Redovisning en introduk6on Bino Catasús och Roland Almqvist Fyra föreläsningar Föreläsning 1 Introduktion till redovisning och årsredovisningen Föreläsning 2 Löpande redovisningen Föreläsning 3 Nyckeltal Föreläsning 4 Analys av årsredovisningen En fråga på tentamen. Några typfrågor kommer att ges ut i samband med föreläsning 4. 1
Några grundläggande begrepp Företag Ansvar juridik (Enskild, HB, AB, Stiftelse, Org ) Syfte (vinst, frihet, politiska mål ) Ekonomi Hushållning av begränsade resurser Var sparsam och effektiv Redovisning Läran om att ta reda hur det ska gå, går och har gått. Kan man forska om redovisning? 2
1905 - Professor Reuterskiöld kommenterar förslaget att anslå 500:- till två bokföringskurser då bokföringskunskap icke heller kan anses likställt med gymnastik, ritt, sång eller ens ritning, och således ej såsom excercisämnen, då det i öfvrigt på intet sätt sammanhänger med universitetets allmänna uppgifter och det inte kan anses lämpligt eller görligt att vid universitet eller med dess medel och i dess lärosalar anordna alla möjliga för det praktiska livet nyttiga undervisningskurser i komiterades mening så afstyrker jag på det kraftigaste komiterades förslag. (Engvall 1980:7) Dagens agenda Forskning om redovisning? Redovisning i historien? Ekonomisk hållbarhet över tiden Introduktion till redovisning och årsredovisning resultat, balans och likviditet 3
Vi börjar från början 7500 före Kristus 4
5
AgenFeori inte av slaktarens, bryggarens eller bagarens välvilja vi förväntar oss vår middag, utan av deras omtanke om sif eget intresse. Adam Smith Principal Agent Agent Informa6on 6
AgenFeori inte av slaktarens, bryggarens eller bagarens välvilja vi förväntar oss vår middag, utan av deras omtanke om sif eget intresse. Adam Smith Ägare Ledning Årsredovisning Hur ska redovisningen uppräfas? Redovisningsteori Redovisningsreglering K1 Små bolag som inte är ak6ebolag K2 Mellanstora (anställda eller storlek) ak6ebolag som väljer bort K3 Regelbaserat Regelbaserat K3 Stora ak6ebolag ska använda K3 Principbaserad K4 Noterade ak6ebolag eller bolag av allmänt intresse använder IFRS Principbaserad 7
AgenFeori Revisorn är ägarens bästa vän Ägare Ledning Årsredovisning Revision Revision RESULTATMÄTNING Resultatmätning är redovisningens fundamentala problem Några problem: När ska resultat mätas? Hur ska resultat mätas? Var ska resultat mätas? Resultat för vem? Vem ska beräkna resultatet? Vem ska kontrollera att resultatet är rätt beskrivet? 8
Resultat enligt aktivitetsprincipen Resultat = intäkt minus kostnader R=I-K Problem: vad är I och vad är K? Redovisning en introduk6on Bino Catasús och Roland Almqvist 9
Tre begreppspar Inkomst Betalningsförpliktelse 6ll företag Utgi, Betalningsförpliktelse frånföretag Intäkt Inbetalning En periodiserad inkomst, dvs värdet av en ueörd presta6on Pengar betalade 6ll företaget Kostnad Utbetalning En periodiserad utgif, dvs värdet av förbrukade resurser Pengar betalade från företaget 10
Intäkter Resultaträkning, exempel utan skaf 11
Förmögenhetsprincipen Förmögenhetsprincipen Tar utgångspunkten i balansräkningen Balansräkningen består av: Tillgångar Juridisk rättighet och kontrollerbarhet av en produktionsresurs som innebär framtida intäkter Skulder Fordringar som är juridiskt bindande och måste återbetalas inom en viss tidsperiod Eget kapital Skillnaden mellan T och S 12
Balansräkningen Tillgångar Skulder T E S Balansräkningen Tillgångar AT Skulder BEK FEK LS OT KS 13
Likviditet Kassaflöde Från/Till verksamheten Från/Till investeringarna Från/Till finansieringsverksamheten 14
RESULTATMÄTNING FÖR VEM? Intressenter De grupper som kan tänkas ha intresse av företagets resultat Förädlingsvärde Aktieägarvärd Socialt värde Bildernas roll i extern redovisningen - exemplet Posten 15
Dubbelbokföring [ ]affärstransak6oner av samma typ bokförs på samma plats (på samma konto) samt af alla noteringar görs på två ställen, på två konton. 1. Allt som rör en maskin ef konto, allt som rör personalutbildning ef konto etc. 2. En notering av en affärshändelse görs på två konton. Dubbelbokföring i ef nötskal EF företag tar ut pengar från bankkontot och stoppar in pengarna kassan. 1. Var kom pengarna ifrån? 2. Vart tog pengarna vägen? 16
Den dubbla bokföringens princip T- konton: Debet/debiteras Kredit/krediteras OBS! Aldrig minus (-) i bokföringen! 17
Bokföring av affärshändelser Affärshändelser [ ] förändringar i storleken och sammansäfningen av ef företags förmögenget [ ] Fyra typer av affärshändelser. 1. Inkomster från försäljning. 2. Utgifer för anskaffning. 3. Inbetalningar. 4. Utbetalningar. Olika konton För den löpande bokföring finns fem olika konton: Tillgångar Anläggnings6llgångar och OmsäFnings6llgångar Kontoklass 1 Eget kapital Bundet eget kapital (Ak6ekapital och Bundna reserver) Kontoklass 2 Skulder Korta och långa skulder Kontoklass 2 Intäkter Försäljning och ränteintäkter Kontoklass 3 Kostnader Olika typer av kostnader Kontoklasserna 4-7 18
Transaktion Debet Keedit Tillgångar (balansräkningen) Eget kapital och skulder (balansräkningen) Intäkter (resultaträkningen) Kostnader (resultaträkningen) Ökar Minskar Minskar Ökar Minskar Ökar Ökar Minskar EF längre exempel 1. Företaget Hjulman startar 1/1 med af H. Jul gör en kontan6nsats med 120 tkr. 2. Hjulman tar ef 2/1 banklån på 480 tkr. 3. Hjulman investerar i en elektrisk pump 1/1. Den kostar 420.000 kronor och beräknas hålla i fem år. Betalning sker kontant 4. Hjulman hyr en lokal för 120 tkr per år. InflyFning 1/1 och betalning för hela året sker 1/1. 5. Hjulman köper in arbetskläder för 1000:-. Affären sker kontant den 14/1. 6. Hjulman byter däck på 20 bilar under januari och företag har bokningar på 40 bilar under februari. Priset för däckbyte är 500:- /bil. Kunderna betalar kontant. HUR SER RESULTAT och BALANSRÄKNING UT FÖR FÖRETAGET DEN 31/1? 19
JANUARI (1) Kontan6nsats 120 Bör öka eget kapital (ägarnas insäfning) KREDIT 120 Bär bokföras mot kassa (som ju ökar) DEBET 120 (2) Bankläån 480 Bör bokföras mot lån (som ökar) KREDIT 480 Bör bokföras mot kassa som ökar DEBET 480 (3) Inköp av maskin 420 (håller I fem år) Bör bokföras mot ökning av anläggnings6llgångar (maskinen blir ju företagets) DEBET 420 Bör bokföras med en minskning av kassan. KREDIT 420 Bör bokföras mot avskrivning av anläggnings6llgångarna KREDIT 420 /5/12 = 7 (En månads värde mindre I 6llgångarna) Bör bokföras mot avskrivningar I resultaträkningen DEBET 7 (En månads kostnader för värdeminsningen) (4) Hyra 120 /år betalas årsvis 1/2 Bör bokföras mot hyreskostnad 120 /12 = 10 KREDIT 10 Bör bokföras som skuld på 10. DEBIT 110 (5) Arbetskläder kontant 1 Bör bokföras som förbrukningskostnader DEBET 1 Bör bokföras mot kassa (som minskar) KREDIT 1 (6) Under januari en kontaneörsäljning 20*500 = 10 Bör bokföras på intäkter KREDIT 10 Bör bokföras mot kassa DEBET 10 Kassa 1) 120 2) 480 6) 10 3) 420 4) 120 5) 1 Förutbetalda kostnader 4) 110 Anläggnings- 6llgångar 3) 420 3) 7 Eget kapital 1) 120 Långa skulder 2) 480 Försäjning Hyra Förburknings- material Avskrivningar 6) 10 4) 10 4) 1 3) 7 Resultaträkning Intäkter 10 Kostnader 18 Resultat - 8 Kassa 69 Förutbetalda kostnader 110 Anläggnings6llgångar 413 Balansräkning Eget kapital 120 Resultat - 8 Skulder 480 TILLGÅNGAR 592 SKULDER E/K 592 20