FULLMÄKTIGE 40 13.12.2012 BYGGANDE AV ETT NYTT BARNSJUKHUS 697/10/03/02/00/2011 FMGE 40 1. Verksamheten vid Hucs barnsjukhus och betydelsen av sjukhuset för behandlingen av barnsjukdomar samt när det gäller den medicinska forskningen och undervisningen på universitetsnivå 1.1 HUCS barnsjukhus som nationellt centrum Lagstadgade krav Högspecialiserad barnsjukvård har i vårt land centraliserats till Hucs både genom lagstiftning och mer inofficiellt som en del av en fallspecifik arbetsfördelning mellan sjukvårdsdistrikten. Genom statsrådets förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården (6.4.2011/336) har till Hucs helt (*) eller delvis centraliserats vården av följande barnpatientgrupper: *öppen hjärtkirurgi för spädbarn och annan krävande hjärtkirurgi för barn, *organtransplantationer, allogena transplantationer av benmärgsstamceller, invasiv diagnostik och kirurgisk vård av epilepsi, planering av helhetsbetonad vård samt operativ vård av patienter med harläpp och kluven gom, primär operativ vård av kraniofacial deformitet, operativ vård av skolios, krävande invasiv fosterundersökning och vård av foster, primär vård av bencancer, ----------------- *konsultationstjänster vid särskilt svåra systemiska reumatiska sjukdomar, *behandling av reumatiska sjukdomar som innefattar övervägning av organtransplantation *vård av gallgångsatresi hos barn operativ vård av glaukom hos barn, krävande reumaortopedisk vård vid barnpatienter, *krävande operationsvård av bendysplasi (diastrofisk tillväxtstörning, akondroplasi), *vård av retinoblastom, *operativ vård av antikroppspositiva (F-VIII) hemofilipatienter, Ovanför den streckade linjen har grupperats de för verksamhetsvolymen viktigaste behandlingarna och nedanför
1.2 Vårdens volym och struktur i praktiken linjen patientgrupperna med överlag mycket få eller bara enstaka patienter. De kursiverade behandlingarna ges i dag på Hucs Tölö sjukhus, men de här behandlingarna håller för närvarande på att centraliseras till Hucs Barnklinik eller kommer att centraliseras till det nya barnsjukhuset. "Öppen hjärtkirurgi för spädbarn och annan krävande hjärtkirurgi för barn" som centraliserats till Hucs avser i praktiken operativ behandling av alla medfödda hjärtfel, eftersom barnkardiologin och barnhjärtkirurgin är på många sätt beroende av varandra. På Barnkliniken finns alltså den samlade kompetensen när det gäller hjärtfel och också krävande diagnostik av hjärtfel, elektrofysiologi och hjärtkatetriseringar. Kateteringreppen utförs bara på Barnkliniken, i resten av landet utförs inte katetriseringar på barn. Även den krävande fosterhjärtdiagnostiken utförs i stor utsträckning på Barnkliniken. Likaså har diagnostiken av flera sällsynta syndrom, t.ex. APECED och Mulibrey nanism som hör till det finländska sjukdomsarvet, i praktiken till stor del centraliserats till Hucs eller haft Hucs som kompetensplattform. För de här sällsynta sjukdomarna konsulteras Barnkliniken från olika håll i Europa. Samma fenomen - ett kompetensnätverk som uppstått kring mindre specialpatientgrupper på Barnkliniken i Helsingfors och därav följande beredskap att erbjuda individuella behandlingar också vid extremt sällsynta patientfall - generar ett mångsidigt nationellt behov av att stödja sig på Hucs Barnkliniks kompetens utöver vad som föreskrivs i förordningen. Hos barn förekommer sjukdomar som i ett land av Finlands storlek kan förekomma mer sällan än ens en patient per år. Den vård som ges till patienter utanför HNS är i genomsnitt mer komplicerad och dyrare än den vård som ges till barn inom HNS område. Tabell 1 som ingår som kringmaterial 1 i föredragningslistan visar att när det gäller patienter från områden utanför Hucs specialupptagningsområde är antalet patienter som Barnkliniken vårdar någorlunda jämnt fördelade på alla sjukvårdsdistrikt i förhållande till befolkningsfördelningen. Antalet patienter inom specialistvården under 2011: HNS område 40 275 (94 % av patienterna), Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt (Hucs specialupptagningsområde) 617 (1,4 %) och de övriga sjukvårdsdistrikten 1751 patienter (4,1 %). Motsvarande andelar av faktureringen: HNS område 79 %, Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt (Hucs specialupptagningsområde) 5 % och de övriga sjukvårdsdistrikten 17 % (20,7 M ). Bild 1 visar hur den genomförda vården är uppdelad när det gäller HNS och de övriga sjukvårdsdistriktens patienter på Barnklinikens olika avdelningar. Njur- och transplantationsavdelningen, hjärtavdelningen och intensivvårdsavdelning K9 har de största andelarna av patienter
1.3 Specialistläkarnas fortbildning från kommuner utanför HNS. Till exempel är fördelningen av vårddagarna på intensivvårdsavdelningen (60 % resten av landet, 40 % HNS) mycket nära den geografiska fördelningen av barnbefolkningen i Finland. K9 vårdar också ett stort antal patienter vars vård inte är relaterad till de centraliserade sjukdomarna. Fördelningen av vårddagarna på K9 beskriver det redan ovan beskrivna allmänna fenomenet att Barnkliniken erbjuder nationellt vård uttryckligen för de mest sjuka barnen. En sammanvägning av antalet vårddagar visar vidare att antalet vårddagar som produceras till patienter utanför HNS ligger på en mycket jämn årlig nivå på cirka 10 000 dagar (bild 2). Tabell 2 visar Hucs 20 vanligaste DRG-grupper när det gäller barnpatienterna dels inom HNS, dels i resten av landet. Mångfalden och komplexiteten i den vård som erbjuds nationellt i förhållande till barn som bor inom HNS område kommer också i den här jämförelsen fram. Av de 20 vanligaste DRG-grupperna i fråga om patienter som kommer från kommuner utanför HNS återfinns överlag bara 7 i HNS-områdets Top-20-lista. Tabellen visar också i hur små grupper sjukhusvården av barnsjukdomar är uppdelad. I Top 20-listan ingår bara 59 % (HNS-distriktet) eller 65 % (annat än HNS) av alla behandlade patienter. När det gäller patienter från kommuner utanför HNS fanns det inte mer än 19 patienter kvar i den minsta grupp som rymdes med på listan. En betydande del av barnsjukhusets vård ges alltså till en stor grupp som består av mycket små, ofta mycket specifika patientgrupper. Detta understryker det faktum att barnsjukhusets verksamhet alltid är mycket beroende av att det finns en mångsidig och nätverkande kompetens. Barnsjukhusets till en del också exceptionellt stora beroende av sitt interna nätverk gör att den nu pågående evakueringen av Barnklinikens verksamheter till HUCS olika fastigheter verksamhetsmässigt är särskilt problematisk. Barnklinikens nationella roll i utbildningen inom de barnmedicinska specialiteterna är av största vikt. Barnkliniken erbjuder läkare från landets olika central- och universitetscentralsjukhus tilläggsutbildning som inte finns tillgänglig någon annanstans i landet. Områden för vilka man inte kan få formell kompetens utan Hucs Barnklinik är barnkardiologi, organtransplantationer och nefrologi samt barnhematologi för 6 månaders del. Barnkliniken erbjuder dessutom läkare tilläggsutbildning bl.a. i reumatologi, neonatologi och endokrinologi för behoven i resten av landet. Inom neonatologin och barnkardiologin har utbildning getts också till estniska läkare. Barnklinikens personal har påpekat att det i landet har uppstått ett nätverk av experter som inom ramen för en överenskommen arbetsfördelning kan ta hand om patienternas fortsatta vård. Till exempel är ett barn som genomgått en njurtransplantation vid ett års ålder på Hucs Barnkliniks ansvar tills barnet fyller 16 år, men samtidigt ansvarar också sjukhuset inom det egna området för
barnet och det innebör att många saker i anslutning till vården ska ske smidigt i samarbete med en tilläggsutbildad barnläkare som arbetar på ett centralsjukhus. En annan gränsyta som Barnkliniken är bekymrad över är att barnpatienter flyttas över till vuxensjukhusens ansvar. Därför har det inom barnkardiologin utbildats vuxenkardiologier enligt 6 månaders moduler nästan årligen för den fortsatta vården och uppföljningen av medfödda hjärtfel. Inom pediatriken där utbildningsutbudet är bredast utbildas på Barnkliniken årligen 7-8 specialistläkare som efter utbildningen återvänder till sitt eget centralsjukhus eller till ett universitetscentralsjukhus. Utöver detta erbjuder Barnkliniken fortbildning för att trygga behovet av specialister inom sitt eget område och som sedan deltar i att betjäna hela landet. Barnkliniken utbildar själv t.ex. barnhjärtkirurgerna vars arbetsinsats i sin helhet inriktas på det nationella övergripande ansvaret. Inom barnkirurgin erbjuds varje barnkirurg som utbildats i Finland utbildning under 6-12 månader på Barnkliniken i Helsingfors. Barnkirurgin är som specialitet mindre än pediatriken och därför ger inte antalet läkare som årligen får utbildning en exakt bild av helheten. Under 2000-talet har specialutbildning inom barnkirurgi, barnortopedi eller hjärtkirurgi getts till cirka 40 läkare som arbetar i Finland någon annanstans än inom HNS. Dessutom har utbildning getts till cirka 15 läkare inom samma områden, som tjänstgör utomlands. Specialutbildningen för läkare inom anestesi- och intensivvården för barn utgör också en viktig helhet. Under 2000-talet har det utbildats cirka 30 läkare under olika långa perioder. Antalet patienter inom Barnklinikens ortopedi och traumatologi möjliggör en täckande postgradual utbildning efter ortopedexamen. II Motivering till byggande av och byggkoncept för det nya barnsjukhuset 2.1 Barnklinikens och Barnets Borgs sjukhus byggnadstekniska skick Barnkliniken och Barnets Borgs sjukhus som byggdes på 1940-talet är i dåligt skick. Barnkliniken är i början av ett tungt ombyggnadsprogram. Planerna har ständigt förändrats på grund av nya problem. År 2010 blev två nya tilläggsflyglar färdiga med en operationsavdelning med sex salar och den andra av husets intensivvårdsavdelningar för barnpatienter. De nya byggnadsdelarna fyller väl sitt syfte, men de har inte på ett väsentligt sätt löst den övriga byggnadens platsbrist eller opraktiskhet. De kulturmärkta byggnaderna för Barnets Borg och Barnkliniken har begränsade möjligheter att tillgodose behoven inom den moderna barnspecialistvården även efter en eventuell ombyggnad. Efter uppdateringen av Barnklinikens översiktsplan (2008-2009) konstaterades att det är en brådskande uppgift att påbörja planeringen av nya lokallösningar. Skicket på Barnklinikens lokaler har ytterligare snabbt försämrats och
verksamhetens säkerhet är redan förenad med betydande risker. I juni 2012 var man tvungen att internt evakuera den neonatala intensivvårdsavdelningen till operationssalens uppvakningsrum på grund av allvarliga luftkvalitetsproblem. Överföringen orsakade en komplex serie av interna flyttningar till provisoriska lokaler som resulterade i att ortopedavdelning K8 är utan adekvata lokaler till våren 2013. Till följd av flyttningarna till de provisoriska lokalerna har man varit tvungen att överföra polikliniska verksamheter också till Kvinnoklinikens fastighet. Senare har det blivit klart att det finns omfattande fuktskador på Barnklinikens poliklinik med hög sjuklighet hos personalen som följd, vilket gör att man måste leta efter större provisoriska lokaler också i Jorvs fastighet. Det har också visat sig att den neonatala intensivvårdsavdelningens nu lediga gamla lokaler inte kan tas i patientbruk utan att man under reparationsfasen evakuerar minst den underliggande vårdavdelningen till någon annan fastighet utanför Barnkliniken. I den behovsutredning som gäller projektet för att bygga ett nytt barnsjukhus och som blev färdigt 15.12.2011 ingår en detaljerad analys av Barnklinikens och Barnets Borgs nuvarande verksamhet och en prognos av de olika patientgruppernas framtida utvecklingstrender samt av ett nytt sätt att producera vård (bl.a. en ökande andel av dag- och hemsjukhusverksamhet). Med hänvisning till ovanstående och på basis av bl.a. behovsutredningar och andra utredningar har man blivit övertygad om att det ekonomiskt mest ändamålsenligt är att bygga ett helt nytt barnsjukhus. Byggandet av ett nytt barnsjukhus är funktionellt ett exceptionellt krävande projekt som utöver behoven i metropolområdet tryggar också tillgången på krävande och högkvalitativ barnspecialistvård för nationella behov. Som det konstateras ovan är vårdresultaten på HUCS Barnklinik internationellt på bra eller utmärkt nivå. Dessutom har tillgången på vården hittills varit nationellt täckande; man har inte varit tvungen att söka vårdkompetens hos utländska centra för de barn som Barnkliniken ansvarar för och vårdgarantin har uppfyllts. En kontinuerlig utveckling av högspecialiserade behandlingar innebär ett behov av att stärka mycket högt specialiserade verksamhetsenheter. Ett exempel på detta är operation av ett medfött hjärtfel, där den nuvarande enheten på fyra hjärtkirurger är tillräcklig för de finländska barnens nuvarande behandlingar inklusive akutberedskapen, men otillräcklig ur den medicinska utvecklingens och bland annat ur arbetslagstiftningens synvinkel. Å andra sidan gör tillgången på vårdpersonal och kostnadstrycket att av nybyggnationen förutsätts förändrade processer som höjer de personliga insatsernas produktivitet. Barnklinikens och Barnets Borgs nuvarande byggbestånd är föråldrad och otillräcklig också för ordnandet av "primärnivån" inom specialistvården för barn i metropolområdet. Enligt internationell och inhemsk erfarenhet främjar en centralisering av all barnmedicinsk specialistvård uttryckligen till ett barnsjukhus
vårdkvaliteten, säkerheten och effektiviteten. Av historiska skäl sker i Finland rekonstruktion av medfödda missbildningar i ansiktsregionen och på skallens område (HUSUKE, läpp- och gomspaltcentrum) på en separat enhet utanför barnsjukhuset och det nya sjukhuset bör kunna ansluta denna verksamhet till en del av barnsjukhuset. Den viktigaste strategiska utgångspunkten för planeringen är dock att HUCS barnsjukhus nationellt kan garantera en heltäckande tillgång på vård i realtid för barnsjukdomar i typiska till antalet små patientgrupper, oavsett vilka eventuella förändringar som kommer att ske i organiseringen av den specialiserade sjukvården och de regionala ansvaren. Denna uppgift förutsätter förmåga att producera utbildning inom olika barnmedicinska subspecialiteter. Vidare kräver denna uppgift av HUCS barnsjukhus förmåga att bilda ömsesidiga nätverk med andra barnsjukhus som hör till världens bästa barnsjukhus, varför främjande av forskningen i barnsjukdomar också i detta sammanhang är barnsjukhusets huvuduppgift. En nödvändig förutsättning är att barnsjukhuset mellan de olika specialområdena också gör det möjligt för de interna experterna att bilda nätverk å ena sidan med beaktande av verksamhetsförmågan inom jour- och konsultationssystemen och å andra sidan behoven hos familjerna i enlighet med en övergripande vård. 2.2 HNS investeringsbehov och finansieringsmöjligheter Inom Mejlans campus pågår ett omfattande reparations- och nybyggnadsprojekt. För närvarande omfattar byggfasen ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus. Förutom Barnkliniken och Barnets Borg finns det också andra sjukhusbyggnader vars skick har konstaterats vara kritiskt dåliga. En byggnadsplats att räkna med som placering för det nya barnsjukhuset är området mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken på Mejlans sjukhusområde. Detta kräver dock att den kontors- och lagerflygel som finns i förvaltningsbyggnadens gavel måste rivas och lokalerna ersättas med andra lokaler. Det utomstående arkitektarbete som HNS beställt om förslaget till placering av byggmassan blir klar 5.12.2012, men redan nu kan konstateras att byggandet av det nya barnsjukhuset planeringstekniskt är genomförbart på avsett sätt. HNS hela investeringsprogram för 2013-16 uppgår till 580 miljoner. Dessutom är avsikten att utanför investeringsprogrammet genomföra projekt på totalt 100 miljoner. Det 10-åriga långsiktiga preliminära programmet om investeringsbehovet under åren 2013-22 är 1,4 md euro, medan lånestocken samtidigt ökar från ca 200 miljoner till 400 miljoner. HNS har som målnivå för soliditetsgraden hållit 40 %, men tydligen blir man tvungen att ge avkall på detta mål efter 2013.
Fullmäktige har för avsikt att vid sammanträdet 13.12.2012 godkänna budgeten för 2013 och ekonomiplanen för 2013-16. Investeringsplanen för 2013-16 inkluderar en preliminär reservering för planeringen av barnsjukhuset och påbörjandet av projektet, men ännu inte ett förslag om HNS-finansiering av projektet. Projektets mycket preliminära kostnadsförslag är 160 miljoner. Ett mer exakt kostnadsförslag kan prognostiseras i januari 2013 på grundval av den projektplan som då blir färdig. Finansiering av projektet Avskrivningstiden för sjukhusbyggnader är 25 år. Som HNS eget projekt täcks projektets finansiering med medel som den specialiserade sjukvården inbringar. Barnsjukhuset har av ovan beskrivna skäl dock redan tidigt väckt också den statliga ledningens intresse. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp 4.5.2012 med uppgift att utreda och bedöma statens deltagande i finansieringen av HNS framtida barnsjukhus beskriva behovet av arbetskraft inom de barnmedicinska specialiteternas tjänsteutbud och de viktigaste nya servicepaketen, utreda till dem relaterade centrala problem och komma med nödvändiga åtgärdsförslag beskriva och lägga fram förslag för att främja barnens och barnfamiljernas psykiska hälsa, tidigt ingripande och för att förhindra att psykiska problem går över till följande generation i fråga om de primära tjänsterna inom socialoch hälsovården. Arbetsgruppens tidsfrist sattes till 31.12.2012, men i och med att projektet utvecklades påskyndades arbetsgruppens arbete, sålunda att tjänstemannaberedningen vid SHM och finansministeriet kan förelägga statens pågående budgetberedning ett förslag till ett separat statligt anslag som eventuellt allokeras projektet. I arbetsgruppen har man också tagit upp frågan om att få in det nya nationella barnsjukhuset i den statliga budgetramen för åren 2014-2017 och att inbegripa projektet i jubileumsprogrammet när Finland firar sin 100-åriga självständighet. Den medborgerliga aktiviteten för att främja projektet har länge varit betydande. HNS styrelses riktlinje av 16.4.2012 på att eftersträva en donationsandel för projektet baserade sig i sin tur på uppgifter om en trovärdig enskild medborgarförening som ställer upp till stöd för projektet. En stödförening Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. grundades 19.6.2012. HNS representeras i föreningens organ av chefsöverläkaren och verksamhetschefen för gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten. Föreningen har haft en livlig verksamhet.
På föreningens initiativ har styrelsen för den allmännyttiga Svenska kulturfonden 20.11.2012 godkänt en preliminär plan för grundandet av en stiftelse med uppgift att främja och stödja barnmedicinsk forskning och vård. I detta syfte skulle stiftelsen antingen direkt eller genom ett fastighetsbolag låta bygga samt äga det nya nationella barnsjukhuset. En stiftelseägd sjukhusbyggnad är det inte möjligt att överlåta till någon utomstående. Stiftelsens grundkapital skulle vara 300 000 euro. Stiftelsen ansvarar för ordnandet av finansieringen av projektet. Avsikten är att finansieringen av projektet består av Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. insamlingsfinansiering som till fullt belopp styrs till stiftelsen, av staten till stiftelsen donerat kapital, av HNS till stiftelsen donerat kapital samt främmande kapital. Stiftelsen ingår sedan ett långt hyresavtal med HNS. Stiftelsen underhåller fastigheten och styr i enlighet med sina stadgar hyresintäkterna till den del de inte behövs för långverkande underhåll av fastigheten till barnmedicinsk forskning och utveckling. HNS skulle ansvara för sjukhusets verksamhet och fastighetens löpande utgifter. I hyran beaktas det kapital som fåtts som bidrag och donationer. Styrelsen konstaterar att HUCS Barnklinik som det enda sjukhuset i Finland producerar dyr och komplicerad eller i övrigt högspecialiserad vård och behandling som kräver specialkompetens för ett flertal små barnpatientgrupper. Det är fråga om kompetens och tjänster för vilka det inte finns någon alternativ producent eller konkurrerande utbud, så sjukhusets ställning som den primära vårdenheten för de mest krävande patientgrupperna kan inte ens ifrågasättas. Också universitetssjukvårdsdistriktens ansvariga barnöverläkare samt Barnläkarföreningen i Finland är överens om behovet av HUCS barnsjukhus och den nationella rollen. Andelen vårddagar för patienter som kommer från områden utanför HNS är nästan en tredjedel av den totala produktionen. År 2011 var antalet utomstående patienter vid HNS 2338 och av dessa var 1724 från andra områden än HUCS specialupptagningsområde. HUCS Barnkliniks byggnad har bl.a. på grund av fuktskador snabbt utvecklats mot ett kritiskt och delvis oanvändbart skick. I fastigheten har man varit tvungen att på grund av patientsäkerheten och arbetarskyddet ta till interna evakueringar och flytta över verksamhet också till andra sjukhus. På grund av de omfattande skadorna kan de tömda utrymmena inte renoveras, eftersom en del av byggnaden fortfarande måste vara i användning. Det nya sjukhusprojektet har ett mycket kritiskt tidsschema, eftersom man med de tillfälliga arrangemangen inte kan garantera att kunna ta hand om det nationella eller ens det regionala ansvaret mer än under ett par år. HNS anser att frågan om att garantera en hög nivå på specialistvården och servicesäkerheten för allvarligt sjuka, svårbehandlade barn i första hand är en nationell fråga.
Om finansieringen av det nya barnsjukhuset helt och hållet faller på HNS förlängs tidsschemat på grund av ett antal viktiga nödvändiga investeringar som HNS har ansvar för. Den barnmedicinska specialistvården som är effektivt nivåstrukturerad i Finland erbjuder ett mycket jämlikt servicesystem. Den är också vad kvaliteten beträffar av världsklass. Den höga kvaliteten är beroende av en mycket liten spetskompetensgrupps engagemang, nätverksbildning och ett samarbete som går över förvaltnings- och kommungränserna. HNS ser statens medverkan i finansieringen av det nya nationella barnsjukhuset som en signal om moraliskt ansvar att säkerställa den medicinska nivån inom specialistvården för svårt sjuka barn och andra förutsättningar i hemlandet. I denna ekonomiska situation och med beaktande av HNS tunga investeringsprogram och ett växande behov av lån är det mycket önskvärt att projektet får extern finansiering. För detta erbjuder stiftelsen som ett allmännyttigt samfund ett utmärkt instrument. Det bör noteras att stiftelsekonceptet är det enda sättet att genom en medborgarinsamling samla in donationer för projektet. Denna möjlighet faller bort om investeringen görs med HNS som ägare. Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. har önskat att HNS tar en tydlig ståndpunkt i saken, så att den ovan nämnda stiftelsen kan grundas. Som nämnts ovan skulle stiftelsen ta hand om ordnandet av projektets finansiering. Avsikten är att finansieringen av projektet består av Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. insamlingsfinansiering som till fullt belopp styrs till stiftelsen, av staten till stiftelsen donerat kapital, av HNS till stiftelsen donerat kapital samt främmande kapital. HNS engagemang i stiftelseprojektet får stöd vid sidan av annat av det faktum att HNS enligt stödföreningens önskemål skulle donera till stiftelsen för byggandet av sjukhusbyggnaden 40 miljoner. Donationen blir aktuell under åren 2014-16. Stiftelsekonceptet är unikt och kan mycket väl också vara en engångsföreteelse för att genomföra ett nationellt projekt som hela Finland kan vara stolt över. Det nya nationella barnsjukhuset bör ses som ett projekt som ingår i jubileumsårets 2017 program för firandet av Finlands självständighet. Styrelsen Fullmäktige beslutar att 1. det nya barnsjukhusprojektet genomförs enligt stiftelsekonceptet som tillåter en insamling av storskalig extern finansiering och tillför projektet högklassig kompetens; 2. till stiftelsen som grundas donera under åren 2014-16 40 miljoner euro för byggandet av barnsjukhuset, förutsatt att
stiftelsen får betydande finansiering genom medborgarinsamlingen och den statliga finansieringen; 3. styrelsen efter att förutsättningarna i punkt 2 uppfyllts kan ingå ett långt hyresavtal med stiftelsen och; att 4. styrelsen informerar fullmäktige regelbundet om utvecklingen av projektet. Antecknades att styrelsen på fullmäktiges sammanträdesdag på morgonen hade ändrat beslutsförslaget att lyda enligt följande: Styrelsen Fullmäktige beslutar villkorligt, att 1. det nya barnsjukhusprojektet genomförs enligt stiftelsekonceptet som tillåter en insamling av storskalig extern finansiering och tillför projektet högklassig kompetens; 2. förutsätta att en mera detaljerad och exakt utredning görs om barnsjukhusprojektet, dess finansiering samt den hyra som betalas för sjukhusbyggnaden. Ovan beskrivna utredningar bör göras på stiftelsens bekostnad; 3. när förutsättningarna i punkt 2 uppfyllts doneras under åren 2014-16 till stiftelsen som grundas 40 miljoner euro för byggandet av barnsjukhuset, förutsatt att stiftelsen får betydande finansiering genom medborgarinsamlingen och den statliga finansieringen; och 4. fullmäktige fattar sitt slutliga beslut i ärendet efter att ha fått de utredningar som fullmäktige förutsatt. Behandling av ärendet Antecknades att ledamoten Raino Velin gjorde ett ändringsförslag med följande innehåll: "Fullmäktige beslutar att 1. det nya barnsjukhusprojektet genomförs på HNS försorg i samarbete med stödföreningen Uusi lastensairaala 2017. 2. fullmäktige uppmanar styrelsen att i brådskande ordning och i och med att det delvis handlar om ett nationellt projekt utreda statens deltagande i projektet enligt uppdragsbeskrivningen för den arbetsgrupp som Social- och hälsovårdsministeriet 4.5.2012 tillsatte. 3. fullmäktige anser att när det gäller tidsplanen för barnsjukhusprojektet är det angeläget att se till att projektet blir färdigt före år 2017. Raino Velins förslag understöddes dock inte så det förföll i brist på understöd.
Beslut Förslaget godkändes.