UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED BIOBRÄNSLE. - EN FALLSTUDIE PÅ MALMVIKSGÅRD. HEATING SYSTEM WITH BIOFUEL. -A CASE STUDY ON MALMVIKSGÅRD.

Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 02/04:43 UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED BIOBRÄNSLE. - EN FALLSTUDIE PÅ MALMVIKSGÅRD. HEATING SYSTEM WITH BIOFUEL. -A CASE STUDY ON MALMVIKSGÅRD. Fredrik Möttus Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för JBT Alnarp 2004

1 Förord Lantmästarprogrammet är en tvåårig högskoleutbildning vilken omfattar minst 80 p. En av de obligatoriska delarna i denna utbildning är att genomföra ett eget arbete som skall presenteras med en skriftlig rapport och ett seminarium. Detta arbete kan t ex ha formen av ett mindre försök som utvärderas eller en sammanställning av litteratur vilken analyseras. Arbetsinsatsen ska motsvara minst 5 veckors heltidsstudier (5p) Det var efter en diskussion med lantmästare Peter Larsson som iden väcktes om att skriva ett examensarbete om olika uppvärmningssystem. Därför skulle jag vilja tacka Peter för att han ställt upp och tagit sig tid till att plocka fram fakta och den information som jag har behövt under arbetets gång. Ett tack riktas även till: Kjell Brunåker, Lantmästare. Som hjälpt mig med kalkyler, beräkningar av kulvertar samt andra råd och tips. Bjarne Viborg, försäljare på Spiraflex för framtagningen av offerter och beskrivningar av Reka pannan. Alnarp, april 2004 Fredrik Möttus

2 Sammanfattning Användningen av biobränsle ökar för varje år och idag finns ett flertal olika alternativ till olja och el uppvärmning. I detta examensarbete har jag undersökt vad det finns för ekonomiska förutsättningar att investera i en biobränslepanna. Jag har valt att utgå från en specifik gård och göra en fallstudie på denna. Malmviks gård ligger utanför Stockholm och här bedrivs växtodling samt förvaltning av ett 20tal fastigheter. I dagsläget värms varje hus separat med olja eller el. I mitt arbete har jag valt att kalkylera i en panna som det går att elda både spannmål, olja och flis med. Jag har även gjort en litteraturstudie där jag undersökt vad man bör tänka på och ta reda på innan man börjar projektera en så här stor investering. Som underlag för min litteraturstudie och mina beräkningar har jag använt mig av broschyrer, internet, återförsäljare, rådgivare och myndigheter. Biobränsle är framtidens bränslekälla och mina kalkyler och beräkningar visar att det lönar sig redan första året att göra denna stora investering. Mest lönsamt är det att elda med halm, sedan skiljer det inte så mycket mellan flis och spannmålseldning. Oavsett vad man satsar på så minskar man sina uppvärmningskostnader, men det bör nämnas att priset på spannmål, flis och halm varierar och värdesätts olika och det bör beaktas.

3 Summary The use of bio fuel is increasing every year. Nowadays you will find different alternatives to oil and electricity heating system. In this essay I have examined what the economic conditions are to invest in a bio fuel furnace. I have chosen to assume from a specific farm and do a case study on this farm. Malmvik farm is located just outside of Stockholm. Malmvik farm is a tillage farm, but also management of about 20 houses. Today all houses are heated separately with oil and electricity. In my case study a have chose to calculate with a furnace that you could use to heat grain, oil and splinter. In my case study I have examined what to take into consideration before accomplishing such a big investment. My calculations are based on information obtained from leaflets, Internet, retailers, advisers and authorities. Bio fuel is the fuel of the future. My calculations show that the investments are profitable already the first year. Most profitable is to heat with straw, furthermore the differences between heating with straw are small compared heating with grain and splinter. Irrespective what kind of bio fuel you use, the heating costs will decrease. The price of grain, splinter and straw may vary and will be valued differently, which is important and worth mentioning.

4 Innehållsförteckning FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 2 SUMMARY 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 1 INLEDNING 6 1.1 BAKGRUND 6 1.2 SYFTE 7 1.3 METODER OCH AVGRÄNSNINGAR 7 2 POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 8 2.1 KOMPLICERAD HANTERING PÅ GÅRDSNIVÅ 8 2.2 UTTAGEN AREAL 8 2.3 INVESTERINGSSTÖD 9 3 SPANNMÅLENS BRÄNSLEEGENSKAPER 10 4 GENERELLA RISKER OCH PROBLEM 12 4.1 SOMMARDRIFT 12 4.2 ASKMÄNGDEN 12 4.3 SINTRING 12 4.4 KORROSION 13 4.5 DAMM OCH SKADEINSEKTER 14 4.6 ARBETSINSATSEN 14 5 MYNDIGHETERNAS KRAV PÅ SPANNMÅLSELDNING 15 5.1 BYGG OCH MILJÖLOV 15 5.2 SOTNING 15 6 VAL AV PANNA 16 6.1 MASKINFABRIKEN REKA A/S 16 6.2 BESKRIVNING AV PANNAN. 17 7 EKONOMI 18 7.1 KULVERT 18 7.2 ENERGIFÖRBRUKNING MALMVIKS GÅRD 19 7.3 KOSTNADER VATTENBURET 20 7.4 FRAMTIDA UPPVÄRMNINGSKOSTNADER 20 7.5 KOSTNAD ALTERNATIVA BRÄNSLE. 21 7.6 KOSTNAD GASTÄT SPANNMÅLSSILO 21 8 DISKUSSION 22 9 REFERENSER 23 9.1 LITTERATURFÖRTECKNING 23 9.2 INTERNETADRESSER 23 9.3 PERSONLIGA MEDDELANDE 23 9.4 PERSONLIGA BESÖK 23 10 BILAGOR 24 BILAGA 1: KAPITALKOSTNADER 24

BILAGA 2: SAMMANSTÄLLNING KALKYLER 25 BILAGA 3: SAMMANSTÄLLNING KALKYLER 26 BILAGA 4: HALMELDNING 27 BILAGA 5: FLISELDNING 30 BILAGA 6: SPANNMÅLSELDNING 33 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund På grund av det ständigt stigande el- och oljepriset har det blivit allt mer intressant att investera i alternativa uppvärmningssystem. Med högre och högre uppvärmningskostnader i baktanken ser jag det som ett intressant och spännande ämne att lära mig mer om. Speciellt inom lantbruket finns det goda förutsättningar till att byta system, på grund av möjligheterna att själv producera alternativa energigrödor. Min tanke har varit att hitta en specifik gård lämpad till att göra en fallstudie på. Jag sökte ett lantbruk som kunde tänka sig göra en framtida investering, för att förbättra miljön och sänka sina uppvärmningskostnader. Efter att jag tagit kontakt med Lantmästare Peter Larsson som är inspektor vid Malmviks gård, fann jag ett lämpligt företag. Malmviks gård utanför Stockholm har anor från 1500-talet. Gården är belägen på en egen ö och gränserna går vid vattnet och förbinds med omgivningen via Lindö tunnel, Tappströmsbron och Lullehovsbron. Till gården hör 88 ha odlad mark, 25 ha betesmark, 166 ha skogsmark och 32 ha tomt samt övrig mark. Sedan 2002 arrenderas ytterligare 45 ha åkermark som hör till Ekebyhovs slott som numera ägs av Ekerö kommun. Gården ägs av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Gården har varit i familjen Wallenbergs ägo sedan 1850-talet då grundaren av Stockholms enskilda bank A-O Wallenberg förvärvade Malmviks gård. Driften består av växtodling, skogsbruk, uthyrningsverksamhet och körslor. Två anställda finns, trädgårdsmästaren och inspektorn. Utöver detta finns viss timanställd arbetskraft medan den mesta extra arbetsbehovet löses genom att anlita företag med f-skattsedel. Till fastigheten hör ett 20-tal hus med varierande storlek (se bilagor). Varje hus värms i dagsläget med antingen separata oljepannor, el-patroner eller direktverkande elradiatorer. Systemen är gamla och kostnaderna är höga. Med dessa fakta och förutsättningar anser jag Malviks gård vara ett perfekt företag att fortsätta min fallstudie med.

7 1.2 Syfte Examensarbetets syfte är att jämföra olika uppvärmningssystem mot dagens traditionella uppvärmning med fossilt bränsle och el. Målet med arbetet är att ta fram så mycket information som möjligt och göra en del kalkyler. Detta hoppas jag skall bli ett bra underlag för att ta reda på om investeringen är ekonomiskt försvarbar. Jag strävar även efter att öka mina personliga kunskaper inom området biobränsle. En del frågor jag hoppas få svar på är bland annat: Finns det någon panna som kan förbränna både halm, flis och spannmål? Vilka ekonomiska förutsättningar finns att investera i en biobränslepanna? Hur mycket halm, flis eller spannmål måste produceras på gården? Finns det några investeringsstöd att söka för detta projekt? Vad finns det för lagar och regler som måste följas? 1.3 Metoder och avgränsningar För att bli så insatt som möjligt börjar jag med att göra en litteraturstudie. Information skall jag leta efter på Internet, i böcker broschyrer, samt ta kontakt med återförsäljare som marknadsför biobränslepannor. Jag har även planerat ett studiebesök hos en lantbrukare som eldar med spannmål. På studiebesöket hoppas jag få en rättvis uppfattning om hur uppvärmningen fungerar i praktiken. Sedan tänker jag göra en fallstudie med beräkningar och kalkyler som utgår ifrån dagens produktion och förutsättningar. Detta leder till att arbetet kommer att inrikta sig på halm, flis och spannmålseldning. I dagsläget finns ingen möjlighet att torka och lagra någon spannmål på gården. Därför måste det investeras i en spannmålssilo. Lagringsutrymme för halm och flis finns redan på gården. För att arbetet inte skall bli för stort, skall jag begränsa det genom att välja ut en pannmodell som det går elda ett flertal alternativa bränsle. Detta för att alltid ha möjligheten att elda med det mest lönsamma bränslet. Uppdragsgivaren har ställt krav på att det skall gå att elda både spannmål, flis och halm.

8 2 Politiska förutsättningar För att öka produktionen av energigrödor på åkermark har EU utlovat ett tillägg utöver den vanliga arealersättningen. Beloppet är kopplat till hur stor areal som kommer att odlas men beräknas bli ca 45 euro (ca 400 kr/ha). Tillägget kommer inte att betalas ut om uttagen areal (träda) kommer att användas. Skulle lantbrukaren vara intresserad av att sälja energigrödan som får tilläggsersättningen vidare krävs ett avtal mellan brukaren och köparen. (Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen) 2.1 Komplicerad hantering på gårdsnivå För att odlaren av grödan som erhåller tillägget skall få använda produkten på den egna gården sätts vissa krav: Varan skall först vägas in och registreras hos en uppköpare. Alternativet är att varan märks och denatureras för garanterad särhållning från andra varor. Dessa krav och regler gör det ganska orimligt att i praktiken ta ut någon tilläggsersättning för spannmålen som skall eldas på den egna gården! (Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen) 2.2 Uttagen areal Förutsättningarna att odla energi- och industrigrödor på uttagen areal kommer att finnas kvar. Från och med 2004 är arealuttagskravet sänkt från 10 % till 5 %. Vad som kommer att gälla nästa år är det ingen som vet. För att få sälja en ettårig gröda krävs kontrakt mellan brukaren och köparen. Skall grödan t.ex. användas som bränsle på den egna gården gäller samma regler som ovan med invägning och registrering eller märkning och denturering. Det är endast när försäljningspriset på spannmålen inte täcker produktionskostnaderna som det kan var ett lönsamt alternativ att elda med grödan. (Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen)

9 2.3 Investeringsstöd Det finns ett stöd inom EU programmet som heter Stöd till investeringar i jordbruk mm. Dessa pengar delas bland annat ut till projekt liknande fallföretagets fast endast när det är ekonomibyggnader som t.ex. torkanläggningar som skall värmas upp. När det är värme till bostadshus och till försäljning beviljas inga pengar. Ett gammalt beslut säger att pannor som eldas med halm inte heller har rätt till något bidrag. För övrigt är stödet på max 30 % av investeringen eller 480.000 kr. (Källa: Peter Bager, Länsstyrelsen Skåne, 04-04-21)

10 3 Spannmålens bränsleegenskaper I teorin behövs det behövs 2,5 kg spannmål med en vattenhalt på 15 % för att motsvara 1 liter eldningsolja. I praktiken har spannmålen en lägre verkningsgrad, längre uppstart och nedsläckningstid. Detta medför att man räknar med 3 kg spannmål per liter olja. Tabellen nedan redovisar fakta om alternativa bränsle samt hur mycket som vid antagen verkningsgrad åtgår för att ersätta 1 m3 eldningsolja. Tabell 1: Bränsleegenskaper Eldningsolja Träpellets Spannmål Halm 4- Ved Flis kantbal Barr/Löv Barr/ Löv Vattenhalt % 0 7-9 12-15 15-20 20-30 25-45 Volymvikt kg/m3 840 650 500-800 150 330 200 Effektivt värmevärde kwh/ton 11 900 4800-4900 4000-4200 3700-4000 3500-3900 3300-3700 KWh/m3 10 000 3100-3200 2100-3200 550-600 1150-800-900 1300 Verkningsgrad % 85-90 80-85 75-80 75-80 75-80 75-80 För att ersätta 1 m3 olja åtgår: - i ton 0,84 2,2-2,3 2,7-2,9 2,9-3,1 2,9-3,3 3,1-3,5 - i m3 1,0 3,4-3,6 3,7-5,4 19-21 8-9 14-16 Askhalt, % 0,005 0,5 3 7 1 1 Kg aska/m3 ersatt 0,1 10-20 70-90 200-250 30-40 30-40 olja Källa: Värm gården med spannmål, LRF Värmevärdet på spannmålen kan variera. Denna variation beror på sort, jordart, årsmån, gödsling samt renhet. Havre har högre fetthalt än andra spannmål. Därmed är även värmevärdet högre. Havrens kärna är mjuk, lättantändlig och risken för sintring är mindre vilket leder till att havre är bäst lämpad för spannmålseldning. Det är viktigt att tänka på att man eldar med den sämst betalda spannmålen. Används mindre volymer är det mest ekonomiskt att elda med de partier som p.g.a. skördeförhållande har sämst marknadsvärde. Havre som lätt sjunker i pris med låg rymdvikt och dålig färg är många gånger bäst att elda med. Vid förbränningen spelar detta ingen roll. (Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen)

11 När man odlar spannmål som är tänkt som bränsle skall man tänka på att välja en sort som ger hög avkastning, bra stråstyrka och tidig mognad vilket leder till lättare tröskning. Bränslespannmål skall gödslas och bekämpas mot ogräs som om det vore foderspannmål. Några fördelar med att elda havre: Högt värmevärde. Lågt marknadspris. Bra för växtföljden. Mjuk, lättantändlig kärna. Mindre risk för sintring. Askan kan användas som växtnäring. Kan odlas i hela landet. Lämplig på alla typer av jordar. (Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen)

12 4 Generella risker och problem När man skall börja elda med spannmål är det viktigt att känna till skillnaderna mellan de olika förbränningarna. Det är väldigt viktigt att ta reda på vad som kan orsaka driftstörningar, dålig bränsleekonomi samt hög miljöbelastning. 4.1 Sommardrift Under sommarhalvåret är värmebehovet litet och man gör endast uttag för tappvatten. Då kan det vara problem att uppnå optimal förbränning på pannan med så låg last. Detta bekymmer kan lösas genom att man under sommaren värmer tappvattnet med el eller en mindre oljepanna. Denna panna är även en säkerhet vid uppvärmningen resten av året. En annan möjlighet är att använda solceller för att värma varmvattnet sommartid. På fallgården har jag valt att installera en större panna och en mindre oljepanna som skall användas på sommaren. 4.2 Askmängden Den aska som bildas vid förbränningen brukar vara ca 2-3 % av den totala spannmålsvikten. Askan är mycket volymiös. Därför är det viktigt att köpa en panna med stort askutrymme. De flesta spannmålspannor har så kallad överförbränning dvs att rökgaserna lämnar eldstaden i den övre delen. (se bild 1) För att spara in på arbetsinsatsen kan det vara praktiskt att installera automatisk sotning och askurmatning. Bild 1: Överförbränning. Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen

13 4.3 Sintring Ett stort problem med att elda spannmål är askans benägenhet att sintra. Detta betyder att askan smälter ihop och blir svår att hantera. Ett sätt att minska problemet är att brännaren är horisontalmatad. Vid större anläggningar (mer än 50 kw) använder man sig av rörliga roster i botten av förbränningskammaren. Dessa rör sig kontinuerligt och matar ut askan från den heta förbränningszonen, ner i pannans kalla bottendel innan den hinner sintra. 4.4 Korrosion Ett annat känt bekymmer är rökgasernas förmåga att bilda korrosionsskador på framförallt skorstenen, men även på pannan. För att motverka korrosionen skall man tänka på att elda effektivt och med rätt temperatur. Det viktigaste är att man aldrig låter rökgaserna kondensera i pannan eller skorstenen. Kondensen är syrlig och genast börjar korrosionsprocessen. Detta är generellt för både stora och små pannor. Bild 2: Rörliga roster Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen

14 4.5 Damm och skadeinsekter Ett spannmålslager eller silo har stor förmåga att dra till sig skadedjur och insekter. Därför är det viktigt redan vid projekteringen av anläggningen att försöka placera lagret avskilt från bostadshuset. För att minska damm och skadedjur i pannrummet skall man hålla transportskruvar och behållare så täta som möjligt. 4.6 Arbetsinsatsen En vanlig oljepanna eller elpatron kräver inte mycket tillsyn på ett år om den är i bra skick. Spannmålseldningen tar mer tid, men ändå inte så mycket som t.ex. ved och halmeldning. Trots att man kan bygga stora bränslebehållare och installera automatisk sotning och uraskning skall man räkna med att det krävs en viss daglig tillsyn. (Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen)

15 5 Myndigheternas krav på spannmålseldning 5.1 Bygg och miljölov Generellt finns inga speciella myndighetskrav eller regler för att elda med spannmål. För att installera en fastbränsleanläggning på gården gäller följande: Många kommuner kräver en bygganmälan om anläggningen är på mer än 50 kw. Är pannan större än 500 kw har man anmälningsplikt till kommunen. Över 1000 kw skall även länsstyrelsen informeras. Det bör tilläggas att vissa kommuner kräver bygglov även för mindre pannor, därför är det alltid bäst att fråga kommunens miljöinspektör om vad som gäller i början av projekteringen! 5.2 Sotning Hur ofta som pannan och skorstenen skall sotas bestäms av vilken eldningsutrustning samt vilket bränsle som används. Normalt skall sotning och inspektion ske 3 gånger om året. Använder man spannmål eller halm som bränsle bör pannan sotas så ofta som var 4-5 vecka. De nuvarande reglerna angående sotningsintervallerna håller på att omförhandlas. Beroende på hur mycket pannan används kommer det att bli lättare att utnyttja annat fackfolk än sotaren till den lagstadgade sotningen. Det kommer att finnas möjligheter att efter utbildning själv kunna sota sin egen panna. (Källa: Värm gården med spannmål, LRF-Lantmännen)

16 6 Val av panna För att veta vilken panna jag skulle välja att räkna på tog jag kontakt med olika återförsäljare. Det visade sig snabbt att det inte fanns så många pannor som kunde förbränna både spannmål, flis och halm i denna storleksklass. Under mitt studiebesök hos Reie Nordqvist i Svedala blev jag rekommenderad att ta kontakt med den danska firman Spiraflex som marknadsför biobränslepannor av märket REKA. Reie hade då nyligen tänt sin nybyggda spannmålspanna på gården. Han var mycket nöjd med både installationen och den danska supporten vid uppstarten. Personalen på Spiraflex är kunnig och serviceinriktad sade Reie Nordqvist. Efter ett personligt samtal med försäljare Bjarne Viborg på Spiraflex förstod jag att en REKA panna skulle passa för de förutsättningar som fanns på Malmviks gård. Därför valde jag att beställa prospekt på deras biobränslepanna, typ HKRST 600 kw för bränsle upp till 30 % vattenhalt. 6.1 Maskinfabriken REKA A/S Den danska tillverkningsfabriken blev etablerad 1979 av folk med mer än 30 års erfarenhet inom förbränningsteknik. REKA A/S är specialister på tillverkning av biobränslepannor som kan eldas med de flesta fasta bränslen. Pannorna tillverkas i storleksklasser mellan 10 kw- 6,5 MW. Här produceras idag standardpannor samt kundanpassade lösningar, vilka generellt är till lite större anläggningar. Fabriken exporterar till bl.a Baltikum, Ryssland, Grönland, Skandinavien, Tyskland och Holland m.fl. Pannorna installeras vanligtvis av lokala smeder och VVS montörer. En REKA panna kännetecknas av lång livslängd, hög verkningsgrad, stor förbränningskammare, automatisk askutmatning och sotning. (Källa: www.reka.com)

17 6.2 Beskrivning av pannan. Den kompletta pannan består av valbar doseringsutrustning som i detta fallet är både en halmtransportör och rivare samt en ficka med hydraliskt utmatning för flis och spannmål. Efter dosering skruvas bränslet vidare genom en brandsäker sluss där det är monterat en sprinkleranläggning. Sedan skruvas det in i på de rörliga rosterna i brännkammaren, där totalförbränningen sker med hjälp av både primär och sekundärluft. Ask och slaggprodukterna transporteras av rosterna fram till den tvärliggande skruven som matar ut askan till askcontainern. (Källa: www.reka.com) Bild 3: REKA biobränslepanna typ HKRST (Källa: www.reka.com)

18 7 Ekonomi 7.1 Kulvert Kulvertdragningen är en stor kostnad i detta projekt. Till hjälp för denna projektering har jag haft Kjell Brunåker, Bygglant. Kjell har tagit fram kostnaderna för de olika sträckorna mellan husen, vilket är en komplicerad beräkning. Till varje fastighet dras fyra kulvertar, en för uppvärmning och kulvert för tappvatten plus två returledningar. Kostnaden för grävningen är ca 60 kr per meter. I anslutning till varje hus kommer två plattvärmeväxlare att monteras till en total kostnad av ca 30,000 kr. Tabell 2: Kulvert beräkningar Avstånd Meter Kr/m Kr Totalt Panna Kråkslottet (71) 80 300 24000 Kråkslottet Växthuset (37) 230 500 115000 Växthuset Trädgårdsbostaden (72) 90 300 27000 Trädgårdsbostaden- Förådslängan (38) 40 300 12000 Panna - Stora huset (81) 160 500 115000 Stora huset Paviljongen (82) 120 250 30000 Stora huset Gårdsverkstaden (33) 30 300 90000 Panna Inspektorbostad (70) 180 1000 180000 Inspektorbostad - Lilla Malmvik (69) 80 1000 80000 Lilla Malmvik Ekerö möbler (51) 210 1000 210000 Ekerö möbler Grindstugan (67) 120 300 36000 Lilla Malmvik Lugnet (68) 120 1000 120000 Total kostnad för kulvert 1 004 000 kr Källa: Kjell Brunåker, Bygglant

19 7.2 Energiförbrukning Malmviks gård Tabell 3: Fastighetsförteckning över energibehov & förbrukning Malmviks gård. Storlek Energibehov Energibehov Nuvarande Energiförbrukning värmesystem Kart Namn m2 yta per m2 kw olja / lit el / kwh nr: 67 Grindstugan 61 100 W 6,10 Vattenburet, 1 530 eldningsolja 51 Ekerö möbler 2 410 100 W 241,00 Värmeväxlare, 409 700 fläktsystem. 68 Lugnet 200 100 W 20,00 Vattenburet, 5 247 eldningsolja 69 Lilla Malmvik 372 100 W 37,20 Vattenburet, 6 651 eldningsolja 70 Inspektorsbostaden 200 100 W 20,00 Vattenburet, 5 006 eldningsolja 71 Kråkslottet 220 100 W 22,00 Vattenburet, 4 921 eldningsolja 33 Verkstaden 250 100 W 25,00 Vattenburet, 60 000 elpatron 81 Stora huset 820 100 W 82,00 Vattenburet, 15 252 eldningsolja 82 Paviljongen 115 100 W 11,50 Direktverkande 33 385 elradiatorer 38 Röda förrådslängan 35 100 W 3,50 Direktverkande 8 231 elradiatorer 72 Trädgårdsbostaden 205 100 W 20,50 Vattenburet, 5 065 eldningsolja 37 Växthusen 830 100 W 83,00 Vattenburet, eldningsolja 26 000 Summa ytor & energibehov: 5 718 571,80 Summa 69 672 511 316 förbrukning: Källa: Peter Larsson, Malmviks gård Med ett elpris på 75,5 öre per kwh inkl moms blir årskostnaden 511316 kwh x 0,755 kr = 386.944 kr per år i el kostnad. (Källa: www.sydkraft.se) Med ett oljepris på 7188 kr per m3 inkl moms blir årskostnaden 69.672 m3 olja x 7188 kr = 500.802 kr per år i oljekostnader. (Källa: www.shell.se) Den totala kostnaden för uppvärmningen av fastigheterna på Malmviks gård blir 389.944 kr + 500.802 kr = 886.846 kr inkl moms per år.

20 7.3 Kostnader vattenburet Enligt tabell 3 finns det 3 stycken fastigheter som saknar vattenburet ledningssystem. Dessa måste byggas om innan de kan anslutas till det nya systemet. Kostnaden för denna omläggning är beräknad till ca 380.000 kr. (Källa: Christian Hellberg, LA pipewelding, Kristianstad) 7.4 Framtida uppvärmningskostnader Eftersom de olika fastigheterna för närvarande värms upp både med olja och el har jag valt att räkna om kilowattimmarna till motsvarande mängd olja. Denna omräkning gör jag för att enkelt kunna beräkna mängden spannmål, halm och flis och som kommer att gå åt. Oljeförbrukningen: Varje år förbrukas ca. 70 m3 eldningsolja och 511 316 kwh el. En m3 olja motsvarar 10 000 kwh. Verkningsgraden för oljan är 85 %. (511316 kwh / 10 000 kwh) / 0,85 % = 60 m3 olja. Den totala oljeförbrukningen på Malmviks gård beräknas till 70 m3 + 60 m3 = 130 m3 olja per år. Beräknad spannmålsåtgång: 3 kilo spannmål motsvarar 1 liter olja. 130,000 liter olja x 3 kilo = 390 ton spannmål per år Lagringsvolym spannmål: Densitet havre: ca 0,450 ton per m3. 390 ton / 0,450 = 867 m3 per år. Beräknad flisåtgång: 3,3 kilo flis motsvarar 1 liter olja. 130,000 liter olja x 3.3 kilo flis = 429 ton flis per år. Lagringsvolym flis: 15 m3 flis motsvarar 1 m3 olja 15m3 flis x 130 m3 olja = 1950 m3 flis skall lagras per år.

21 Beräknad halmåtgång: 3 kilo halm motsvarar 1 liter olja. 130,000 liter olja x 3 kilo halm = 390 ton halm per år. Lagringsvolym halm: 20 m3 halm motsvarar 1 m3 olja. 20 m3 halm x 130 m3 olja = 2600 m3 halm skall lagras per år. (Källa: Samtliga värden är tagna från tabell 1, sida 8) 7.5 Kostnad alternativa bränsle. Spannmålen Priset på spannmålen är beräknat till 0.80 kr per kilo. 390.000 kilo spannmål per år x 0,80 kr = 312.000 kr per år. (Källa: www.agriprim.com/marknadsinfo, 2004-04-27 ) Flisen Priset på flisen är beräknat till 145 kr per m3 levererad flis. 1950 m3 flis x 145 kr per m3 = 282.770 kr per år. (Källa: Göran Petersson, Södra skogsenergi AB, 2004-04-27) Halmen Priset på halmen är beräknat till 0.46 kr per kilo 390.000 kilo halm per år x 0.46 kr = 179.400 kr per år. ( Källa: Carl Hogstadius mfl, Biobränsle som gårdsvärme?, SLU 2002) 7.6 Kostnad gastät spannmålssilo På gården finns idag möjligheter att lagra både flis och halm i befintliga byggnader. Det finns däremot ingen möjlighet att torka och lagra någon spannmål på gården för tillfället. För att hålla kostnaderna nere har jag valt att ta kontakt med Svenska Neuero i Kävlinge. Detta företag marknadsför begagnade ensilagetorn som används till gastät spannmålslagring. Priset på en begagnad glasemaljerad stålsilo med lagringskapacitet på 900 m3 är 495.100 kr. Då levereras den komplett med fyllnings och tömmningsutrustning. (Källa: Christer Ericsson, Svenska Neuero, Kävlinge)

22 8 Diskussion Ett av målen med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon biobränslepanna som det gick att förbränna både spannmål, flis och halm. På Malmviks gård fanns 20 st fastigheter som skulle anslutas till denna panna. Efter samtal med försäljare Kjell Brunåker på Bygglant i Falun blev jag informerad om att åtta av fastigheterna var belägna för långt ifrån den planerade pannan. Det var ej ekonomiskt försvarbart att dra så långa kulvertar som det krävdes. Kvar fanns tolv hus som hade ett energibehov på ca 600 kw. En biobränslepanna i denna storlek och med möjligheten att elda olika bränsle med var inte lätt att hitta på marknaden. Efter att ha varit i kontakt med företaget Spiraflex i Danmark valde jag att använda deras REKA panna av typ HKRST i mina kommande beräkningar. Av Bjarne Viborg på Spiraflex blev jag rekommenderad att räkna på två alternativ istället för ett. Han menade att det inte var så ekonomiskt lämpligt att både investera i halmrivare och utrustning till spannmål och flis hanteringen även om det är fullt möjligt. I kalkylerna har jag därför utgått ifrån en panna som eldas med halm och en panna som eldas med spannmål eller flis. Jag har valt att jämföra de olika bränslena med dagens uppvärmningskostnad. Alla kostnader är räknade inklusive moms. Detta kanske inte är helt realistiskt, eftersom momsen får dras av på bränslet till ekonomibyggnaderna. Prissättningen på spannmål och halm kan diskuteras. Min tanke har varit att om man har alternativ att välja mellan så eldar man med det billigaste och kan då sätta priset ganska lågt. Hur man värderar halmen skiljer mellan olika lantbrukare, vissa sätter ett merpris för strukturförbättringen i jorden En viktig aspekt som inte är inräknad i kalkylen är tidsbesparingen som görs genom denna investering. Den nya pannan har ett minimalt underhåll och kräver inte mycket tillsyn. Räknar man underhållstimmar på gamla oljepannor förstår man snabbt att här kan göras stora besparingar. Pannan har jag valt att placera i en befintlig maskinhall. Detta för att hålla kostnaderna så låga som möjligt. Lagring av halm och flis sker då i nära anslutning till denna byggnad. Som situationen ser ut idag så lånar man pengar till mycket låg ränta. I mina kalkyler har jag valt att räkna med 5 % ränta vilket jag tycker är realistiskt. Slutsatsen av arbetet är att vilket alternativ man än väljer så är det ekonomiskt försvarbart. Mest ekonomiskt skulle det vara att elda med halm. Med ett halmpris på 46 öre kilot skulle men redan första året göra en besparing med ca 330.000 kr jämfört med dagens uppvärmningskostnader. Skulle man välja att elda med spannmål för 80 öre per kilo och flis för 145 kr per m3 blir besparingen 113.000 kr respektive 142.000 kr per år. Efter dessa beräkningar är jag helt övertygad om att investera i en biobränslepanna är någonting för framtiden. Man påverkar även miljön positivt genom att sänka användningen av fossila bränslen.

23 9 Referenser 9.1 Litteraturförteckning Värm gården med spannmål av Lantmännen och LRF Carl Hogstadius, Cleas Pettersson, Biobränsle som gårdsvärme? SLU 2002 9.2 Internetadresser www.spiraflex.dk, 2004-03-31 www.sydkraft.se, 2004-04-22 www.shell.com, 2004-04-22 www.reka.com, 2004-04-05 www.lmp.slu.se, 2004-04-23 www.agriprim.com, 2004-04-22 9.3 Personliga Meddelande Peter Larsson, Malmviks gård, personligt meddelande 2004-02-26 Kjell Brunåker, Bygglant, personligt meddelande 2004-04-06 Björne Viborg, Spiraflex, personligt meddelande 20004-04-08 Christian Hellberg, LA pipewelding Kristianstad, personligt meddelande 2004-04-21 Peter Bager, Länstyrelsen Skåne, personligt meddelande 2004-04-23 Christer Ericsson, Svenska Neuero Kävlinge, Personligt meddelande 2004-04-15 Göran Petersson, Södra skogsenergi AB Västervik, Personligt meddelande 2004-04-26 9.4 Personliga besök Reie Nordqvist, lantbrukare Svedala, personligt besök 2004-03-08

24 10 Bilagor Bilaga 1: Kapitalkostnader Alternativ 1 Avskrivning Investering Totalt År Kr / år Ränta % Biobränslepanna -halmeldning 1 303 430 1 303 430 10 130 343 5 Elanslutning - panna 15 000 Grävning - kulvert 90 000 105 000 15 7 000 5 Fjärrvärmekulvert 1 004 000 Anslutning - plattvärmeväxlare 360 000 Omläggning vattenburet 380 000 1 744 000 25 69 760 5 Alternativ 2 Avskrivning Investering Totalt År Kr / år Ränta % Biobränslepanna -flis, spannmål 1 377 643 Gastät spannmål silo 495 100 1 872 743 10 187 274 5 Elanslutning - panna 15 000 Grävning - kulvert 90 000 105 000 15 7000 5 Fjärrvärmekulvert 1 004 000 Anslutning - plattvärmeväxlare 360 000 Omläggning vattenburet 380 000 1 744 000 25 69 760 5