Kursinformation Välkomna till Fortsättningskurs Militärhistoria vårterminen 2011! Lärare: Henrik Edgren Metod och uppsatskurs Övergripande innehåll Kursen handlar om att självständigt lösa en forskningsuppgift genom författandet av en vetenskaplig uppsats. Detta arbete understöds av ett metodoch teorimoment, vars innehåll omfattar informationssökning utifrån valda frågeställningar, källkritisk behandling, vetenskaplig framställning och seminariepresentation. Även teoretiska perspektiv, historiska förklaringar och analyser lyfts fram. Kunskaps och förståelsemål ha befästa kunskaper i historisk metod och teoribildning ha kunskap om militärhistorieämnets plats inom historievetenskapen Förmåga och färdigheter kunna formulera vetenskapliga problem på en grundläggande nivå ha utvecklat förmågan att analytiskt och kritiskt ordna fakta till förklarande beskrivningar och sammanhang ha tillägnat sig färdigheter i att diskutera vetenskapliga problem i tal och skrift kunna tillämpa historisk metod genom att färdigställa en självständig vetenskaplig uppsats av begränsad omfattning Värderingsförmåga och förhållningssätt ha vidareutvecklat sin vetenskaplig kritiska attityd ha grundlagt en förmåga att värdera metodanvändning i relation till vetenskapliga frågeställningar Undervisningsform
Föreläsningar, seminarier, gruppövningar och studiebesök. All undervisning är obligatorisk och vid frånvaro väntar restuppgifter. Examination sker genom pmförfattande av olika slag, seminariediskussioner och författande av en uppsats. Betyg Underkänd, godkänd och väl godkänd Kurslitteratur Asker, Björn: Hur riket styrdes. Förvaltning, politik och arkiv 1520 1920. 2. uppl. Riksarkivet, Stockholm 2007: ca 230 s Försäljs av Svensk arkivinformation SVAR (www.svar.ra.se) Ericson Wolke, Lars: Svensk militärmakt. Strategi och operationer i svensk militärhistoria under 1 500 år. 2. uppl. Svenskt militärhistoriskt bibliotek, Stockholm 2009: ca 250 s Försäljs av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek vid registreringen (248 kr; kontant betalning) Lindkvist, Thomas, Metodövningar i historia 2. Historisk teori, metod och källkritik. Lund 1996. Urval. Morillo, Stephen, & Pavkovic, Michael F: What is Military History? Polity Press; Cambridge 2006: ca 120 s. Finns på Adlibris. Thisner, Fredrik: Militärstatens arvegods. Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720 1800. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 2007: ca 323 s Försäljs av Militärhistoriska avdelningen vid registreringen (200 kr; kontant betalning) Referenslitteratur Jarrick, Arne och Josephson, Olle: Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2. uppl. Studentlitteratur, Lund 1996: ca 125 s
Schema och läsanvisningar Måndag 17/1 kl 10:00 13:00 Lokal: Gripen Registrering, kursinformation och introduktionsföreläsning. Vad är vetenskap? Vad är historiesyn? Vad är en b uppsats? Måndag 24/1 kl 10:00 13:00 Lokal: Ljungfrukammaren Seminarium * Föreläsning om att formulera syfte, ställa vetenskapliga frågor samt om att arbeta mot ett forskningsläge. * Diskussion av Morillos bok. Skriftlig inlämningsuppgift. Diskutera, på maximalt 2 a4 sidor (typsnitt 12), följande frågor: 1. Hur definierar Morillo militärhistoria? Vad tycker du är centralt i en definition av militärhistoria? 2. Diskutera hur militärhistorieämnet har förändrats från antiken fram till idag. Vilka är de centrala utvecklingsdragen? 3. Förklara vad militärhistoria som ett interdisciplinärt ämne kan innebära? Vilka är för och vilka är nackdelarna med att arbeta interdisciplinärt? 4. Varför är begreppet Military revolutions är så omdiskuterat? Ge dina egna synpunkter på huruvida man kan säga att det har förekommit militära revolutioner i historien. 5. Redogör för hur Morillo diskuterar kring militärhistorieämnets förhållande till politiken. Ge egna exempel, gärna utifrån en svensk kontext, om huruvida militärhistoria och politik hör samman. Torsdag 27/1 kl 10:00 13:00 Lokal: 206 A Seminarium Föreläsning om att arbeta med vetenskapliga metoder. Genomgång av metodövning: Bilden av Engelbrekt Engelbrektsson och hans uppror (Lindkvist).
Måndag 31/1 kl 10:00 13:00 Lokal: 206 A Seminarium Diskussion om Lars Ericson Wolkes bok. Skriftlig inlämningsuppgift. Diskutera, på maximalt 2 a4 sidor (typsnitt 12), följande frågor: 1. Vari ligger den huvudsakliga svårigheten i det militärhistoriska studiet, enligt Ericson Wolke? Hur kan man, inom ämnet militärhistoria, genomskåda myter och traditioner? Ge några konkreta exempel. 2. Vad kännetecknade militärmakten under vikingatiden? Uppvisar det vikingatida stridssättet kontinuitet eller förändring i jämförelse med den tidigare perioden (folkvandrings och vendeltid)? Hur stora var de vikingatida förbanden och vilka problem vidlåder sådana uppskattningar? 3. Ericson Wolke menar att grunden till den svenska krigsmakten lades under 1520 talet. På vilket sätt? Vilka är de viktigaste utvecklingsdragen för den svenska krigsmakten under 1600 och 1700 talen? Redogör för några konflikter som fick särskilt stor betydelse för krigsmaktens framväxt. 4. Diskutera värnpliktens framväxt under 1800 talet. Varför tog det så lång tid att införa en allmän värnplikt i Sverige? Diskutera hur värnplikten också blev en viktig politisk fråga i slutet på 1800 och början på 1900 talet. 5. Redogör för svenska försvarets internationella insatser från tidigt 1800 tal fram till början på 1990 talet. Varför har Sverige engagerat sig internationellt? 6. På vilket sätt har kalla krigets slut påverkat det svenska försvaret? Dryfta såväl organisationen av försvaret som deltagandet i internationella åtaganden av olika slag. Genomgång av metodövning: Det sedliga förfallet i första kammaren (Lindkvist). Onsdag 2/2 Individuell uppsatshandledning med Henrik Edgren. Se särskilt schema. Fundera på ett uppsatsämne innan. Efter mötet har vi förhoppningsvis bestämt ett uppsatsämne och utsett en handledare. Torsdag 3/2 kl 10:00 13:00
Lokal: 206 B Seminarium Föreläsning om formalia och vetenskapligt skrivande. Läs gärna referenslitteraturen (Jarrick och Josephson) innan. Genomgång av metodövning: Tidningen som tidsspegel (Lindkvist). Måndag 7/2 kl 10:00 13:00 Lokal: 206 A Seminarium Diskussion om Björn Askers bok. Skriftlig inlämningsuppgift. Diskutera, på maximalt 2 a4 sidor (typsnitt 12), följande frågor: 1. Diskutera hur Asker definierar begreppen politik, stat, rike, riksråd och förvaltning. Varför är dessa begrepp viktiga att definiera? Saknar du något i Askers definitioner? 2. Redogör för huvuddragen i den svenska statens framväxt från medeltiden fram till början på 1800 talet. Förklara särskilt innebörden i begreppet konglomeratstat. Ge exempel på några b uppsatsämnen (med en uppsatsfråga och källmaterial) i militärhistoria som har koppling till den svenska statens framväxt under denna period. 3. Förklara huvuddragen i den svenska krigsmaktens organisation under 1600 och 1700 talen. Ge exempel på några lämpliga b uppsatsämnen (med en uppsatsfråga och källmaterial) utifrån ett sådant perspektiv. 4. Diskutera kommunernas och landstingens etablering i Sverige. Ge exempel på b uppsatsfrågor och källmaterial som kan användas i studier om svensk kommunal och landstingshistoria. 5. Dryfta vad Asker menar med förändringen av rågången mellan politik och förvaltning. Ge historiska exempel. Vad är rangordningarna? Ge exempel på uppsatsfrågor och källmaterial där just rangordningar kan användas. Metodövning: Midsommarkrisen 1941 (Lindkvist). Torsdag 10/2 kl 10:00 12:00 Lokal: Cronan (50:2) Torrsim seminariediskussion om två b uppsatser där inledning, frågeställningar, metod, empirisk presentation, slutsatser och formalia diskuteras närmare. Uppsatser delas ut vid ett tidigare seminarietillfälle.
Måndag 14/2 kl 10:00 12:00 Lokal: 203 A Torrsim seminariediskussion om två b uppsatser där inledning, frågeställningar, metod, empirisk presentation, slutsatser och formalia diskuteras närmare. Uppsatserna delas ut vid ett tidigare seminarietillfälle. Torsdag 17/2 kl 10:00 12:00 Lokal: 203 A Diskussion om Fredrik Thisners avhandling Militärstatens arvegods. Skriftlig inlämningsuppgift. Diskutera, på maximalt 2 a4 sidor (typsnitt 12), följande frågor: 1. Frågeställning och problemformulering Hur motiverar författaren sin forskningsfråga? Vilket större sammanhang sätter författaren in sin fråga i? Hur motiveras valet av studieobjekt, tidsperiod och delundersökningar? 2. Begreppsdefinitioner och Disposition Ange några centrala begrepp som definierats. Hur har begreppen definierats med andra ord vilken funktion fyller definitionerna? Hur är avhandlingen disponerad? Vilken roll fyller de olika kapitlen/undersökningarna för huvudfrågans besvarande? 3. Metod Vilken/vilka är författarens huvudsakliga metod/er? Hur argumenterar han för sitt val av metod? Skulle man kunna tänka sig alternativa angreppssätt för att besvara samma fråga? 4. Forskningsläge Vilket/vilka forskningslägen (diskussioner, resonemang och kritik som utgår från tidigare forskning) förhåller sig författaren till? 5. Källor och källkritik Vilka källkategorier använder sig författaren av? Hur användes de olika källtyperna? Finns det några partier i avhandlingen som krävt särdeles utförliga resonemang om källornas halt och bärighet? 6. Resultat Vilka är avhandlingens huvudsakliga resultat, enligt författaren? Hur återkopplar författaren sina resultat till tidigare forskning? På vilket sätt tror Du att avhandlingen bidragit till ny kunskap? Tisdag 22/2
Sista dag för inlämning av uppsats pm. Följande ska diskuteras i detta pm: Preliminärt syfte och frågor, bakgrundsbeskrivning av ämnet, källmaterial och metod. Detta pm får maximalt vara tre sidor långt (typsnitt 12). Detta pm mailas till henrik.edgren@fhs.se. Torsdag 24/2 kl 10:00 13:00 Lokal: 203 A PM ventilering med ett särskilt oppositionsschema. Vecka 19 21 Skrivande av uppsatser Måndag 30/5 kl 9.00 17:00 Lokal: N 203 A Tisdag 31/5 kl 8.00 11.00 Uppsatsventilering Lokal: N 203 A
Kursplan fortsättningskurs 1. Kursens benämning Militärhistoria Fortsättningskurs (B-nivå) 2. Engelsk benämning 3. Kurskod saknas 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av ämnesrådet i militärhistoria vid Försvarshögskolan 2009-11-24 5. Ämne Militärhistoria 6. Nivå Grundnivå, ej för nybörjare 7. Högskolepoäng 30 hp 8. Behörighetskrav Grundkurs i Militärhistoria alternativt i Historia eller Ekonomisk historia. 9. Fördjupningsnivå Kursen ingår i Kandidatprogrammet i historia med militärhistorisk inriktning vid Försvarshögskolan. 10. Kursens innehåll och upplägg Den ena delen av kursen syftar till att ge en introduktion till det vetenskapliga hantverket genom ett självständigt lösande av en forskningsuppgift och författande av en uppsats. Detta moment understöds av ett metod- och teorimoment. Här ingår systematisk informationssökning utifrån valda frågeställningar, källkritisk behandling, vetenskaplig framställning och seminariepresentation. Kursen lyfter även fram teoretiska betraktelsesätt, historiska förklaringar och analyser. Kursens andra del består av två fördjupningsmoment, där det ena är valbart, medan det andra är den obligatoriska kursen Kvinnor, karlar och krig som introducerar ett genusteoretiskt perspektiv på militärhistoria. Kursen består av följande moment: 1. Valbar fördjupningskurs 7,5 hp 2. Metod och teori 7,5 hp 3. Militärhistorisk uppsats 7,5 hp 4. Obligatorisk fördjupningskurs Kvinnor, karlar och krig 7,5 hp
11. Kursens lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten vad gäller Kunskap och förståelse ha kunskap om specifika militärhistoriska sammanhang med beaktande av politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringar ha kunskaper om hur könsroller kommit till uttryck i militärhistorien och hur militärhistoriska problem kan analyseras utifrån ett genusperspektiv ha befästa kunskaper i historisk metod och teoribildning ha kunskap om militärhistorieämnets plats inom historievetenskapen Förmåga och färdigheter kunna formulera vetenskapliga problem på en grundläggande nivå ha utvecklat förmågan att analytiskt och kritiskt ordna fakta till förklarande beskrivningar av sammanhang ha tillägnat sig färdigheter i att diskutera vetenskapliga problem i tal och skrift kunna tillämpa historisk metod genom att färdigställa en självständig vetenskaplig uppsats av begränsad omfattning Värderingsförmåga och förhållningssätt ha vidareutvecklat sin vetenskaplig-kritiska attityd ha grundlagt en förmåga att värdera metodanvändning i relation till vetenskapliga frågeställningar 12. Examination Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och studiebesök, eller i den form som kursansvarig lärare föreskriver. All undervisning är obligatorisk om inte annat meddelas i kursbeskrivningen vid kursstarten. Undervisningens form och omfattning kan anpassas till antalet studenter på kursen. Moment 2 och 3 examineras genom PM-författande, seminariediskussioner samt seminariebehandling av egen uppsats och medverkande i rollen som opponent på annan författares uppsats. För kursmomenten 1 och 4 hänvisas till separata kursplaner. 13. Betyg Betygssättning sker enligt en tregradig målrelaterad betygsskala: Väl godkänd (VG) Godkänd (G) Icke godkänd (IG) För betyget VG på kursen krävs VG på moment motsvarande minst 16 hp, varav uppsatsmomentet skall vara ett. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. 14. Kurslitteratur och övriga läromedel Kurslitteraturen omfattar handböcker och vetenskaplig litteratur och omfattar totalt cirka 1 000 sidor. Kurslitteraturen redovisas i bilaga (tematiska fördjupningar enligt särskilda kursplaner).
15. Övrigt Vid underkännande av prov gäller att studerande som fått betyget IG har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget G på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget IG på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till ämnesrådet i militärhistoria vid Försvarshögskolan. När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminers period examineras enligt denna kursplan. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.
Kursanvisningar rörande seminarieverksamheten Allmänt Momenten 2 och 3 på Fortsättningskursen omfattar en serie av seminarier, dels omfattande metod och teori, dels inom ramen för författandet av den vetenskapliga uppsatsen. Om inget annat sägs råder vid samtliga seminarietillfällen obligatorisk närvaro. Seminarier Seminarierna är examinerande och således obligatoriska moment. Ett seminarium är en tvåvägskommunikation med aktivt deltagande från studenterna där syftet är att öva upp förmågan att kritiskt värdera en text och att kunna diskutera varandras frågeställningar och slutsatser. Till varje metod och teoriseminarium finns ett antal seminariefrågor och/eller särskild seminarietext, vilka diskussionerna är tänkta att kretsa kring. Inför uppsatsseminarierna ställs uppgifter efter hand. Genom att förbereda seminariefrågorna innan seminarietillfället, säkerställs seminariediskussionens kvalitet. Detta ansvar åvilar studenterna. Kursledaren kan om han/hon så finner nödvändigt kräva en skriftlig behandling av seminariefrågorna av varje seminariedeltagare vid något eller några seminarietillfällen. Litteraturseminarierna även kan innehålla redovisning av gruppvisa skrivuppgifter. Betyg Som betyg används i denna kurs betygen VG, G och IG. För moment 2 bygger betyget på studentens prestationer under seminarierna. För moment 3 är betyget en sammanvägning av den militärhistoriska uppsatsen och studentens insatser vid seminariebehandlingen av den egna och andras uppsatser. I denna sammanvägning väger uppsatsen tyngst och viktas till lägst 75 % av betygsvärdet.