I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi arbetar för att vården ska bli snabbare, enklare och tryggare. Att utforma Landstinget Dalarnas verksamhet utifrån den enskilde vårdtagaren och dennes behov är den största utmaningen. I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: Behovet av att införa bättre ekonomisk styrning, uppföljning och kontroll i Landstinget Dalarna. att minska väntetiderna i vården. att möta de krav som en åldrande befolkning ställer på hälso- och sjukvården. att effektivisera rekryteringsarbetet inom Landstinget Dalarna för att fylla vakanser, möta framtida pensionsavgångar och nya vårdformer. att stärka medarbetarnas inflytande. att stärka patientens rättigheter. att stärka patientens möjligheter att fritt välja vårdgivare. att upprätthålla och utveckla en god service i hela vårt geografiskt vidsträckta län. att utveckla kollektivtrafiken. att Dalarna fortsätter vara ett starkt kulturbärarlän. Sida 1 av 9

att minska miljöbelastningen inom Landstinget Dalarna. Ansvar för ekonomin en förutsättning för god vård. Vården står inför stora utmaningar. Vi lever allt längre samtidigt som ny teknik, ny kunskap och nya läkemedel gör det möjligt att bota eller lindra allt fler sjukdomstillstånd. Det är viktigt att vi använder de resurser vi har så effektivt som möjligt, så att vården på bästa sätt kan hjälpa alla som har behov av vård. Vi vill skapa starkare drivkrafter för mer effektiva arbetssätt. Det kräver ett större lokalt inflytande över verksamheternas utformning. Budgetprocessen ska utvecklas och verksamheternas delaktighet i budgetarbetet ska öka. Resurstilldelning ska åtföljas av ett definierat och kvantifierat uppdrag. Ersättningssystemen, dvs. hur landstinget betalar för vård, ska premiera en vård av hög kvalitet utan väntetider. Jämförelser med andra landsting och vårdgivare ska vara en viktig del av utvecklingsarbetet i hela organisationen liksom samarbete med andra landsting. större lokalt inflytande över verksamheten. att verksamheterna blir mer delaktiga i budgetprocessen. att resurstilldelningen ska följas av ett definierat och kvantifierbart uppdrag. att ersättningssystemen ska premierar vård av hög kvalitet utan väntetider. att skapa starkare drivkrafter till mer effektiva arbetssätt. att systematiska jämförelser med andra landsting och vårdgivare införs som en del i utvecklingsarbetet. Rätt vård i rätt tid. Den som är sjuk eller skadar sig ska inte behöva vänta på vård. Patienter i Dalarna har under en längre tid fått vänta längre på vård än patienter i andra landsting. Vårt mål är att Landstinget Dalarna ska uppfylla vårdgarantin. Därefter ska vårdgarantin successivt skärpas. Vi ska se till att alla patienter får vård i tid inom länet, i andra landsting eller utanför Sverige om så krävs. Ersättningssystemen, dvs. hur landstinget betalar för vård, ska premiera en vård av hög kvalitet utan väntetider. Långa väntetider drabbar framförallt svaga grupper i samhället. Korta väntetider är därför en förutsättning för en jämlik vård. Sida 2 av 9

att korta väntetiderna till sjukvården. kortare remisstider. att stärka vårdcentralernas möjligheter att ge vård i tid. att alla som har behov av vård ska erbjudas vård inom ramen för vårdgarantin. att vårdgarantins tidsgränser successivt ska skärpas till 0-5-45-60 från dagens 0-7-90-90. att alla patienter ska få en tid för besök eller operation direkt när remiss inkommer. att inrätta en vårdgarantienhet som ska hjälpa patienter som inte kan erbjudas vård inom ramen för vårdgarantin att få vård av andra vårdgivare. att ge vårdcentralerna ökade möjligheter att hålla öppet kvällar och helger. att införa vårdval i delar av den öppna specialistvården för att korta köerna. att ge läkarna möjligheter att träffa fler patienter genom en tydlig decentralisering av landstingets verksamheter och genom fler alternativa vårdgivare. Vård nära dig För att du ska känna trygghet är det viktigt att landstinget kan erbjuda bra sjukvård nära dig. Vi vill stärka vårdcentraler och distriktssköterskemottagningar i länet och utveckla deras möjligheter att ta hand om sina patienters vardagliga vårdbehov. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig när människor behöver den. Därför måste öppettiderna inom primärvården utökas. Sedan vårdval infördes i primärvården har Sverige fått 200 nya vårdcentraler. Genom att underlätta för fler vårdgivare att starta vårdcentraler eller distriktssköterskemottagningar i länet ökar möjligheten att erbjuda en bra hälso- och sjukvård i hela länet. Vi vill skapa förutsättningar för att de vårdcentraler som vill ha röntgen ges möjligheter där till. Det ska också vara möjligt att få tillgång till delar av den öppna specialistsjukvården på fler orter i länet. Vi vill utveckla den möjligheten genom att införa vårdval i delar av den öppna specialistsjukvården. Det gör det möjligt för fler vårdgivare att starta verksamhet runt om i länet och därmed korta väntetiderna. En viktig uppgift för primärvården är dessutom att ansvara för förebyggande åtgärder för att undvika Sida 3 av 9

och minimera ohälsa. att fler orter i länet får tillgång till den öppna specialistsjukvården. att göra det enklare att starta och driva vårdcentraler även på små orter. att göra det enklare att öppna distriktssköterskemottagningar i länet. Trygg och säker vård Patienter och anhöriga ska känna tillit och trygghet i vården och patienternas inflytande ska öka. För att stärka patienternas inflytande, förbättra tillgängligheten och utveckla kvaliteten ska mångfalden öka. Det ska i första hand ske genom ett utökat vårdval. Det är självklart att man som patient ska erbjudas möjligheten att lista sig hos en specifik läkare eller distriktssköterska. Detta gör att både patient och personal känner en ökad trygghet i kontakten med varandra. att öka valfrihet och mångfald. att utöka vårdvalet till delar av den öppna specialistvården. att utöka möjligheten att lista sig hos en specifik läkare eller distriktssköterska. Undvika vårdskador I Sverige skadas varje år 100 000 patienter i vårdskador och 3 000 av dem dör till följd av vårdskador. Det är viktigt att utveckla och förbättra landstingets kvalitets- och uppföljningsarbete för att förbättra vården och minska risken för vårdskador. Det är mänskligt att göra fel, därför måste vården utveckla rutiner och system så att patienter inte kommer till skada. att minska antalet vårdskador. att förbättra kvalitets- och uppföljningsarbetet inom Landstinget Dalarna. Sida 4 av 9

att utveckla rutiner och system för att patienter inte ska komma till skada. att stärka information, rådgivning och andra förebyggande insatser kring vårdhygien. Personal Personalen är Landstinget Dalarnas viktigaste resurs. Idag finns det dock många vakanta läkar- och sjukskötersketjänster inom Landstinget Dalarna. För att få välutbildad personal krävs det att Landstinget Dalarna är en attraktiv arbetsplats med ett stort personalinflytande och en god arbetsmiljö. Som anställd skall det finnas möjlighet till forskning eller annan fördjupning för att utveckla vården i Dalarna. Ett steg i detta arbete är att vi vill införa ett samarbete med Högskolan Dalarnas Sjuksköterskeprogram. att göra det mer attraktivt att arbeta i Landstinget Dalarna genom att stärka medarbetarnas inflytande. att ge personalen ökat inflytande på arbetsplatserna genom tydliga uppdrag om vad som skall göras. att samarbetet med Högskolan Dalarna intensifieras vad gäller specialistsjuksköterskeutbildningen och forskningen. att en lönebild införs där mångårig högskoleutbildning och kompetens syns i lönekuvertet. att förbättra arbetsmiljön inom Landstinget Dalarna. Ambulans och akutsjukvård Svensk akutsjukvård utvecklas snabbt. Det möjliggör en förbättring av det akuta omhändertagandet av svårt sjuka och skadade personer. Ambulanssjukvården är mycket avancerad och ligger långt fram när det gäller tillgänglighet och kvalitet. På samma sätt är våra akutmottagningar välfungerande för de patienter som behöver akut vård. Det finns dock ett behov av utveckling. Ambulansen har alla möjligheter till prehospitala insatser så att patienten hamnar rätt från början och får snabb och rätt vård. Trycket på akuten har ökat successivt. Många söker till akuten på grund av att hälso- och sjukvården inte svarar upp mot de behov som finns. Det är inte bra att patienter måste vänta i timmar på akuten när de skulle kunna få hjälp på annat håll. Vård ska ges i rätt tid och på rätt nivå. Patienter ska inte känna sig tvingade att söka akutvård om det inte är medicinskt Sida 5 av 9

motiverat. Patienterna ska vara trygga med att de får rätt vård när de behöver den. Tillgängligheten inom primärvården måste därför förbättras. För att känna sig trygg är det viktigt att akutsjukvård finns nära till hands. Därför är det viktigt att en så stor del av befolkningen som möjligt har tillgång till en akutmottagning i närområdet. Därför ska jourmottagningarna i Ludvika och Avesta utvecklas med medicin- och narkosläkare dygnet runt. Rutiner för direktinläggning av patienter med kända vårdbehov ska finnas i Ludvika, Avesta, Mora och Falun. Det förbättrar omhändertagandet och avlastar akutmottagningarna. att minska väntetiderna på akuten. att en akutläkartjänst införs på akuten på Falu och Mora lasarett. att remisstiderna till lasaretten blir kortare. att omfördela resurser till primärvården för att stärka vårdcentralernas möjligheter att ge vård i tid. att utveckla rutiner för direktinläggning av patienter med kända vårdbehov. att jourmottagningarna i Avesta och Ludvika ska utvecklas till närakuter, dit patienter med enklare akuta åkommor kan vända sig. att ge sjuksköterskor utökade remitteringsmöjligheter. bättre tillgång till välutrustade ambulanser med kompetent personal i hela Dalarna. att det ska finnas tillgång till ambulanshelikopter i Dalarna, t.ex. genom ett samarbete med kringliggande landsting. Förbättra vården av äldre och de svårast sjuka Vi vill att svårt sjuka patienter ska få stöd av en vårdlots som ett komplement till den vanliga vården. En vårdlots är en specialistutbildad sjuksköterska som har regelbunden kontakt med patienten. Vårdlotsen ska arbeta med att stötta och hjälpa patienten att bättre förstå sin sjukdom och behandling. Målsättningen är att förebygga försämringar och hjälpa patienten att få rätt vård i rätt tid. Vårdlotsar har visat sig öka livskvaliteten avsevärt för utsatta patientgrupper. Samtidigt har deras vårdbehov minskat. Tio procent av befolkningen behöver 80 procent av sjukvårdens resurser. Att förbättra vården av svårt sjuka patienter kan därför frigöra resurser som kan användas till att ytterligare Sida 6 av 9

stärka sjukvården. Vi vill möjliggöra direktinläggning av vissa patientgrupper. Patienter med återkommande och kända vårdbehov ska kunna läggas in direkt utan att först passera akutmottagningen. Det förekommer i begränsad omfattning i Ludvika redan idag. Möjligheten att lägga in kända patienter direkt höjer väsentlig kvaliteten i omhändertagandet framför allt för äldre. att vårdlotsar införs i Landstinget Dalarna för att ge ökat stöd till äldre och de svårast sjuka. att sjukvården anpassas efter patientens individuella behov. att direktinläggning av patienter med återkommande och kända vårdbehov införs även i Avesta och Ludvika. e-hälsa En allt snabbare kunskapsutveckling, ny teknik och nya läkemedel gör att vi för varje år som går kan erbjuda medborgarna en bättre hälso- och sjukvård. Framstegen inom det medicinska området gör att vi i framtiden kan öka individanpassningen av hälso- och sjukvården. Utvecklingen inom e-hälsa gör att medborgarna kan få bättre tillgång till information om sin vård och därigenom större inflytande över sin vård. Det ökar möjligheten att möta individuella behov och önskemål och ger individen möjlighet till ökad valfrihet. att delaktigheten ökas genom fler och bättre e-tjänster. att det blir enklare att få information om vården på internet. att utveckla möjligheten att boka tid på internet. att utveckla tjänster där patienten kan följa sin behandling på datorn och i mobilen. att utveckla en hemsida för ungdomar med psykisk ohälsa. Stärk den psykiatriska vården Sida 7 av 9

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och idag är ca en tredjedel av alla sjukskrivningarna psykiskt relaterade. I många fall är det psykologiska problem och inte fysiska som gör att man söker sig till en vårdcentral. Därför är det viktigt att den psykiatriska vården har god tillgänglighet och präglas av kunskapsbaserade behandlingsmetoder. Större krav ska ställas på att den enskilde får möjlighet att komma tillbaka till ett friskt liv. Samarbetet mellan kommunerna och landstinget kan därför förbättras. Inflytande och delaktighet är viktigt även inom den psykiatriska vården, därför ska valfriheten öka. att tillgängligheten förbättras till psykiatrisk akutsjukvård. att väntetiderna ska kortas till barn- och ungdomspsykiatrin. att förstärka vårdgarantin till 15 dagar från dagens 30 dagar för Barn- och ungdomspsykiatrin. att större krav ställs på att den enskilde får möjlighet att komma tillbaka till ett friskt liv. att patienten får mer inflytande och delaktighet. att stärka samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Välfungerande kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska underlätta människors vardag genom att bidra till utveckling i hela Dalarna, minska klimatpåverkan och förenklat resande för såväl fritidsresor som resor till skola och arbete. att kollektivtrafiken ska vara snabb och effektiv. att kundnöjdhet ökar bland resenärerna. att kollektivtrafiken ska vara klimatneutral. att större hänsyn tas till patientens behov och önskemål vid sjukresor. Sida 8 av 9

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) att samordna buss- och tågtrafiken. att anpassa kollektivtrafiken till hälso- och sjukvårdens vårdinrättningar. att ta fram en plan för hur landstingets kollektivtrafik ska bli fossiloberoende till år 2030. att patienten får ökat inflytande vad gäller val av färdmedel vid sjukresor och ges möjlighet till ersättning för billigaste kollektiva färdmedel vid brukande av egen bil. Starkt kulturliv Ett sjudande kulturliv är ett av Dalarnas viktigaste kännetecken. Kulturproducenter som bidrar till att utveckla kulturutbudet i Dalarna ska stärkas, vilket kräver satsningar på både bred och smal kultur. Genom att ta vara på den samlade styrkan i hela det rika kulturarvet kan Dalarnas attraktionskraft öka ytterligare. Kulturpolitiken styrs idag av den regionala kulturplanen, som landstinget tagit fram i samverkan med länets kommuner. Därför är det önskvärt att ansvaret för kulturfrågor helt tas över av Region Dalarna, där både landsting och kommuner finns representerade. ett rikt kulturutbud av hög kvalitet. att de ideella krafternas betydelse ska stärkas. nya huvudmän för landstingets folkhögskolor. att ansvaret för kulturfrågor flyttas till Region Dalarna. Ingress:, antaget vid förbundsstämman den 13 april 2013. Lista, företrädartyp: Right Målgrupp: Leksand Bifogade filer: landstingspolitiskt_program_for_moderaterna_i_dalarna_enligt_stamma_20130413.pdf Sida 9 av 9