Innehåll Kraftringens prisändringsmdell för fjärrvärme... 1 1. Prisändringsplicy... 1 2. Åtagande m prisförändringar för 2015-2017 för näringsidkare... 2 2.1. Pris för 2015... 2 2.2. Indikatin för 2016... 2 2.3. Målsättning för 2017... 2 3. Visinen m ett hållbart energisystem... 2 4. Vår resa med ständig förbättring... 4 5. Stabilitet genm sunda investeringar... 5 6. Lkal överenskmmelse... 6 7. Medlemskap Prisdialgen... 6 8. Kunddialg... 7 Bilaga 1 Förklaringar ch fakta... 8 B1:1 Prisstruktur... 8 B1:2 Nrmalprislista näringsidkare 2015... 9 B1:3 Fjärrvärmens knkurrenskraft... 9 B1:4 Miljövärden Fjärrvärmen... 10 B1:5 Nya fjärrvärmekunder... 11 B1:6 Agenda Lkala samrådsmöten... 11
Kraftringens prisändringsmdell för fjärrvärme Vi på Kraftringen har sm kmmunägt energiblag en särskild rll ch ett ansvar i att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Detta gör vi dels genm att vår verksamhet uppfyller samhällets behv av el ch värme, dels genm att vi tar ett strt ansvar för att utveckla lkalsamhallet ch därmed bidra till hållbar tillväxt. Vi har idag en utveckling i samhället där vi alla behöver ge vårt bidrag i hållbarhetsresan ch där vi sm energiblag ch kmmunägt blag har ett strt ansvar att driva hållbarhetsfrågr. Vår resa innebär till str del att gå från en leverantör av infrastruktur till en viktig aktör i samhällsutvecklingen. Och det är med det sm utgångspunkt vi driver vår verksamhet. Våra ambitiner vad gäller fjärrvärmeaffären är: Fjärrvärme är vår viktigaste byggsten i mställningen till det hållbara samhället genm möjligheten till en hög resurseffektivitet ch tillvaratagandet av reginala förutsättningar Erbjuda ett knkurrenskraftigt värmeerbjudande utifrån ett miljömässigt, scialt ch eknmiskt perspektiv Stabil prisbild med förutsägbara ändringar Hög drift- ch leveranssäkerhet Vi vill att våra kunder ska känna sig trygga med valet av fjärrvärme för sin uppvärmning ch att de har förtrende för Kraftringen sm leverantör. Vår verksamhet bygger på att befintliga kunder är nöjda ch att vi kntinuerligt kan ansluta nya kunder. En förutsättning är då att fjärrvärme frtsätter att vara en knkurrenskraftig ch attraktiv uppvärmningsfrm. Fjärrvärmeverksamheten måste ha rimlig lönsamhet för att vi ska kunna investera ch långsiktigt säkra våra leveranser till våra kunder ch därigenm stärka fjärrvärmen sm prdukt med minsta möjliga miljöpåverkan. Inte minst viktigt för lönsamheten är ett kntinuerligt effektiviseringsarbete, sm ckså bidrar till att hålla tillbaka prishöjningar. 1. Prisändringsplicy Kraftringens prissättning tar sin utgångspunkt utifrån en hållbar prissättning med en balans mellan hög knkurrenskraft långsiktighet upprätthållandet av en sund ch stabil fjärrvärmeaffär sm skapar trygghet för både ss sm leverantör ch våra kunder Kraftringen är mån m att fler kunder skall välja fjärrvärme för sin uppvärmning. Att fjärrvärmens marknadspsitin är stabil är bra för kunderna ch miljön. Vi ska frtlöpande arbeta med ständig förbättring för att uppnå högre effektivitet ch högre knkurrenskraft. Följande prissättningar ch målsättningar gäller ckså: Vår fjärrvärme ska bidra till en hållbar stadsutveckling med så hög resurshushållning sm möjligt där tillgänglig ch eknmisk mtiverbar rest- ch spillvärme tillvaratas.
Vi ska årligen redvisa fjärrvärmens klimatpåverkan, resursanvändning (primärenergifaktr), samt andel förnybart i prduktinen enligt överenskmmelsen Miljövärdering Fjärrvärme i VMK (Värmemarknadskmmittén). Vi ska ha en förutsägbarhet för fjärrvärmepriset. Prisutvecklingen anges för nästkmmande år med inriktning på efterföljande två år. Vår Prismdell (prisstruktur) ska Vara transparent ch lätt att förstå för kund samt göra värmekstnaden påverkbar för att på så vis stimulera till energieffektivisering. Så långt sm möjligt återspegla kstnaderna för att långsiktigt prducera ch distribuera fjärrvärmen. Detta gynnar direkt de kunder sm gör energi-ch effektbesparingar när energin är sm dyrast ch sämst för miljön. Prisförändringar kmmer att genmföras i en kunddialg, beskriven nedan. 2. Åtagande m prisförändringar för 2015-2017 för näringsidkare Framtida prissättning behöver balansera marknadsmässighet, stabilitet ch en sund utveckling av fjärrvärmeverksamheten. Nyligen uppstartat effektiviseringsprgram syftar till att balansera påverkan från våra investeringar ch för att skapa en ännu mer knkurrenskraftig prdukt. Sammanvägt ses ett behv att höja fjärrvärmepriset marginellt 2015-2017. 2.1. Pris för 2015 Det genmsnittliga priset för fjärrvärmen höjs med 1% från årsskiftet 2014-2015. Höjningen kmmer att ske på vinterpriset så att prissättningen än mer återspeglar prduktinskstnaden över året 2.2. Indikatin för 2016 Baserat på de förutsättningar sm för närvarande går att överblicka i juni 2014 ch med frtsatt nrmal verksamhet är vår ambitin en prisändring från årsskiftet 2015-2016 m 1% med ett maxtak på 3%. 2.3. Målsättning för 2017 Histriken visar att viktiga kmpnenter i kstnadsbilden kan skifta mycket mellan åren. Störst säkerhet råder för närvarande kring priset på den el vi säljer. Trts att priset på bibränsle just nu verkar stabilt så råder säkerhet kring det långsiktiga priset. Baserat på de förutsättningar sm för närvarande går att överblicka i juni 2014 ch med frtsatt nrmal verksamhet är vår ambitinsnivå en prisändring från årsskiftet 2016-2017 m 1,5% med ett maxtak på 3,5%. 3. Visinen m ett hållbart energisystem 2013 har ckså varit ett år där vi på många sätt tagit nya steg i vår strävan mt utvecklingen av det hållbara samhället. Vår nya bikraftvärmeanläggning i Örtfta står klart ch viktiga samarbeten kring hållbara energilösningar har startats upp kring bland annat ESS, Brunnshög ch MAX IV.
Örtftaverket en klimatsmart investering Örtftaverket prducerar värme till 50 000 hushåll i Lund, Eslöv ch Lmma samt el mtsvarande hela behvet i Eslöv. Verket eldas med bibränsle (skgsbränsle, returträ ch trv) ch bidrar därmed till en hållbar energiutveckling ch reginens klimatmål. Genm Örtftaverket räknar vi med en årlig sänkning av reginens kldixidutsläpp. Örtftaverket är Kraftringens största satsning någnsin med en investering på 1,8 miljarder krnr. Den här typen av investeringar sker ju till stra delar utifrån ett hållbarhetsperspektiv, men det är viktigt att kmma ihåg även de eknmiska aspekterna av det vi får här en helt ny, tppmdern ch effektiv anläggning för prduktin av fjärrvärme ch el. Det kmmer att leda till en stabilare utveckling av fjärrvärmepriser framöver ch det är ett led i vårt pågående arbete att rusta upp hela vår prduktinsbas. Spetskmpetens i samarbete med ESS ch MAX IV Kraftringen har idag avtal med MAX IV m att ta hand m spillvärmen från anläggningen, samt att leverera kyla. Kraftringen kmmer även vara delaktig i arbetet med att ta fram ESS klimatneutrala energilösning. Genm att ta tillvara på spillvärmen ch skicka ut den i fjärrvärmenätet får bende i Lund, Eslöv ch Lmma återvunnen värme istället för att resurserna skulle gått till spill. MAX IV i Lund blir nu den första stra frskningsanläggningen i världen med att integrera de båda systemen, det vill säga att spillvärmen från anläggningen nyttjas till uppvärmning av de egna lkalerna men ckså i fjärrvärmesystemet. Nyckeln till detta är ett samarbete mellan Lunds universitet ch Kraftringen, två aktörer med en gemensam ambitin att ha ett systemperspektiv vid utvecklandet av hållbara lösningar. Återvinningsgraden sm blir mycket hög utgör det sista steget i det unika MAX IV-knceptet där acceleratrerna byggs enligt en världsunik design framtagen i Lund sm gör att anläggningen använder endast ca 40 % av den energi mtsvarande anläggning i äldre teknik skulle m av samarbete är när vi går samman med andra energiblag kring gemensamma prjekt. EVITA ett unikt hållbarhetssamarbete EVITA-prjektet är ett unikt samarbete mellan Kraftringen, Landskrna Energi ch Öresundskraft. Med en 29 km lång ledning mellan Örtfta ch Landskrna ska fjärrvärmenätet Lund-Lmma-Eslöv kpplas samman med fjärrvärmenätet Helsingbrg- Landskrna. Hösten 2015 väntas ledningen tas i drift. Investeringen beräknas till cirka 300 miljner krnr sm delas mellan parterna. Att knyta samman vårt fjärrvärmenät med Landskrna ch Helsingbrg har många fördelar. Bland annat innebär det en ökad leveranstrygghet för våra kunder eftersm vi, tack vare flera prduktinsanläggningar i samma nät, blir mindre känsliga för driftstpp. Fler prduktinsanläggningar innebär ckså såväl eknmiska sm miljömässiga vinster. Om exempelvis bränslepriset för en viss anläggning går upp under en perid så kan vi styra över prduktinen mt de anläggningar sm inte påverkas ch därmed hålla nere kstnaderna. Under ett vädermässigt nrmalår räknar vi med en ttal besparing på 26 miljner krnr i minskade värmeprduktinskstnader. Genm att utnyttja de lika egenskaperna hs kraftvärmeverken kmmer vi ckså att kunna minska kldixidutsläppen. Detta blir en viktig miljövinst för hela reginen!
4. Vår resa med ständig förbättring Kraftringen arbetar ständigt med förbättringar ch kstnadseffektiviseringar. Det långsiktiga målet med arbetet är att uppnå: långsiktigt stabilt pris hög långsiktig leveranssäkerhet förbättrad miljöprestanda Kraftringen driver ett av Sydsveriges största bibränsleeldade kraftvärmeverk, Örtftaverket, se mer van. Uppförande av Örtftaverket var en nödvändig förnyelse av prduktinsapparaten ch det är ett led i vårt pågående arbete att rusta upp hela vår prduktinsbas. Örtftaverket kmmer att ersätta stra delar av den befintliga prduktinsapparaten under höst, vinter ch vår ch fungera sm basprduktinsanläggning. Den äldre prduktinsapparaten bibehålls tillsvidare för att fungera sm tpplastprducent under kalla perider, samt att fungera sm reservkapacitet m någn av prduktinsanläggningarna drabbas av avbrtt. Investeringen är den största i Kraftringens histria ch den medför en högre effektivitet ch lägre bränslekstnader men även att avskrivningar ch finansiella kstnader ökar kraftigt. Sålunda ökar andelen fasta kstnader markant i verksamheten. Utifrån ett livscykelperspektiv är det en lönsam investering sm kmmer att leda till en stabilare utveckling av fjärrvärmepriser framöver. Vid några av våra anläggningar prduceras el samtidigt sm värme. Så sker till exempel på bikraftvärmeverket i Örtfta, s.k. kraftvärmeprduktin. Detta ger intäkter från elförsäljningen ch ger en jämnare nettkstnad över tid, se nedan figur. Framtida elprduktin prissäkras enligt fastställd riskplicy av Kraftringen. Prissäkringsåtgärder syftar till att på krt tid skapa förutsägbarhet i verksamhetens resultatutveckling samt att på lång sikt stabilisera affärens resultat. Genm elprduktinen är vi berättigade elcertifikat sm får samma effekt sm vår elprduktin. Elcertifikat är en del av ett system sm infördes för att stimulera prduktinen av förnybar el. Vår gamla prduktinsapparat är frm 2012 inte längre berättigade elcertifikat men genm Örtfta erhölls ny tilldelning. Den låga prisnivån för el ch elcertifikat påverkar fjärrvärmeaffärens lönsamhet genm minskade intäkter vid kraftvärmeprduktinen. 1 000 800 600 400 200 Summa kstnader Intäkt elprduktin Intäkt elcertifikat 0 2013 2014 2015 2016
Mest avgörande för den framtida kstnadsutvecklingen är utvecklingen av: Bränslepriser ch då främst bibränslet Räntenivån Elpriset Elcertifikatspriset Andelen fastbränsle ökar i ch med Örtftaverkets idrittagande till ca 57%, medan andelen naturgas i våra system minskar till drygt 8%. Inför 2015 är naturgas- ch elpriser säkrade men för bibränsle gör avsaknaden av en marknadsplats att stra delar av bränslekstnaden upphandlas årsvis genm leverantörsavtal. För 2016-2017 är prgnsunderlagen mer säkra framförallt avseende bränslekstnader ch intäkter från elprduktin ch elcertifikat. Analytiker trr att vi går mt kraftig överprduktin av el de närmaste 10 åren i nrden på ca 30 TWh. Marknaden kan med andra rd se fram emt relativt låga elpriser. Prisökningarna på bränsle beräknas öka med drygt 5% under peridn tm 2018. För kapitalkstnadsutvecklingen tillämpar Kraftringen en långsiktig räntesäkring utifrån gällande finans ch riskplicy. Övriga kstnader trde vara relativt knstanta mt aktuella prgnser. 600 500 400 300 200 100 0 2014 2015 2016 2017 2018 RT flis Skgsflis Trv Pellets Bricketter Bilja El, snitt 4 Elcert Naturgas Utsläppsrätter Även m energinettt ökar sm en knsekvens av högre effektivitet ch lägre bränslekstnader i prduktinsapparaten så ökar ttaltkstnaden under periden då de finansiella kstnaderna ch avskrivningarna ökar med anledning av en nrmalt hög investeringstakt framöver, se kapitel 3 ch 5 för närmare beskrivning. Ett nyligen uppstartat effektiviseringsprgram syftar till att balansera påverkan från våra investeringar ch för att skapa en ännu mer knkurrenskraftig prdukt. Budget beräknas på s.k. nrmalår sm definieras av SMHI ch histriska erfarenheter. Utfall kan sedan bli varmare eller kallare vilket ger påverkan på främst bränslekstnader ch elintäkter, men ckså underhållskstnader på prduktinsapparaten. 5. Stabilitet genm sunda investeringar Fjärvärmeverksamheten ska generera en avkastning sm säkerställer den frtsatta utvecklingen ch därmed ett knkurrenskraftigt, stabilt ch förutsägbart fjärrvärmepris.
Avkastningen ska skapa en uthållig eknmisk styrka sm möjliggör att anläggningarr kan förnyas, höga kstnader enstaka år kan hanteras utan att fjärrvärmepriset påverkas. 1200 1000 800 600 400 Planeradee (Exkl Örtfta) Nät Prduktin Örtfta 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kraftringen arbetarr ständigt med förbättringar genm bland annat investeringsverksamheten. Genm investeringar skapar vi hög leveranssäkerhet, ett hållbart energisystem ch ständig förbättring av våra miljövärden. Under periden 2009-13 investerade Kraftringen ca 1,8 mdr i fjärrvärmeverksamheten, där Örtftaverket naturligtvis var den största enskilda psten. Under periden 2014-18 planeras investeringar m dryft 0,8 mdr. Örtfta återfinns även här för att slutföra bikraftvärmeverket (tm april 2014). 6. Lkal överenskmmelse Parternaa har den 2014-06-16 träffat en lkal överenskmmelsee i enlighet med detta dkument. 7. Medlemskap Prisdialgen Prisdialgen är ett branschsamarbete förr prövning av prisändring på fjärrvärmen. Mdellen har tagits fram av Riksbyggen, SABO Sveriges Allmänna Bstadsföretag ch Svensk Fjärrvärme. Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkmma en rimlig, förutsägbar ch stabil prisändring på fjärrvärmen samt attt bidra till ett ökat förtrende för fjärrvärme leverantörenas prissättning. När det gäller frågan m att stärka fjärrvärmekundernas ställning i fråga m prissättning ch villkr, gör regering bedömningen att marknadsinitiativet Prisdialgen bör prövas ch utvärderas innan en lagregel m prisförändrinp ngsprövningg ch likabehandlingsprincip övervägs. Läs mer på www.prisdialgen.se.
Kraftringen har sm ambitin att bli medlemmar i Prisdialgen. Denna partsöverenskmmelse tillsammans med samrådsprtkllet från 2014-06-16 undertecknat av samtliga 2014-06-24 utgör underlag för ansökan m beviljat medlemskap i Prisdialgen. Prisdialgen leds av en styrelse med ledamter från huvudmännen. SABO ch Riksbyggen tillsätter varsin rdinarie ledamt ch varsin suppleant, liksm eventuellt tillkmmande huvudmän. Svensk Fjärrvärme tillsätter lika många rdinarie ledamöter ch lika många suppleanter sm de övriga huvudmännen gör tillsammans. 8. Kunddialg Kunddialgen genmförs i en samrådsprcess enligt denna partsöverenskmmelse. Maj Samrådsmöte 1 - uppstart med infrmatin Juni Samrådsmöte 2 - förslag presenteras Juni Samrådsmöte 3 - lkal överenskmmelse klar Augusti Ansökan m medlemskap till Prisdialgen behandlas 1 nvember Ny prislista ska vara kunder tillhanda 1 januari Nytt pris gäller Agenda för lkala samrådsmöten presenteras i bilaga B1:6. Årets dialg var den första i sitt slag. I enlighet med framförda synpunkter kmmer nästkmmande års dialg inledas redan under tidig höst 2014 för att ytterligare utveckla ch förbättra framtagen prisändringsmdell. I likhet med årets dialg skall överenskmmelse m prisändring vara klar senast i augusti nästkmmande år.
Bilagaa 1 Förklaringa ch fakta B1:1 Prisstruktur Genm Kraftringenn erbjuds en nrmalprislista fjärrvärme där priset för näringsidkare utgörs av tre delar, figur2. Figur 2. Fjärrvärmeprisets tre delar för näringsidkare med Kraftringen sm fjärrvärmeleverantör Energipris (utgör i snitt 69% av ttaltkstnaden): Det kstar lika att prducera fjärrvärmen lika tider på året. Vintertid med hög förbrukning måstee även vår dyraste prduktin med naturgas ch bi-ljvärmepumpar. Detta ska du smm kund kunna dra fördel av. Vi sätter därför energipriset efter en rättvis princip, där priset återspeglar vad det kstar att prducera den värme man använder. Priset är lika för f dessa perider på året: Vinterpris: december-februari Vår/ /höstpris: mars-april, ktber-nvember Smmarpris: maj-septemb ber Effektavgift (utgör i snitt 22% av ttaltkstnaden): För att a kmpensera för de kstnader sm rsakas av tpparr i förbrukningen under de nrmaltt kallaste månadernaa januari- februari finns en effektavgift. För beräkning av effektavgiften finns ett effektpris (kr/kw) ch en debiteringseffekt (kw). Debiteringseffekten beräknas sm timmedeleffekten på den graddagskrrigerade förbrukningen för januari ch februari. Effektprisett varierar efter debiteringseffektens strlek. Det D finns idag fyra prisgrupper 2-5,där prisgrupp 2 har högst priss (897 kr/kw) ch prisgrupp 5 det lägsta(794 kr/kw). Debiteringseffekten beräknas årligen efter avläsning av förbrukningg jan-feb ch ny effektavgift gäller ett årr framåt. Flödespriss (utgör i snitt 9% av ttaltkstnaden): Värmeväxlaren för fjärrvärme i fastigheten (fjärrvärmecentralen) ska ta vara på värmen i det inkmmande vattnet effektivt, genm att kyla ned det så mycket sm möjligt innan det går vidare i returledningen. För hög temperatur på returvattnet innebär att det pumpas runt nödiga mängder vatten i fjärrvärmesystemet ch att fjärrvärmeprduktinen får f sämre effektivitet. Därför finns dett ckså en priskmpn nent sm berr av vlymen användas. Smmartid med låg förbrukning räcker prduktin med vatten.
B1:2 Nrmalprislista näringsidkare 2015 Energipris Fjärrvärmepriser 2015, prisgrupp företag, (flerbstadshus, lkaler, samfälligheter) Vinterpris för periden december-februari Vårpris för periden mars-april Smmarpris för periden maj-september Höstpris för periden ktber-nvember 657 kr/mwh 475 kr/mwh 350 kr/mwh 475 kr/mwh Effektavgift Prisgrupp 2 < D <= 100 kw 897 kr/kw Prisgrupp 3 < D <= 650 kw 863 kr/kw Prisgrupp 4 < D<= 1 000 kw 828 kr/kw Prisgrupp 5 D >1000 kw 794 kr/kw D=debiteringseffekt. Flödesavgift - per kubikmeter fjärrvärmevatten 3,50 krnr. Samtliga priser van är exklusive mms ch inkluderar inte anslutningsavgiften. Priserna gäller från ch med den 1 januari 2014 ch tillsvidare B1:3 Fjärrvärmens knkurrenskraft Kraftringens fjärrvärme skall vara prisvärd i förhållande till alternativen på marknaden. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersm varje kund har unika förutsättningar ch möjligheter vad gäller alternativ värme. Nedan jämförelsekalkyl avser en beslutssituatin inför en nyinstallatin i en ny fastighet. Vid en jämförelse av alternativen för en befintlig fastighet med fjärrvärme kan följande faktrer få betydelse: Ingen investering för att ansluta fastigheten till fjärrvärmenätet erfrdras. Befintlig rördragning inm värmecentralen är redan anpassad för fjärrvärme. En värmepump får nrmalt sett en sämre årsvärmefaktr än i nedan kalkyl eftersm värmesystemet ftast inte är anpassat för en värmepump (lågtemperatursystem). Nrmalt sätt är utrymme i fastigheten inte anpassade för en värmepump Nrmalt sätt är befintlig ljudislering inte anpassad för en värmepump. Flerbstadshus, årsförbrukning 193 MWh/år ch årsflöde fjärrvärme 3860 m 3 Nils Hlgerssn-undersökningens typbyggnad, ett flerbstadshus barea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m2 i snitt) Energianvändning 193 MWh, räknat med 80% värme ch 20% varmvatten Nyinvestering av respektive anläggning räknat med ett annuitetslån med 6% ränta ch avskrivning på 15 år
För övriga alternativ är elpriset beräknat efter ett vlymvägt sptpris - Sverigeprfil inklusive aktuella nätpriser, avgifter ch skatter. Fast pris är beräknat efter respektive uttag. Värmepumpar använder elpatrner för spetseffekt. 250000 200000 Årskstnad [kr] 150000 100000 50000 0 Rörliga Fasta Kapital Jämförelse av alternativ är enligt Värmeräknaren, ett verktyg framtaget av knsultföretaget Prfu (www.prfu.se) på uppdrag av Svensk Fjärrvärme. Indata baseras så långt sm möjligt på fficiella källr, t.ex. Energimarknadsinspektinen för elnätskstnader ch elpriser, Energimyndigheten för värmepumpsprestanda ch SMHI för klimatdata. B1:4 Miljövärden Fjärrvärmen Miljönyckeltalen beräknas utifrån överenskmmelsen i Värmemarknadskmmittén (bestående av branschrganisatinen Svensk Fjärrvärme ch kundrganisatinerna Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen ch SABO), se vidare på Svensk Fjärrvärmes hemsida. De nyckeltal sm redvisas är följande: Direkta kldixidutsläpp: Fssila bränslen ger utsläpp baserade på klinnehållet medan förnybara inte ger några kldixidutsläpp. Direkta utsläpp mfattar endast kldixidutsläpp från Kraftringens prduktinsanläggningar. Andel fssilt/förnybart bränsle: Nedan redvisas andelen förnybart bränsle ch återvunnen värme beräknad utifrån andel insatt energi i förhållande till ttal mängd tillförd energi. Klimatpåverkan: Omfattar kldixidekvivalenta emissiner från energimvandling samt prduktin ch transprt av bränslet. Beräknas utifrån andel insatt energi i förhållande till ttal mängd levererad energi till slutkund. Resurseffektivitet/Primärenergifaktr: Ianspråktagen primärenergi i förhållande till levererad energi till slutkund. Miljönyckeltal för samtliga fjärvärmenät I nedanstående diagram redvisas andel förnybart bränsle ch återvunnen värme samt primärenergifaktrer i företagets fjärrvärmeprduktin för åren 1985, 2005, 2011 ch 2013.
Prgnstiserade miljönyckeltal år 20144 & 2016 Följande tabell visar prgnstiserade miljönyckeltal för år 2014 & 2016. Miljönyckeltalen inkluderar inte den kmmande fjärrvärmeledningen mellan Lund-Helsingbrg-Landskrna. Andel förnybar ch återvunnen värme (%) Direkta kldixidutsläpp (kg/mwh) Klimatpåverkan (kg CO 2 e/mwh levererad värme) Primärenergifaktr År 2014 81 38 90 0,44 År 2016 83 38 85 0,40 Mer infrmatin m Kraftringens hållbarhetsarbete ch miljönyckeltal hittarr du på vår hemsida eller i vår hållbarhetsredvisning. B1:5 Nya fjärrvärmekunder Fjärrvärmeverksamheten bedrivs på affärsmässig grund där nytillkmmande kunder skall bidra tilll lönsamheten. Detta innebär att: Explatering ch mrådesbearbetning: För varje enskilt mrådee görs en samlad investeringskalkyl där Kraftringens uppsatta avkastningskrav påå investeringar skall uppfyllas. Varje enskilt mråde skall uppfylla Kraftringens affärskrav. Förtätning: I befintliga fjärrvärmemrådenn görs en nvesteringskalkyl för varje enskild kund innan ffert ställs ut. Varje enskild ny kund skall uppfylla Kraftringens sattaa affärskrav. B1:6 Agenda Lkala samrådsmöten Samrådsmöte 1 (Maj) Detta är Prisdialgen Målsättningen med Prisdialgen Så här fungerar Prisdialgen Prcessen framöver med Prisdialgen Kraftringens hållbarhetsambitiner Ambitiner fjärrvärmeverksamheten ch våra verksamhetsförutsättningar Kundpresentatiner: Verksamhets sförutsättningar maa prisändringar ch prisändringsprcessen Samrådsmöte 2 (Juni) Fjärrvärmen ch framtidsplaner
Kmmande stra investeringsprjekt Kstnadsutvecklingen framöver Ambitiner ch effekter av nyligen gjrda investeringar Förslag ch diskussin prisändringsmdell med fkus på prisändringsplicy ch ändrad prisändringsprcess maa Prisdialgen Förslag ch diskussin kmmande års prisändringar Diskussin frtsatt arbete med prisdialgen Samrådsmöte 3 (Juni) Synpunkter framtagen prisändringsmdell ch frtsatt arbete med prisdialgen Synpunkter kundrganisatin Bemötande av synpunkter Överenskmmelse