VERKSAMHETSPLAN 2001



Relevanta dokument
Protokoll från SRF styrelsemöte på Visingsö 9-10 november 2001

VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2000

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Skärgårdsrådets tjänstemannagrupp

Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds styrelsemöte på Bokö, Östergötland mars 1998

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds styrelsemöte på Gullholmen. 6-7 november 1998

Remissvar på Miljövårdsberedningens betänkande SOU 2000:67, Levande Skärgård

VITBOK FÖR BOENDE I SKÄRGÅRDEN

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

DET GODA SAMHÄLLET I DET NYA EUROPA

SKÄRGÅRDSKUNSKAP En presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Skärgårdarnas Riksförbund, box 129, Dalarö, tel

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet i Klädesholmens Samhällsförening den 16 januari 2006

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Skärgårdarnas Riksförbund

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring

BOENDE I SKÄRGÅRDEN. EN VITBOK april Skärgårdarnas Riksförbund

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun Dnr 82004

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Skärgårdarnas Riksförbund, styrelsemöte på Hindersön i Luleå skärgård maj 2000.

Landsbygdsutveckling i ÖP

Internationell strategi. för Gävle kommun

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

2 Fråga om mötets behöriga utlysande besvarades med ja. Kallelse har skett via mail och i förekommande fall med post.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Årsmötet den 2 3 mars 2002 på Hanö, Blekinge

Yttrande angående yrkande angående inrättande av ett Skärgårdsråd under Kommunstyrelsen

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Med miljömålen i fokus

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

SKÄRGÅRDSBORNA OCH DEMOKRATIN

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Yttrande

Skärgårdarnas Riksförbunds möte i Sörmlands skärgård.

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

SKÄRGÅRDENS INTRESSEFÖRENINGARS KONTAKTORGANISATION

En projektansökan inom Mål 2 Öarna, december 2003

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Inledning: Våra utgångspunkter

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Reglemente för Pensionärsrådet i Härnösands kommun 2015

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Granskningsyttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Oxelösunds skärgård

Verksamhetsplan för Kollektivhus NU mars 2015 mars 2016

Skärgårdarnas Riksförbund. Politisk demokrati i skärgårdarna Seminarium om demokratifrågor i skärgården Hönö 25 mars 2006

En internationell dimension i vardagspolitiken

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Internationell strategi

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

SIKO protokoll från styrelsemöte 14 juni kl i föreningslokal på Kungsholmen

SAMRÅDSFÖRSLAG TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

Lysekils Kommun,

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

Miljöpartiet de gröna i Hallstahammars svar på frågor från SPF Herrevad och SPF klubb 65 Hallstahammar, sommaren 2014

BESKATTNING AV BOENDE

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Mellanskärgårdens Intresseförening (Mif)

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi

Yttrande över remiss För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

För en levande kommun. Mariestad

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Vårt framtida Gnosjö

Ordförande Bengt Almkvist hälsar välkommen till detta Representantskapsmöte som innehåller två pass med gästföreläsare.

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

2 Internationell policy

SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA

Skärgårdstrafik

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Transkript:

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN 2001 SRF ska förstärka sin roll som nätverksorganisation mellan boende över hela Sveriges kust och skärgård samt utåt vara en aktad och känd företrädare för skärgårdsborna med en tydlig resultatinriktning. SRF förstärker organisationens prägel av nätverksorganisation. - Arbetsutskottet träffas ca 1 g/månad förutom sommartid dagordning och protokoll går ut till alla föreningar. De ska känna till när det är au-möten så att man kan initiera frågor. - Styrelsemötena (4 ggr per år) förläggs i olika skärgårdar och med en temadel som skapar en gemensam erfarenhetsbas. Genom att alla föreningar är representerade i styrelsen så finns förutsättningar för alla föreningars deltagande. - I de viktigaste frågorna finns arbetsgrupper med företrädare från olika skärgårdsområden. - Genom nyhetsblad och hemsidor så kan alla medlemmar delta i diskussionen om angelägna frågor samt hålla sig informerade om vad som är på gång i olika delar av landet. - Täckningen över hela Sverige stärks genom att fler föreningar blir medlemmar. SRF ska förstärka sin roll som skärgårdsbornas röst utåt. Demokratiutveckling Sveriges kust och skärgårdar är ofta utelåsta i en fastlandskommun där det finns få eller oklara demokratiska institutioner som tillvaratar skärgårdsbornas intressen. Under året skall ske en diskussion med inriktning på kommunala skärgårdsråd, kommundelsorganisationer etc. - SRF arbetar för att Det Nationella Skärgårdsforumet blir ett välkänt och angeläget forum för skärgårdsutvecklingsfrågorna. SRF är representerat i övervaknings/besluts/referensgrupper i såväl EU-arbete som i andra myndighetsorganisationer. - SRF ökar i tyngd som remissinstans men utför även utredningsuppdrag.

- Genom nyhetsblad, hemsida och broschyrer görs SRF skärgårdsbornas frågor kända. - SRF håller kontakt med skärgårdsintresserade riksdagspolitiker och tjänstemän. - Genom kontakt med skärgårdsföreningar i andra länder och genom att vi själva lär oss mer om EU-politiken påverkar vi EU:s politik men även rent svenska beslut. Vi arbetar för att EU antar en skärgårdsresolution - Under året ska vi bli en aktiv part när det gäller Integrerad kustzonförvaltning - En arbetsgrupp för internationella frågor ska tillsättas för att bl a arbeta med att påverka EU:s politik Sakfrågor Under året ska en idékonferens hållas dit skärgårdens vänner bjuds in för att lägga upp en kampanj ang boendefrågan sk thinktank. - En vitbok ska sammanställas kring boendefrågorna - Storprojekt finansierade med EU-medel skall initieras kring * Utveckling av det skärgårdspolitiska handlingsprogrammet med fokus på boende, kommunikationer, samhällsservice (SRF:s arbetsgrupper) * Ett handlingsprogram för skärgården när det gäller IT-utveckling * Nätverk ö-skolor i Sverige och internationellt * EU-rådgivning/internationell sekreterare både rådgivning avseende projekt men också med stöd av den internationella arbetsgruppen söka påverka EU:s politik när det gäller skyddslagstiftning för fastboendemöäjligheterna på öar och attraktiva kustområden Ekonomi En förutsättning för SRF arbete är att SRF också i fortsättningen får samma bidrag från näringsdepartementet. Genom storprojekt i mål 1 och 2 kring informationsfrågor förbättras den ekonomiska situationen och SRF kan satsa på fler seminarier för medlemmar och parter och ta ett större ansvar när det gäller faktaunderlag och kunskapsspridning i skärgårdsfrågor.

Tio centrala frågor för skärgårdens utveckling Boende Tillgången till bostäder, förlorare i konkurrensen Beskattningen av boendet Arbete Nya möjligheter med ny teknik Bredbandsutbyggnaden Vindkraften Turismen, den fasta och den rörliga stugor och båtliv skapar arbeten allmänningens dilemma när trycket ökar bevarandeintressenas dilemma Fiske och lantbruk uthålligt och kan utvecklas Småföretagsamheten Lika vilkor kräver olika behandling kostnaderna på öarna ska motsvara dem på fastlandet Service Kollektivtrafik Skolan Äldreomsorg Miljö Skärgården en kulturbygd nyansering av strandskyddet havet en ändlig resurs landskapsvård genom lantbruk Arbetssätt för att nå förbättringar Nationellt skärgårdsforum Glesbygdsverkets Nationella Skärgårdsforum måste ges en mer formell status. Detta forum är av största vikt för att samordna de olika statliga myndigheternas insatser i skärgården. Kanske det behövs ett riksdagens skärgårdsutskott?

Låt de boende göra egna planer för utveckling där intressen avvägs SRF kan redovisa mycket goda resultat av lokala utvecklingsgruppers arbete. Det finns tyvärr många exempel på att skärgårdsborna i praktiken utestängs från planeringsarbetet inte minst pga bristande hänsyn till kommunikationssvårigheter. Sverige kom in sist av alla i arbetet med Integrerad Kustzonförvaltning (EUinitiativ), tom Norge hade försöksprojekt! Hela frågan låg i en byrålåda på Boverket i ett år. Ge kommunerna rätt att besluta om boplikt i vissa områden. Lägg utvecklingsarbetet hos de bofasta De boendes organisationer kunde oftare få utredningsuppdragen på entreprenad goda exempel finns från Glesbygdsverkets arbete. De bofasta är ett riksintresse, kommuninvånarebegreppet Idag får ett äldreboende i attraktivt läge vika för etableringen av turismanläggningar eftersom året runt boende inte är klassat som riksintresse vilket däremot det rörliga friluftslivet, militären och miljövården är. Vi anser också att fastighetsägande inte ska likställas med mantalsskrivning när det gäller kommuninnevånarbegreppet. Fastighetsägare ska inte ha samma överklagningsrätt som fastboende. Ändra boendebeskattningen - Skilj på fritids- och permanentboende - Slopa sambeskattningen - Låg fastighetsbeskattning och hög realisationsvinstbeskattning - Ha bruksvärde som grund dvs närhet till kommunikationer, service etc. - Se över beskattningen för näringsverksamheter Stimulera kombinerade näringar Socialförsäkringarna, studiemedelssystemet måste utformas utifrån ett system där anställningar, företagande och studier blandas samtidigt och över tid. Lägg ett utredningsuppdrag på SRF! Påverka utformningen av nationellt regelverk Sverige borde liksom Danmark ha en ö-skärgårdslagstiftning. Regelverk för näringar; fiske, jordbruk Dagens regelverk försvårar för småskaliga lösningar inte minst galna ko-sjukan talar för en satsning på såväl ekologiska som etiska förhållningssätt, lokala slakterier och fiskberedningsanläggningar. Fiskeriverket måste arbeta för det småskaliga fisket och se deltidsfisket som yrkesfiske också. Vindkrafts- och bredbandsutbyggnaden måste ske i nära samverkan med fastboende.

Påverka utformningen av europeiskt regelverk EU har en speciell resolution för extrema bergsregioner. En liknande resolution borde finnas för små-öar som har liknande problem med isolering och extrakostnader. Samtidigt är det SRF erfarenhet att det alldeles för ofta hänvisas till att EU inte tillåter olika specialhänsyn medan hindren egentligen ligger i Sverige. T.ex. finns betydligt mer subventioner för öarnas extrakostnader i övriga EU och i Danmark går det att ha ett LEADER+-program för samtliga småöar medan näringsdepartementet hävdade att det var omöjligt. Möjakonferensen SRF är i full fart att bygga ett nätverk mellan boendeorganisationer på Europas små öar. I maj har vi bjudit in till Möja i Stockholms skärgård. Vi hoppas därefter att vara en röst som hörs in i EU:s beslutssystem. Påverka otidsenligt konserverande naturvårdsarbete; natura 2000, nationalpark, världsarv, marina reservat etc Samtidigt som den moderna miljörörelsen talar om uthålligt bruk av naturresurser, ungdomars framtidstro kopplas till ett etiskt och naturnära liv så stänger det konserverande naturvårdsarbetet av stora områden och tömmer dem på mänskligt liv. Vi vill anlägga ett skötsel- och brukarperspektiv på skärgården som tillåter småskaligt brukande i harmoni med naturen. Den nuvarande politiken är skrivbordsprodukter. Ett exempel är Gräsö som fick lyftas ur Natura 2000 för att man skulle kunna fortsätta att bedriva naturvård. Utveckla servicemål med rimlig närhet till offentlig service Den regionalpolitiska utredningen föreslår att välfärden knyts till individen och inte till geografin. Detta välkomnar SRF. Vår erfarenhet är också att kommunerna alltmer ser värdet av en levande skärgård och försöker hitta servicelösningar med en lokal profil. Ett problemområde är kommunikationerna där det måste finnas ett statligt stöd till kommuner som annars kommer att ha svårt att klara kostnaderna.