Handläggningsordning för disciplinärenden vid Mälardalens högskola

dnr MDH 1.9.1-1026/10 Fastställd genom kanslichefsbeslut 2010-09-30, uppdaterad genom nytt kanslichefsbeslut 2012-09-10 1 (13) Handläggningsordning för disciplinärenden vid Mälardalens högskola Innehåll: 1. Inledning 2. Vilka fall kan prövas i nämnden 3. Fuskärenden 3.1 Vad är fusk? 3.2. När kan nämnden pröva ett ärende om fusk? 3.3 När kan nämnden fälla en student för fusk? 3.4 Plagiering som fusk 4. Störande eller hindrande av undervisning, prov eller annan verksamhet samt störande verksamhet vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan 4.1 Exempel på störande eller hindrande av undervisning, prov eller annan verksamhet 4.2 Exempel på störande verksamhet vid biblioteken eller annan Inrättning 4.3 Åtgärder vid störande beteende eller störande verksamhet 5. Studenter som utsätter annan för trakasserier 6. Anmälan om misstänkt disciplinförseelse 6.1 Krav på skyndsamhet 6.2 Vem ska anmäla 6.3 Åtgärder då grundad misstanke föreligger 6.4 Vad anmälan ska innehålla 6.5 Vad som händer efter anmälan 7. Vem får kopia av beslutet? 8. Innebörden av varning och avstängning 9. Överklagande 10. Examination efter nämndens beslut 11. Förebyggande åtgärder mot fusk sid. 2 sid. 2 sid. 3 sid. 3 sid. 3 sid. 4 sid. 5 sid 5 sid 6 sid 6 sid 7 sid 7 sid 7 sid 8 sid 8 sid 9 sid 9 sid 10 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 12

1. Inledning 2 (13) Antalet ärenden i disciplinnämnden på Mälardalens högkola (MDH) har ökat stadigt de senaste åren och frågor kring fusk som plagiering från internet uppmärksammas allt mer. Det är emellertid relativt sällan som en enskild lärare eller annan anställd vid MDH kommer i kontakt med disciplinärenden (DPNärende) och då detta sker saknas ofta kunskap om hur ärendet ska hanteras. Den här handläggningsordningen syftar således till att dels underlätta för anställda vid hanteringen av ett DPN-ärende, dels säkerställa att alla studenter i dessa situationer behandlas på ett likartat och därmed rättsäkert sätt. Ansvarig för innehållet i denna handläggningsordning är högskolejuristen som även är föredragande i MDH:s disciplinnämnd (DPN). För ytterligare information om högskolans DPN, uppgifter om sammanträden och statistik etc. hänvisas även till http://www.mdh.se/hogskolan/organisation/namnder/disciplin Till handläggningsordningen finns följande bilagor: 1. De vanligaste frågorna med tillhörande svar (FAQ) 2. Checklista på vad en anmälan ska innehålla då anmälan avser misstanke om fusk vid alla tentamina utom salstentamen 3. Checklista på vad en anmälan ska innehålla då anmälan avser misstanke om fusk vid salstentamen 4. Checklista på vad en anmälan ska innehålla då anmälan avser misstanke om störande eller trakasserier 2. Vilka fall kan prövas i disciplinnämnden? Nämnden kan enligt högskoleförordningen (1993:100) pröva fyra olika ärendetyper: 1. då en student försöker vilseleda (fuska) vid examination 2. då en student stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet, 3. då en student stör i biblioteket eller annan inrättning samt 4. då en student utsätter annan student eller anställd för vissa former av trakasserier.

De vanligaste ärendena i nämnden är de s.k. fuskärendena. I avsnitten 3-5 nedan redogörs för de fyra olika ärendetyperna. 3 (13) För att DPN ska kunna pröva ett ärende, oavsett vilket slag, krävs att den som anmäls är student vid MDH; d v s en person som är antagen till och bedriver utbildning vid MDH. Även doktorander är i detta sammanhang att betrakta som studenter. DPN kan även pröva ett ärende där en anmäld person inte längre är student vid MDH men var det då den aktuella förseelsen begicks och det inte gått mer än två år mellan förseelsen och anmälan. Ärenden avseende personer som bedriver uppdragsutbildning vid MDH kan inte prövas i nämnden om det inte avtalats mellan MDH och uppdragsgivaren att så är möjligt. 3. Fuskärenden 3.1 Vad är fusk? Det finns ingen juridisk definition av ordet fusk. Indirekt framgår av 1 10 kap. högskoleförordningen (HF), att fusk är då en student försöker vilseleda då prov eller annan studieprestation ska bedömas. Några typexempel på fuskärenden är: otillåtet samarbete på en individuell tentamen att plagiera från internet, annan students arbete eller annan källa att anteckna närvaro vid undervisningen eller på praktiktimmar trots att studenten varit frånvarande ändra sin poäng på en rättad tentamen att hjälpa någon annan att fuska t.ex. genom att anteckna en kamrat som närvarande vid ett seminarium trots att denne varit frånvarande att använda mobil, fusklappar, otillåtna anteckningar eller andra otillåtna hjälpmedel 3.2 När kan DPN pröva ett ärende om fusk? Utöver att den anmälda personen, enligt ovan, måste vara student vid MDH krävs, för att DPN ska kunna pröva ärendet, att det misstänkta fusket ska ha skett då en studieprestation ska bedömas, d v s vid examination. I normalfallet fall framgår det tydligt av kursplanen i kombination med studiehandledningen om ett tillfälle utgör examination eller inte, men det kan

uppstå gränsdragningsfall. Högskoleverket har i rapporten Rättssäker examination (2008:36 R, andra upplagan) angett att med examination förstås när en examinator bestämmer ett betyg utifrån den eller de former för bedömning av studenternas prestationer som anges i kursplanen. Det kan t.ex. föreskrivas i kursplanen att studenterna ska lämna in skriftliga uppgifter under kursens gång och att detta är ett obligatoriskt moment. När det i en kursplan ställs krav på deltagande i ett utbildningsmoment, för att studenten ska kunna godkännas på kursen, är detta obligatoriska moment en del av examinationen (se HSV:s rapport s. 51). Examination kan således vara en längre process än t.ex. den sista inlämningen av en rapport, beroende på vilka krav som ställs på studenten under kursens gång. 4 (13) 3.3 När kan nämnden fälla en student för fusk? För att ett fällande beslut ska få meddelas krävs att det av utredningen i ärendet klart framgår att studenten har gjort sig skyldig till den påtalade förseelsen (se Högsta förvaltningsdomstolens dom i RÅ 1996 ref. 15 samt RÅ 2010 ref. 6). DPN gör avseende denna bedömning två prövningar: 1. Om det klart framgår att det faktiskt har förekommit en otillåten handling; t.ex. en fusklapp på salstentamen eller att plagiat verkligen har förekommit i hemtentamen (det objektiva rekvisitet). 2. Om det är klarlagt att studenten måste anses ha insett att den begått en otillåten handling (det subjektiva rekvisitet). En student som inte förstått att ett eventuellt hjälpmedel på en salstentamen varit otillåtet eller att kopieringen utgjort otillåten plagiering kan inte fällas för fusk. Det är DPN som ska visa att förutsättningarna är uppfyllda och inte studenten sak att visa att denne är oskyldig. Detta höga beviskrav framgår inte av högskoleförordningen utan är ett krav uppställt i ovan nämnda domar. Det krävs emellertid inte att en student har lyckats fullborda fusket för att fällas av DPN. Det räcker med att studenten har försökt fuska för att studenten ska kunna fällas för fusk. En student som ertappas med fusklappar på en salstentamen före han eller hon hunnit använda dessa bedöms lika klandervärdig som en student som har fått användning av ett otillåtet hjälpmedel.

5 (13) 3.4 Plagiering som fusk Plagiat kan sägas vara en oredovisad imitation eller kopiering av ett verk som framställs som egen skapelse; plagiat kan således ses som en litterär, vetenskaplig eller konstnärlig "stöld". Att t.ex. skriva av andras texter utan att ange källa eller återge texter ordagrant eller nästan ordagrant utan att använda citattecken är i normalfallet att betrakta som plagiat. Det är en vanlig missuppfattning att plagiering alltid utgör fusk enligt högskoleförordningen. För att fällas för fusk krävs, som det ovan redovisats för, att det inte enbart förekommer plagiat i tentamen utan även att studenten måste anses ha insett att handlandet varit otillåtet. Bedömningen av detta görs utifrån objektiva faktorer, som hur långt studenten kommit i sina studier, hur väl studenten informerats eller undervisats om referenshantering, utformningen av tentamensinstruktionerna m.m. Undervisning och information i ämnet källhantering är därför av yttersta vikt för att undvika att studenter utan avsikt att fuska hamnar i ett disciplinärende. 4. Störande eller hindrande av undervisning, prov eller annan verksamhet samt störande verksamhet vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan Även om det är sällan förekommande på högskolenivå att studenter uppträder störande eller på annat sätt hindrar undervisningen, uppstår då och då frågor kring detta. Det kan vara svårt att dra gränsen vid vad som utgör störande, då olika personer uppfattar situationer på olika sätt. Sakliga meningsyttringar i sig kan emellertid aldrig sägas störa eller hindra verksamheten men en student som ställer upprepade irrelevanta frågor kan under vissa omständigheter upplevas som störande. Andra särskilda inrättningar inom högskolan är t.ex. datorsalar, laborationssalar eller verkstad. Det är viktigt ur flera aspekter så som säkerheten - att ordningsreglerna för dessa utrymmen följs.

6 (13) 4.1 Exempel på störande eller hindrande av undervisning, prov eller annan verksamhet Det går inte att på förhand lista alla tänkbara situationer som kan falla in under denna rubrik men några exempel på störande eller hindrande är: då studenter stör vid salstentamen genom att exempelvis samtala under provtillfället då studenter i undervisningssituationer uppträder på ett olämpligt sätt vilket får negativa effekter på undervisningen och beteendet inte upphör efter tillsägelser och samtal med läraren då en student uppträder hotfullt eller våldsamt då en student bryter mot högskolans ordningsregler vilket får störande effekt som t.ex. att vid anmodan av tentamensvakt inte uppvisa medhavda hjälpmedel även en students beteende, t.ex. hotfullhet eller aggressivt beteende, utanför själva undervisningssituationen kan anses hindra eller störa undervisningen om läraren upplever sig så påverkad att denne inte kan genomföra utbildningen på ett normalt sätt. 4.2 Exempel på störande verksamhet vid biblioteken eller annan inrättning Vanliga förseelser som faller in under denna rubrik är bl.a. då studenter uppträder störande i bibliotek på olika sätt då studenter bryter mot olika ordningsregler på högskolan då studenter bryter mot säkerhetsföreskrifter i t.ex. labbsalar då studenter förstör egendom vilket i sig får negativa effekter på verksamheten där egendom finns då studenter använder högskolans datornät på ett sätt som bryter mot reglerna om datorsalar och dataanvändning

4.3 Åtgärder vid störande beteende eller störande verksamhet 7 (13) Upplever en lärare att en student stör eller hindrar vid undervisningen eller prov, eller uppträder störande i bibliotek eller vid annan inrättning ska läraren i första hand dokumentera vad som uppfattas som störande och när det inträffat. Läraren ska tala med studenten om det som läraren uppfattar som störande. Detta samtal ska dokumenteras och anteckningens innehåll bör godkännas av studenten. Om studenten efter att ha fått tillsägelser, haft samtal med läraren och fått möjlighet till att visa förbättring - fortsätter sitt beteende ska läraren anmäla studenten till nämnden för prövning om studenten ansetts störa eller hindra undervisning, prov eller annan verksamhet. I vissa fall kan det bli aktuellt med anmälan direkt efter det inträffade utan att ge studenten en andra chans. Det rör sig då om så grova fall att det måste vara självklart för studenten att dennes beteende är oacceptabelt. Ofta föranleder dessa fall även en polisanmälan för misstanke om brott som stöld, misshandel eller olaga hot. För mer information om polisanmälan kontaktas MDH:s Personalsektion. Det ovan sagda gäller inte endast vid undervisning, prov eller annan verksamhet direkt i MDH:s egna lokaler utan omfattar även verksamhet inom ramen för utbildningen som är förlagd till exempelvis skolor, sjukhus, verkstäder eller i naturen etc. 5. Studenter som utsätter annan för trakasserier Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som utsätter en annan student eller en anställd vid högskolan för trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567). För att disciplinära åtgärder ska kunna vidtas ska således trakasserierna falla in under någon av nedanstående punkter: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder

Upplever sig en person trakasserad på annan grund kan det eventuellt bli fråga om att anmäla den trakasserande studenten för störande verksamhet. Trakasserierna måste inte ske direkt i högskolans lokaler men för att nämnden ska pröva ärendet måste det ha anknytning till MDH. 8 (13) En anmälan om trakasserier föregås i normalfallet av en utredning av högskolans jämställdhetshandläggare på Personalsektionen. För mer information kring dessa ärenden hänvisas därför till denna funktion. 6. Anmälan om misstänkt disciplinförseelse Om det uppkommer grundad misstanke om att en student gjort sig skyldig till en eller flera av de fyra disciplinförseelserna (fusk, störande beteende, störande verksamhet eller trakasserier) ska detta anmälas till rektor för vidare utredning. 6.1 Krav på skyndsamhet Enligt högskoleförordningen ska grundad misstanke om disciplinförseelse skyndsamt anmälas till rektor. Anmälan ska således ske snarast efter att misstanken uppstått. Misstanken måste ha någon objektiv grund, men tröskeln är enligt praxis låg. Den som får en misstanke kan diskutera frågan med en kollega och eller tala med studenten vid behov för att klargöra om det föreligger en grundad misstanke eller inte men ska i princip inte göra någon djupare utredning i ärendet. 6.2 Vem ska anmäla? Då högskoleförordningen endast föreskriver att grundad misstanke om vilseledande skyndsamt ska anmälas till rektor gäller anmälningsskyldigheten var och en. Anmälningsskyldigheten är således inte begränsad till vissa befattningshavare som akademichef, examinator, kursföreståndare eller liknande. Den som har en grundad misstanke om fusk kan inte välja att inte anmäla alla är skyldig att anmäla sin misstanke till rektor som del av sin tjänsteplikt.

6.3 Åtgärder då grundad misstanke föreligger 9 (13) Om läraren eller annan anställd vid högskolan har grundad misstanke om någon av förseelserna som ovan redovisats ska följande åtgärder vidtas: En anmälan ska upprättas. Vad den ska innehålla framkommer nedan. Anmälan ska ställas till rektor men sändas in till MDH:s huvudregistrator. Anmälan skickas via post till Registrator, rektors kansli, Västerås eller via e-mail registrator@mdh.se. Studenten ska därefter informeras om att den anmälts. Företrädesvis bör informationen komma från den som anmält studenten men även annan vid akademin kan lämna informationen. När studenten informeras är det viktigt att poängtera för denne att det endast finns en misstanke och att studierna ska fortsätta som vanligt till dess att DPN fattat sitt beslut i ärendet. Studenten bör i samband även informeras om att ärendet kommer att hanteras av Rektors kansli som inom kort kommer att kontakta studenten. Studenten kan även upplysas om att han eller hon vid behov kan vända sig till studievägledare och/eller Studenthälsan samt Studentombudsmannen. Gäller anmälan misstanke om fusk ska examinatorn uppskjuta examinationen till dess ärendet avgjorts. Den som gör en anmälan ska informera ansvarig avdelningschef vid akademin. Även examinator på den aktuella kursen ska informeras om misstanken gäller försök till vilseledande vid examination. 6.4 Vad anmälan ska innehålla Anmälan ska innehålla olika uppgifter beroende på vad som anmäls. Till det här dokumentet finns det bilagor med checklistor på vad en anmälan ska innehålla beroende på vad som anmäls. Det rekommenderas varmt att dessa checklistor följs vid en anmälan, då det säkerställer att anmälan blir komplett och leder till snabbare handläggning av ärendet. Observera att det inte får förekomma formuleringar i anmälan som kan uppfattas stötande för studenten t.ex. att studenten har fuskat eller studenten har trakasserat. Före ärendet avgjorts föreligger endast en grundad

misstanke och studenten ska inte få den felaktiga uppfattningen att examinatorn eller anmälaren på förhand dömt studenten. 10 (13) 6.5 Vad som händer efter anmälan I korthet är ärendegången av ett disciplinärende följande: Anmälan inkommer till högskolans huvudregistrator. En administratör vid Rektors kansli kontrollerar att anmälan är komplett och kontaktar därefter omgående den anmälda studenten. Studenten får en kopia av anmälan samt viktig information om nämndens möte och vem studenten ska kontakta. Högskolejuristen som är DPN:s handläggare och föredragande träffar den anmälda studenten. Därefter kontaktar juristen vid behov anmälande person, tentamensvakter, vittnen eller andra studenter. Den anmälda studenten har rätt att få ta del av nya uppgifter som framkommer under utredningens gång. När utredningen är klar hänskjuts i normalfallet ärendet till disciplinnämnden för prövning. I vissa få förekommande fall kan högskolejuristen, efter samråd med nämndens lagfarne ledamot, besluta om att ärendet i stället ska föranleda en varning eller lämnas utan åtgärd, d v s avskrivas. Det kan t.ex. ske då anmälaren av någon anledning återtar sin anmälan, då det misstänkta fusket inte skett vid examination eller då det av utredningen med tydlighet visats att fusk inte förekommit. Efter att ärendet hänskjutits till nämnden kallas studenten till nämndens sammanträde. Endast i undantagsfall kallas anmälande lärare eller eventuella vittnen till sammanträdet. Det är inte obligatoriskt för någon att närvara nämnden kan avgöra ärendet i dessa personers frånvaro men de kallades närvaro är mycket viktig för utredningen av ärendet och nämndens ställningstagande. Vid mötet ställer nämnden kompletterande frågor till de deltagande och meddelar efter en enskild överläggning sitt beslut till de närvarande personerna. Inom en vecka efter mötet expedieras det skriftliga beslutet.

7. Vem får kopia av beslutet? 11 (13) Nämndens beslut dokumenteras i ett skriftligt beslut och sänds till studenten ca en vecka efter nämndens sammanträde. Originalbeslutet sparas i högskolans arkiv. Ett beslut om varning eller att ärendet ska avslutas utan vidare åtgärd sänds endast till studenten och anmälande lärare. Ett beslut om avstängning sänds i normalfallet till anmälande lärare, akademichef, samtliga registratorer på akademierna, Campusavdelningen, personal ansvarig för LADOK vid MDH, Studenthälsan, Internationella enheten, avdelningschefer vid biblioteken, IT-sektionen samt till Centrala studiestödsnämnden. Vissa nyhetsbyråer eller tidningar har sk. stående begäran på kopior av alla beslut avseende avstängning eller varning, varför även de får kopia av beslutet. Det är viktigt att det finns väl fungerande rutiner inom varje akademi och sektion om på vilket sätt ett beslut sprids vidare inom akademin/sektionen till övriga berörda personer. 8. Innebörden av en varning eller avstängning Om DPN finner det klarlagt att studenten har begått en disciplinär förseelse får nämnden fatta beslut om att ålägga studenten en disciplinär åtgärd; en varning eller avstängning. Ett beslut om varning innebär att studenten vid DPN:s möte får en muntlig tillsägelse av nämnden samt ett skriftligt beslut avseende detta. Beslutet expedieras till anmälande lärare men beslutet påverkar inte studentens aktiviteter vid högskolan. Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte är student vid MDH under avstängningstiden. Studenten får således, under avstängningstiden, inte delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid MDH. Beslutet innebär även att studenten inte har rätt till studiemedel under avstängningstiden, att denne inte har tillgång till sin student e-postadress vid MDH, att studenten inte kan använda sitt passerkort vid högskolan eller rätt att åka gratis på utbildningslinjen mellan Eskilstuna och Västerås eller delta i någon annan aktiviteter som förutsätter att personen är student vid MDH. En avstängning får enligt högskoleförordningen vara maximalt sex månader lång. Normalpåföljden vid MDH är sex veckors avstängning. En avstängning

kan även avse begränsad tillgång till vissa lokaler på högskolan. Avstängningen gäller endast vid MDH och påverkar inte studentens studier vid andra högskolor eller universitet. 12 (13) 9. Överklagande En student som har blivit avstängd eller meddelats varning kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Uppsala. Med ett beslut om avstängning eller varning följer en instruktion på hur ett överklagande går till och inom vilken tid överklagandet kan ske. För frågor om överklagande kan studenten även vända sig till högskolejuristen. 10. Examination efter nämndens beslut Oavsett om en student fälls eller frias i ett ärende om vilseledande ska examinatorn efter nämndens beslut fatta beslut om betyg. Detta beslut ska alltid fattas av examinator och över utgången av betygsbeslutet har DPN inte något att bestämma eller påverka. Betygsbeslutet är inte heller avhängigt nämndens beslut. Det innebär att examinator t.ex. kan ge en student ett underkänt betyg p.g.a bristande källhantering, även efter att DPN fastställt att fusk i form av plagiering inte har förekommit. Bedömningarna om vad som utgör ett undermåligt akademiskt verk och vad som är vilseledande enligt högskoleförordningen är inte alltid desamma. Om examinator skulle upptäcka försök till vilseledande efter att denne fattat betyg om godkänt betyg och nämnden fastställer att fusk förekommit får examinator göra en omprövning av sitt beslut. Visar omprövningen att betygsbeslutet till följd av vilseledandet blivit oriktigt får examinator i efterhand, med stöd av nämndens beslut, underkänna studenten. Skulle examinator emellertid vid omprövningen finna att studentens arbete, trots det fastställda vilseledandet, ska godkännas, ska betyget stå fast. Examinators beslut om betyg kan i enlighet med högskoleförordningen inte överklagas. Studenten kan endast begära omprövning av beslutet. 11. Förebyggande åtgärder mot fusk Ett sätt att förebygga fusk, som otillåtet samarbete eller plagiat är att använda Urkund. Urkund är ett program som kan hjälpa läraren att upptäcka

plagiering. I korthet fungerar Urkund så att studenterna sänder sina uppsatser till ett konto som innehavs av läraren. Efter att uppsatsen analyserats för plagiat sänds uppsatsen med analys till läraren. Om analysen visar på träffar av plagiering kan läraren fördjupa kontrollen för att därefter avgöra om det finns grundad misstanke om fusk. 13 (13) Varje lärare kan, genom att kontakta företaget som tillhandahåller Urkund, på ett enkelt sätt få ett konto vid Urkund (se www.urkund.se eller www.prioinfo.se). MDH betalar samma summa oavsett hur många lärare som använder Urkund. Övriga tips på hur fusk och andra otillåtna handlingar förebyggs är: För en diskussion med studenterna om vad innebörden av akademiskt skrivande, högre utbildning och vetenskaplig hederlighet. Ta ansvar för att studenterna erhåller en gedigen utbildning i källhantering. Utbildningen bör vara konkret och inte enbart bestå av muntlig information vid en introduktionsföreläsning. Säkerställ att det finns klara och entydiga regler om vad som är tillåtet och otillåtet avseende samarbete. Att t.ex. å ena sidan uppmuntra studenterna till samarbete, genom t ex att diskutera frågorna, och samtidigt skriva i studieanvisningarna att hemtentamen är individuell föranleder tolkningsproblem som lätt kan försätta studenterna i en situation där de anklagas för otillåtet samarbete. Flera fall i nämnden har visat hur svårt det är för studenterna att dra gränsen mellan att diskutera och att samarbeta. Såväl de muntliga som skriftliga instruktioner måste vara helt tydliga om i vilken omfattning, på vilket sätt och under vilka omständigheter som studenter får diskutera på en individuell tentamen. Riktlinjerna bör vara likartade, men behöver inte vara identiska för olika kurser och kursmoment. Inte återanvända samma examinationsfrågor år efter år. Inte ställa frågor vars svar lätt kan laddas ned från internet utan inslag av egna analyser. Vara tydlig med att ange vilket referenssystem som ska användas då det förekommer olika på olika kurser. Kontinuerligt informera och påminna om regler kring källhantering, citat och referenser vid PM- och uppsatsskrivande och andra skriftliga

arbeten. Lärare kan med fördel diskutera t.ex. följande frågeställningar med studenterna: -Ska studenterna få återanvända egna tidigare examinerade texter, bilder, figurer, diagram etc. och i vilken omfattning får detta i så fall ske? -Vad är upphovsrätt? Har studenterna upphovsrätt till sina verk? -Varför ska källor anges? -Är det lika i alla kulturer avseende referenser? -Ska alla källor behandlas lika? -Hur mycket får man lov att citera? 14 (13)