Ordlistors och ordböckers tillförlitlighet + Senaste nytt om Rikstermbanken Henrik Nilsson Terminologicentrum TNC Svensk-finskt översättarseminarium Suomalais-ruotsalainen kääntäjäseminaari 16 september 2011
Terminologicentrum TNC är det centrala organet i Sverige för terminologi och fackspråk har till uppgift att skapa, underhålla och utveckla svensk terminologi.
Skrivregler för svenska och engelska från TNC (TNC 100): rekommendationer för hur man t.ex. avstavar, kommaterar, hanterar förkortningar, gör tabeller och diagram kemiska ämnesnamn, beteckningar för storheter och enheter, korrekturtecken ordlista över språkvetenskapliga termer. ISBN 91-7196-100-3 ISSN 0081-573X kan beställas hos TNC, www.tnc.se
terminologiarbete arbete som innebär att man på ett systematiskt sätt samlar, analyserar, beskriver och presenterar ett visst fackområdes begrepp och deras benämningar Terminologiarbete baseras på terminologiläran och omfattar många olika delmoment: excerpering, begreppsanalys, definitionsskrivning, val av lämpliga benämningar, presentation av terminologi (1) i terminologiska ordlistor och termdatabaser m.m. [Terminologins terminologi, Nordterm 2005]
Vad är terminologi? 1. Samling ord och uttryck som ingår i ett specifikt fackområde. 2. Läran om hur terminologier bildas, struktureras, utvecklas, används och beskrivs.
Steg i översättarens terminologihantering 3. hitta ekvivalenten på målspråket inom fackområdet 2. få en uppfattning om begreppet bakom termen 1. identifiera termen i texten samt fackområdet
Terminologiarbete vs översättning I find it difficult to separate the notions of translating and terminological work" as translation naturally involves "terminology analysis" all the time." [Enkätsvar, 2008]
Andel terminologiarbete [t-survey, 2005]
Terminologen terminologerna behöver även kunna tänka översättningsmässigt för att möjligast väl fylla sin interspråkliga uppgift. Översättarna behöver tänka terminologiskt för att kunna fylla sin uppgift inom den internationella kommunikationen och Översättaren [Ingo, 1996]
Vilka är era favoritkällor?
Källor för finsk terminologi Valter (MOT): http://mot.kielikone.fi/mot/valter/netmot.exe?ui=enva2 TEPA (TSK): http://www.tsk.fi/cgi-bin/netmot.exe Terminology Forum: http://www.uwasa.fi/viestintatieteet/terminology/special/ VAKKI: http://lipas.uwasa.fi/hut/vakki/ business.php Focis Kieliviesti (Språkrådet, Sverige) BFT (The Bank of Finnish Terminology in Arts and Sciences) Rikstermbanken: www.rikstermbanken.se IATE: http://iate.europa-eu EuroTermBank: www.eurotermbank.com EUR-LEX : http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm
Valter
TEPA
Terminology Forum http://www.uwasa.fi/viestintatieteet/terminology/special/
ONKI (ontologibibliotek)
Terminologiska källor Vilka typer finns? Var finns de? Hur hittar jag i dem? Hur bedömer jag informationen i dem?
Källtyper The main types of documentation to be considered include: a) authoritative documents (laws, regulations, standards) b) documents generally recognized by the scientific community (textbooks, scientific dissertations, scientific periodicals) c) current but not necessarily generally recognized material (pamphlets, directions for use, parts lists, resports, etc.) d) human sources (the members of the working group and other experts) e) terminology databases f) terminological vocabularies, dictionaries and encyclopedias. Any relevant material should be consulted. Useful examples, illustrations, concept systems (in whole or in part), terms, etc. may be found in various types of documents. [ISO 10241]
Terminologiska produkter terminology product product that supports special language use or the field of terminology NOTE Products that support special language use refer to dictionaries, databases, and other products for the dissemination of specialized terminology while products that support the field of terminology refer to journals, training manuals, tools, etc. [SS-ISO 22128:2011 Terminologiska produkter och tjänster Översikt och vägledning]
Typer av terminologiska produkter (1) terminographical products terminology product consisting of a set of designations and terminological and/or linguistic information to support special language use printed terminologies electronic terminologies terminology databases terminology lists [ ] terminology documents terminology documents terminology bibliographies or catalogues prescriptive terminology documents terminology policy documents educational products terminology curricula terminology manuals terminology courses terminology seminars terminology tutorials terminology tools [SS-ISO 22128:2011 Terminologiska produkter och tjänster Översikt och vägledning]
Typer av terminologiska produkter (2) terminology tools any computer application that assists a terminologist in the production and delivery of terminology products and services terminology management system (TMS) applications terminology extraction tools computer-assisted terminology tools terminology look-up tools terminology comparison tools terminology publishing tools terminology annotation tools terminology conversion tools terminology statistical tools terminology indexing tools terminology work flow tools terminology submission tools terminology replacement tools terminology checkers terminology tools for localization text alignments tolls for terminology concordance tools for terminology [SS-ISO 22128:2011 Terminologiska produkter och tjänster Översikt och vägledning]
Hjälpmedel Experter Branschorganisationer, myndigheter Ordlistor Handböcker, läroböcker Facktidskrifter Klassifikationssystem Produktkataloger <www.kompass.se> Standarder <www.sis.se>, <www.svenskstandard.org.se> Sökmotorer
TNC-publikationer TNC 1 TNC 39 TNC 94 TNC 92 TNC 101 TNC 56 TNC 80 TNC 100
Ordlista Rikstermbanken [ ] samlar ihop fackspråkliga ordlistor som flyter omkring som en luddig gegga över hela Sverige!
Lexikografi terminologi nyckel 1 litet (metall)redskap som är noga avpassat för att öppna eller stänga visst lås vanl. med en karakteristisk form lämpad för den normala vridningsrörelsen: ~n till källardörren; inbrottet gjordes med hjälp av falska nycklar; han vred om ~n ett extra varv BET.NYANSER: a) överfört viktigaste (och enda) medel för att uppnå ngt: ~n till framgång; en ~ till ökad export; ~n till mordgåtans lösning b) bildligt (i plur.) om vissa orkidéer: ängsnycklar; Sankt Pers nycklar; Jungfru Marie nycklar KONSTR.: en ~ (till ngt) HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. lykil, nykil; till ett verb motsvarande isl. lúka 'stänga'; besl. med lock NEO nyckel manöveranordning för spärrmekanism och spärrelement i lås SS 2218 (utg 2), 1990: Byggnadsbeslag - Lås och beslag till dörrar och fönster, SMS
Lexikografiska ordlistor redogör för ord och dess betydelser behandlar allmänspråk och fackspråk förklarar ett ord för den som inte vet vad det betyder är oftast beskrivande Terminologiska ordlistor redogör för begrepp och dess termer behandlar alltid fackspråk presenterar en definition som fackfolk är överens om blir oftast normerande
Olika utgångspunkter x term TERMINOLOGI onomasiologisk utgångspunkt utgår från innehållet (begreppet) och rör sig mot uttrycket (termen) begrepp LEXIKOGRAFI semasiologisk utgångspunkt utgår från uttrycket och fastslår dess betydelse
Ett begrepp en termpost fyllning i transportkärl eller bearbetningsmaskin ifylld mängd material som vidarebehandlas; jfr beskickning, laddning, sats, skott en fr de da no fi charge charge Charge, Füllung fyldning sats, fylling täyttöannos Källa: TNC 84 Plast- och gummiteknisk ordlista
fyllning 1) handling(en) att fylla ngt l. förhållande(t) att ngt är fyllt eller fyller ngt. konkretare, om varje särskild påfyllnad av ngt o. d., l. helt konkret: det varmed ngt fylles l. som fyller ngt, fyllnad; äv.: så mycket som åtgår för att (en gång) fylla ngt o.d.; äv. bildl. Fyllning i kuddar, dynor. ifyllning, igenfyllning, utfyllning, mellanfyllning o. d.; ss. konkret äv.: fyllnadsämne (fyllnadssten l. -jord o.d.). som det som utfyller ett ramvärk o. d.; särsk. i fråga om dörr, panel, (del av) dekorerad vägg- l. takyta o. d.: spegel, fält. 3 dubbla dörrar med fyllning och foder. dekorativ utfyllnad av en yta o. d.; särsk. om (den med garn l. dyl. tätt fyllda) bottnen i ett broderi o. d. 2) rus; dryckenskap. 3) utfyllnad, komplettering eller Supplering SAMMANSÄTTNINGAR: FYLLNINGS-ARBETE, FYLLNINGS-GRAD, FYLLNINGS-GRUS, FYLLNINGS-JORD osv. klippt ur Svenska Akademiens ordbok
charge [tsha:dzh] III s 1 anklagelse, beskyllning [ Uttryck] put a p. on a charge mil. anmäla ngn, se till att ngn får sitt straff; on a charge of [såsom] anklagad för; bring a charge against rikta en anklagelse mot; väcka åtal mot; face a charge [of a th.] stå åtalad [för ngt]; he faces serious charges han står åtalad för grova brott; lay to a p.'s charge lägga ngn till last; anklaga ngn för; make (prefer, press) a charge against a p. komma med en beskyllning (anklagelse) mot ngn; yrka ansvar på ngn; göra polisanmälan mot ngn 2 pris, avgift, taxa; skatt; debitering; konto [ Uttryck] what is your charge for...? vad tar ni för...?; no charge is made for [this service]...kostar ingenting,...är gratis; charge account amer. kundkonto i t.ex. varuhus; free of charge gratis, avgiftsfri; to your charge hand. att debiteras Er 3 fast utgift, kostnad; bekostnad [ Ex at his own charge]; ersättning; pl. charges ofta omkostnader 4 pålaga [ Ex charges on the estate] 5 tekn.: a) laddning [ Uttryck] [main] charge sprängladdning; a charge of shot ett skott hagel, ett hagelskott b) uppsättning i masugn o.d., sats, fyllning, charge, kok 6 elektr. laddning 7 åläggande, befallning, maning; isht domares instruktion [ Ex a judge's charge to the jury]; herdabrev 8 uppdrag; befattning, ämbete 9 vård; uppsikt [ Ex put (ställa) under a p.'s charge] [ Uttryck] charge engineer maskiningenjör vid kraftstation; charge hand sektionsledare under förman; [man] in charge vakthavande, jourhavande, t.f. [chef]; be in charge ha hand om (stå för) det hela, ha ansvaret (vakten); be in charge of leda, ha hand om, stå för, ha ansvaret för, ha vården om [ Ex Mary was in charge of the ch the child was in charge of [her aunt] barnet stod under uppsikt av..., barnet vårdades av...; give a p. charge of anförtro åt ngn; give in charge to a p. ge åt ngn i förvar, anförtro åt ngn; take charge ta hand om det hela, ta (överta) ansvaret; take charge of a th. el. take a th. in charge ta hand om ngt, ta ngt i sin vård, ta sig an ngt; be a charge on the public ligga samhället till last 10 anförtrodd sak; skyddsling; prästs hjord, församling 11 [ fängsligt] förvar [ Uttryck] give a p. in charge låta arrestera ngn; take in charge arrestera 12 mil. o.d. anfall [ Ex The Charge of the Light Brigade],... chock; anfallssignal [ Ex a trumpet charge]; fotb. tackling [ Uttryck] return to the charge förnya anfallet; sound the charge blåsa till anfall 13 herald. sköldemärke 14 isht amer. sl. spänning, 'kick' [ Uttryck] get a big charge out of a th. få ut väldigt mycket av ngt, få en kick av ngt 15 åld. last, börda tekn.:... sats, fyllning, charge, kok Norstedts engelsk-svenska ordbok
Terminologi i bruksanvisningar Att Lyssna Genom Hörlur Plugga ett stereo hörlur apparat (inte inklusive) in i hörlurets stekvändare för private lyssning.
jack [...] 2 vard. sjöbjörn, sjöbuss 3 kortsp. knekt 4 tele. jack; elektr. grenuttag [...] 10 stekvändare [...] 12 [liten] gädda, gäddsnipa [...] Norstedts stora engelska ordbok
Hjälpmedel Libris <http://websok.libris.kb.se/> Bibliotek: <www.bibliotek.se> Korpusar: www.mediearkivet.se (kräver abonnemang!) Publikationshandboken: <http://eur-op.eu.int/code/sv/sv-cover.htm> Sökmotorer: Google, Altavista, Sesam.se m.fl. Leta efter rätt sak på rätt ställe!
Sökmotorer som verktyg används termen inom ämnesområdet ifråga? fraseologi? synonymer/varianter frekvens? synonymer/varianter fördelning enligt stil och kontext? förekomst i texter (som kan leda fram till andra texter som behandlar samma ämne) [Henrik Selsøe Sørensen, 2002]
Kombinationssökningar: [term] + ordlista/definition/förklaring/lexikon etc. ex.: byggnadsverk ordlista [term] + [ämnesområde] ex.: planering bygg anslag bakning [term] + ordlista + [källspråk] + [målspråk] ex.: byggnadsverk ordlista svenska English [term] (källspråk) + [målspråk] ex.: byggnadsverk English [term] + [branschförening/branschorganisation] ex.: byggnadsverk Sveriges Byggindustrier fraser: [term] är (en typ av), [term] betyder ex.: byggnadsverk betyder [] = det man söker efter [Susan Larson m.fl.]
Bra tips för (Internet)sökningar Sök utländsk term på svenska sidor. Ta bort med minustecken: terminologi -vetenskap, -.dk Sök på sidan: Ctrl + f (ibland i t.ex. Wordfiler på Internet Ctrl + b) (ibland inte möjligt, t.ex. i skyddade pdf-filer) Ta bort trunkering: x., x m.fl. Använd SQL (Standard Query Language) (avancerade sökningar!) Define:-sökning
Sök: via bildsök via geografiskt ursprung (Google: välj domän eller ange site:.se, Altavista: host:xx + [term]) enbart bland definitioner: define:[term] ex.: define:byggnadsverk byt språkkod: http://x/sv/x.html http://x/en/x.html [Susan Larson m.fl.]
termpost uppsättning upplysningar som ges om ett begrepp i en terminologisk ordlista eller databas termpost termdatabas, terminologisk databas samling termposter som lagras i flera filer och som kan bli åtkomliga för sökning, bearbetning, komplettering och sortering termbank centralt organiserat system av termdatabaser termbank
Termposten term fras synonym(er) grammatisk information (böjning, genus etc.) uttal definition anmärkning kontext ekvivalenter på andra språk illustration klassifikation källhänvisning etc. } beskrivande fält
Termbanker GDT Termite FAOTERM ILOTERM UNTERM Termium, m.fl. IATE
Europeiska termbanker Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, Island: Orðabanki Foras na Gaeilge, Irland: Focal.ie Wales: Maes-T NL-Term, Nederländerna: Nedterm TNC, Sverige: Rikstermbanken TSK, Finland: TEPA, Valter Eter, Estonia: ESTERM Lettland: EuroTermBank LKI, Litauen: Terminų bankas Société française de terminologie, Frankrike: FranceTerme Slovenien: Evroterm UZEI, Baskien: Euskalterm Türk Dil Kurumu: Bilim ve Sanat Terimleri
FIRI/BFT The purpose of the project BFT is to establish a bank of Finnish terminology for all disciplines of arts and sciences that are practiced in Finland. For this purpose, an inventory of the existing Finnish language terminology banks and publications available for scholarly and academic practice will be carried out and set in the context of internationally established terminology work and concept formation. As the end product, the bank will consist of a multilingual extensive terminology freely available to all researchers. The project is implemented in collaboration between the University of Helsinki (UH), the Research Institute for the Languages of Finland (RILF), and the Federation of Finnish Learned Societies (FFLS). The Finnish Terminology Centre TSK will lend its expertise to the project.
Källors för- och nackdelar precision: + tillgänglighet: precision: tillgänglighet: + precision & tillgänglighet: +! Uppslagsverk Sv-eng ordbok Eng sv ordbok Flerspråkigt lexikon SV EN/ EN SV ordlista
Rikstermbanken alla nördars bank Vissa är inte insnöade i ett fack, men behöver kommunicera med de insnöade. Och tadaaaaa! Det är här Rikstermbanken kommer till användning! För där samlar man ihop fackspråkliga ordlistor som flyter omkring som en luddig gegga över hela Sverige!
Några röster Det ser bra ut Rikstermbanken [ ] är en gåva till mänskligheten och särskilt till fackfolk och översättare. Jag sökte också på lane departure warning, på både svenska och engelska, men fick ingen träff. Det kanske inte är en term? Den naturliga frågan blir då: Vad är en term? Träff! [ ] Och ett begrepp vad är det? [ ] Ja, så kan man hålla på. Utan att det kostar några pengar. Nu har nämligen Rikstermbanken öppnat. [ ] Kolla gärna under rubriken Källor så ser ni att den gör fog för namnet bank. Det är det ju inte alla banker som gör nuförtiden.
Några nya röster Rikstermbanken är en av världens bästa webbplatser genom alla tider. En helt fantastisk söktjänst för den som behöver veta vad legalundantag och återrapporteringskrav innebär, för att ta några exempel. Här finns nämligen de flesta svenska termerna inom alla möjliga ämnesområden samlade på en och samma sida, och många av dem är översatta till andra språk. Just nu innehåller termbanken runt 263 000 termer. Det är med andra ord en ovärderlig kunskapskälla. [Språkkonsulterna]
Milstolpar på väg mot Rikstermbanken Kortlådor och kartotek (från 1941 och framåt) Termdok, TNCs första system för datortillämpning i terminologiarbete ( från 1969) Termdok på cd-rom (1987) Deltagande i internationell standardisering om datakategorier, utbytesformat m.m. (från slutet av 1970-talet) Kontakter med Termium, Canada (1989 och senare) Inläggning av svensk terminologi i EU:s termbank Eurodicautom (1995 2001) Kenneth Larssons utredning Svenskan i EU (1998) Medverkan i utvecklingen av IATE, EU:s programvara för en institutionsgemensam termbank (2000 2002) TISS förslag till en svensk terminologisk infrastruktur (2003) Ny cd-romskiva: TNC-term med 45 000 termposter (2005) Beslut från Näringsdepartementet om Rikstermbanken 2006
Rikstermbankens nytta för översättare: enkel och snabb tillgång till vedertagen svensk terminologi på många områden förvaltningen och näringslivet: samordning, rationaliseringsvinster, mindre dubbelarbete, effektivare förvaltning, förenklade medborgarkontakter medierna: enkel och smidig tillgång till tillförlitliga facktermer på svenska och andra språk medborgarna: tillgänglighet, förenklade myndighetskontakter, möjlighet att delta i debatt, ta del av och förstå forskning på svenska och andra språk
Rikstermbanken ger ekvivalenten till en term (på upp till 26 språk) bekräftar gissningar om termer hjälper (genom definitioner, förklaringar och anmärkningar) översättaren att förstå ett visst begrepp och därmed att hitta en ekvivalent som inte finns i Rikstermbanken ger upplysningar om källor (vilket underlättar källkritik) ger möjlighet att specificera språk och därmed precisera sökningen ger ofta flera ekvivalenter att välja bland (ibland även status) ger ibland ekvivalenskommentarer och kontexter sparar mycket tid (och därmed pengar) åt översättaren
Nyheter (september 2011) > 80 000 termposter > 950 unika källor nya fackområden (t.ex. komponentfysik) engelskt gränssnitt fler språk: somaliska (persiska, romani) enkätundersökning
Leverantörer av material Omkring 150 organisationer: myndigheter (majoriteten) statliga affärsverk, bolag privata företag branschorganisationer, föreningar termgrupper Terminologicentrum TNC, Språkrådet utländska organisationer: Nordisk ministerråd, TSK, Nordiska språkrådet Aktiespararna Arbetsmiljöverket Banverket Boverket Brottsförebyggande rådet Canon Svenska AB Datainspektionen Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Energimyndigheten EU-upplysningen Euroclear Sweden AB/VPC Exportkreditnämnden FASS Fiskeriverket Fondbolagens Förening Försäkringsförbundet Försäkringskassan Green Cargo Högskoleverket Institutet för infologi Jernkontoret Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Kommittéservice Konjunkturinstitutet Kriminalvården Kungliga biblioteket Lantmäteriet Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luftfartsstyrelsen Läkemedelsverket Länsstyrelsen Västra Götaland Medlingsinstitutet Telefon: 08-446 66 00 Migrationsverket Miljövårdsberedningen Telefax: 08-446 66 29 Montus förlag
Innehållet i Rikstermbanken inga begränsningar vad gäller fackområden! speglar svenska begreppsvärlden oftast begreppsbeskrivningar (även om termlistor också förekommer) hela (webb)ordlistor i sig, men även som delar av dokument samt vissa excerpter viss digitalisering kvalitetskontroll av terminologer (ibland tillsammans med leverantören) presentationsskede konsolideringsskede överblick harmonisering
Mål: Innehållet skall vara omfattande representativt varierande tillförlitligt av god terminologisk kvalitet
Prioriteringar bearbetbarhet makro- och mikrostruktur lagringsformat språkform språk
Prioriteringar Språkform Materialet skall vara fackspråkligt. Språk Svenska eller Sveriges officiella minoritetsspråk (finska, jiddisch, meänkieli, romani, samiska) skall finnas med. antal varierar, beroende av samlingen svenska, nordsamiska, finska engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, isländska, färöiska, ryska, polska, estniska, grönländska, grekiska, turkiska, latin, somaliska, arabiska, katalanska m.fl.
Kom inte med Allmänspråkligt material Material som inte innehåller svenska eller minst ett minoritetsspråk Ofullständigt material Terminologiskt ostrukturerat material Svårbearbetbart material Politiskt inkorrekt och stötande material Upphovsrättsskyddat material
På väntelista Medicinsk ordbok (Belfrage) Ekonomisk ordbok (Björn Lundén) Matematikterminologi MeSH (Medical subject headings, KI) teckenspråksfilmer från Språkrådet Nytt material? nya leverantörer Utrikes namnbok digitalisering? svenskt material från Finland?
Mängden innehåll? presentationsskede konsolideringsskede behöver en vedertagen definition av ett begrepp
Rikstermbankens teknik systemet har utvecklats av en TNC-anställd, med hjälp av inhyrda programmerare öppna programvaror: Lucene, Mysql, Hibernate, Tomcat, Java, Appfuse samarbete med bl.a. IATE, EuroTermBank jämförelser med existerande programvaror och relevanta standarder (ISO, LISA m.fl.) erfarenheter från Termdok, Nordterm-Net
Rikstermbankens funktioner Enkel sökning Utökad sökning Träfflistan: innehåll och sortering Termposten: innehåll och presentation Källor (inkl. bibliografiska uppgifter) Övrig information på Rikstermbankens webbplats: sökmanual, frågor och svar, bakgrundsinformation
Språk
Flera definitioner ett fackområde
Många definitioner
EU-termer
Korsreferens
Trunkering *politik
Boolesk sökning inflation OR deflation
Specifikt innehåll
Källkritik Tillförlitlighet? Vem? Auktoritet? Varför? Syfte? Objektivitet? Aktualitet? Målgrupp?
Källkritik Internetkällor Internetsidans adress (~) Vem har registrerat adressen? Ansvarig utgivare? Senast uppdaterat? Förekomst av reklam? Länkar till och från? Källhänvisningar? Besökarantal? Utmärkelser? Läs mer: Källkritik för Internet (Göran Leth och Torsten Thurén, Styrelsen för psykologiskt försvar, rapport 177) http://www.psycdef.se/reports/doc.asp?fileid=37
Utvärdering av källor All documentation shall be carefully evaluated. In evaluating a source, the following points shall be considered: a) The terminology may not be reliable because the documents are out of date. b) The author should be a recognized authority in the field. c) The terminology in the document should not reflect a specific school of thought. d) In the case of an existing vocabulary, recognized terminological research methods, as specified in the relevant International Standard, should have been followed to produce the document. e) It is important to determine whether or not the documents used as references are translations. If they are, the reliability of the translation skall be assessed. Translated material shall be used only in exceptional cases. [SS-ISO 10241]
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Exempel: Engströms Omfattande, men ibland saknas angivelse om fackområde. Bra som utgångspunkt. To get the coal to burn at such a high temperature, preheated air is blown into the furnace s blast holes, through tuyères. För att få kolet att förbrännas vid så hög temperatur, blåses förvärmd luft in i masugnens blästeröppningar, som kallas formor, genom s.k. tättor. tuyere, forma, tätta, munstycke
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Varför är definitioner viktiga? Writing definitions can easily be the most timeconsuming and expensive part of managing terminology. On the other hand, the definition is often the most valuable part of a terminological entry, especially if the organization uses the terminology database as the universal knowledge base that it is. It s the definition that helps developers pick the correct term from a range of options, and it s the definition that lets a new employee understand an unfamiliar concept better than any other information in an entry. A quick note for those who struggle with definition writing: Remember that a terminological definition is not the same as a lexicographical entry. A good terminological definition is a brief, to-the-point statement that should not be longer than one sentence. [Muegge, TC-world, 2007]
Den klassiska definitionsmodellen term (är) överordnat begrepp som särskiljande kännetecken ådring (är) term målningsteknik som söker efterlikna mönstringen hos trä överordnat begrepp särskiljande kännetecken
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Termposten termpost uppsättning upplysningar som ges om ett begrepp i en terminologisk ordlista eller databas term fras synonym(er) grammatisk information (böjning, genus etc.) uttal definition } förklaring beskrivande fält anmärkning kontext ekvivalenter på andra språk illustration källhänvisning etc.
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Relation term begrepp (1) Term Begrepp Term Term Term
Relation term begrepp (2) Begrepp Begrepp Begrepp Term Begrepp Begrepp
Synonymi? NE: Medicinsk terminologi (2008): ringorm, revorm, populärt förändring namn i huden på pityriasis, hos människa en lindrig eller hos nötkreatur, hudsjukdom häst med eller torr svin hy; vid jfr dermatofyter, infektion med OBS! arter ur svampsläktena ringorm är annan Trichophyton hudsjukdom. eller Microsporum. Förändringen börjar hos människa som ett litet rödaktigt ringorm, fjällande svenskt hudområde, namn på en svampsjukdom vars centrum med tiden (trikofyti) läker i så huden, att en vanligen ring uppstår; orsakad därav släktet namnet. Det läkta Trycophyton. centrumet Sjukdomen blir allt större, kan smitta och den till fjällande människa röda från boskap. ringen vidgar Startar sig. ofta Svampinfektionen som en prick och behandlas breder med sakta svamphämmande ut sig cirkulärt, medan medel, den som läker kan i anbringas mitten, lokalt varför som det ser kräm ut eller som salva en ring; eller syn. kan tinea; tas i tablettform. jfr Jfr dermatofyter. revorm. OBS! revorm är en annan hudsjukdom. revorm, pityriasis rubra pilaris, ovanlig, långvarig hudsjukdom Medicinska ord: som utgår från hårsäckarna. Huden får små revorm, röda benämning fjällande knottror på hudsjukdomen (papler), som pityrisasis kan flyta samman rubra, se till under större ytor. pityriasis I handflator Jfr ringorm. och fotsulor uppstår ofta förtjockat hornlager (hyperkeratos) med stark ringorm, fjällning. en form Sjukdomen av svampinfektion är svårbehandlad; (tinea) på bl.a. används huden. Sprider läkemedlet sig över acitretin kroppen (se psoriasis). i form av röda Jfr runda ringorm. fläckar med klåda och fjällning i kanterna. svte ringorm Utslagen läks i mitten samtidigt som de breder ut sig svdf svampinfektion i huden som kännetecknas i av större ringformiga partier. en fjällande röd ring som växer ju längre infektionen fortgår late tinea corporis
Exempel: Liten geologisk encyklopedi svte gruppsilikater svfk Sorosilikater. Karakteriseras av att två kiselsyretetraedrar binds ihop med en syrejon. Detta resulterar i den kemiska anjonenheten Si₂O₇⁶. svex Exempel på sorosilikater är epidotgruppens mineral. ente soro silicates svte sorosilikater svsyte gruppsilikater svfk Grupp av silikatmineral som kännetecknas av att SiO₄tetraedrarna är sammankopplade två och två genom att dela en syreatom, varför gruppen Si₂O⁶ bildas. ente sorosilicates
synonymi visas genom termstatus
Homonymer/polysemer, sortering
Homonymer
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
Ekvivalensanmärkning
Källkritik terminologiska källor Är fackområdet tydligt avgränsat? Anges det att det handlar om fackspråk, terminologi? Anges fackområde för varje term? Anges relationer till andra begrepp? Finns begreppssystem i form av begreppsdiagram? Finns definitioner? Följer dessa i så fall terminologiska principer i sin utformning? Rimliga överbegrepp? Finns annan information (kommentarer, kontexter, etc.)? Hur behandlas synonymer och homonymer? Anges termstatus (rekommenderad, accepterad, föråldrad, avrådd etc.)? Finns kommentarer om ekvivalens mellan ingående språk? Är presentationen användarvänlig (flexibel, semasiologisk)?
onomasiology is needed for compiling dictionaries and semasiology for presenting them to the user [...] The user does not need to know anything about onomasiological compilation; this is reflected only in a better quality semasiological result. [Tavast, 2008]
Användaranpassning av sökgränssnitt (sökvarianter, sökprofiler etc.): mycket vanligt träfflistans utseende: vanligt termpostens utseende: makro- och mikrostruktur: varierar fast (vertikal) ordning: vanligt användaren kan välja att visa olika fält: Termium, ISO CDB metaspråk : oftast fältuppdelning: ibland även i flera steg grafiska uttrycksmedel: vanligt
Träfflistan Tabelluppställning: omodernt, svårare att läsa och slösar med ytan Träfflista med mest relevanta data för varje träff jfr Google Del av definition/förklaring syns alltid Ekvivalenter visas inte Mål: Användaren ska gå vidare till termposten där allt finns
Träfflista: sortering position alla träffar i termfält först precision träffar på hela termen först källa nyaste källorna först Träfflista: presentation Inte möjligt att ställa in (även om typ av sökning ändrar utseendet lite)
Rikstermbanken [Socialstyrelsen]
Innehållets struktur och presentation svte konvexform svavte hanform svavte patris term svdf formhalva med upphöjda arbetsytor avrådd term svrete konkavform ente positive mould ensyte male mould länk till relaterad termpost frte moule positif GNGR m frsyte poinçon grammatisk information GNGR m dete Formoberteil GNGR n term desyte Positivform GNGR f term desyte Füllraumform GNGR f desyte Patrize GNGR f note konveks formdel nosyte positiv form nosyte patrise nosyte stempel nosyte tett form
Innehållets struktur och presentation språkband fältrubrik fält
Beskrivande fält svdf svensk definition: Innehåller definitioner, dvs. språkligt utformade beskrivningar av ett begrepp som ska avgränsa detta begrepp mot andra begrepp Definitionerna följer särskilt strikta formregler (ej versal begynnelsebokstav, ej slutpunkt). svfk svensk förklaring: Innehåller nödvändig information om begreppet (särskiljande kännetecken, överbegrepp), men är inte formulerad lika strikt som en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). svan svensk anmärkning: Innehåller information om begreppet som är intressant, men som inte är nödvändig i en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). svkt svensk kontext: Ger enbart exempel på hur termen används i ett textsammanhang.
fetstil (för huvudterm) överstruken (för avrådda termer) indrag (i anmärkningar) färg (för länkar) index etc. (Unicode)
Rikstermbanken = referens (1)
Rikstermbanken = referens (2) fasta länkar? databas = original?
Ny åtkomst 1: TermWeb
Ny åtkomst 2: andras initiativ
Nya funktioner etc: Sida med Senaste nytt. Sida med Frågor och svar. Möjlighet att lämna synpunkter. Tips om trunkeringssökning (patient*). Många små förbättringar, kompletteringar och rättningar av fel.
Rikstermbankssekretariatet enhet inom TNC uppgifter: påfyllning, revidering, kontakter med leverantörer (inkl. kontinuerliga påminnelser om uppdateringar) information om Rikstermbanken (inkl. sökkurser ) för olika målgrupper finansiering?
Visioner ökad omfattning, mer variation, högre tillförlitlighet ökad interaktivitet, ständig aktualisering utökad expertmedverkan: referensgrupper per ämnesområde högre användaranpassning: flera sökalternativ, samsökningar med andra termbanker (IATE, EuroTermBank), integrering med andra programvaror (Word, översättningsminnen), inkorporering (Quest, EU) bredare ändamålsanpassning (lagring, sökning, forskning, undervisning) utveckling till en nationell semantisk resurs (?)
Mer konkret verktygslist (för webbläsare etc.) klassificering av allt material samsökningar med andra termbanker (IATE) inkorporering i Quest (EU) inkorporering med andra programvaror (översättningsminnen, ordbehandling etc.) lagrings- och arbetsverktyg (förutom sökverktyg) fackspråksforskning med hjälp av Rikstermbanken initiativ till nya terminologiprojekt
semantisk resurs Semantic Resource [ ] refers to all ontologysimilar entities, such as taxonomies, dictionaries, thesauri, etc. (Lima et al, 2010?) terminologi(in)samling större process, även automatisk extraktion ur text? (jfr Danmark) även fulltextdatabas, korpus? gemensamt sökgränssnitt (jfr onki.fi) omvänt perspektiv: varje leverantör strukturerar enligt standardformat vilket sedan hämtas in genom gemensamt gränssnitt (jfr Termportalen)
semantisk resurs > Rikstermbanken MeSH SnoMED GeoTerm Libris enav? Språkbanken?
Rikstermbanken nyttan enklare och snabbare åtkomst till terminologi inom olika fackområden snabbare spridning av nya begrepp och termer effektivare terminologiarbete effektivare kommunikation i alla led rationellare användning av resurser ny överblick som kan initiera till revideringar, forskning etc. öka medvetenheten om fackspråk stärka Sveriges fackspråk och motverka domänförlust
www.rikstermbanken.se Rikstermbankssekretariatet: rikstermbanken@tnc.se +46 8 446 66 00 henrik.nilsson@tnc.se