Styr och övervakningssystem Sida 1(10) Grundläggande principer för VLL Styr- och övervakningsanläggningen är ett hjälpmedel för fastighetsdrift att utföra sina driftuppgifter och på ett ekonomiskt och med hög driftsäkerhet tillhandahålla rätt förutsättningar att bedriva avsedd verksamhet i landstingets lokaler. Samordning Under projektering: SÖ projekteringskonsulten ska samordna sin projektering med projektörer för VS, VE och EL. I projekteringen ska hänsyn tas till den verksamhet som bedrivs i de berörda lokalerna. Det ska eftersträvas att minimera negativa påverkan för verksamheterna vid åtgärder i befintliga anläggningar och system. Möjligheten att utföra drift och underhåll till låg kostnad och på enkelt sätt ska beaktas vid utformning av funktioner och system samt placering av komponenter. Under entreprenadtiden: Max stopptider, driftstörningar samt avstängning av centralt brandlarm skall i samband med ombyggnad alltid kontrolleras med driftpersonal/verksamhet. Avstängning av brandlarm skall alltid planeras och samordnas med beställaren minst 24 timmar före genomförande. Installation Under projektering bestäms om elinstallation ska utföras av SÖ entreprenören eller av elentreprenören. Omfattning och gränsdragning mellan EL och SÖ ska samordnas och tydligt beskrivas i respektive handlingar. Ansvarig för denna samordning ska vara SÖ projektören. Krav på elinstallationer framgår i avsnitt 63 Elkraftssystem Krav på apparatskåp framgår i avsnitt 6 El- och telesystem, bilaga Apparatskåp Komponenter Miljöbetingelser Elmiljöklass enligt lågspänningsdirektivet LVD 2006/95/EG samt EMC direktivet 2004/108/EG Samtliga material och produkter som byggs in och/eller används under byggskedet skall väljas med hänsyn till minsta möjliga negativa påverkan på vår omgivande miljö och på våra resurser (material och energi). Endast undantagsvis, och efter godkännande av beställarens representant, får material och ämnen som ej är kretsloppsanpassade och miljövänliga användas. Ämnen som ej skall/bör användas hänvisas till Kemikalieinspektionens Observations- och begränsningslistor. Se även avsnitt Miljö och hållbarhet.
Frekvensomformare och mjukstarter Se 63L Omriktarsystem Sida 2(10) Omkopplare I princip skall varje system (inte varje enskild fläkt, pump etc. i t ex ett aggregat) kunna styras via hårdvarumässig serviceomkopplare som monteras i apparatskåp. Exakt vilka system som ska ha serviceomkopplare utreds vid projekteringen Givare: Aktiva givare: 0-10 V, 0-20mA eller 4-20 ma Passiva givare: PT100, PT1000, Ni1000 (Siemens), Termistor (Schneider) Kommunicerande givare: LonWork, Modbus eller enligt respektive leverantörs standard Mätonoggrannhet Temperatur ±0,4 C Tryck vatten ±1,0 kpa Tryck luft ±5,0 Pa Relativ fuktighet ±3 % RH CO-, NO 2 -, CO 2 - etc. ±1 ppm Flöde 1% av mätområdet Kapplingsklasser ska anpassas till miljön. Tryckgivare för luft ska vara försedd med display för visning av ärvärde. För märkning se avsnitt Märkskyltar. Närvarogivare eller trycknapp för styrning/forcering av luftbehandlingssystem ska kopplas mot överordnat system för indikering/larm om styrning/forcering varit aktiv längre än inställd tid (ex 24h). För min-temperaturreglering ska cirkulationskylare, kylbafflar etc. förses med temperaturgivare i returledning. Vid mätning av temperatur och luftkvalitet för rum kan combigivare nyttjas med placering i frånluftskanal. För att erhålla god mätonoggrannhet ska utegivare GT0 vid montage, utdistanseras 30 mm från yttervägg. Vid nyinstallation/ombyggnad av ventilationsaggregat ska filtervakter med display installeras för tryckfallsmätning över filter för vidare uppkoppling mot DHC. Förbrukningsmätare (värme, el, vatten, gas m.fl.): Se avsnitt 9. Energihushållning. Rökdetektorer Rökdetektorer i luftbehandlingssystem ska inte vara anslutna till centralt brandlarmsystem.
Sida 3(10) Termostater, vakter o dyl. Systemspänning: Manöverspänning: Ställdon (ventiler och spjäll). Matningsspänning: Styrsignal: 400/230 V, 50 Hz 230 alt 24 V, 50 Hz 24 V, 50 Hz 0-10 V, 0-20 ma eller 4-20 ma (anpassas till aktuellt system) Brandspjäll: Ska motionsköras 1 gång per månad. För larmhantering får max 3 st. brandspjäll kopplas i serie. Fabrikat för SÖ Vid projektering ska kontrolleras vilka modeller som ska anges i handling. Följande modeller gäller som minimikrav: Schneider Siemens Honeywell Vid projektering ska behov av och krav om logisk och fysisk reservplats för utbyggnad med DUC och I/O moduler och hur dessa ska fördelas. Inställningsnoggrannhet Temperatur 0,5 C CO-, NO 2 - och CO 2 -halt etc. 1 ppm Flöde 1% av mätområdet Relativ fukt 1 % RH Tryck, vatten 1,0 kpa Tryck, luft 1,0 Pa Reglernoggrannhet Temperatur ±0,5 C CO-, NO 2 - och CO 2 -halt etc. ±1 ppm Relativ fuktighet ±5 % RH Flöde 1% av mätområdet Tryck vatten ±5 kpa Tryck luft ±10 Pa Analog/digital visning, noggrannhet Temperatur 0,1 C CO-, NO 2 - och CO 2 -halt etc. ±1 ppm Flöde 1% av mätområdet Relativ fuktighet 1 % RH Tryck vatten 5 kpa Tryck luft 10 Pa
Sida 4(10) Vid fullt utbyggd anläggning skall följande maximitider gälla: 10 sekunder från påverkan av till exempel givare till utskrift av larm (gäller ej nödlarm). 5 sekunder för visning av flödesbild, gäller statisk del (+ 5 sekunder för dynamisk uppdatering) 10 sekunder från påverkan av givare i en DUC som via datorn i DHC styr eller förreglar annan utrustning i annan DUC. 5 sekunder från i DHC utställd manöver (fråga) till verkställighet (svar). 1 sekund för larmföljdsindikering inom samma transformatorstation eller i nödbelysningsstation eller i reservkraftaggregat. 5 sekunder från påverkan av nödlarm och brandlarm till utskrift av larm. Samtliga digitala in- och utgångar skall vara möjliga att via mjukvara både från DUC och DHC kunna manövreras manuellt d v s ställas i Till (och låsas i fast värde), Från eller Auto. Tillämpningsprogramvaror Säkerhetskopiering: Säkerhetskopior skall tas på samtliga programvaror, modul för modul respektive DUC för DUC, med systemet i drift. Central backup skall finnas. Funktion och krav kontrolleras vid projektering med VLL s IT-avdelning. Övervakning av överföringssystem: Varje undercentrals förbindelse med centralutrustningen skall övervakas så att uteblivet eller felaktigt svar på anrop från centralutrustningen skall ge felsignal. Övervakning av givare (analog) Kortslutning och/eller avbrott i givare eller ledning ansluten till ingång skall övervakas och ge felsignal. Datorbortfall och spänningsbortfall Vid bortfall av huvuddatorn skall undercentralerna arbeta självständigt tills huvuddatorn är i funktion. Vid överföring av värde från centrala utegivare via annan DUC skall senaste värdet behållas tills kommunikationen återupprättas. DUC-, I/O-, zonregulator- och komunikationsutrustningsbortfall Vid bortfall av kommunikation mot DUC, I/O, zonregulatorer samt övriga kommunikationsenheter ska larm genereras Styrning Kapacitet av minst 24 tidkanaler skall finnas per DUC, vardera bestående av veckoschema med sju dagtyper: måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag. Varje dag skall ha skilda funktionstidpunkter, 2 tillslag och 2 frånslag. Inställningsnoggrannhet för funktionstidpunkter:1 minut. Generella helg- och specialdagar skall kunna schemaläggas i minst 3 år.
Sida 5(10) Reglering Parametrarna P, -D, -I funktion, dödzon mellan steg, begränsning av utsignal och hysteres på givare skall finnas. Antal brytpunkter per reglerkurva ska vara minst 5. Kommunikation Befintligt LAN skall användas som kommunikationsinfrastruktur. Detta gäller både mellan DUC:ar eller annan typ av kommunicerande enhet samt upp mot överordnat system. Vid val av produkter som kommunicerar via BACnet över Ethernet (BACnet/IP) så skall det vara inställbart i produkten vilken UDP-port den skall kommunicera via. Produkter som endast kan kommunicera via port bac0 (47808) tillåts ej. Endast IP-adresser tillhandahållna av VLL:s IT-avdelning får nyttjas. LonWorks (generellt) Produkter bör vara LonMark godkända. Enbart standardiserade SNVT:s enligt LonMark skall nyttjas vid kommunikation mellan enheter av olika fabrikat. Transceiver skall vara FTT-10A. Modbus (generellt) Protokoll skall vara Modbus RTU, dvs Modbus seriell kommunikation RS-485. DUC skall agera master mot enheter som levereras av annan entreprenör. M-Bus (generellt) M-Bus nyttjas för centralt system för mätvärdesinsamling från energi- och förbrukningsmätare. Protokoll skall vara M-Bus enligt europeisk standard EN 13757. Se även 9 Energihushållning i projekteringsanvisningen för beskrivning av centralt system för mätvärdesinsamling. Centralutrustningar Systemet skall anslutas mot befintliga överordnade system på det sjukhus där systemet ska installeras. Eventuell precisering av befintligt system skall ske vid projektering. Erforderliga licenser för utökning av befintligt överordnat system skall vid behov ingå i entreprenaden. Kommunikation mellan olika fastighetstekniska system skall ske via OPC. Eventuellt behov av ny OPC-server/-klient skall utredas vid projektering. Samtliga signaler skall lagras i programvarans databas som bör bygga på SQL server. Med samtliga signaler menas att det ej är tillåtet att från t ex bild skriva eller läsa värden direkt mot DUC utan alla värden skall gå via databas. Namn på signaler/punkter skall i databasen byggas upp enligt principen Byggnad-System-Komponent_Typ = 02B-TA001-GT2_CV Där CV i exemplet står för current value.
Signaler/punkter skall klartextförklaras i databasen. Genom att punktens namn redovisar Byggnadsystem-Komponent-Typ räcker det med förklaringar typ: Larm låg temperatur Larm utlöst motorskydd Börvärde tilluft Beräknat börvärde framledningstemperatur Ärvärde utetemperatur etc. Sida 6(10) Namn på signal/punkt samt utformning av förklaringstext i DUC skall utföras enligt samma princip som i DHC. Tidkanaler i DUC:ar skall vara fullt åtkomliga i överordnat system. Tidhanteringssystemet skall klara minst 4 till- och frånslag per tidkanal och upprättas som veckoscheman. Dessa krav gäller generellt men med hänsyn till framtida teknikutveckling kan dock vissa justeringar göras i samband med projektering. Anvisningar för bilder Driftkort: Bilder för luftbehandling, värmegrupper mm, rörledningar mm ritas liggande och på sådant sätt att de anpassas för presentation i överordnat system. Färger, linjetyper och linjebredd enligt Anvisningar för Teknisk dokumentation. Menybilder Se avsnitt Menybilder. Huvudmeny (1) för aktuellt driftområde Med länkar till alla byggnader som styrsystemet betjänar. Huvudmeny (2) för aktuell byggnad Knapp för respektive huvudsystem (aggregat, shunt, belysning mm) Knappar för Planorientering. Klartext i knappar för plan. Länkar som leder användaren vidare till planritning. Huvudmeny (3) för Planorientering skall innehålla följande länkar. Knappar med systembeteckning för samtliga system som finns i byggnaden. Knapparna skall placeras där systemets huvudkomponent fysiskt är placerad i byggnaden. Vid klick på denna knapp länkas användaren vidare till systemets driftbild. Rum med rumsfunktioner antingen via DUC eller zonregulator markeras med knapp med rumsnummer. Vid klick på knapp för rum i planritning länkas användaren vidare till rummets unika driftbild. Se principiellt exempel från By 27 nedan. Planorientering skall utföras med A-modell som grund. Modellen skall rensas så att enbart väggar, dörrar, trappor, fönster och rumsnummer återstår.
Sida 7(10) Systembild: Redovisar aktuellt system t.ex undercentral, ventilationsaggregat, shuntgupp, rumsreglering Följande särskilda bilder ska också upprättas. Tidkanaler. Funktioner för kalendrar, tidkanaler, tid mm. Översiktsbilder för reservkraft med kryssrutor för att kunna välja vilka system som skall gå vid reservkraft. Samtliga större/viktiga objekt skall vara valbara, reservkraft/ej reservkraft. Samordnas med teknikansvarig VLL. Bildlayout lika befintliga bilder för andra byggnader med denna funktion. Bilder skall döpas enligt följande: Byggnad - Systemnummer, t ex 02B-TA001, 02B-KB001 etc. Regulator eller underbilder knutna till systembilden döps till 02B-TA001-löpnummer. Övriga filer specifika för systemet skall döpas enligt samma princip. Dynamiska symboler Beräknat börvärde Arial, storlek 15 Grön (siffra) på mörkgrå,bakgr. Börvärde text Gul (siffra) på mörkgrå,bakgr. Indikering Öppen/Till/På Grön Indikering Stängd/Från/Av Vit Larm aktivt Röd (blink) Larm aktivt, kvitterat Röd Manuell blockerad/ställd Blå (blink) Reglerande Skall ha % -siffra vid ställdon Svart Stegvis givare Till Grön Stegvis givare Från Vit Ärvärde text Arial, storlek 15 Blå (siffra) Larmlista Okvitterade händelser Kvitterade händelser Återställda, kräver kvittens Manuellt blockerade Röd Ljusgrön Ljusgul Vit Fasta symboler Samtliga statiska symboler: Linjebredd 1 Ljusgrå bakgrund Svart ram Symboler enligt svensk standard Text för komponent Arial, storlek 9 Svart Text för system (fläktar mm) Arial, storlek 12 Svart (fet) OBS! Linjebredder och texthöjder i tabellen anger inbördes förhållanden. Samtliga symboler i bilder som har funktion skall utföras med dynamik. Detta innebär att t ex spjäll är grön om öppen, vit om stängd. Stegvis givare grön om till, vit om från. Reglerande ställdon
presenteras med % -siffra vid ställdon mm. Sida 8(10) Varje systembild skall innehålla: symbol för systemomkopplare. Med denna i läge hand (larm utgår med prioritet 1) indikeras detta med att symbolen blinkar blå. fält som redovisar särskilda driftfall, t ex nattvärme, nattkyla, pumpstopp sommar, pumpstopp vinter, kylåtervinning, utlöst centralt brandlarm, helikopterstopp, avfrostning värmeväxlare etc. Dessa redovisas enbart i textformat (grön text, versaler) när funktion är till. Gäller även övergripande funktioner i styrsystem som överstyr t ex start/stopp av system. länkar (knapp) till andra systembilder om dess funktioner är integrerade. Detta kan t ex avse dubbelriktad länk mellan huvudsystem värme och undersystem värme, dubbelriktad länk mellan luftbehandlingsaggregat och efterbehandlingar osv. apparatskåpsbeteckning och apparatskåpets placering. DUC nummer. Utetemperatur (där den är relevant för funktionen) Samtliga börvärden samt aktuellt beräknat börvärde skall redovisas kontinuerligt i bild. Länk (knapp) för att öppna systems driftkort (endast funktionstext). Driftkort (xxx.doc) används för detta när dessa är relationsritade. Driftkort skall sparas på särskild server med sökväg/filstruktur enligt följande exempel: K:\Allmänservice\Ritarkiv\F10.1001 NUS\1001.23\F\F01\8. Driftkort luftbehandling. Korrekt sökväg måste vid varje projekteringstillfälle kontrolleras med ansvarig för ritningsarkiv. För inläggning i mapparna krävs behörighet som fås via beställaren. Länk till driftkort skall fungera oavsett från vilken persondator inom VLL man öppnar driftkortet från. Länken skall vara gjord så att man skall kunna byta serveradress utan att man manuellt behöver byta sökväg i respektive DHC-bild. För varje regulator skall egen underbild till systembilden upprättas. Denna skall öppnas via funktionsknapp och redovisa samtliga är- och börvärden för regulatorn, larmgränser och regulatorparametrar. Om möjligt kan regulatorerna samlas i en underbild per systembild. Snabblogg/trend skall kunna skapas av ärvärden direkt ur systembild. Flera värden skall kunna kombineras i samma graf. Börvärdeskurvor skall redovisas grafiskt som underbild till systembild. Kurvorna skall vara uppbyggda med möjlighet att både ange absoluta värden från tangentbord men även genom att dra och släppa med mus direkt i kurva. Larmhantering Norrlands Universitetssjukhus Prioriterat larm ska indikeras visuellt och via ljudkort och högtalare i operatörsenhet placerad i driftcentral. Ljud stoppas genom kvittering av larm. Om larm inte kvitteras under dagtid och inom inställbar tidsfördröjning, ska larm automatiskt utgå till GSM-telefon och televäxel. Tid för dagtid och tidsfördröjningens längd ska vara enkelt inställbar. För tid annan än dagtid ska prioriterat larm automatiskt utgå till GSM-telefon och televäxel. Larmfunktion får ej vara beroende av operatörsenhet placerad i driftcentral, d.v.s. om den är i drift eller inte.
Sida 9(10) Larm i televäxel sker via befintlig larmcentral. Om programvara i enhet viktig för styr-, övervaknings-, eller larmfunktion t ex DUC eller HC stoppar, ska larm indikeras i larmcentral placerad i televäxel. På driftkort skall följande larmprioriteter användas: 1: Informationslarm = C (Siemens) 2: Värmeberedskap (prioriterat larm) = B 3: Hantverkarberedskap (prioriterat larm) = A Skellefteå lasarett Prioriterat larm ska indikeras visuellt och via ljudkort och högtalare i operatörsenhet placerad i driftcentral. Ljud stoppas genom kvittering av larm. Om larm inte kvitteras under dagtid och inom inställbar tidsfördröjning, ska larm automatiskt utgå till GSM-telefon och SOSAB. Tid för dagtid och tidsfördröjningens längd ska vara enkelt inställbar. För tid annan än dagtid ska prioriterat larm automatiskt utgå till GSM-telefon och SOSAB. Larmfunktion får ej vara beroende av operatörsenhet placerad i driftcentral, d.v.s. om den är i drift eller inte. Larm i till SOSAB sker via befintlig larmcentral. Om programvara i enhet viktig för styr-, övervaknings-, eller larmfunktion t ex DUC eller HC stoppar, ska larm skickas till SOSAB. A-larm, ex. hiss, nödlarm, el reservkraft B-larm, ex. vent, värme, kyla, gas Lycksele lasarett Prioriterat larm ska indikeras visuellt och via larmklocka placerad i driftcentral. Ljud stoppas genom kvittering av larm. Om larm inte kvitteras under dagtid och inom inställbar tidsfördröjning, ska larm automatiskt utgå till GSM-telefon och Akuten. Tid för dagtid och tidsfördröjningens längd ska vara enkelt inställbar. För tid annan än dagtid ska prioriterat larm automatiskt utgå till GSM-telefon och Akuten. Larmfunktion får ej vara beroende av operatörsenhet placerad i driftcentral, d.v.s. om den är i drift eller inte. Larm i Akuten sker via befintlig larmcentral. Om programvara i enhet viktig för styr-, övervaknings-, eller larmfunktion t ex DUC eller HC stoppar, ska larm indikeras i larmcentral placerad i Akuten. Övriga fastigheter inom VLL, kontakta teknik förvaltning vid Fastighet. Web Allt som visualiseras i bilder i DHC ska också vara visualiserat och åtkomligt via web. Det ska vara möjligt att via web kunna jobba mot samtliga tre sjukhus oberoende från vilket av sjukhusen som man manövrerar från alternativt från annan plats utanför landstingets eget nätverk. Central backup skall finnas. Funktion och krav kontrolleras vid projektering med VLL s ITavdelning.
Sida 10(10) Provning Alla provningar skall protokollföras. Samordnad provning ska utföras för funktioner och system med mer än en inblandad entreprenör och omfatta funktionens hela kedja. Ansvarig för och omfattning av den samordnade provningen fastställs vid projektering. Egenprovning skall visa att hela funktionskedjan är avprovad i ett sammanhang. Egenprovningen skall också omfatta kontroll av inställda värden för givare, styrfunktionsenheter, regulatorer, I-tider, P-band, dödzoner, förfdröjningstider, larmprioriteter, larmfördröjningar etc. Injustering mm Krav, omfattning och behov av uppmätning och kalibrering för installerade givare utreds i projekteringen. Uppmätning och kalibrering ska protokollföras. Som utgångspunkt gäller följande alternativ: Alla givare skall uppmätas och kalibreras. Icke linjära analoga givare, utegivare och givare med stort börvärdesområde t.ex framledningsgivare görs i två punkter och linjära givare kalibreras i en punkt vid angivet börvärde. Uppmätning och kalibrering sker som stickprov på angivet antal givare och kompletterat med typprovningsintyg levererat per givartyp. För att uppnå reglernoggrannhet och pendelfri reglering måste SÖ i projekteringen tillsammans med VS, VE och EL projektörer samordna val av komponenter och dess placering i systemet. Reglerkretsen omfattar samtliga komponenter som påverkar funktionen såsom styrventiler, växlare, batterier etc. Reglernoggrannhet gäller mellan mätvärde och börvärde. Pendelfri och stabil reglering skall kunna erhållas efter ett insvängningsförlopp av max 4 perioder, orsakat av en börvärdesändring av min 10 % av mätgivarens område. Inga självsvängande reglerkretsar tillåts. Beteckningar Se Beteckningssystem. Teknisk dokumentation, relationshandlingar mm Se kapitel 1.4 Anvisningar för teknisk dokumentation och 6 El-telesystem, bilaga 1 apparatskåp Information till drift- & underhållspersonal Tidsåtgång anpassas vid projektering med hänsyn till projektets storlek.