Freshwater Pearl Mussel and its habitats in Sweden

Freshwater Pearl Mussel and its habitats in Sweden Project nr LIFE04NAT/SE/000231 Final Report with payment request Covering period November 1st 2004 November 1st 2009 Report compiled by Sofi Alexanderson, Project coordinator, Lennart Henrikson, project manager Christer Borglin, economist

Cover: Authors: Freshwater Pearl Mussels from Stream Navarån. Photo: Sofi Alexanderson. Sofi Alexanderson, Lennart Henrikson and Christer Borglin November, 2009 WWF Sweden

LIFE Project Number LIFE04 NAT/SE/000231 FINAL REPORT Covering the project activities from 01.11.2004 to 31.10.2009 Reporting Date 25.11.2009 LIFE PROJECT NAME Freshwater Pearl Mussel and its habitats in Sweden (Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige) Project location Sweden Project start date: 01/11/2004 Project end date: 01/11/2009 Total Project duration 60 months Total budget 1,006,983 EC contribution: 503,492 (%) of total costs 50% (%) of eligible costs 50% Data Project Data Beneficiary Name Beneficiary Världsnaturfonden WWF Contact person Ms Sofi Alexanderson Postal address Ulriksdals Slott, S-180 71 SOLNA, Sweden Visit address Ulriksdals Slott, 180 71 SOLNA, Sweden Telephone +46 8 6247400 Fax: +46 8 851329 E-mail Project Website Sofi.alexanderson@wwf.se www.wwf.se/flodparlmussla 3

List of Contents / innehållsförteckning Part A: Technical report / Teknisk rapport 1a.Executive Summary...6 1b. Sammanfattning...9 2. Introduktion...11 2.1 Bakgrund...11 2.2 Partners och stödmottagre...11 2:3 Överblick av naturvårdsproblemet...11 2:4 Sammanfattning av projektets mål och förväntade resultat...12 2:5 Specifika mål...12 2:6 Förväntade resultat...13 2:7 Summering av slutresultaten...13 3. Projektets ramar...14 3:1 Projektledning...14 3:2 Projektets åtgärder och genomförande...15 4. English summary of activities...16 5. Resultatredovisning...21 5:1 Introduktion till projektets åtgärder...21 5:2 Översikt av utförda åtgärder på objektsnivå och per partner...22 5:3 Detaljerad rapport av aktiviteter...30 A1 Planering och utveckling av metodik...30 C1 Eliminering av vandringshinder...31 C2 Biotopåtgärder i kantzon...34 C3 Biotopåtgärder för flodpärlmussla...35 C4 Biotopåtgärder för värdfisk...39 C5 Igenläggning av diken...41 C6 Reparation av damm...42 C7 Återintroduktion av flodpärlmussla...42 E1 Information till allmänheten...43 E2 Rapport till allmänheten (Layman report)...44 E3 Mediaaktivitet...44 E4 Informationsmaterial...45 E5 Rådgivning till markägare...47 E6 Konferens och erfarenhetsutbyte...49 E7 Hemsida...51 E8 Återkoppling till markägare...52 E9 Manual för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmussla...53 F1 Projektledning...53 F1:3 Extern revision...54 F2 Uppföljning (monitoring)...55 5.4 Sammanställning av framtagna produkter (deliverable products)...59 5.5 Sammanfattning av uppnådda åtgärdsmål (milestones)...60 6 Utvärdering och slutsatser...61 6.1 Projektprocess...61 6.2 Projektledning...61 6.3 Framgångar och misslyckanden...61 6.4 Har målen nåtts?...62 6.5 Projektets inverkan på miljö, policy och lagstiftning...63 6.6 Demonstrationsvärden och innovation...63 6.7 Socio-ekonomiska effekter...63 6.8 Framtiden: långsiktiga effekter av projektet och rekommendationer...64 7.Kommentarer till den finansiella rapporten...66 4

Part A Annexes / bilagor Part B Financial report 1. Contents Statement of costs, payment request, financial comments and financial report from each partner. 2. Auditor Data The audit report and contact details. 3. Annexes 4. Response to the Interim letter together with annexes Part C. CD CD with Technical report, financial report, supporting financial documents and photographs from project actions. 5

Part A: Technical report/teknisk rapport 1a. Executive Summary Background The Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera has shown a drastic decline in its total distribution range. That is why it is red-listed in most countries and is included in EU habitat directive annex. The Freshwater Pearl Mussel (FPM) lives in healthy running waters with clean bottoms. The species is depending on brown trout Salmo trutta or Altantic salmon Salmo salar as host for its larvae. Sweden may be regarded as a key area for the FPM as it still has a lot of FPM streams. Therefore WWF Sweden initiated a project, funded by the EU LIFE fund, to restore 21 Natura 2000 streams in order to create a favourable conservation status for the FPM. WWF Sweden was the beneficiary and co-ordinated seven partners, mostly regional authorities. The Swedish Environmental Agency was a co-financier. As the beneficiary WWF Sweden led the project. The seven partners made specific plans for each stream and were responsible for the practical measures, information and follow up. Project objectives The objective was to develop and test methods to achieve favourable conservation status for the FPM in Sweden by: 1. developing planning methods; 2. taking measures to improve the aquatic and riparian biotopes to improve the conditions for FPM as well as host fish species; 3. informing landowners and other actors within the drainage basin area; 4. re-introducing the FPM; 5. summarizing the experiences in a manual ( Restoration of Freshwater Pearl Mussel streams ) for management of Natura 2000 sites inhabiting FPM. The expected result is an increased recruitment of FPM to get a favourable status for the species. Actions A1 Development of action plans has been done at two levels - drainage area and biotope scale. C1 Eliminating migration obstacles has been done to secure the population of brown trout. Migration facilities were constructed either as new built fish ways around the obstacle or eliminate the actual obstacle. C2. Actions to improve riparian areas have been done towards a more natural ecological function for the FPM and its host fish. At two sites the planted spruce trees have been cut and the deciduous trees have been left for further natural development. 6

C3 Establishing new mussel beds consisting of gravel and stone material was done to counteract siltation by a clean substrate. The purpose is to achieve better conditions where the small mussel can survive. C4 Biotope measures have been carried out to improve the environment for the host fish. This action involved replacing stones that has been removed to allow timber floating down streams. C5 Filling ditches to eliminate siltation is an action carried out in one object. The result is significant and the water downstream the plugged ditches are now clean and clear. C6 Restoration of dam was made to secure the water level and flow at the FPM site C7 Re-introduction of FPM was done in one project stream, which has been biotope restored and has now a perfect habitat for both the host fish and the mussel. E1 Information to the general public has been performed both on national and local levels. E2 Layman s report is a 16 pages publication summarising the experiences from the project. A regional version has been done for Kalmar County. E3 Media activities. The project has been highlighted several times in press and TV. Even Danish TV has done a TV documentary about the FPM and the LIFE-project. E4 Information material consisted of one information leaflets and one brochure. There was also a poster produced, which was used at seminars and conferences. As an additional information product the project has also co-funded a production of a short information film. E5 Information to the landowners is an important measure as it is impossible to protect the whole drainage area without informing and teaching actors connected to the area. Information and advice have been given to achieve an improved consideration to water in activities such as forestry. E6 Conference and exchange of experiences. An international conference was organised. The conference served as an important opportunity to exchange experiences with other LIFE projects in the EU and to present the results of the LIFE project the freshwater pearl mussel and it s habitat in Sweden. The project has also participated in many national and international conferences, where the LIFE-project has been represented. E7 Website was published to spread information about the existing project, the Freshwater Pearl Mussel, LIFE and Natura 2000. www.wwf.se/flodparlmussla (with link to the English site).. E8 Feedback to and from landowners has been completed. The project succeeded in managing a two pages article in the Swedish newspaper Skogs-Eko which is spread to all forest owners in Sweden and other interest groups. E9. Manual for management of Natura 2000 sites with Freshwater Pearl Mussels The purpose of the handbook (manual) is to facilitate the preservation management of the FPM. The handbook is available both in Swedish and English. F1 Project management administration. The project was managed and administrated by a project coordinator and the project leader on a national level. Every partner has its own project leader and they reported to the beneficiary, WWF. 7

F2 Monitoring and documentation. The streams have been followed up by electric fishing and monitoring of the FPM population. In addition the stream beds (sedimentation) have been investigated. Conclusions An overall analysis and assessment is that the objectives were met, even if some actions where not completed exactly as the original plan. However, it is impossible to assess if the conservation status of the FPM has improved. The reason is that in this case there is a long ecological delivery time not until 5-10 years after the action it is possible to detect any recruitment. The answers will come from the monitoring programme planned after the LIFE project. 8

1b. Sammanfattning Bakgrund Flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera uppvisar en stark tillbakagång i hela sitt utbredningsområde. Detta är orsaken till att den är rödlistad i de flesta länder och upptagen i EU:s habitatdirektiv. Flodpärlmusslan (FPM) kräver friskt rinnande vatten med rena bottnar. Arten är beroende av öring Salmo trutta eller lax Salmo salar som värd för dess larver. Sverige kan anses som ett kärnområde för FPM eftersom här fortfarande finns många vattendrag med FPM. Därför initierade WWF Sverige ett projekt, stöttat av EU:s LIFE-fond, för att restaurera 21 Nature 2000-vattendrag för att skapa gynnsam bevarandestatus för FPM. WWF Sverige var stödmottagare och koordinerade sju partners, i förstahand regionala myndigheter. Naturvårdsverket var medfinansiär. Som stödmottagare ledde WWF Sverige projektet. Projektets sju partners upprättade planer för respektive vattendrag och svarade för de praktiska åtgärderna, information och uppföljning. Projektets syfte Syftet var att utveckla och testa metoder för att uppnå gynnsam bevarandestatus för FPM i Sverige genom att: 1. utveckla planeringsmetodik 2. Vidta åtgärder för att förbättra vattenmiljön och kantzonen för att på så sätt förbättra förhållandena för FPM och dess värdfisk. 3. informera markägare och andra berörda 4. återinför FPM till ett vattendrag 5. sammanfatta erfarenheterna i en handbok Restaurering av flodpärlmusselvatten som stöd för arbete med Natura 2000-vattendrag med FPM. Det förväntade resultatet är en ökad rekrytering av FPM för att uppnå gynnsam bevarandestatus. Åtgärder A1 Utveckling av planeringsmetodik har gjorts på två nivåer biotop och avrinningsområde. C1 Eliminering av vandringshinder har gjorts för att säkra bestånden av öring. Vandringen underlättades genom att antingen bygga fiskvägar runt vandringshindret eller ta bort vandringshindret. C2 Åtgärder för att förbättra kantzonen har gjorts för att den ska ha en mer naturlig ekologisk funktion för FPM och värdfisken. På två platser har planterad gran huggits bort medan lövträden lämnats. C3 Anläggning av nya bottnar bestående av grus och sten har gjorts för att motverka igenslamning med ett nytt och rent substrat. Syftet var att skapa en bättre miljö för småmusslorna. C4 Biotopåtgärder har gjorts för att förbättra miljön för värdfisken. I åtgärden ingår att sten, som rensats för att underlätta flottning, lagts tillbaka. 9

C5 Igenläggning av diken har gjort i ett vattendrag för att minska igenslamningen. Vattnet nedströms de igenlagda dikena är idag klart och slammet har samlats uppströms dämmet. C6 Restaurering av en damm har gjorts för att säkerställa vattennivåer och vattenflöden där FPM finns. C7 Återintroduktion av FPM har gjorts i ett vatten, som har restaurerats och nu utgör en lämplig miljö för FPM och värdfisken. 1 000 musslor flyttas från ett närliggande vattendrag. E1 Information till allmänheten har gjorts både på nationell och på lokal nivå. E2 Lekmannarapport är en 16-sidig publikation som sammanfattar erfarenheterna från projektet. En regional version har hjorts i Kalmar län. E3 Mediaaktiviteter. Projektet har uppmärksammats flera gånger i press och TV. Till och med dansk TV har gjort en film om FPM och LIFE-projektet. E5 Information till markägare är en viktig åtgärd eftersom det är omöjligt att skydda hela avrinningsområdet utan informerar och höja kunskapen hos aktörer i området. Innformation och rådgivning har gjorts för att förbättra hänsynen till vatten vid till exempel skogsbruk. E6 Konferens och erfarenhetsutbyte. 2009 anordnades en internationell konferens i Sundsvall. Konferensen gav goda möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra LIFE-projekt och att presentera LIFE- projektet. Utöver slutkonferensen har projektet även deltagit i flera internationella konferenser/seminarier och resor, där projektet presenterats. E8 Återkoppling till och från markägare har gjorts. Projektet har lyckats få in en två-sidig artikel i tidningen Skogs-Eko, som går ut till alla skogsägare i Sverige. E9 Manual för skötsel av Natura 2000-områden med FPM. Syftet med handboken (manualen) är att underlätta arbetet med skötsel av FPM-vatten.. De finns i en svensk och en engelsk version. F1 Projektledning. Projektet leddes och administrerades av en projekt-koordinator och en projektledare på övergripande nivå. Respektive partner har haft sin egen projektledare och rapporterade till stödmottagaren, WWF Sverige. F2 Övervakning och dokumentation. Denna omfattar vattenkvalitet, värdfisk och FPM och har utförts i alla vattendragen. Övervakningen kommer även att fortsätta efter projektets slut för att kunna följa upp restaureringsåtgärderna som har utförts. Slutsatser En samlad bedömning är att målen har uppnåtts vad gäller genomförande av de planerade åtgärderna, även om vissa åtgärder i några vattendrag (C3, C4) inte blivit så omfattande som planerat. Det är dock inte möjligt att bedöma om bevarandestatusen för flodpärlmussla förbättrats. Detta beror på att det är en lång ekologiskt leveranstid för den aktuella typen av åtgärder först 5-10 år efter en åtgärd är det möjligt att bedöma om det övergripande målet, dvs. föryngring i musselbestånden, har uppnåtts. Huruvida föryngringen kommit igång får avgöras i det uppföljningsprogram, som respektive länsstyrelse kommer att ansvara för. 10

2. Introduktion 2.1 Bakgrund Flodpärlmusslan har uppvisat en kraftig tillbakagång under senare hälften av 1900-talet och dess överlevnad är inte säkrad på sikt. Därför är den rödlistad (kategori sårbar) och listad i EU:s habitatdirektiv. Flodpärlmusslan lever i friskt, rinnande vatten med rena bottnar, gott om värdfisk och skyddande skog längs med vattnet. Den är en tydlig indikator på ett friskt levande skogsvatten. Orsakerna till dess tillbakagång idag är bland annat försurning, föroreningar, vattenreglering och dålig hänsyn vid skogsbruk. Flodpärlmusslan är idag hotad i hela världen. Sverige utgör dock ett kärnområde för musslan, vilket innebär att vi har ett internationellt ansvar för artens långsiktiga överlevnad. Med hjälp av detta LIFE-projekt har Världsnaturfonden WWF tillsammans med sju partners förbättrat förhållandena för flodpärlmusslan i 21 vattendrag som ingår i Natura 2000-områden i södra Sverige. Naturvårdsinsatser för vattenlevande arter är inte särskilt utvecklat i Sverige eller någon annanstans i EU. Därför har Världsnaturfonden WWF initierat detta projekt. Att just flodpärlmusslan valdes som art beror på flera faktorer. (1) Det är en fascinerande art, (2) det finns mycket kunskap om arten, (3) den finns i Europa, men Sverige utgör ett kärnområde, (4) den indikerar ett väl fungerande ekosystem och (5) den är listad i EU:s habitatdirektiv. Projektets syfte var att utveckla och testa en metod som förbättrar flodpärlmusslans livsmiljöer. 2.2 Partners och stödmottagare Namn Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kalmar län Skogsstyrelsen Göteborgs stad Karlstads universitet Stödmottagare Världsnaturfonden WWF Förkortning LST U LST T LST O LST H SKS Gbg KAU WWF 2.3 Överblick av naturvårdsproblemet Flodpärlmusslan förekommer idag i förhållandevis många vatten i Sverige men också i andra länder. I Sveriges finns flodpärlmussla i minst 550 vattendrag men i de allra flesta av dessa sker ingen föryngring. Det primära problemet är idag alltså otillräcklig rekrytering för att bestånden ska kunna överleva på sikt. Därför är flodpärlmusslan rödlistad av IUCN och respektive nationer. Orsakerna till utebliven föryngringen är inte helt utredda. Alltfler forskningsresultat, inklusive studier i det svenska LIFE-projektet, pekar dock entydigt på igenslamning av bottnar som det allvarligast problemet. En annan orsak är brist på värdfisk, som i projektvattendragen är öring Salmo trutta. 11

2.4 Sammanfattning av projektets mål och förväntade resultat De övergripande målen med projektet var: Informera markägare och andra berörda om behovet av hänsyn i mark- och vattenanvändning och på så vis minska problemen med körskador, igenslamning och onaturliga kantzoner. Att förbättra förhållandena för flodpärlmusslan i 21 vattendrag genom att utveckla och testa olika åtgärder och på så vis öka chanserna till en livskraftig population av värdfisk och i sin tur livskraftig population av flodpärlmussla Att utveckla en handbok för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmusslor. 2.5 Specifika mål Flera olika typer av åtgärder har testats för att förbättra livsmiljön för flodpärlmusslan. Detta uppnåddes genom att: anlägga nya musselbottnar (nytt bottenmaterial där småmusslor kan växa upp), ta bort vandringshinder för fisk, lägga igen diken, reparera dammar, återföra stenar som har rensats bort för att underlätta flottning, återintroducera flodpärlmussla till ett vattendrag, där den har försvunnit helt. Informationsmaterial har tagits fram och använts vid rådgivning till markägare och andra personer som är verksamma kring musselvattnen. I slutskedet av projektet har även en manual arbetats fram för att underlätta fortsatt hänsyn till flodpärlmusslans livsmiljöer. Figur 1. Geografisk karta över de 21 objekten som ingår i projektet. Life-projektet arbetade med de här 21 objekten. 1. Kvarnbäcken-Lärkesån, 2. Gränshytteforsarna, 3. Lillsjöbäcken, 4. Håltjärnsbäcken, 5. Silverån, 6. Sällevadsån, 7. Pauliströmsån, 8. Nötån, 9. Bratteforsån, 10. Lärjeån, 11. Kolarebäcken, 12. Sollumsån, 13. Stommebäcken, 14. Gullsjöälven, 15. Älgån-Mörtebäcken, 16. Slorudsälven, 17. Dalsälven, 18. Öjenäsbäcken, 19. Torgilserudsälven, 20. Billan, 21. Rattån. 12

2.6 Förväntade resultat Att förutsättningen för flodpärlmusslors föryngring och överlevnad förbättras i vattendrag med för närvarande dålig rekrytering. Föryngringen kommer att förbättras tack vare de biotopförbättrande åtgärder som projektet genomfört. Samtidigt förväntas öringbestånden öka. 2.7 Summering av slutresultaten Projektet har lett till fysisk restaurering i 21 vattendrag, vilket kommer att gynna såväl flodpärlmusslan som värdfisken. I ett vattendrag har flodpärlmusslor återinförts. En omfattande informations- och rådgivningsverksamhet har gjorts, främst till berörda aktörer, t.ex. skogsägare, men också till allmänheten. Utifrån de erfarenheter som erhållits från projektet och andra liknande projekt har en handbok om skötsel av flodpärlmusselvatten tagits fram. Handboken fungerar nu som ett hjälpmedel vid framtida planering av biotopåtgärder av vattendrag och förhoppningsvis öka motivationen att förbättra vattenmiljöerna. Handboken är även publicerad på engelska för att få en internationell spridning. 13

3. Projektets ramar 3.1 Projektledning WWF var som stödmottagare ansvarig för projektet. En projektledare (Lennart Henrikson) utsågs. En koordinator (Sofi Alexanderson) anställdes för att sköta kontakter med partners, monitoring team m.fl. En ekonom (Christer Borglin) med särskilda kunskaper om LIFE timanställdes. WWF:s ekonomiavdelning ansvarade för den ekonomiska hanteringen. Projektet hade sju partners. Inledningsvis var det nio partners men under projektets gång omorganiserades Skogsstyrelsen från att ha självständiga regionala myndigheter till att bli en enda nationell myndighet. Tre tidigare skogsvårdsstyrelser blev Skogsstyrelsen. Partners var ansvariga för olika åtgärder, vilket fastlades genom ett avtal mellan WWF och respektive partner (avtalen inskickade till EU-kommissionen i samband med interimsrapporten 2006). På så sätt uppstod inga missförstånd vad gäller ansvaret för genomförandet eller de ekonomiska förutsättningarna. Projektorganisation Stödmottagare Projektledare WWF Projektkoordinator WWF WWF:s ekonomiavdelning + timanställd ekonom Länsstyrelsen i Örebro län Partners Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Västmanlands län Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kalmar län Skogsstyrelsen Göteborgs stad Karlstads universitet Figur 2. Projektorganisation. Medfinansiär Naturvårdsverket Följande personer var ansvariga hos respektive partner: Länsstyrelsen i Örebro län Peder Eriksson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lars-Olof Ramnelid Länsstyrelsen i Västmanlands län Gunilla Alm Länsstyrelsen i Kalmar län Mattias Persson Skogsstyrelsen Johan Hagström, Eddie Sturesson, Bo-Erland Johansson Göteborgs stad Helena Engvall Karlstads universitet Björn Arvidsson Kontaktpersoner på Naturvårdsverket Anna Lindhagen, Henrik Schreiber 14

3.2 Projektets åtgärder och genomförande Övergripande projektplanering gjordes av WWF. Respektive partner planerade sina åtgärder, som sedan genomfördes i stort sett enligt planerna. Länsstyrelserna och Göteborgs stad svarade i första hand för åtgärder i vattendragen. Skogsstyrelsen svarade för åtgärder i kantzoner längs vattendragen och för information till markägare och andra berörda. Karlstads universitet svarade för undersökningar av bottensubstratet i vattendragen. WWF svarade för återintroduktion av flodpärlmussla till Silverån samt framtagandet av handboken (manualen) och informationsmaterial. Figur 3 nedan ger en översikt över projektets åtgärder. Projektåtgärder A1. Avrinningsområde Planering A1. Biotop Projektledning F1. F2:1. Musselbeståndet Uppföljning F2:2. Värdfisk F2:3. Bottensubstrat Manual E9. Projekt FLODPÄRLMUSSLA E1-E7. Allmänhet Information E5, E8. Markägare C1. Vandringshinder C2. Kantzoner C3. Musselbottnar C4. Restaurering bottnar Figur 3. Projektåtgärder. Biotopåtgärder C5. Diken C6. Dammar Återintroduktion C7. 15

4. English summary of activities (more detailed information on each activity you find in the Swedish part of the report) The objective is to develop and test methods to achieve favourable conservation status for the Freshwater Pearl Mussel (FPM) Margaritifera margaritifera in Sweden by: 1. developing planning methods; 2. taking measures to improve the aquatic and riparian biotopes to improve the conditions for FPM as well as host fish species; 3. informing landowners and other actors within the drainage basin; 4. re-introducing the FPM; 5. summarising the experiences in a manual for management of Natura 2000 sites where FPM live Summary of results achieved during the whole project period The actions carried out during the project period are: development of planning methods (A), improvement of the biotopes (C1-6), re-introduction of mussels (C7), information to the actors in the drainage areas (E1-9) and overall project management and monitoring (F1-2). Planning methods A1 Development of action plan Development of action has been carried out at two levels - drainage area and biotope. This action is presented in the manual E9, 2009, and as a separate report. Water protection and consideration is an important task for the forestry sector. WWF Sweden has developed simple tools to include water protection issues in the existing forestry planning systems. By a simple inventory method the nature conservation value, the human impact and the sensitivity of the stream to forestry operations are assessed. The result of this assessment is used to identify goals for the management of forest stands along the mussel stream and measures in the stand or in the stream. It is very important that the occurrence of Freshwater Pear Mussel is recognized in the physical planning by national, regional and local authorities. Improvements of the biotopes: C1 Eliminating migration obstacles Eliminating migration obstacles for host fish to secure the population of brown trout and salmon has been completed in all the objects where the action was planned: SE0240077 Lillsjöbäcken- Järlehyttebäcken, SE025014 Håltjärnsbäcken, and SE0520162 Bratteforsån, SE0330160 Nötån, SE0240073 Grängshytteforsarna, SE0530117 Stommebäcken, SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån, SE0530059 Kolarebäcken, SE 0330160 Sällevadsån, and SE0330160 Pauliströmsån. Migration facilities were constructed either as new built fish ways around the obstacle or eliminate the actual obstacle. In some streams there have been badly placed road culverts, which now have been improved and the water level down streams has been raised so that the fish now easily can pass. C2 improve riparian areas (forest edge) Actions to improve riparian areas (forest edge) to achieve a more natural ecological environment for the FPM and its host fish have been completed. The action has taken place in two objects - SE0520162 Bratteforsån and SE0530115 Sollumsån. Due to the storm and later on to wet conditions to use heavy machines, this action in Bratteforsån has been postponed twice, but finally the circumstances where 16

suitable to complete the action (winter/spring 2009). The action in Sollumsån was successfully completed in the beginning of the project. In both sites the planted spruce trees have been cut and the deciduous trees have been left for further natural development. It this way the forest edges will develop with a more natural flora. C3 Establishing new mussel beds New mussel beds consisting of gravel and stone material to counteract siltation and to lay a clean substrate is now established. The purpose is to achieve better conditions where the small mussel can survive. This action has been completed with satisfaction compared to the project goal, but in some object has the size of planned improved length decreased because of cultural values and later investigations that showed a decreased need. The action has taken place in: SE0240077 Lillsjöbäcken, SE0520162 Bratteforsån, SE0520167 Lärjeån, SE0250141 Håltjärnsbäcken, SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån, SE 0240073 Grängshytteforsarna, SE0330160 Nötån, SE0330160 Pauliströmså, and SE 0330160 Sällevadsån. In some sites the new gravel was placed in the stream with a small caterpillar or a small four wheels machine. If the stream edges where slope and steep a special fibre carpet was used to transport the gravel into the water. In the streams, Sällevadsån and Pauliströmsån, the sites were inaccessible from the ground. On these sites a helicopter was used to transport and place the gravel on the right spots. C4 Biotope measures Biotope measures have been carried out to improve the environment for the host fish. This action involves replacing stones that has been removed to allow timber floating down streams. This action has been completed with satisfaction compared to the project goal, but in some object has the size of planned improved length decreased because of cultural values and later investigations that showed a decreased need. The action has taken place in: SE0520162 Bratteforsån, and SE0530115 Sollumsån, SE0530059 Kolarebäcken, SE0330048 Sällevadsån, SE0330160 Pauliströmsån, and SE0330160 Nötån. In most of the cases the action has simple involved to replace nearby stones just by the water edge. In some cases there have been interest conflicts between nature conservation and cultural history. The compromise has been to keep the old manmade stone edges untouched and replace other stones to the stream. C5 Filling ditches Filling ditches to eliminate siltation is an action carried out in one object, SE0250141 Håltjärnsbäcken. This action has been completed due to the plan. However, the action was made at a lower cost than estimated, therefore it was possible to continue to fill some more ditches in order to eliminate the siltation to the stream (this additional work was done during winter 2008/2009). The result is significant and the water downstream the plugged ditches is now clean and clear and the sediment is stuck upstream the plugs. C6 Restoration of dams Restoration of dams was planned in two objects: SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån and SE0240077 Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken. The action in SE0240077 Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken has been successfully completed. The existing dam has been replaced by a special design, Thomson-overfall, which will secure the water level and flow at the FPM site. The result is that the now preferable water flow will prevent Lillsjöbäcken from drying out. The action in SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån has be removed from the project due to new investigations saying that the action will not serve good aquatic conservation, instead there will be more efficient actions made upstream outside the Natura 2000 site. This will be completed outside the project and with other funding. Re-introducing the FPM C7 Re-introduction of Freshwater Pearl Mussels The re-introduction took place in one object, SE0310408 Silverån. This stream has been biotope restored and has now a perfect habitat for both the host fish and the mussel. There is a viable 17

population of trout in the stream. The action was completed (summer 2006) and has been followed up 2007 and 2008. The final report for this specific action is made (attached in Annex). The result so far is that the introduced adult mussels have survived, but no glochidia have been found on the trout yet. There will be continuing monitoring in the stream (outside the project) and the expectations to find glochidia are high. Informing landowners and other actors within the drainage basin E1 Information to the general public Information to the general public to increase the knowledge about the project and the FPM has been performed both on national and local levels. Outdoor signs have been produced and have been put up at each site in November 2005. WWF has been responsible for producing the signs. More specific local information, such as information meetings have been performed and completed by partners. The target group for the local information has been both general public and specific landowners. E2 Layman s report Experiences from the project has been summarised in a 16 pages publication, a layman report, in A5 size (see Annex). Responsible for this action is WWF Sweden. The report has been printed in 300 copies in Swedish and 300 in English, and distributed to all partners and people involved in the project, landowner around the project sites and to all participants at the final conference. This report can favourable be posted on the Life web site and the Life Library (as a respond to the letter from the EU-commission about dissemination of documents produced by LIFE-projects). In addition one specific report, as a part of action E2, concerning the project sites in the county of Kalmar, has been produced. This report contains information about the actions made locally, such as monitoring of host fish and FPM and biotope restoration in favour to the host fish and mussels. E3 Media activities The project has been highlighted several times in press and TV (press articles attached in the progress report 2005, 2007, 2008 and the interim report 2006 and new ones in the final report see annex)). Even Danish TV has done a TV documentary about the FPM and the LIFE-project (links to the film at www.wwf.se/flodparlmussla). The final conference attracted several media channels, both local TV and radio and newspapers. E4 Information material One information leaflets and one brochure have been produced (2000 and 8000 copies, respectively) in Swedish. There has been a great demand for those. Organisations, private persons, landowners, authorities, universities and others have all received the leaflet and brochure. The leaflet (2000 copies) has also been produced in English, which has been used during visits to other European LIFE-projects and international conferences. There is also a poster produced, which was used at seminars and conferences. As an additional information product the project has also co-funded (with approval from EU-Com) a production of a short information film. The film describes the problems and threats concerning freshwater streams and presents the different actions and improvements that can be done. Partner in the project will use the film for future information work. E5 Information to the landowners This is an important measure as it is impossible to protect the whole drainage area without informing and teaching actors connected to the area. Information and advices have been given to achieve an improved consideration to water in activities such as forestry. The action is completed in all sites that included this action due to the project plan. The action has been performed in several different ways depending on landowner situations. There have been information meetings in class room sitting, individual meetings with landowners one by one, telephone calls and mailed information. All the landowners involved have received information about the LIFE-project and Natura 2000 and advices how to improve their consideration and forest management. 18

E6 Conference and exchange of experiences August the 12-14, 2009, an international conference was organised by WWF. The target group was people working with nature management and monitoring of rivers with FPM. The conference also served as an important opportunity to exchange experiences with other LIFE projects in the EU and to present the results of the LIFE project The freshwater pearl mussel and it s habitat in Sweden. An invitation to the conference and online registration was posted on the project s web site and sent by e-mail to participants and the EU-commission more then a half year ahead. In total 23 speakers (from both Sweden and other European countries) were invited and participated with interesting oral presentations. In addition there were many participants that also shared their knowledge with poster presentations. In total 80 persons participated in the conference. (program, abstracts etc. are enclosed the Annex). A conference proceeding will be published in co-operation with Karlstad University after the project period. The project has participated in many national and international conferences, where the LIFE-project has been represented. During summer 2007 and 2008 the project has been on study trips in Europe visiting other LIFE-projects and projects working with similar issues (travel report is included in the annex) E7 Website The purpose of a website is to spread information about the existing project, the Freshwater Pearl Mussel, LIFE and Natura 2000. A website has been produced in Swedish and English and can be visited at www.wwf.we/flodparlmussla with link to the English site. The direct link to the English site is www.wwf.se/fpm. The web site is updated frequently with new information and links to all the publication produced within the project. E8 Feedback to and from landowner The action has been completed in the end of the project by one partner, Skogsstyrelsen. The project succeeded in publishing a two pages article in the Swedish newspaper SKOGS EKO which is spread to all forest owners in Sweden and other interest groups. This means that the knowledge spreading of the existence and result of the project where huge. This action has also been integrated in action E5 (information to landowner). Skogsstyrelsen has also organised excursions with land owners. Summarising the experiences in a manual for management of Natura 2000 sites where FPM live E9 Manual for management of Natura 2000 sites with Freshwater Pearl Mussels The purpose of the handbook (manual) is to facilitate the preservation management of the FPM. The work with the manual started with a reference group (included one expert from Norway) that had frequent meetings to discuss the handbook and to exchange knowledge from different international projects. An external consultant was contracted to compound all the information and fact. The handbook was completed in August 2009 and was released at the international conference August 2009. The handbook is available both in Swedish and English languages and will be distributed both via WWF Sweden, but also via The Swedish Species Information Centre. There are 500 copies printed in Swedish and 500 in English. The handbook can preferable be downloaded as pdf on the project s website or from The Swedish Species Information Centre. Overall project operation and monitoring: F1 Project management administration The project is being managed and administrated by a project co-ordinator and the project leader on a national level. The project management involves coordination, reporting, knowledge exchange with other projects, organize seminars, project meetings and conference, represent the project and update media. Every partner has also its own project leader on a local level and they report to the beneficiary, WWF. 19

F2 Monitoring and documentation F2:1 Monitoring of Freshwater Pearl Mussel, F2:2 Monitoring of host fish, F2:3 Monitoring of mussel beds The aim is to receive a result of the effect of different actions. All the results is constantly updated and also presented as individual reports posted on the partner s web sites. The monitoring work (F2:1, F2:2) includes all objects, even though some are managed outside the project. The work is completed in several sites but there will be continuous monitoring even after the project to be able to see the long term effects. Each of the streams beds have been investigated (F2:3) by Karlstad University and the results and study are completed. Concerning the investigation of the stream bed, the result shows a significant link between high turbidity and lack of young mussels. The same results were shown concerning high sedimentation and lack of young mussels. This means that the mussels are depending on clean stream beds without sedimentation to increase the chances of a successful reproduction. The report is attached to the annex. 20

5. Resultatredovisning 5.1 Introduktion till projektets åtgärder Bilder som illustrera olika åtgärder utförda i projektet finns som bilaga 1 Projektet bestod av objekt med olika förutsättningar, vilket gav en god möjlighet att testa och utveckla olika skötselmetoder och redovisa dessa i en manual. I projektet ingick flodpärlmusselbestånd med olika livskraft, alltifrån förhållandevis starka till mycket svaga bestånd. Objekten uppvisade ett flertal olika hotbilder och olika ägarförhållanden. Sammanlagt ingick 20 Natura 2000-objekt (21 vattendrag). Dessa hyser uppskattningsvis 500 000 musslor. Detta motsvarar ca 5 % av den svenska och 3 % av det totala antalet musslor inom EU. Val av objekt och åtgärder speglar också olika regionala myndigheters arbete med bevarandet. En lokal/regional anpassning av skötsel av Natura 2000-objekt är ofta nödvändig. Projektet omfattade åtgärder (A;C;E;F) som inbegrep alla faser i ett utvecklingsprojekt, allt ifrån planering, utveckling av metodik, kunskapsuppbyggnad till konkreta åtgärder och uppföljning. Detta har gjort det möjligt att slutligen utforma en manual för skötsel av flodpärlmusselbestånd (E9). De biotopförbättrande åtgärderna (C1, C2, C3, C4, C5, C6) inriktades dels på flodpärlmusslan direkt och dels på värdfisken. Informationsåtgärder utgjorde även en stor del av projektet. Anledningen är att akvatiska Natura 2000- områden inte har några geografiska avgränsningar, eftersom de ingår i ett sammanhängande vattensystem. Den enda möjligheten att minimera negativ påverkan är att arbeta med information och kunskapsuppbyggande rådgivning (E1, E2, E5). Åtgärdsöversikt: A1 Planering utveckling av metodik C1 Eliminering av vandringshinder C2 Biotopåtgärd i kantzon C3 Biotopåtgärd för FPM direkt C4 Biotopåtgärd för värdfisken C5 Igenläggning av diken C6 Reparation av damm C7Återintroduktion av FPM E1 Information till allmänheten E2 Rapport till allmänheten E3 Mediaaktiviteter E4 Informationsmaterial E5 Rådgivning till markägare E6 Konferens E7 Hemsida E8 Återkoppling till markägare E9 Manual F1:1 Projektledning partners F1:2 Övergripande projektkoordination F1:3 Extern revision F2:1 Uppföljning FPM F2:2 Uppföljning av värdfisk F2:3 Uppföljning av bottensubstrat 21

5.2 Översikt av utförda åtgärder på objektsnivå och per partner LST Västmanland Objekt Atgärd Utförd åtgärd Håltjärnsbäcken SE0250141 C1 Eliminering av vandringshinder Två bäverdammar har tagits bort. C3 Biotopåtgärder för musslorna Två lek- och settlingsbottnar direkt anlades hösten 2006. C5 Igenläggning av diken Hösten 2006 konstruerades proppar i tio mindre diken för att minska läckage av finpartikulärt material. Propparna höll inte tillräckligt tätt utan tätades 2008. Samma år åtgärdades ytterligare sju diken. E5 Rådgivning till markägare Rådgivning till Sveaskog i samband med bildandet av ekopark Malingsbo. Sveaskog har även medverkat vid anläggandet av proppar i dikena (C5). Den ende privata bofasta markägaren i området informerades om projektet i samband med åtgärd C3. Han deltog även vid genomförandet av åtgärd C3. F2:1 Övervakning av FPM 15 lokaler inventerades år 2005 enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. LST Örebro Objekt Åtgärd Utförd åtgärd Kvarnbäcken- Lärkesån SE0240028 A1 Planering I samverkan med WWF har dels en åtgärdsplan på lokal objektsnivå gjorts för alla tre vattendragen, men även en metodik för åtgärdsplan på avrinningsområdesskala har utvecklats. Klart våren 2009. C1 C3 Eliminering av vandringshinder Biotopåtgärder för musslorna direkt Flera vandringshinder i form av rishögar har tagits bort, grov död ved från dessa spreds ut på sträckor där det var brist på död ved. Åtgärderna genomfördes i augusti-september 2007. 14 nya lekbottnar (total yta ca 99 m 2 ) har skapats. Anläggning av tröskel vid kanal som ger ca 50 % mer vatten vid lågvattenflöde till den naturliga bäckfåran. Åtgärderna genomfördes i augustiseptember 2007. 22

Grängshytteforsarna SE0240073 C6 Reparation av damm Hösten 2008 (tillståndsprövning utförd). Vid senare naturvärdesbedömning fastställdes att åtgärden skall utgå. F1:1 Projektledning partners En person har fungerat som projektledare och haft ett övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F1:1 Administration partners Under projektet har en person skött de administrativa delarna såsom årlig redovisning till WWF. F2:1 Övervakning av FPM Genomfördes 2007, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och musslorna kommer att övervakas vart 6:e år. F2:2 Övervakning av värdfisk Genomfördes 2007, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och kommer att elfiskas vart 6:e år. A1 Planering Se Kvarnbäcken-Lärkesån C1 C3 Eliminering av vandringshinder Biotopåtgärder för musslorna direkt En gammal damm som utgjort ett definitivt vandringshinder har åtgärdats genom att ett jack sågades upp i trädammvallen och block flyttades om. Öringen har nu möjlighet att vandra i hela Grängshytteforsarna upp till sjön Grängen. Åtgärden genomfördes under augusti-september 2006. 12 nya lekbottnar med en sammanlagd yta av ca 240 m 2 har skapats. Åtgärderna genomfördes under augusti-september 2006. E5 Rådgivning till markägare Informationsmöte om flodpärlmussla, projektet och de åtgärder som planerades i Grängshytteforsarna genomfördes med boende och markägare i juni 2006 i Grängshyttan. Ett tiotal personer deltog. F1:1 Projektledning partners Projektledare med ett övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F1:1 Administration partners Under projektet har en person skött de administrativa delarna såsom årlig redovisning till WWF. 23

Lillsjöbäcken- Järlehyttebäcken SE0240077 F2:1 Övervakning av FPM Genomfördes 2005, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och musslorna kommer att övervakas vart 6:e år. F2:2 Övervakning av värdfisk Genomfördes 2005, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och kommer att elfiskas vart 6:e år. A1 Planering Se Kvarnbäcken-Lärkesån C1 C3 Eliminering av vandringshinder Biotopåtgärder för musslorna direkt Vandringshinder i form av åtta vägtrummor, 4 mindre stendämmen och 4 dämmen bestående av död ved har åtgärdats. Öringen har nu möjlighet att vandra i hela Lillsjöbäckens sträckning. Åtgärderna genomfördes 2005. 10 nya lekbottnar med en sammanlagd yta av ca 120 m 2 har skapats. Åtgärderna genomfördes 2005. C6 Reparation av damm Den befintliga dammen vid Storsjön ersattes hösten 2005 med ett Thomsonöverfall, vilket ska säkerställa ett gynnsamt vattenflöde. Justering av det V- formade utskovet genomfördes sommaren 2009 då det visat sig att tidigare konstruktion släppt igenom för mycket vatten. F1:1 Projektledning partners Projektledare med övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F1:1 Administration partners Under projektet har en person skött de administrativa delarna såsom årlig redovisning till WWF. F2:1 Övervakning av FPM Genomfördes 2007, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och musslorna kommer att övervakas vart 6:e år. F2:2 Övervakning av värdfisk Genomfördes 2005, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och kommer att elfiskas vart 6:e år. 24

LST Västra Götaland Objekt Åtgärd Utförd åtgärd Bratteforsån SE0520162 Kolarebäcken SE0530059 C1 Eliminering av vandringshinder Träkonstruktion borttagen C2 Biotopåtgärder i kantzonen Två 50-åriga granplanteringar har avverkats. Allt löv är dock kvarlämnat. Stängsling mot bete har utförts för att påskynda återetablering av löv. C3 Biotopåtgärder för musslorna direkt Totalt 80 m², ca 20 cm djupa, nya grusbottnar har tillfört på sammanlagt fyra platser. Totalt 60 m² grusbotten har renspolats från finsediment på sammanlagt tre platser. C4 Biotopåtgärder för fisk Ca 150 meter av ån har återställts genom att 100-150 block och stenar återförts med handkraft. F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F2:1 Övervakning av FPM Genomförd 2006 samt utförd uppföljning 2009 F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005-2008. C1 Eliminering av vandringshinder Fyra vandringshinder har åtgärdats. Vid Hylsåsen har ett 15-20 meter långt stryk byggts upp mot dammvallen. Sten har lagts nedströms för att höja vattennivån. 150 meter nedströms Kolarhemmet har en mindre stenfördämning tagits bort helt. Vid det raserade kvarndämmet 400 meter nedströms Kolarhemmet har flera trösklar tagits bort genom omflyttning av stenblock. C4 Biotopåtgärder för fisk Manuell blockåterställning på en ca 200 meter lång sträcka. F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft med övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005-2008 25

Sollumsån SE0530115 Stommebäcken SE0530117 C4 Biotopåtgärder för fisk Manuell och maskinell blockåterställning på totalt ca 500 meter åsträcka. F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005-2008. C1 Eliminering av vandringshinder Tre vandringshinder har åtgärdats under augusti 2006. En dammvall har undanröjts helt och en bit ny bäckfåra återskapats. En kulvertpassage har förbättrats genom att botten nedströms kulverten höjts med hjälp av sten och block och därmed skapat en indämning. Vid ett raserat kvarndämme har flera trösklar tagits bort genom omflyttning av stenblock. Ett vandringshinder är åtgärdat av markägare utanför projektet. Ett vandringshinder har utgått p.g.a. motstående intressen och liten effekt i förhållande till insatsen. F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005-2008. LST Kalmar Objekt Åtgärd Utförd åtgärd Sällevadsån SE0330160 C1 Eliminering av vandringshinder En vandringsväg för fisk har justerats för att bli passerbar för fisk. Musselgrus utlagt november 2008 C3 Biotopåtgärder för musslorna direkt C4 Biotopåtgärder för fisk Biotoprestaurering genom utläggning av block, sten och död ved utförd i november 2008 E1 Information till allmänheten Ett antal tidningsartiklar har publicerats. Ett informationsmöte har hållits för allmänhet och markägare. E2 Rapport till allmänheten Pdf på hemsidan. Rapport publicerade och utskickad oktober 2009 26

Nötån SE0330160 Pauliströmsån SE0330160 F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F2:1 Övervakning av FPM Utfördes 2005 och kommer att återinventeras 2010 utanför projektet. F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiskat varje år under projekttiden C1 C3 Eliminering av vandringshinder Biotopåtgärder för musslorna direkt Fiskvägar vid Ljusholms kvarn, Fågelfors damm och Kronobo kvarn byggda sommar/höst 2006. Viss justering återstår vid Kronobo kvarn men utförs utanför projektet. Träff med markägare i maj 2006. Entreprenörens grävmaskin gick sönder i juli så åtgärden flyttas fram till september 2006. Högt flöde gjorde dock arbetet omöjligt. Åtgärden kommer utföras senare utanför projektet. C4 Biotopåtgärder för fisk Entreprenörens grävmaskin gick sönder i juli så åtgärden flyttas fram till september 2006. Högt flöde gjorde åtgärden omöjlig. Åtgärden kommer utföras senare utanför projektet. E1 Information till allmänheten Media + bibliotekinfo Högsby + turistbyrån, informationsmöte 16 maj 2006. E2 Rapport till allmänheten Pdf på hemsidan. Rapport publicerade och utskickad oktober 2009. F1:1 Projektledning partners Projektledare med övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F2:1 Övervakning av FPM Utfördes 2005 och kommer att återinventeras 2010 utanför projektet. F2:2 Övervakning av värdfisk Pågår C1 Eliminering av vandringshinder Utrivning av mindre damm utförd för att fisk skall kunna passera. C3 Biotopåtgärder för musslorna Musselgrus utlagt hösten 2008 direkt C4 Biotopåtgärder för fisk Biotoprestaureringen utförd hösten 2008 F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF. F2:1 Övervakning av FPM Inventering sommaren 2009 27