Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2013-03-18 2013/219 REMISSVAR Requirements for Grid Connection Applicable to all Generators Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) har beretts möjlighet att yttra sig över nätkoden Requirements for Grid Connection Applicable to all Generators, fortsättningsvis benämnd RfG. Svenska Kraftnät ger nedan sin syn på nätkoden. Allmänt SvK1000, v3.2, 2012-03-09 Nätkoden är framtagen för att möjliggöra ett upprätthållande av frekvens- och spänningsreglering av ett elkraftsproduktionssystem i stark förändring. Utvecklingen går mot en betydligt större andel produktionskapacitet placerad bakom omformare som vind- och solkraft (RES). Dessa kraftslags låga rörliga kostnader gör att produktion från RES kommer att ersätta traditionell synkron elkraftproduktion under delar av dygnet och året. Det innebär i sin tur att den frekvens- och spänningsreglering som idag sker från vatten- och värmekraftstationer måste ersättas av andra produktionskällor. Det är Svenska Kraftnäts uppfattning att RfG väl definierar kapabiliteterna för att möta en förändrad produktionssammansättning. Svenska Kraftnät är medvetet om att RfG öppnar för lagstiftning som berör redan befintliga generatorer, vilket inte varit ett önskemål från verkets sida. Kopia: SvK-Reg, cs, ck, ckp, cd, ca, BP, StA, ANDA, cate 1/5
RfG är formulerad ur ett neutralt primärenergiperspektiv, vilket har lett till en viss oro i branschen. Det borde klart ha framgått att t.ex. nukleära och hydrologiska hänsyn måste ha företräde framför nätkoden. Svenska Kraftnät anser att RfG har fått en omfattning och detaljeringsgrad som gör att man allvarligt kan ifrågasätta om den inte står i strid mot proportionalitetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. Denna princip innebär att enskilda rättssubjekt inte får åläggas förpliktelser utöver vad som är lämpligt och nödvändigt för att uppnå målet med en reglering, att den minst ingripande av flera möjliga åtgärder alltid ska väljas och att sådana förpliktelsers inverkan inte får stå i missförhållande till nyttan av regleringen. Frågan huruvida RfG lever upp till nämnda princip bör därför underkastas ytterligare analys. Det gäller även frågan om hur den förhåller sig till subsidiaritetsprincipen i samma artikel i EU-fördraget. Svenska Kraftnäts föreskriftsrätt Svenska Kraftnät har verkat för att få in en skrivning i RfG som säkerställer att Svenska Kraftnät kan behålla sin föreskriftsrätt, vilket verket ser som helt nödvändigt för att kunna fullgöra åliggandena som systemansvarig myndighet. I dagsläget återfinns följande skrivning artikel 4(5): The allocation of tasks between the Relevant Network Operators, as well as the legal framework under which they determine the grid connections requirements under this Network Code, are established pursuant to this Network Code. TSOs granted public authority or competence according to national law can adopt decisions when defining requirements under this Network Code while respecting Directive 2009/72/EC. För ökad tydlighet önskar Svenska Kraftnät att skrivning ändras enligt följande. The allocation of tasks between the Relevant Network Operators, as well as the legal framework under which they determine the grid connections requirements under this Network Code, are established pursuant to this Network Code. TSOs granted public authority or competence according to national law can define requirements or adopt decisions thereto when defining requirements under this Network Code while respecting Directive 2009/72/EC. 2/5
Indelning av generatorer i olika typer Generatorer indelas i fyra olika typer A D och mängden krav ökar för varje steg över de grundkrav som specificeras för typ A. Vilken typ varje generator klassificeras som bestäms av dess storlek och anslutningsspänning. Det är Svenska Kraftnäts uppfattning att en indelning efter storlek, och därmed systempåverkan, hade varit tillräckligt. Svenska Kraftnät stöder dock i princip kraven för de definierade typerna. Däremot kommer den fastlåsta spänningsgränsen om 110 kv att få konsekvenser för svenska regionnät, vilket till stor del saknar motsvarighet i övriga Europa. Detta beroende på att 130 kv i Sverige anses vara regionnätsspänning ägda av DSO. I övriga Europa är 130 kv nätet till stor del ägt av TSO. En öppning i RfG som möjliggör för respektive land att välja sin spänningsgräns inom ett intervall 110 150 kv skulle lösa den skevhet i kravbilden som nu kommer att drabba svenska regionnätsägare. Övrigt Frekvenstålighet Den i nätkoden definierade frekvenståligheten för det nordiska synkronområdet är inte lika stringent som nu gällande föreskrift. Svenska Kraftnät har för avsikt att verka för att utöka det definierade 30-minutersintervallet till 52,5 Hz. I RfG borde det även ha framgått tydligare att en producent har rätt att minska uteffekten om detta är nödvändigt för att innehålla frekvenståligheten. Spänningstålighet Att spänningstålighetskrav ställs på en generator har ifrågasatts av vissa intressegrupper under arbetet med nätkoden. Motivet för detta är att spänning inte har ansetts vara en gränsöverskridande fråga. För en TSO som har systemansvaret för spänning och frekvens är detta ett orimligt synsätt. Spänningsvariationer kan vara ett lokalt fenomen eller ett gränsöverskridande problem. Vilken kategori som en enskild spänningsförändring kan tilldelas är inte möjligt att förutse. En lokal spänningssänkning kan vara början på en snabb spänningskollaps eller en trivial händelse. 3/5
Har man inte krav på spänningstålighet kan en spänningsförändring från normal spänning intill en generator medföra att generatorn frånkopplas, vilket i sin tur är en gränsöverskridande händelse. Störningen 2003 i Sverige innebar att systemet på Själland kollapsade p.g.a. låg spänning i angränsande station i Sverige. Den spänningstålighet som RfG kräver är i linje med Svenska Kraftnäts nuvarande föreskrift. Störningstålighet (Fault ride through) De krav angående störningstålighet som anges i RfG är i linje med Svenska Kraftnäts föreskrift med en viktig skillnad. Vid simulering av störningen ska felet enligt RfG förläggas i generatorns anslutningspunkt medan det i Svenska Kraftnäts föreskrift anges att felpunkten ska vara närmast belägna maskade stamnätspunkt. Skillnaden är att RfG blir mer krävande för såväl stora som små generatorer, vilket Svenska Kraftnät inte anser vara nödvändigt för systemstabiliteten. Dödnätsstart (Black Start) Dödnätsstartsförmåga för en generator är inte obligatoriskt men en TSO kan begära in en offert för att en valfri generator etablerar förmågan. Svenska Kraftnät anser att denna formulering är tillräcklig. Ö-drift En generator ska kunna operera i ö-drift-mod om den relevanta nätverksoperatören så begär och denna funktion är samhällsekonomiskt lönsam. Svenska Kraftnät anser att denna formulering är tillräcklig. Operationella meddelanden vid/efter anslutning (EON, ION, FON, LON) Svenska Kraftnäts uppfattning är att det förfarande som beskrivs i RfG blir betydligt mer administrativt betungande och belastar i första hand den relevanta nätoperatören. Ur systemplaneringssynvinkel är det dock viktigt att ha information var ny aggregerad produktionskapacitet är lokaliserad. Uppfyllande av föreskriften (Compliance) Generatorägaren är ansvarig för att hans enheter uppfyller RfG under enheternas livstid. Den relevanta nätoperatören ska regelbundet undersöka om en generatorägare 4/5
uppfyller RfG. Någon funktion för detta finns idag inte hos Svenska Kraftnät. Uppgiften kommer att kräva ytterligare administrativa och tekniska resurser. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av Anders Danell. I ärendets handläggning har även Stefan Arnborg och Bertil Persson deltagit. Affärsverket svenska kraftnät Mikael Odenberg Anders Danell 5/5