 km/tim. För beräknade halter har inga ändringar gjorts i SIMAIRs information om trafik och gatuförhållanden. Emissionsdatabaserna kommer från Vägverkets modellsimuleringar och presenterades mer i detalje i miljömålsrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 2004, 2010 och 2020, slutrapporterad av SMHI i maj 2007. Det är inte säkert att vald gata utgör den mest kritiska platsen i tätorten, och inte heller att uppgifterna för just den gatan är korrekta. Men det är troligt att det någonstans i tätorten finns en liknande gata som både är trång och har en liknande trafikvolym. 30 000 2 004 2020 Fig. 3.3.1 Antal fordon/dygn (ÅDT) 25 000 20 000 15 000 10 000 Trafikflöden på 5 000 utvalda 0 gatorna (gaturum) i de 20 tätorterna. Bakgrundshalter för prognosåret 2020 beräknade i MATCH kommer från EMEPs emissionsscenarier. De urbana haltbidragen bygger på emissionsdata från SMED. Sjöfartens emissioner har inte ändrats mellan 2004 och 2020, även utsläppen från övrig -sektorn är i stort sett lika. Från en studie beställd av STEM har SMED beräknat framtida emissioner (2025) från småskalig uppvärming. Trafikemissionerna kommer från SIMAIR och visar kraftiga minskningar i NOx och PM avgas. Emissionen av slitagepartiklar har i aktuellt scenario inte förändrats mellan 2004 och 2020. Kartor för PM10-halter år 2004 och 2020 redovisas i Fig. 3.3.2 3.3.9, för NOx i Fig. 3.3.10 3.3.17. Kommentarer återfinns efter figurerna. Gnosjö Lycksele Älvkarleby Karlskrona Falun Lund Karlstad Eskilstuna Vänersborg Gävle Växjö Norrköping Landskrona Stockholm 1 Göteborg Örnsköldsvik Östersund Sundsvall Örebro Halmstad 126
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.2 Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år 2004. 127
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 regional bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.3 Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år 2020. 128
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 urban bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.4 Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år 2004. 129
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 urban bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.5 Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år 2020 130
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 årsmedel gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.6 Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år 2004. 131
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 årsmedel gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.7 Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år 2020 132
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 90-p dygn gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.8 90-percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för 2004. 133
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter PM10 90-p dygn gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.9 90-percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för 2020 134
Rapport Frisk Luft Bilaga 4, Nationell presentation av emissioner och halter NO2 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Fig. 3.3.10 Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt NO2 för 2004. 135