Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett



Relevanta dokument
Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Hammarskogsån-Danshytteån

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Mölndalsån genom Landvetter och vid Mölnlycke fabriker

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

INVENTERING AV FÅGLAR

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Biotopinventering av Albäcken 2003

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Murån Koord: X: / Y:

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Åtgärdsområde 004 Västerån

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Kunskapsunderlag för delområde

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Blå målklasser i skogsbruksplan

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Samtliga inventerade vattendrag

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Allmänt om Tidanöringen

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Kommunalt ställningstagande

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Transkript:

Emån Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag och avvattnar sydöstra sidan av sydsvenska höglandet. Ån rinner ut i Kalmarsund knappt två mil söder om Oskarshamn. Den har en rik fiskfauna med storvuen la och havsöring samt norra Europas viktigaste bestånd av mal (Silurus Glanis). De många kvillarna och de vidsträckta översvämningarna av flodplanet i nedre loppet vissa år ger ån dess särprägel. Längs ån väer förhållandevis stora lövskogar, rika på ek. Flera små kraftverk finns i ån längs hela loppet. Den del av Emåns huvudfåra som rinner genom Hultsfreds kommun börjar i Kvills kraftverksdamm i Kvillsfors och sträcker sig ner till Ryngen söder om Ryningsnäs. Höjdskillnaden är drygt 25 meter och sträckan är ca 53 km. På denna sträcka finns två kraftverksdammar, vid Kvillsfors och vid Järnforsen. På sträckan nedan Järnforsens kraftverk till Karlsborg flyter ån i en lugn ström vilket också kan ses i det mer eller mindre meandrande loppet i de lösa avlagringarna. Därefter följer omvälande korta forssträckor och lugn ström ner till åns utlopp i den forna sjön Ryngen. Översvämningsområden i Hultsfreds kommun är främst Mörlundaslätten men också Ryngen där invallningsföretag gjordes 1988. Berggrunden runt denna del av Emån utgörs av Smålandsgraniter med inslag av basiska bergarter, te vid Västra Årena och Ryningsnäs. På ett par ställen tvärar diabasgångar över Emån. Dominerande jordart i själva dalgången är isälvsmaterial och en del svämsediment, och i omgivningarna dominerar morän med inslag av kalt berg och torv. Faunan är mycket artrik med bl.a. ca 30 fiskarter, flodpärlmussla, utter, kungsfiskare och strömstare. Uppskattningsvis finns ca 10 % av landets totala kungsfiskarpopulation inom Hultsfreds kommun och de allra flesta av dessa häckar längs Emåns huvudfåra. I vattensystemet finns flera mycket viktiga fågelsjöar och inom Hultsfreds kommun kan nämnas Hulingen och Ryngen. Typiska fågelarter i strandskogarna längs Emån är te mindre flugsnappare, rosenfink, stenknäck och mindre hackspett. Även flora och insektsfauna är artrika med flera sällsynta arter. Bottenfaunan i Emån som helhet är i jämförelse med andra större vattensystem i södra Sverige osedvanligt mångformig. Provtagningen inom Hultsfreds kommun visar på en tämligen hög mångformighet.

Emån är ett riksintresse för naturvården för dess fauna, lösa avlagringar, odlingsbygd, strandzon och själva vattendraget. Ett naturreservat finns: Lunden vid Östra Årena. Dessutom finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården i emådalen inom Hultsfreds kommun. I länsstyrelsens inventering av ängs- och hagmarker 1989 har en slåttermad vid Ryngen bedömts ha högsta naturvärde, klass I. Flera klass II-IV-objekt finns invid Emån. Emån är starkt påverkad av olika företag. I loppet genom Hultsfreds kommun finns två kraftverksdammar där hinder för vandringsfisk föreligger, Järnforsens och Kvills kraftverksdammar (Emån utgör läns- och kommungräns vid Kvill). Uppströms i huvudfåran finns ytterligare två kraftverk. Ett stort antal sjöar har också dämts upp och reglerats för att få ett jämnare flöde mellan hög- och lågvatten och därmed undvika dåligt utnyttjande av kraftverken vid låg vattenföring. I Hultsfreds kommun gäller detta sjöarna Hulingen, Hjortesjön och Maren. Omfattande skogs- och jordbruksdikningar i anslutning till Emån har haft motsatt effekt, dvs. oreglerade sjöars och markens avrinning sker snabbare. Mellan 1912 och 1963 användes Emån som flottled och för detta utfördes omfattande årensningar. De för Emån typiska, med jämna mellanrum återkommande översvämningarna som vissa år betydligt försvårar jordbruksarbetet har på vissa åsträckor åtgärdats genom invallningar samt sänkning av forsar. Invallningen kan dock medföra att mera konstgödning måste användas och mer konstbevattning utföras. Invallningen medför snabbare avrinning och kan då medföra att nedströms marker översvämmas. Dessutom medför snabbare avrinning en större närsaltstransport till Östersjön. Föroreningar från industri, avlopp, jord- och skogsbruk har förekommit i mycket hög grad men när utsläppsrening började praktiseras på 1960- och 1970-talen minskade utsläppen av föroreningar. Mycket av föroreningarna har transporterats ut i Östersjön men en hel del finns kvar i Emån, bundet i te sediment och biota. Så har fisken nedströms Järnsjön varit svartlistad pga höga halter av kvicksilver. I Emåns hela lopp i Hultsfreds kommun och ner till mynningen har fisken varit svartlistad pga höga halter av PCB. Numera är Järnsjön sanerad och det mesta av de PCB-haltiga sedimenten har deponerats på land. Detta medför att PCBhalterna kontinuerligt kommer att sjunka i Emån och att transporten av PCB till Östersjön minskas betydligt. Mänskliga aktiviteter som kanoting och fiske kan också ha en negativ inverkan på Emån och dess biologiska liv te genom störning av fåglar i häckningstid. Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

eempel är kungsfiskaren som har upp emot 10 % av sin svenska population i Emån (med biflödena Silverån och Gårdvedaån). Raritetsvärdet är högt med flera ovanliga eller sällsynta arter. Den biologiska mångformigheten är stor med många fisk- och fågelarter, en bottenfauna med högt artantal och en varierande omgivning. Emån har stor betydelse för forskning och undervisning. Koordinater (enligt SMHI): 633396-154229 Huvudavrinningsområde: 74, Emån Topografisk karta: 5G NV, 6G SV, 6F SO Ekonomisk karta: 5 G 9b (5691), 6 F 2g (6526), 6 F 2h (6527), 6 F 2i (6528), 6 F 2j (6529), 6 F 3g (6536), 6 F 3h (6537), 6 F 3i (6538), 6 G 0a (6600), 6 G 0b (6601), 6 G 1a (6610), 6 G 2a (6620) Totalt avrinningsområde: 4460 km 2 Delsträcka: från: Kungsbron väster om Kvillsfors till: Hultsfreds kommungräns i söder Längd: hela vattendraget: ca 220 km delsträcka: ca 53 km Vattendragets bredd: Mer än 5-6 m: ca 53km mindre än 5-6 m: 0km Höjd över havet: ma: 102,4 m min: 84,3 m Sammanlagd fallhöjd: ca 18 m Medelvattenföring: ca 30 m 3 /s (vid utloppet) Påverkan Reglering: Vid Järnforsen. Regleringsamplituden är ca 30 cm. Dammar: Kvills kraftverksdamm, Järnforsens kraftverksdamm. Rensning: Vissa forssträckor har rensats, dels för flottningsverksamhet, dels för att sänka ån. Dikning: Omfattande dikningar har utförts, med start i början av 1800- talet. Utsläpp: Kommunala avloppsreningsverk i Jönköpings län, Järnforsen, Ämmenäs och Mörlunda. Åkrar vid stranden: Vanligt förekommande, te på Mörlundaslätten. Kalkning: Flera delavrinningsområden kalkas, te Virserums-Gårdvedaån och Stensjöbäcken. Främmande arter: Signalkräfta (inplanterad 1991 och 1994) Utdöda arter: Laen kunde förr vandra ända upp till Vetlandaområdet men numera sätter kraftverksdammarna i nedre loppet stopp för detta. Mal har också funnits i kommunen. Vägar, järnvägar: Riksväg 34 och länsväg 127 följer Emåns lopp genom hela Hultsfreds kommun. Ett flertal vägar korsar Emåns huvudfåra.

Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal Ca+Mg kond tot -N tot - P (mmol / l) (mg pt/ l) mmol / l (ms/m) (mg/l) (mg/l) 721019 * 7,3 -- 30 -- -- -- -- 771011 ** 6,6 -- 50 -- 14,7 -- -- 801125 *** 7,2 0,36 85 -- 12,1 0,810 0,018 850212 *** 6,8 0,50 70 -- 15,1 1,400 0,020 9008-- # 7,3 0,39 30 11,0 13,3 0,565 0,014 941017 # 6,8 0,38 55 -- 14,0 0,616 0,012 *=Järnforsen, **= Mörlunda, ***= Emmenäs, # = Fredriksborg Kvävehalterna är högst i början av året och är då i allmänhet höga (0,75-1,50 mg/l). Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Vattendragsberoende däggdjur och fåglar: Kungsfiskare häckar - betydelse för arten i landet, strömstare övervintrar (något häckande par finns också) - betydelse för arten i regionen. Fiskar: I Emån finns ca 30 olika arter, bl.a. mal, asp, havsöring och la. I Emåns huvudfåra inom Hultsfreds kommun finns minst 16 arter. Stationär öring vid Ryningsnäs forsar (den är särskilt snabbväande) - betydelse för arten i vattendraget. Bottenfauna: Bottenfaunan i Emån som helhet är mycket artrik med många ovanliga eller sällsynta arter. Vid en jämförelse med övriga större vattendrag i södra Sverige visar det sig att Emån tillhör de artrikaste och mest mångformiga. Insekter: Insektsfaunan är inte systematiskt undersökt annat än i själva vattendraget, men t.e. i strandskogarna vid ån bör det finnas flera sällsynta eller ovanliga arter. Kärlväter: - Övrigt: Flera viktiga häck- och rastlokaler för fåglar finns längs Emån: 1) Området vid Järnsjön, 2) Mörlunda-slätten, 3) Ryningenområdet, 4) Strandskogar och våtmarker utmed ån, 5) Av ån uteroderade sandbrinkar. Korvsjöarna som bildats vid meanderslingorna är viktiga för groddjur och insekter. Bedömning: Mycket hög biologisk funktion. Detta ger 2+ poäng. (0, 1+, 2+)

Raritet Biotisk: Te fiskarten färna - sällsynt i landet. Abiotisk: Meanderloppen, särskilt väl utbildade mellan Västra Årena och Målilla - sällsynt i södra delen av landet, isälvsavlagringarna i allmänhet - sällsynta i regionen. Bedömning: Höga raritetsvärden vilket ger 1+ poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskbestånd: Minst 16 arter (inom Hultsfreds kommun): gädda, abborre, mört, braen, björkna, benlöja, sutare, ruda, färna, id, sarv, bäcknejonöga, öring, elritsa, lake och ål. Vattendragsberoende däggdjur: Utter har funnits, senast för ca 25 år sedan. Vattendragsberoende fåglar: Kungsfiskare, strömstare. Markerna vid Ryningen och Järnsjön är viktiga häcknings- och rastplatser för många fågelarter. Vid Ryningen har ca 200 olika fågelarter noterats varav ca 100 arter häckande, te småfläckig sumphöna, kornknarr, storspov och enkelbeckasin. Bottenfauna: Inom Hultsfreds kommun finns 3 lokaler ingående i Emåns recipientkontrollprogram. Provtagningen visar här ett högt artantal. Kärlväter: Bla långnate och vattenmärke. Vid korvsjöar och lergölar bla blomvass och gyttrad igelknopp. Övrigt: Strandskogarna vid Emåns stränder hyser ett rikt fågelliv med speciella arter som mindre hackspett, liten flugsnappare, stenknäck, nötkråka och några arter rovfåglar. Här finns också ett stort antal insekter. Inventering bör göras för att öka kunskaperna på detta område. Abiotiska delkriterier Strandnära områden (inom 100 m från strand) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Åker Betesmark Lövskog Barrskog Våtmark Förekomst av översvämningsmark: Ja, te Mörlundaslätten.

Åfårans förlopp Lugnflytande ca 50 km Strömmar: ca 1km Fall km: Höljor km: Okänt Hela sträckan utom nedanstående Västra Årena, Ämmenäs, Häggenäs, Grapes bro, Ryningsnäs. Sträckan från länsgränsen till slätten vid Järnsjön är också mer eller mindre strömmande. Detta gäller även sträckan från Järnforsens kraftverk till Västra Årena. Järnforsens kraftverk, Kvills kraftverk. Okänt Rakt lopp: 0 km Ringlande lopp: ca 53 km Meandrande lopp: ca 20 km läge Hela loppet genom Hultsfreds kommun är ringlande. På flera ställen finns öar som ån grenar sig runt. Mest framträdande mellan Västra Årena och Målilla. Åbottens geologi Isälvsavlagringar Svallsediment Vinteröppna avsnitt Från länsgränsen till Stensryd finns isälvsavlagringar hela vägen med kortare avbrott, från Västra Årena endast på Emåns södra sida. Nedströms Stensryd ända ner till Ryningenområdet finns stora mängder sediment som dels svallats ur från omgivningen, dels förts med ån Okänt, men troligen någon eller några av forssträckorna. Bedömning: Stor biologisk mångformighet vilket ger 1+ poäng. (0, 1+)

Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Emån har stor betydelse för forskning och undervisning. Framstående eempel på åtyp: Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag, och avvattnar den nederbördsfattiga sydöstra sidan av sydsvenska höglandet. De många kvillarna, där åns fåra förgrenar sig, och de vidsträckta översvämningarna av flodplanet i nedre loppet vissa år, ger ån dess särprägel. Bedömning: Stor betydelse vilket ger 1+ poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 2+ Raritet 1+ Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 1+ Summa: 4+ Bedömning Naturvärdesklass I, Särskilt högt naturvärde. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde =5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde =3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt =1+, 0