Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

Relevanta dokument
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Joniserande strålning

Röntgen och nuklearmedicin

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Fördjupning medicinska konsekvenser

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Absorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhet för strålande läkare

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Strålskyddsreglering

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Joniserande strålning

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

Kärnenergi. Kärnkraft

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Stråldoser vid neuroimaging

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

De nya dosgränserna för ögats lins

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Dosgränser för ögats lins

Examination. Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Örebro universitet/hv MC069A. Datum:

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

Strålskyddsbokslut Norrbottens Läns Landsting

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Introduktion till Strålskyddsläran

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Frågor till Kroppen del 2

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Behandlingsguide för patienter

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Föreläggande om åtgärder

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

SSI Rapport 2006:08. Veterinärinspektioner Helene Jönsson. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Delområden av en offentlig sammanfattning

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Radiofysikavdelningen

1. Vad Nebcina är och vad det används för

Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

Föreläggande efter inspektion

Joniserande strålning

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Gäller fr.o.m Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al.

Bipacksedel: Information till patienten. Ceretec 0,5 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel exametazim

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN I REGION SKÅNE

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

BUKRADIOLOGI VÄLKOMNA! ST-Läkare Magnus Docker Röntgenavd, KS, Huddinge

Transkript:

Påverkan på människan vid en RN- händelse Leg. Sjukhusfysiker Strålskyddsexpert o Tillståndshavarens expert rörande strålsäkerhet inom verksamheten Remissinstans o Vid införande av nya metoder, upphandling av strålande utrustning, ombyggnation av lokaler osv. Utbildning o Strålskyddsutbildning, teori och praktik. Love Kull Strålskyddsexpert, NLL Chefsfysiker, Medicinsk strålningsfysik, NLL 0920-28 28 63 070-792 52 69 love.kull@nll.se Patientstråldos och bildkvalité inom diagnostisk röntgen mm o Bedömningar, beräkningar, mätningar, optimeringar, rapporteringar, sammanställningar Kvalitetsarbete o Förvaltar kvalitetsledningssystemet för strålskydd o Forskning och utveckling 2013-01-25 2 Agenda Naturlig strålning Naturlig bakgrund Medicinsk diagnostik och terapi Storheter Biologi Omhändertagandet Resurser 2013-01-25 3 2013-01-25 4 Naturlig bakgrundsstrålning Statistik, NLL 35 Medeldos [msv] Datortomografi (DT/CT) Kosmisk strålning 30 25 Jordskorpan Intern- bestrålning 20 15 10 Slätröntgen Genomlysning 5 0 Slätröntgen Slätröntgen Slätröntgen Genomlysning Genomlysning Datortomografi Datortomografi Datortomografi Datortomografi Datortomografi Totalt ca 1 msv/år Varierar dock beroende på var man bor Ländrygg & Bäcken & höftled Hjärta & lungor Kolon med sakroiliakaleder dubbelkontrast Koronarangiografi Hjärna Ländrygg Thorax/Lungor Buk Multitrauma 2013-01-25 5 2013-01-25 6 1

Dosgränser personal Effektiv dos: o 50mSv/år (enstaka år) o 20mSv/år (medel över en löpande 5-års period) Ekvivalent dos o Huden 500mSv/år o Händer och fötter 500mSv/år o Ögat lins 150mSv/år (under revision) Dosgränser Allmänheten Effektiv dos o 1 msv/år Ekvivalent dos o Huden 50mSv/år o Ögat lins 15mSv/år Exklusive medicinsk bestrålning 2013-01-25 7 2013-01-25 8 Storheter för dosmätning Absorberad dos [Gy] o Energi per kg (J/kg) o Organdoser och helkroppsdoser Ekvivalent dos [Sv] o Väger in typ av strålning o Organdoser o Tidiga effekter Storheter för dosmätning Effektiv dos, E o Enhet: Sievert [Sv], oftast används msv (millisieverts) o Bedömer risken för sena strålskador, stokastiska effekter o Avser den dos, given homogent till hela kroppen, som ger samma stokastisk effekt (letal cancer) o Tar hänsyn till vilka organ som bestrålats o Olika känsliga organ Effektiv dos [Sv] o Väger in vilka organ har bestrålats o Persondoser o Sena effekter, risk för cancer 2013-01-25 9 Vävnadstyp Viktfaktor Benmärg, bröst, colon, lunga, mage 0,12 Blåsa, matstrupe, gonader, lever, sköldkörtel 0,05 Benytor, hjärna, njurar, sponkörtlar, hud 0,01 Övriga vävnader 0,10 10, akut strålsjuka Akuta skador (deterministiska) o Uppkommer direkt eller som en direkt följd av bestrålningen o Tröskelvärde för skada o Höga doser medför många döda celler, organ och vävnader kan få svårt att fungera 2013-01-25 11 Tidiga symptom på akut strålsjuka o Illamående och kräkningar, huvudvärk, trötthet, feber och ev. hudrodnad. Kan uppträda redan vid 0,35 Gy Blodpåverkan, blodbildande organ (benmärg) o Infektioner (vita blodkroppar) o Blödningar (trombocyter/blodplättar) o Anemi (röda blodkroppar) Mag-tarmkanalen o Illamående, kräkningar, diarréer CNS (centrala nervsystemet) vid högre doser o Yrsel, huvudvärk, medvetandenedsättning 2013-01-25 12 2

Whole- body absorbed dose (Gy) Phase Symptom 1 2Gy 2 6Gy 6 8Gy 8 30Gy Greater Than 30Gy 50 100% 75 100% 90 100% 100% Nausea and vomiting 5 50% Time of onset 2 6h 1 2h 10 60 min < 10 min Minutes N/A (patients die in Duration < 24h 24 48h < 48h < 48h < 48h) Immediate Diarrhea None Akut strålsjuka None to mild Heavy (>10%) Heavy (>95%) Heavy (100%) (<10%) Time of onset 3 8h 1 3h < 1h < 1h Headache Slight Mild to moderate Moderate (80%) Severe (80 90%) Severe (100%) (50%) Time of onset 4 24h 3 4h 1 2h < 1h Moderate increase Moderate to severe Fever None Severe (100%) Severe (100%) (10-100%) (100%) Time of onset 1 3h < 1h < 1h < 1h Cognitive Cognitive Rapid Seizures, Tremor, CNS function No impairment impairment 6 20 h impairment > 24h incapacitation Ataxia, Lethargy 28 31 days 7 28 days < 7 days none none Latent period Severe leukopenia High fever Nausea Moderate to severe Diarrhea Vomiting Mild to Leukopenia Vomiting Severe diarrhea moderate Leukopenia Purpura N/A (patients die in Illness Dizziness and High fever Fatigue Hemorrhage < 48h) disorientation Electrolyte Weakness Infections Hypotension disturbance Epilation after 3 Gy Electrolyte Shock disturbance 0 5% 5 100% 95 100% 100% 100% Without care Mortality With care 0 5% 5 50% 50 100% 100% 2013-01-25 100% 13 Death 6 8 wks 4 6 wks 2 4 wks 2 days 2 wks 1 2 days Sena skador (stokastiska) o Uppkommer vanligen 5-30 år efter bestrålning o DNA skada, en cell räcker o Könscell, ärftlig o Sannolikheten för skada ökar med stråldosen o Finns ingen gräns där strålningen är ofarlig o Tillskott cancerrisk ca 5 %-enheter per Sv Dvs. om 100 000 strålas med 1 msv kommer 5 att få cancer rent statistiskt 2013-01-25 14 Statistik, NLL Inducerade Antal us Medeldos mansv fatala cancerfall SoS- kod Undersökning Metod per år [msv] [Sv] 623 Ländrygg & sakroiliakaleder Slätröntgen 3794 0,9 3 0,2 626,639 Bäcken & höftled Slätröntgen 11282 0,4 5 0,2 320,322 Hjärta & lungor Slätröntgen 18723 0,033 1 0,03 441 Kolon med dubbelkontrast Genomlysning 931 4,9 5 0,2 373 Koronarangiografi Genomlysning 1360 3,1 4 0,2 810,811 Hjärna Datortomografi 8587 2,2 19 0,9 824,825 Ländrygg Datortomografi 1157 7,3 8 0,4 830,832 Thorax/Lungor Datortomografi 3701 5,6 21 1,0 840,858 Buk Datortomografi 5599 10,1 57 2,8 888 Multitrauma Datortomografi 600 30 18 0,9 Summa per år: 7,0 Foster känsligare än barn Barn känsligare än vuxna Äldre mindre känsliga 2013-01-25 15 2013-01-25 16 Strålningspsykologi Oavsiktlig bestrålning av servicepersonal vid Aitik-gruvan Bara misstanken om att ha blivit bestrålad medförde symptom på strålsjuka hos de drabbade Extern bestrålning Extern kontamination Intern kontamination Rädsla skapade mer skador än själva bestrålningen 2013-01-25 17 2013-01-25 18 3

Spektralfördelning röntgen @ 50 kv Extern bestrålning o Källa kan vara allt från radioaktiva preparat (isotoper) till acceleratorer/röntgenutrustning (elektriska) o Momentan, när källan stängts av eller avskärmats är bestrålningen över (viss aktivering av target kan dock förekomma i acceleratorer) o Brett spektra av källor, viktigt att veta geometri, optik, strålslag/kvalitet mm för att kunna göra en dosuppskattning 2013-01-25 19 2013-01-25 20 Spektralfördelning pulpröntgen @ 50 kv Spektralfördelning och intensitet per mas 18000000 16000000 Pulpröntgen Konventionell röntgen 14000000 Intensitet @ 1 m [1/KeV*cm2*mAs] 12000000 10000000 8000000 6000000 4000000 2000000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Energi [KeV] 2013-01-25 21 2013-01-25 22 Normalized dose 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% Djupdos i vävnad vid pulpröntgen Plexi Soft Tissue Skelett Extern kontamination o Kontamination med radioaktivt preparat utanpå kroppen o Högst dos lokalt, normalt huden o Risk att föra kontaminationen vidare o Viktigt med sanering 0,00% 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 Djup (cm) 2013-01-25 23 2013-01-25 24 4

Intern kontamination o Högst dos till inre organ o Liten risk för att föra kontaminationen vidare dock kan kroppsvätskor vara kontaminerade Fysikalisk halveringstid o I-131 8d, Tc-99m 6h Biologisk halveringstid o Utsöndring av isotopen via kropsvätskor o Kroppen misstolkar radioaktiva isotoper som något nyttigt. I-131 (radioaktivt jod) tas upp i thyroidea precis som vanligt jod o Blockera organets upptag genom mättnad (ta vanligt Jod) 2013-01-25 25 Dos = Dos, oavsett typ av bestrålning Däremot kan olika bestrålningvägar med samma källa betyda olika doser Viktigt med fullständig vetskap om bestrålningsväg, strålslag/isotop, uppehållstider/intag, mm. 2013-01-25 26 Omhändertagandet ReFOX 2012: o NLL/Medicinsk strålningsfysik deltog o Övade mätning, sökning och klassificering av källor samt omhändertagande, pre-hospitalt och hospitalt. Främst hospitalt omhändertagande för fysiker Innan ankomst: o Skydda lokalerna från vidare spridning av kontamination Under det akuta omhändertagandet: o övervaka dosnivåer för personal samt följa saneringsframgångarna o Söka av personer som lämnar området för att minimera vidare kontamination 2013-01-25 27 Resurser Medicinsk strålningsfysik, NLL o Fysiker: 2 st, främst kompetens inom medicinsk röntgen och nuklearmedicin o Intensiometrar: 2 st Intensimeter 28 för β och γ, GE och SY o Persondosimetrar: 2 st DMC 2000s per sjukhus o Tillgänglighet: Gentlemannajour o Bidrar med: (Sanering), mätning, förberedelser vid akutintaget, konsultation mm. o Begränsningar: Inga möjligheter till klassificering av isotoper eller mätning av α, mm 2013-01-25 28 Slutsats (ur en fysikerperspektiv) Komplext ur dosuppskattningsperspektiv, många obekanta faktorer initialt. Begränsade tekniska lösningar för bestämning av isotop eller ens mäta förekomst av vissa strålslag TACK FÖR MIG! Stor geografisk yta och få fysiker Vår roll blir initialt att säkerställa att strålskyddet är fullgott vid omhändertagandet på våra sjukhus i NLL 2013-01-25 29 2013-01-25 30 5