Den svenska modellen Ett bra alternativ för skogsägare och industri Mats Hagner 2016-06-13 I gamla läroböcker varnas för produktionsförluster orsakade av konkurrens med de stora träden runt små hyggen. Detta synsätt bygger på antagandet att alla träd på hygget skall avverkas samtidigt i en slutavverkning, och då är det inte önskvärt att några träd är mycket mindre än de andra. Läroboksförfattaren kände inte till att allt det virke som saknas i de små träden finns i de stora träd som framkallat konkurrensen (Jakobsson och Nilsson 2005). När skogsägaren beslöt sig för att lämna skogen runt hygget berodde det på att han ansåg att träden där ännu inte var mogna för avverkning. Eftersom han kommer att skörda de stora träden utanför hygget mycket tidigare än de nyplanterade träden, blir inkomsten av virket skapat genom konkurrensen större ju effektivare konkurrensen är. Skogsägaren får ju snart skörda de aktuella kubikmetrarna i några få grova trädstammar i stället för i många små gallringsstammar. Av ekonomiska skäl bör man alltså se till att gamla träd tar tillväxtresurser från unga träd, men inte i så hög grad att de unga träden inte kan utvecklas alls. Hyggen bör vara så små de stora trädens konkurrens räcker ut till hyggets mitt. Avståndet mellan de stora träden i skogen bör alltså vara som bilden i mitten. UBICON Rapport 5, 2016 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel. 070-64 222 44 Email: mats.hagner@allt2.se Org. Nr. 340827-8210.
Sammanfattning Vetenskapliga resultat visar att hög produktion av virke uppnås i skog där unga och gamla träd blandas lokalt och att detta gäller även för ett ljusälskande trädslag som tall Pinus sylvistris (L). För att åstadkomma en sådan skog krävs att man kontinuerligt plockar ut äldre träd och fyller på med nya. Då kala hyggen inte tas upp undkommer man många risker: stormfällning i hyggeskanter, frost, snöskytte, och snytbaggar. Fåglar, sniglar och svampar dödar de flesta av de tusentals plantor, som ständigt bildas inne i äldre skog från allt frö från vuxna träd. Mängden av plantor är emellertid tillräcklig för att mestadels fylla igen luckorna efter de mogna träd som plockas ut. Undantag gäller dock där skogsbete med kor är intensivt. I en naturligt skiktad skog hämmas de unga träden, vilket ger sågvirke av högsta möjliga kvalitet, med liten andel ungdomsved, få och små kvistar och jämn årsringsutveckling från kärnan till barken. Eftersom hög produktion av värdefullt virke åstadkommes när den skiktade skogen hålls tämligen öppen med låg stående kubikmassa, sammanfaller både industrins, skogsägarens och naturvårdarens intressen på ett lyckligt sätt vid skötsel av skog enligt de nya vetenskapliga rönen. Mycket talar för att vi snart får uppleva att enskilda träd beskrivs och att konkurrensen mellan träden regleras genom användning av redan tillgänglig teknik i form av laserskanning, färganalys, drönare, robotar och luftskepp. Då kan kvistade trädstammar lyftas rakt upp ur skogen och fraktas direkt till sågverket för att sönderdelas efter att hela stammen röntgats. Hänsyn till klimat, biodiversitet och ekonomi tvingar oss till kontinuerligt skogsbruk bedrivet med helt ny teknik. Nyckelord: kontinuitet, laserskanning, multispektral, gaskromatografi, robot, luftskepp, drönare, skogsvårdslag, bestånd, klimat, biodiversitet, virkesproduktion, lönsamhet, ekonomi, Bakgrund Mycket skog Nationen Sverige har mycket skog. Skogsindustrin behöver virke både till sågverk och fiberindustri och den önskar givetvis att råvaran är så billig som möjligt. Skogsägaren däremot som skapar 70-80 % av sitt netto från välbetalt sågtimmer, vill givetvis att virkespriserna är höga. Fiberindustrin kan hålla priset på massaved lågt därför att massaveden är en restprodukt vid framställning av sågtimmer. Träd som skördas såsom fullvuxna i Sverige är ungefär 25-35 m långa. Den nedersta tredjedelen omvandlas till sågtimmer, nästa tredjedel blir massaved och den översta tredjedelen lämnas i skogen. Den nedersta grova stocken på ungefär 5 m är så värdefull, att den representerar ungefär 50 % av det fullvuxna trädets hela nettovärde. Sågvarans kvalitet Sågverken uppskattar timmer från barrträd med jämn årsringsbredd från kärnan ut till barken. Sådant timmer ger plank och brädor som inte kröker sig vid torkning. Vid inmätning av sågtimmer registreras storleken på de årsringar som ligger närmast märgen. De 20 första årsringarna utgör så kallad ungdomsved, i vilken cellerna har tunna väggar och stort vatteninnehåll. Virket i ungdomsveden är svagt och det krymper mycket vid torkning (Thörnqvist 1989). Om det unga trädet växer fritt ute på ett kalhygge bildas mycket ungdomsved och virke med en stor andel grova kvistar i den del av stammen som skall omvandlas till sågad vara. Frihetstalet blir högt (Hagner 1994, 2002a, 2002b, 2002c, 2003, 2008, 2012, 2016, Lundgren 1999, Hagner och Lundgren 2002). I tall och gran som växer fort ökar bredden på vårveden, men sommarvedens bredd ökar inte. Av detta skäl försämras många egenskaper hos veden, både för massaindustrin och sågverken, om årsringarna är
breda. Det är inte troligt att en ökad produktion genom förädling och gödsling kommer att förbättra skogsägarens avverkningsnetto. (Thörnqvist 2006). Räddningen är att utnyttja virket bättre och därmed låta kvalitet kompensera kvantitet (Lönner 1989). Kyrkjeeide och Thörnqvist skriver 1991 att huvudsaken är att vi sköter skogen så att volymproduktionen hamnar på trädindivider som vuxit långsamt under sina första levnadsår. Skogsägarens inkomst av virke härrör till 80 % från sågtimmer (Thörnqvist 2006). Greken Theophrastus konstaterade ca 300 f. Kr. att barrträd som vuxit långsamt gav ett bättre virke än det man fick från frodvuxna barrträd. Ett nytillkommet skötselalternativ, Naturkultur, skiljer sig från trakthyggesbruket på flera sätt. Metoden innebär en kontinuerlig utgallring av skadade träd samt stora träd med liten förmåga till förräntning. I de luckor som uppstår planteras tall- och granplantor. Denna skötsel ger klena kvistar, god stamform och täta årsringar. Sannolikt kommer Naturkultur- metoden att innebära att en hög andel av volymtillväxten blir sågtimmer av god kvalitet (Lindström 1997). Naturlig återväxt Naturlig skog, både i Norden och i Tropikerna, kännetecknas av att den innehåller en blandning av stora och små träd. Diameterfördelningen sammanfaller med Gammafördelningen som ger en Dissimilarity coefficient (Disco) på 0.5 (Hagner och Nyqvist 1998, Hagner 2016). I en naturskog finns glesa partier där stora träd nyligen har dött eller blåst omkull. Om mulbete inte förekommer växer unga träd upp i luckorna. Konkurrensen från omgivande stora träd hämmar de unga träden så att dessa får relativt liten årsring och låga frihetstal. En naturlig skog, som inte drabbats av skogseld, eller påverkats av mulbete, skapar naturen själv ymnig återväxt i luckorna. Detta beror på att en stor mängd groddplantor ständigt etableras i äldre skog. Detta gäller även under grenarna på de stora träden (Pöntynen 1929). Detta har bekräftats av svensk riksskogstaxering (Kempe 1997, Wikberg et al. 2004). Naturskogen varierar alltså både i horisontell och vertikal led, men överallt gror det väldigt mycket frö, ofta miljontals per hektar. De flesta frön äts upp av fåglar och insekter och de flesta groddplantor äts upp av skogssniglar, men tillräckligt många överlever för att fylla igen mindre luckor. Kalhuggning utplånar nästa all naturlig återväxt, men 100 fröträd per hektar ger ett så stort skydd att hälften av alla naturplantor överlever (Örlander 1991). Yatsdani et al. (1985) och Yatsdani och Lindgren (1988) fann att endast några få procent av de plantor som växte bredvid ett fröträd, var avkommor till fröträden. Minst hälften av tallarna i naturliga föryngringar vid skogsodlingsgränsen i Gällivare var födda före avverkningen (Hagner 1987). Biodiversitet Biodiversiteten är maximal i naturlig skog vars kontinuitet inte störts genom kalhuggning under lång tid. Vissa växter förekommer emellertid endast i skog som brunnit, och andra växter är beroende av bete av idisslande klövdjur, såsom exempelvis visent. Fullständig biodiversitet kan inte bibehållas med mindre än att vissa naturskogar får brinna, och andra utsättas för bete med kor. Skogens volymproduktion Virke skapas genom omvandling av det socker som skapas vid fotosyntes i gröna blad. Sockret används till stor del till att uppehålla livet i alla levande celler i stam, grenar och rötter. Ju större mängd stödjevävnad, dvs. stam och grenar som ett träd har i förhållande till mängden blad, desto större är förlusten av energi, och desto mindre överskott finns för
tillväxt. Professorerna Linder och Hällgren vid SLU anser att maximal produktion av virke troligen uppnås i en tämligen gles skiktad skog där huvudparten av träden är små (Hagner 2016 b). De svenska provytor, som behandlats med blädningsgallring vart tionde år under många decennier, visar vid noggrann multivariat analys, att virkesproduktionen varit högst när skogens struktur hållits naturlig, dvs. fullskiktad med Disco nära 0.5 (Hagner and Nyqvist 1998), samtidigt som det stående virkesförrådet varit lägst (Hagner och Holm 2003). Det finns också en rad undersökningar som redovisar god reaktionsförmåga hos undertryckta träd som friställts genom höggallring (Kallin 1926, Näslund 1942, Vaartaja 1951, Lindman 1984, Bergan 1985, Eriksson, 1986, 1992, Nilsen 1988, Nilsen och Haveraaen 1982 Axelsson och Eriksson, 1986, Kalela 1986, Hynynen och Kukkola 1989, Skoklefald 1989, Lundkvist 1989, Elfving 1990a, b, Fries 1990, Lähde et al. 2001, Mielikäinen och Valkonen 1991, Eriksson och Kyrkjeeide 1992, Jonsson 1995, Pettersson 1995, Ågren 2005). Ämnesområdet har varit centralt under mycket lång tid och forskningslitteraturen i centrala Europa är oerhört stor. Jag har därför valt att endast presentera nordiska arbeten. Rickard Jakobsson och hans handledare Björn Elfving har gjort sensationella fynd. De studerade dels fröträd av tall som lämnats under lång tid i uppväxande tallskog, dels den s.k. konkurrenszonen längs hyggeskanter. Det för forskarna oväntade resultatet var att konkurrensen från stora tallar, som framkallade svag tillväxt hos närstående plantor, inte minskade den totala produktionen av virke. Allt virke som fattades i de små tallarna, som stod inom konkurrenszonen, återfanns i de stora träd som hämmade de små träden. Jakobsson och Nilsson (2005) drog då slutsatsen att detta var ekonomiskt fördelaktigt för skogsägaren, eftersom virket kunde skördas snart i tiden och i form av några få grova stammar (Jakobsson och Elfving 2004, Jakobsson 2005a, 2005b). Elfving (2009) har publicerat funktioner som beskriver konkurrensens räckvidd runt stora tallar. Med hjälp av dessa funktioner är det möjligt att utforma datormodeller för beräkning av lämpligt antal och placering av mindre träd i närheten av större träd, dvs. optimal struktur i varje enskild trädgrupp. Naturkultur innebär att konkurrensen mellan träd används på ett sådant sätt att produktionen av virke fokuseras till så få stora välformade träd som möjligt. Produktionsforskaren professor Björn Elfving (2005), som var initiativtagare till Jakobssons doktorsarbete, har sammanfattat de nya kunskaperna om tall på följande sätt: "Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs. ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt." Detta är sensationellt därför att forskare hittills har antagit att endast skuggfördragande arter passar bra vid bruk av fullskiktad skog. Ekonomi Figur 1. Konsekvensen av dessa vetenskapliga resultat är att den skogsägare som vill uppnå hög produktion och maximalt netto av virkesodling, bör låta unga tallar växa i luckor som inte är större än att de omgivande träden hämmar ungträden i luckans mitt.
Till stor nytta blir då Elfvings publicerade funktioner med vilka man kan beräkna konkurrensens räckvidd (Elfving 2009). Den är ungefär 5 m på en normal bonitet i Mellansverige och dubbelt så stor på mager mark i nordligaste Sverige. Den tyske skogsekonomen Hanewinkel (2001) jämförde 14 års bokföring på tyska fastigheter som under lång tid hade tillämpat kalhyggesbruk med bokföringen på fastigheter som tillämpat kontinuitetsskogsbruk. Han fann att lönsamheten i den senare kategorin var 3.6 gånger så hög per år och hektar. Den stora skillnaden uppkom framförallt på grund av att kvaliteten på sågtimret var mycket högre. Detta stämmer helt med all forskning som uträttats inom ämnet sågvarans kvalitet. Vad som inte framgick av bokföringen var att även massaveden från dessa fastigheter hade bättre egenskaper än massaveden från fastigheter med kalhyggesbruk (Kyrkjeeide och Thörnqvist 1991, Kyrkjeeide et al 1994, Lönner 1989, Thörnqvist 1989, 1990, 2002, 2006, 2011). Klimatet och skogen Professor Anders Lindroth vid Lunds universitet hävdar att en skog som sköts med kontinuitet, dvs. utan kalhyggen, binder mycket mer koldioxid än skog som sköts på vanligt sätt. Lindroths mätningar av CO2 visar, att en övergång från kalhyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk i hela Sverige, får skogen att binda lika mycket mer koldioxid som hela det svenska samhället nu släpper ut (Lindroth 2007, 2013, Lindroth et al. 2009). En övergång till kontinuerligt skogsbruk får alltså större positiv effekt på klimatet än någon annan tänkbar åtgärd. Optimerad virkesodling Skall virke produceras i svenska skogar på ett klimatvänligt sätt som förenar önskemål om högt netto, hög volymproduktion, produktion av virke med hög kvalitet och hög biodiversitet, är man av ovanstående skäl tvingad att hålla skogen skiktad, dvs. med unga och gamla träd i lokal blandning. Konkurrenszonen runt varje stort träd har en radie på 5-10 m. Inom den skall mindre träd växa. Antalet mindre träd behöver inte vara större än vad som krävs för att ersätta det äldsta trädet när det plockas bort. Detta resulterar i en luftig skog med låg stående virkesvolym. Kostnaden för det arbetande kapitalet blir låg. Skall man uppnå en artsammansättning som även kännetecknar områden som brunnit och sådana områden som betats av idisslande klövdjur, måste man anlägga bränder och tillåta skogsbete inom vissa områden. Laserskanning Figur 2. Skog beskrivs nu enkelt med skanning med laser från flygplan. Detaljrikedomen blir så stor att varje enskilt träd blir koordinatsatt och dess storlek noterad (Johansson 2008).
Multispektral analys Från flygplan kan en färganalys, som omfattar även osynligt långvågigt ljus, användas för att identifiera trädart och vitalitet hos varje träd. Sjuka träd som har svårt med vattentransporten blir varmare än friska träd. Temperaturfördelningen inom trädkronan kan användas för detta ändamål. Gaskromatografi Hundar används idag för att finna rötangripna träd. Jag tror att man i framtiden kommer att använda analys av luftens molekyler för att lokalisera träd som är angripna av insekter eller svampar. Små drönare I framtiden kan vi troligen beskriva varje träds potentiella kvalitet genom exempelvis horisontell laserskanning eller med kamera placerad på små drönare. Figur 3. Denna eldrivna drönare bär en videokamera vars bild sänds till en dator som kan beskriva varje träds potentiella sågtimmerkvalitet. Genom att sända och motta ultraljud skulle den kunna undvika att flyga på hinder, precis som en fladdermus. Trädklättrande robotar Figur 4. I framtiden kan ett luftskepp placera en av 20 robotar i ett träd. Den arbetar i lugn takt med att skära av grenarna och klättrar sedan upp till toppen av den kvistfria stammen, för att bli lyft till ett nytt träd av luftskeppet. För att undvika spjälkning av stammen läggs det första snittet i en gren 50 cm från stammen. Trädets grenar och blad lämnas som gödsel i skogens ekosystem. Luftskepp Luftskepp fyllda med helium flyter på luft och behöver mycket lite energi för att röra sig. Moderna luftskepp kan reglera sin lyftkraft genom att komprimera gas på mycket kort tid. Ett mer energisparande sätt är att använda ballast av vatten. Detta gör det miljömässigt och
ekonomiskt optimalt att t.ex. transportera trädstammar direkt från stubbe till sågverk. Solceller på luftskeppens ovansida levererar en del av den energi som behövs. Figur 5. Fällskador på kringstående träd undviks om hela kvistade trädstammar lyfts rakt upp ur skogen av luftskeppet SkyLifter (SkyLifter 2014). Viktökningen, när stammen lyfts upp, kompenseras genom att vatten sprutas ut från barlasttanken i form av små droppar. Figur 6. SkyLifter flyter tyngdlöst på luft till sågverket där stammarna långsamt sänks ned i vattnet. Samtidigt laddas tanken med barlastvatten. Figur 7. Utan behov av terrängfordon störs inte skogsmarkens ytskikt. Bäckarnas klara vatten kan drickas. Ny skogsvårdslag Eftersom de hypoteser som ligger bakom nuvarande svenska skogsvårdslag har falsifierats genom de redovisade forskningsresultaten, måste en helt ny lag skrivas. Skogspolitik Hur träd skall odlas bör avgöras av den som äger en skogsfastighet. Lagen bör endast beskriva vilka egenskaper som skogen skall uppvisa på varje punkt, för att uppnå vad som krävs i 1. Laserskanning och spektralanalys gör det möjligt för skogsmyndigheten, att med datorns hjälp, automatiskt registrera tillståndet på varje punkt i landets skogar. Skogsägaren får se till att skogsmarken används på det sätt som gagnar samhället (Hagner och Maluenda 1998).
Slutsatser I Sverige har man länge trott att kalhyggesbruk, hyggesrensning, markberedning och plantering är en fördelaktig modell för skogsbruk. Ända sedan 1950 har vår skogsvårdslag befäst denna åsikt. Enligt samma grundmodell sköts skogar i många andra länder. Nya vetenskapliga rön och modern teknik gör det nu möjligt för Sverige att leda utvecklingen mot en skogsskötsel, som på ett bra sätt harmonierar med det naturliga ekosystemets dynamik. Skogsägaren kan i detalj utforma sin skog för att uppnå största nytta, exempelvis runt ett jaktpass eller en utsiktsplats. Där hen vill tjäna stora pengar på högvärdigt sågtimmer, ser hen till att potentiellt värdefulla träd dominerar över mindre träd i närheten. Då får hen det bästa trädet att genom sin konkurrens dra till sig så mycket av ståndortens tillväxtresurser som möjligt, samtidigt som de närmaste mindre träden blir hämmade och därmed kvalitetsdanade. Referenser Axelsson J. and Eriksson L. (1986) Utvärdering av gallring. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsteknik, Rapport 166, Bergan J. (1985) Beståndsdata for naturlig gjenvekst og plantning av gran p_e5 småbregnetype i Grane i Nordland. Norsk Institutt for Skogforskning, Rapport 12, 1-23. Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, 1-30. Ekelund M. (1999) Wind- and snow damage in an uneven-sized conifer forest in Sweden thinned from above. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Examensarbete 2, 1-19. Elfving B. (1990a) Granplantering under gles högskärm i fjällskog. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 5, 1-8. Elfving, B. (1990b) Höjdskiktning och virkesproduktion. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 5:22-27 Elfving B. (1993) Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009 1-10. Elfving B. (2004) Mats Hagners liberich-försök vid Åliden. SLU, Institutionen skogsskötsel, Stencil 1-9. Elfving B. (2005) Hur uppnår man maximal volymproduktion? SLU, Institutionen skogsskötsel, Epost 2005-05-18 1-3. Elfving, B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka, Appendix 18.1. Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 29-36. Eriksson H. (1986) Hög- eller låggallring. Nya gallrings- och gödslingsförsök - bakgrund till försöksserien och förelöpande resultat. (New thinning and ferilization experiments - background to the experimental series and preliminary results. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 2, 3-19. Eriksson H. (1992) Höggallring, utarmar den skogen? Skog & Forskning 4, 52-57. Eriksson L.O. and Kyrkjeeide P.A. (1992) An approach for modelling the relations between silviculture, wood quality and economic yield. In Hagner,M. ed: Silvicultural Alternatives. Proceedings from an internordic workshop, June 22.25 1992. Swedish University of Agricultural Sciences 35, 130-136. Fries C. (1990) Utveckling hos beståndsföryngrad gran och kompletteringsplanterade granar och tallar i ett kärvt klimatläge. Development of advance growth of Norway spruce
and supplementary planted spruce and Scots pine in a harsh climate. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Rapporter 30, 1-40. Hagner M. (1994) Forskningsläge i juli 1994 inom projekt Naturkultur. Befriande gallring kombinerad med berikande plantering. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst Skogsskötsel, Arbetsrapport 84, 22. Hagner M. (2002a) Frihetstal på gren hos tall och en jämförelse med frihetstal i topp. ISSN 1654-4455, UBICON Rapport 3, 1-5. Hagner M. (2002b) Naturkultur i Yttertavle. ISSN 1654-4455, UBICON Rapport 15, 1-9. Hagner M. (2002c) Frihetstal i en skiktad tallskog på mager mark. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Arbetsrapport 173, 1-5. Hagner M. (2003) Struktur, produktion och ekonomi i tallskog som under lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. UBICON, Rapport 12, ISSN 1654-4455 12, 1-34. Hagner M. (2008) Värde och räntabilitet hos en tall efter befriande gallring. ISSN 1654-4455, UBICON, Report 11, 1-7. Hagner M. (2012) Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet i Kråkerödjan, Östergötland. ISSN 1654-4455 UBICON Rapport 7, 1-9. Hagner M. (2016a) Naturkultur. Ett skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. NATURKULTUR Tillgänglig på internet: http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter.asp. Mats Hagners Bokförlag, Umeå. pp 1-214 Hagner M. (2016b) Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa Intervju med Jan- Erik Hällgren, professor i skogsträden fysiologi och Sune Linder, professor i skogsekologi. UBICON ISSN 1654-4455 Rapport 6, 1-5. Hagner M. and Jonsson C. (1995) Survival after planting without soil preparation for pine and spruce seedlings protected from Hylobius abietis L. by physical and chemical shelters. Scandinavian Journal of Forest Research 10, 225-234. Hagner M. and Nyqvist H. (1996,) A permutation test for testing tree size segregation in forests. In: Collani, E Göb, R Kiesmuller, G Eds Proceedings of the 4th Wurzburg- Ume_E5 conference in Statistics Wurzburg Research group on quality control pp201-208. ISSN 1019-6. Hagner M. and Maluenda G. (1998) Sustainable forest management in tropical forests of Guyana. Proceedings from a workshop Oct 1997. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Silviculture, Reports 44, 1-97. Hagner M. and Nyqvist H. (1998) A coefficient for describing size variation among neighbouring trees. JABES (Journ Agric Biol Environm Statistics) 3,1, 1-21. Hagner M., Lohmander P. and Lundgren M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management 151, 151-161. Hagner M. och Lundgren M. (2002) Sambandet mellan grundyta och morfologi hos unga tallar. Frihetstal i topp och i brösthöjd. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport 176, 1-6. Hagner M. and Holm S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection. In Proceedings with Abstracts: Uneven-aged Forest Management. IUFRO Conference in Helsinki Finland June 8-17 Finnish Forest Research Institute METLA 260. Hagner O. (1987) Naturliga föryngringar vid skogsodlingsgränsen i trakten av Gällivare - En undersökning av tillstånd och produktion (latitud 67.2-67.8, 300-400 meter över havet). Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Examensarbete 2, 1-25. Hagner S. (1962) Ett exempel på beståndstäthetens betydelse för den naturliga föryngringens uppkomst och utveckling på god granmark i Skåne. Skogen 2.
Haight R. (1990) Feedback thinning policies for uneven-aged stand management with stochastic prices. Forest Science 1015-1031. Hanewinkel M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions of valuable timber. Results of an empirical study and their application. Schweizische Zeitung fur Forstwesen 8, 343-349. Hynynen J. and Kukkola M. (1989) Harvennunstavan ja lannoituksen vaikutus männikön ja kuusikon kasvuun. Effect of thinning method and nitrogen fertilization on the growth of Scots pine and Norway spruce stands. Folia Forestalia 731, 1-20. Jakobsson R. (2005a) Growth of Retained Scots Pines and Their Influence on the New Stand. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, ISBN 91-576-7033-1 34, 1-33. Jakobsson R. (2005b) Inverkan av evighetsträd och beståndskanter på virkesproduktionen. Fakta Skog 5, 1-4. Jakobsson R. and Nilsson M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4, ISBN 91-576-7033-1 34, 1-12. Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, 249-258. Johansson K. (2008) Utfordringer och muligheter med nye data. Power point. Power Point Program, Oslo commune. Jonsson B. (1995) Thinning response functions for single trees of Pinus sylvestris L. and Picea abies Karst. Scandinavian Journal of Forest Research 10, 353-363. Kalela E. (1986) Naturenlig skogsvård. Helsingfors Distriksskogsnämnd, Printaco ISBN 951-99767-6-0 pp 1-56. Kallin K.-E. (1926) Föryngringsstudier i Norrlands skogar utförda under åren 1922-1924. Norrlands Skogsvårdsförbunds Förlag, Stockholm 1-183. Kempe G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil 1-8. Kinnunen K. (1982) Männyn kulvo karuhkoilla kangasmailla Länsi-Suomessa. Scots pine sowing on barren mineral soils in western Finland. Folia Forestalia 531, 1-24. Kyrkjeeide P.A., Lindström H. and Thörnqvist T. (1994) Konstruktionsvirke från grov gran. Deformation och kvalitet hos reglar. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Industry Market Studies, Report. 38, 1-64. Kyrkjeeide P.A. and Thörnqvist T. (1991) Barrtimmer från kulturskog. En råvara med andra egenskaper andra möjligheter och ett annat värde än råvara från naturskog. Swedish University of Agricultural Sciences. Department Forest Industry Market Studies. Report. 19, 1-44. Laiho O. (1987) Susceptibility of forest stand to windthrow in southern Finland. Folia Forestalia ISBN 951-40-0801-4 706, 1-24. Lindman J. (1984) Fjällskogsblädning - Tillväxtstudier i fyra bestånd. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Examensarbete 5, Lindroth A., Lagergren F., Grelle A., Klemedtsson L., Langvall O., Weslien P. and Tuulik J. (2009) Storms can cause Europe-wide reduction in forest carbon sink. Global Change Biology 15, 346-355. Lindroth A. (2007) Låt skogen göra jobbet. Sydsvenskan se Nov. 26. Lindroth, A. (2013) Ser inte skogen för träden. Skogsaktuellt December 02. Lindström H. (1997) Barrträdens vedegenskaper och värden -samband med trädens tillväxtförhållanden. Fakta Skog 11, 1-4. Lundgren M. (1999) Naturkultur. En skötselmetod med inriktning mot kvalitetsproduktion i skiktade bestånd. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen skogsskötsel, C-uppsats 20 p 1-46.
Lundqvist L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3 1-105. Lähde E., Laiho O. and Norokorpi Y. (2001) Structure transformation and volume increment in Norway spruce-dominated forests following contrasting silvicultural treatments. Forest Ecology and Management 151, 133-138. Lönner G. (1989) Virkeskvalitet. Strategi för produktion och marknad. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift. 4, 27-32. Mielikäinen K. and Valkonen S. (1991) Harvennustavan vaikutus varttuneen metsikön tuotokseen ja tuottoihin Etelä-Suomessa. Effect of thinning method on the yield of middle-aged stands in southern Finland. Folia Forestalia 776, 1-22. Nilsen P. (1988) Fjellskogshogst i granskog - gjenvekst og produksjon etter tidligere hogster. Norsk Institutt for Skogforskning Rapport 2/88, 1-26. Nilsen P. and Haveraaen O. (1982) En analyse av tilvekst i gamle granbestand. Norsk Institutt for Skogforskning, Rapport 13, 1-38. Nilsson U. and Gemmel P. (2007) Growth in supplementarily planted Picea abies regenerations. Scandinavian Journal of Forest Research 22, 160-167. Näslund M. (1942) Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning. Meddelanden från Statens Skogsforskningsanstalt 33, 1-212. Pettersson F. (1995) Effekter av olika röjnings- och gallringsåtgärder på beståndsutveckling i tall- och granbestånd. Redogörelse från SkogForsk 5, 1-46. Skoklefald S. (1989) Planting og naturlig foryngelse av gran under skjerm og p_e5 snauflate. Planting and natural regeneration of Norway spruce under shelterwood and on clearcut area. Norsk institutt for skogforskning, Rapport, 6, 1-39. SkyLifter (2014) http://www.skylifter.com.au. Söderberg, U. (1986) Funktioner för skogliga produktionsprognoser - Tillväxt och formhöjd för enskilda träd av inhemska trädslag i Sverige (Functions for forecasting of timber yields - Increment and form height for individual trees of native species in Sweden). Sveriges Lantbruksuniversitet, Avdelningen för Skogsuppskattning och Skogsindelning, Rapporter- Skog.14, 1-251. Pöntynen V. (1929) Tutkimuksia kuusen esiintymisestä alikasvoksina raja-karjalan valionmilla. Suomalaisen kirjallisuuden seuran kirjapainon OY Helsinki 1-190. Thörnqvist T. (1989) Ungdomsved i barrträd. Sveriges Skogsvårdsföbunds Tidskrift. 4, 21-25. Törnqvist T. (1990) Ungdomsved i barrträd. Juvenile Wood in Coniferous Trees. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skog-Industri-Marknad, Rapport 10, 1-149. Thörnqvist T. (2002) Trä är ett mångsidigt material. Ett växande vetande Vetenskapsrådets temabok 161-170. Thörnqvist T. (2006) Vem står för skogsägarens avverkningsnetto. Växjö University. School of Technology and Desing, Report. 28, 1-14. Thörnqvist T. (2011) Ta betalt för virkeskvaliteten!. Skogsmästaren 4, 23. Vaartaja O. (1951) Alikasvosasemasta vapautettujen männyn taimistojen toipumisesta ja merkityksestä metsänhoidossa. On the recovery of released pine advance growth and its silvicultural importance. Acta Forestalia Fennica 58.3, 1-133. Wikberg P.-E., Elfving B. and Kempe G. (2004) Modelling understory sapling density and distribution in Swedish forests. Manuscript. In: Occurrence, Morphology and Growth of Understory Saplings in Swedish Forests. Summary and three articles. Doctoral Thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Silvestria, ISBN 91-576-6706-3 322, 1-21.
Yazdani R., Muona O., Rudin D. and Schmidt A.E. (1985) Genetic structure of a Pinus sylvestris (L) seed-tree stand and naturally regenerated understory. Forest Science 31,2, 430-436. Yazdani R. and Lindgren D. (1988) Genspridning hos tall vid naturlig föryngring under fröträd. Skogsfakta, 1-4. Ågren D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök. Growth response of retained trees in Hagner s "Liberich" experiments. Swedish University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel, Examensarbete 15, 1-28. Örlander G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E. Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport 1, 1-129.