Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor



Relevanta dokument
Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Birgitta Adell Miljösamordnare

Smoltutsättningar, upptransporter och avel

Sportfiskarna region Värmland

Vänerlaxens fria gång:

Sportfiskarna region Värmland

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Utsättning av lax- och. kraftverk m.fl. i Dalälven. havsöringssmolt avseende Gråda. Mål nr M samt M

Sportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Tommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.

Tommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.

Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012

IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015

Fiskpassager i Nedre Dalälven

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Lax och öring i Klarälven

Vänerlaxens fria gång

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Markus Lundgren. med underlag från

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Motion till riksdagen 1986/87: J o905 Magnus Persson m. fl. (s) Ändring i vattenlagen, m. m.

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Projekt Vänerlaxens fria gång

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

BKD infektion med Renibacterium salmoninarum

Hearing om tilläggsgarantier för BKD, Arlanda

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Carlin-märkt lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta)

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Minnesanteckningar smoltmöte Stockholm /22

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB Kälarne

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Fiskvandring i Smedjeån

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

RAPPORT 3 BIOTOPÅTGÄRDER, FISKE OCH BESÖKSNÄRING - ÅTGÄRDSPLAN ACKSJÖSYSTEMET

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Betydelsen av skadeförebyggande åtgärder för fiskbestånden i reglerade älvar

Stöd till fiskevården

Här följer Matfiskodlarnas (MFO) svar på remisskommentarer till förslaget om bekämpning av BKD.

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Östersjölaxälvar i Samverkan

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

Svensk kompensationsodling av lax och öring - med riktlinjer för godkänd smolt

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Smoltkriterier för godkänd smolt. Smoltseminarium FUG Stockholm, Februari 2018

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Del 4 - Fiskerapport

Scenario: Region Baltica

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Försörjningsplan för rödingodling

Allmänt om Tidanöringen

Nr 5: Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

Kontinuerlig odling och utsättning av fisk och bevarandet av de berörda beståndens naturliga egenskaper

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Resultat av undersökningar och kompensationsåtgärder i Yttre Oldsjön och Rönnösjön i samband med anläggande av Rönnöfors kraftverk (VA 6/90)

Aktiebolaget Allan J Akvakultur

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr

DOM Stockholm

Transkript:

Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära siffror (ännu ej kvalitetssäkrade) Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Oktober 2011 1

Nyheter Förstudie ny fiskodling FoU projekt på gång i Vänern/Klarälven Säsongens siffror från avelsfisket i Forshaga Oktober 2011 2

Fortums anläggningar Finland Monta fiskodling Ljusne Ljusne strömmars fiskodling Ljusnefors avelsfiske Värmland Gammelkroppa fiskodling Yngen karantänkläckeri Nykroppa fiskodling Brattfors fiskodling Forshaga avelsfiske Alla våra anläggningar i SE är ansluten till Fiskhälsan AB's fiskhälsokontroll. Oktober 2011 3

Oktober 2011 4

Historik Avelsfisket i Klarälven bedrevs i Deje fram till 1991 (fiskväg i Forshaga sen bygget 1948, från 1978 sporadiskt avelsfiske även i Forshaga) Fiskodlingsanstalt i Deje, Hushållningssällskapets regi (dåvarande kraftverksägare hade avtal med HS om att fisk för avelsändamål kunde förvaras på odlingen fram till kramning, därefter lades rommen in i kläckeriet/fiskodlingen i Brattfors). 1991 byggdes avelsbassäng, transportled och fiskhiss i Forshaga. 1988 Gammalkroppa 1991 Yngen karantänkläckeri 2007 Nykroppa (Brattfors fasades ut) Oktober 2011 5

Produktionskapacitet Idag Forshaga avelsfiske: 10 ton, toppår (2003) - 20 ton (7 i år) Yngens karantänkläckeri: 2 miljoner romkorn (1 miljon) Gammalkroppa fiskodling: C-anläggning (1988) - 20 ton (19 ) Nykroppa fiskodling: C-anläggning (2006) 20 ton (14 ) Brattfors: C-anläggning (2000) 15 ton (0,5 ) Framledes Forshaga avelsfiske: 20-25 ton (inkl. ny fångstanordning) Nya odlingens kläckeri: ca 500 000 romkorn (varav 200 för extern försäljning) endast Klarälvs- och Gullspångsmaterial Nya odlingens smoltproduktion: 200 000 st - endast Klarälvs- och Gullspångsmaterial (målsättning - ca 50% ettårig smolt) Dagens kommersiella delar av verksamheten m a p sättfisk fasas ut. Oktober 2011 6

Utgångspunkter för lokaliseringsalternativ 1. Djurhälso- och djurskyddsmässiga skäl (säkerställa smittskyddet, minska stress och manuell hantering hos/av fisken, undvika transporter, minska risken för predation genom att kunna göra utsättningen av fisken i rätt tid vid smoltifieringen) 2. Arbetsmiljöskäl (flytta verksamheten inomhus, bygga bort tunga lyft, farliga arbetsmoment, riskmiljöer) 3. Effektivitetskäl (samla all verksamhet/produktion till en fysisk plats, bättre kontroll, övervakning) Tillgång till vatten Självtryck (fallhöjd) Lokalisering nära utsättningsplats (fast rör från smoltbassäng till utsättningsplats i vattendrag) Fri nedströmspassage för smolt Oktober 2011 7

Oktober 2011 8

Oktober 2011 9

Alternativ Gammalkroppa Talar för - Smittskyddsmässigt mycket gott alternativ - Goda fastighets- och planmässiga förutsättningar - Förstudie/projektering redan genomförd - Redan etablerad verksamhet på platsen - Nuvarande personal bor i närheten av anläggningen Talar emot - Fortsatt beroende av smolttransporter, stress för fisken, hantering vid lastning - Svårare att uppnå optimal smoltifieringsgrad - Vattentillgång/vattentemp ej optimal för säker drift Oktober 2011 10

Oktober 2011 11

Alternativ Deje Talar för - Självtryck, vattentillgång - Avelstationen, fisket - Utsättning av smolten - I princip ingen manuell hantering av fisken krävs - Ur djurskyddssynpunkt ett mycket bra alternativ - Goda fastighets- och planmässiga förutsättningar Talar emot - Smoltpassage, Forshaga - Avelsfisket kan ej integreras på plats Oktober 2011 12

Oktober 2011 13

Oktober 2011 14

Alternativ Forshaga Talar för - Självtryck, vattentillgång - Avelstationen, fisket - Utsättning av smolten - I princip ingen manuell hantering av fisken krävs - Ur djurskyddssynpunkt det bästa alternativet - Ur arbetsmiljösynpunkt det bästa alternativet - Forshaga branding (Sportfiskeakademin, Forshagaforsen, Avelsfisket) - Integration av samtliga enheter möjlig (avelsfiske/upptransport, kläckeri, smoltproduktion) Det mest resurseffektiva alternativet Talar emot - Markfrågan? (samfälld mark) Oktober 2011 15

FoU Klarälven två aktuella projekt på gång med möjlig finansiering via Fortums miljöfond och/eller REN R&D Förbättrad nedströmspassage för vild smolt och kelt i Klarälven 2012-2017. KAU ca 12 miljoner SEK totalt exkl. åtgärdskostnad Två faser 4 delmoment i fas 1 (projektering, hydraulik, förstudie besor, smoltbeteende), 2 delmoment i fas 2 (hydraulik, utvärdering) Förbättrad rapportering av fångstdata för vild och odlad lax/öring i Vänern och Klarälven 2012-2014. Sportfiskarna. Oktober 2011 16

Avelsfisket, Forshaga 2011 Startade v.26 (eft midsommar) och avslutades v. 41 (fre 14 okt) Totalt fiskestopp v. 35-38 p g a extremt höga höstflöden (toppar på över 600 kubik) Trots fortsatt höga flöden kunde fisket återupptas med en modifierad fälla/metod v. 39 Totalt 282 fiskar avsatta för avelsändamål under säsongen 5,0 kg per fisk i snittvikt, 7,3 ton totalt Extra hantering i år (vävnads- och fjällprover, radiomärkning) Årets försök med ökad fiskeansträngning varannan vecka (fiske 2 ggr per dag) påvisade inte större fångstuttag Oktober 2011 17

Fångst i Forshaga 2011 Art/Stam Totalt 2010 2009 Klarälvslax 1177 1320 308 Klarälvsöring 237 395 435 Gullspångslax 83 177 87 Gullspångsöring 114 444 472 Totalt 1611 2336 1302 varav lax 1260 1497 395 varav öring 351 839 907 Fenklippta Naturfödda Klarälvslax 145 12 % 1032 88 % Klarälvsöring 199 84 % 38 16 % Oktober 2011 18

Upptransport och överflyttning från Forshaga 2011 Art/Stam Totalt 2010 2009 Klarälvslax 1067 1161 168 Klarälvsöring 163 341 377 Gullspångslax 2 0 0 Gullspångsöring 72 315 317 Totalt 1304 1817 862 Oktober 2011 19

Andel i procent av återvandrande Klarälvslax fångade vid fällan i Forshaga som är vild (%) Naturreprodu ucerad Klarälvslax (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Oktober 2011 20

Andel i procent av återvandrande Klarälvsöring fångade vid fällan i Forshaga som är vild (%) Naturrepro oducerad Klarälvsöring (%) 25 20 15 10 5 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Oktober 2011 21

Fångster av lax och öring i Deje/Forshaga 1854-2011 Antal 9 000 8 000 7 000 6 000 De senaste 157 års fisken har gett ett Tack för uppmärksamheten årssnitt på 1554 st. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Oktober 2011 22 0 År 1856 År 1861 Första kraftverket 1907 År 1866 År 1871 År 1876 År 1881 År 1886 År 1891 År 1896 År 1901 År 1906 År 1911 År 1916 År 1921 År 1926 År 1931 År 1936 År 1941 År 1946 År 1951 År 1956 År 1961 År 1966 År 1971 År 1976 År 1981 År 1986 År 1991 År 1996 År 2001 År 2006 År 2011

Tack för uppmärksamheten Oktober 2011 23