Beslut för gymnasieskola

Beslut 2012-11-23 Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorerna vid Thorildsplans gymnasium jonas.b.andersson@stockholm.se brittmarie.kekonius@stockholm.se linus.nygren@stockholm.se karin.agren@stockholm.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Thorildsplans gymnasium i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

2 (14) Tillsyn i Thorildsplans gymnasium Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under 2012. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Thorildsplans gymnasium besöktes av Skolinspektionen mellan den 18 och den 25 oktober 2012. Fakta om skolan Thorildsplans gymnasium är en kommunal gymnasieskola belägen i stadsdelen Kungsholmen i Stockholms kommun. Skolan består av fyra enheter, benämnda A D, med en rektor per enhet. Vid tillsynen hade skolan cirka 1 150 elever. Enhet A bedriver i årskurserna 1 och 2 undervisning på ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och introduktionsprogrammet språkintroduktion. I årskurs 3 bedrivs undervisning på samhällsvetenskapsprogrammet enligt den gamla gymnasieskolans struktur. Enhet B bedriver i årskurserna 1 och 2 undervisning på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet inriktning design- och produktutveckling, inriktning samhällsbyggnad och miljö samt inriktning teknikvetenskap. I årskurs 3 bedrivs undervisning på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet enligt den gamla gymnasieskolans struktur. Enhet C bedriver i årskurserna 1 och 2 undervisning på el- och energiprogrammet, teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik samt introduktionsprogrammet programinriktat val. I årskurs 3 bedrivs undervisning på elprogrammet och teknikprogrammet enligt den gamla gymnasieskolans struktur. Enhet D bedriver i årskurserna 1 och 2 undervisning på introduktionsprogrammet individuellt alternativ. I årskurs 3 bedrivs undervisning på individuellt program enligt den gamla gymnasieskolans struktur. I enhet D studerar även cirka 20 elever inom något som av skolan benämns flexibelt lärande för elever med särskilda behov. Dessa elever är antagna på naturvetenskaps- eller samhällsvetenskapsprogrammet men har sina studier individuellt upplagda utifrån varje individs behov och förutsättningar. Detta kan innebära att eleverna har individuell undervisning eller undervisning i en liten grupp. Rektorn för enhet D ansvarar även för elevhälsan som är gemensam för hela Thorildsplans gymnasium.

3 (14) Thorildsplans gymnasium tar emot elever från hela Stockholms kommun och flera kranskommuner, framförallt Ekerö kommun, Solna kommun och Sundbybergs kommun men även från kommuner utanför Stockholms län. Stockholms kommuns gymnasieskolor är uppdelade i tio gymnasieområden. Tillsammans med Bromma gymnasium bildar Thorildsplans gymnasium gymnasieområde 5 under en gemensam gymnasiechef. I gymnasieområdet finns även en gemensam administrativ chef. Kunskapsresultat Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2010/2011 framgår att andelen elever i Thorildsplans gymnasium som fullföljer sin utbildning inom fyra år är cirka 81 procent, motsvarande andel för riket är 76 procent. Uppdelat på program varierar dock andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år mellan cirka 76 procent (naturvetenskapsprogrammet) och cirka 95 procent (teknikprogrammet). Statistiken visar att den genomsnittliga betygspoängen för skolan är 13,9 för de elever som avslutade sin utbildning 2011. Motsvarande betygspoäng för riket är 14,1. Vid en jämförelse över tid framgår att skolans genomsnittliga betygspoäng har varierat lite. Uppdelat på kvinnor och män och program finns det dock skillnader beträffande den genomsnittliga betygspoängen. År 2011 skiljde det 2 poäng mellan kvinnor (14,3) och män (12,3) på samhällsvetenskapsprogrammet och 2,4 poäng mellan kvinnor (16,2) och män (13,8) på teknikprogrammet. Andelen elever i Thorildsplans gymnasium med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är cirka 89 procent, att jämföra med motsvarande andel för riket som är cirka 87 procent. Vad gäller fördelning av kursbetyg och betyg visar Skolverkets nationella statistik att det är kursen Svenska som andraspråk B som uppvisar lägst andel slutbetyg, 90 procent av eleverna uppnår minst betyget Godkänt i den kursen. I projektarbete uppnår drygt 95 procent av eleverna minst betyget Godkänt.

4 (14) Helhetsbedömning Kunskapsresultaten för eleverna på Thorildsplans gymnasium ligger något under genomsnittet för riket och är stabila över tid. Av tillsynen framgår att skolenheterna bedriver ett omfattande arbete för elever som riskerar att inte uppnå målen för utbildningen. Dock behöver arbetet med elever i behov av särskilt stöd förbättras så att studiehandledning på modersmålet ges till elever i behov av det. Vidare behöver åtgärdsprogrammen tydligare ange skolenheternas åtgärder för att möta de behov som utredningen visar att eleverna har. Skolenheterna har ett tydligt fokus på att eleverna ska klara sin utbildning. Dock råder stora skillnader i såväl kunskapsresultaten som beträffande undervisningens kvalitet mellan exempelvis olika lärare, ämnen och program. För att kunna utvärdera och analysera dessa skillnader behöver rektorerna ta ansvar för de respektive skolenheternas kvalitetsarbete avseende planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. I anknytning till arbetet med detta behöver Thorildsplans gymnasiums organisation tydliggöras och rektorerna se till att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Som exempel behöver anpassning av och elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen utvecklas så att undervisningen upplevs mer motiverande och meningsfull för eleverna. Vidare behöver skolenheterna arbeta för att eleverna är närvarande vid utbildningen samt se till att utarbeta och förankra ordningsregler under medverkan av eleverna. Av tillsynen framgår att det i skolan bedrivs ett omfattande hälsofrämjande arbete. Dock behöver skolan se till att det för eleverna finns tillgång till elevhälsa som även innefattar tillgång till psykolog. Mot bakgrund av detta fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Stockholms kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 25 februari 2013 redovisas för Skolinspektionen.

5 (14) Undervisning och lärande Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Motivering Enligt läroplanen ska läraren utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vid de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört med såväl lärare som rektorer från samtliga skolenheter redogör de för att det förekommer att lärarna i olika ämnen och kurser samverkar med varandra, exempelvis genom ämnesövergripande projekt. Det framkommer i intervjuer och samtal med elever från enhet A, enhet B respektive enhet C att anpassningen av undervisningen varierar mellan program, ämnen, kurser och lärare. Vissa elever ger uttryck för att undervisningen inte anpassas till deras intressen och att undervisningen därför inte alltid känns meningsfull. Av de verksamhetsbesök på enhet A, enhet B respektive enhet C som Skolinspektionen har genomfört framgår få exempel på hur undervisningen anpassas till elevernas intressen, exempelvis genom så kallad programinfärgning. Att undervisningen inte upplevs som meningsfull för eleverna bekräftas av resultatet i Skolinspektionens enkät, som 79 procent av eleverna i årskurs 3 besvarat. Enligt denna svarar drygt 57 procent av eleverna stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls på påståendet skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Med anledning av att kunskapsresultaten i skolan behöver förbättras är det angeläget att skolan utvecklar arbetet för att undervisningen ska upplevas mer motiverande och meningsfull för eleverna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom enhet A, enhet B och enhet C finns brister i hur lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 1 kap. 4 skollagen samt Lgy 11 avsnitt 2.1 Kunskaper/Lpf 94 avsnitt 2.1 Kunskaper

6 (14) Grundläggande värden och inflytande Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Vidare anger läroplanen att läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Av tillsynen framgår att elevernas inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer varierar mellan såväl lärare, ämnen som skolenheter. Vid intervjuer och samtal med elever från samtliga skolenheter redogör elever från enhet A, enhet B respektive enhet C för att vissa lärare är intresserade av elevernas synpunkter och gärna med olika metoder bjuder in dem till ansvar och delaktighet, men att det finns andra lärare som inte gör det. Vidare redogör elever från dessa enheter för att det i flera ämnen saknas ett systematiserat sätt, genom exempelvis utvärderingar, att ge dem möjlighet till aktivt inflytande över undervisningen. Flera av eleverna på enhet A, enhet B och enhet C ger dock uttryck för att de är nöjda med att lärarna tar ansvar över undervisningens innehåll och arbetsformer, något som bekräftas vid intervjuerna med lärare från dessa enheter. I intervjuerna redogör flera av lärarna för att de gärna bjuder in eleverna till inflytande men att de upplever att det kan vara svårt med anledning av att eleverna inte alltid är intresserade av det och dessutom verkar vara nöjda med att lärarna ansvarar för undervisningen. Att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer varierar bekräftas av resultatet i Skolinspektionens enkät. Enligt denna svarar drygt 54 procent av eleverna stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på påståendet i min skola är det bara lärarna som bestämmer hur vi ska arbeta på lektionerna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom enhet A, enhet B och enhet C finns brister avseende elevernas möjligheter att utöva inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna.

7 (14) Författning 4 kap. 9 skollagen samt Lgy 11 avsnitt 2.3 Elevernas inflytande och ansvar/lpf 94 avsnitt 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att ordningsregler finns, har utarbetats under medverkan av eleverna och följs upp vid skolenheten. - Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Enligt skollagen ska det finnas ordningsregler som utarbetats under medverkan av eleverna och följs upp vid skolenheten. Av den dokumentation som Skolinspektionen har tagit del av inför tillsynsbesöket framgår att det vid Thorildsplans gymnasium finns gemensamma ordningsregler som gäller för skolans fyra enheter. Vid samtal och intervjuer med såväl elever, lärare som rektorer från samtliga skolenheter framkommer dock att ordningsreglerna i dess nuvarande form har funnits i flera år och att den elevgrupp som för närvarande studerar i skolan inte har medverkat i framtagandet av dessa. Med anledning av att skolan har identifierat studiero som ett utvecklingsområde konstaterar Skolinspektionen att det är angeläget att skolan utarbetar och förankrar ordningsregler under medverkan av eleverna. Enligt skollagen ska det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av skolenheternas gemensamma plan mot kränkande behandling med rubriken Likabehandlingsplan för Thorildsplans gymnasium läsåret (uppdaterad Februari-12). Planen innehåller ett antal förebyggande och främjande åtgärder, men de är i huvudsak generella och består av allmängiltiga åtgärder utan tydlig koppling till den kartläggning som gjorts i skolan. Det är inte alltid tydligt vilka konkreta åtgärder som ska påbörjas eller

8 (14) genomföras det kommande året. Planen saknar dessutom en redogörelse för hur de planerade åtgärderna från föregående års plan har genomförts. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom samtliga skolenheter vid Thorildsplans gymnasium finns brister inom området trygghet och studiero. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 5 samt 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att skolan ger studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. - Se till att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Vid intervjuer och samtal med lärare från samtliga skolenheter framkommer att det i skolan finns elever med behov av studiehandledning på sitt modersmål. Enligt lärarna erbjuds dock dessa elever inte detta. Några lärare berättar att skolan tidigare erbjudit studiehandledning på modersmålet till elever i behov av det men att det har varit dyrt och att skolans erfarenheter av detta inte alltid varit positiva. Att så är fallet bekräftas i samband med intervjuerna med rektorerna där de redogör för att skolan inte erbjuder studiehandledning på modersmålet till elever i behov av det, detta med hänvisning till den kostnad det innebär för skolan och de erfarenheter som skolan sedan tidigare har av detta. Mot bakgrund av elevernas varierande kunskapsresultat vill Skolinspektionen understryka att studiehandledning på modersmålet är en form av särskilt stöd som skolan är skyldig att ge till elever som har behov av det. Enligt skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas för elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammen ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen

9 (14) beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn, eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till, istället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. I samband med den tillsyn som Skolinspektionen har genomfört har exempel på åtgärdsprogram granskats. Skolinspektionen kan konstatera att de varierar i kvalitet. Av åtgärdsprogrammen framgår inte alltid tydligt vilka behov eleven har och hur de ska tillgodoses av skolan. Det framgår inte heller alltid när och i synnerhet hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom samtliga skolenheter vid Thorildsplans gymnasium finns brister inom området särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs därmed att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 9 skollagen samt 9 kap. 9 gymnasieförordningen/8 kap. 5 1992 års gymnasieförordning Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att rektorerna ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på respektive skolenhet som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet vid skolenheten genomförs. Vid intervjuerna med rektorerna redogör de för att skolans vision är att alla elever ska klara sin utbildning och att skolan på olika sätt arbetar för att hjälpa

10 (14) elever som behöver stöd i sin utbildning. I samband med intervjuerna med såväl lärarna från som rektorerna för samtliga skolenheter framkommer dock att det inte genomförs något systematiskt kvalitetsarbete avseende kunskapsresultaten på skolenhetsnivå. Det framkommer även vid intervjuerna med rektorerna att det inte är tydligt vilken budget respektive skolenhet har, något som enligt dem försvårar arbetet för att bedöma behovet respektive värdera utfallet av insatser i de enskilda skolenheterna. Skolinspektionen vill betona att detta är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetet för att eleverna ska nå utbildningsmålen. Mot bakgrund av den varierande kvaliteten i undervisningen som tillsynen visar på, exempelvis när det gäller anpassning av och elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen, förutsätter Skolinspektionen att rektorerna ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på respektive skolenhet som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom samtliga skolenheter vid Thorildsplans gymnasium finns brister inom området pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 4 skollagen samt Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/lpf 94 2.6 Rektorns ansvar Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Se till att rektor har beslutat om sin enhets inre organisation och i övrigt fattar de beslut som följer av författningarna. Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Vid intervjuer och samtal med elever från skolans samtliga fyra enheter framkommer att det inte alltid är tydligt för dem vem som är rektor på den skolenhet som deras utbildning ingår i. Vidare framgår av intervjuerna med såväl eleverna som med lärarna från alla skolenheter att det för dem inte alltid är

11 (14) tydligt vilken av skolans fyra rektorer som bestämmer vad i skolan. Vid de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört med skolans rektorer redogör de för att det organisatoriskt är tydligt vad uppdraget som rektor för respektive skolenhet innebär men berättar att verkligheten ibland kan se annorlunda ut. Som exempel menar rektorerna att det är bra att alla elever och lärare, som det uttrycks, vid behov kan vända sig till alla rektorer. Vid de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört med representanter för elevhälsan samt med lärare från skolans fyra enheter ger de dock uttryck för att skolans organisation inte alltid är tydlig och att det kan försvåra för dem i arbetet för elevernas bästa. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom samtliga skolenheter vid Thorildsplans gymnasium finns brister i hur rektorn har beslutat om sin enhets inre organisation och i övrigt fattar de beslut som följer av författningarna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs därmed att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 9 och 10 första stycket skollagen Erbjudande av utbildning Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. - Se till att det för eleverna finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. - Se till att skolan har rutiner för närvarokontroll och rektorn ser till att vårdnadshavare kontaktas vid ogiltig frånvaro. Motivering Enligt skollagen ska det för eleverna finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vid intervjuerna med lärare och rektorer från skolans samtliga enheter framkommer att det för eleverna vid samtliga skolenheter finns tillgång till elevhälsa men att denna inte omfattar tillgång till psykolog. Att så är fallet bekräftas i samband med intervjun med representanter för skolans elevhälsa som,

12 (14) liksom rektorerna, redogör för att om en elev har behov av psykolog hänvisas eleven till landstingets allmänna hälso- och sjukvård. Skollagen anger att om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Vid de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört med elever från skolans samtliga enheter framkommer att ogiltig frånvaro för eleverna på enhet A, enhet B respektive enhet C vanligen inte rapporteras till vårdnadshavarna samma dag som eleven varit frånvarande. Enligt eleverna på dessa enheter kontaktas vårdnadshavare efter att en elev uppnått en frånvaro av totalt fem timmar, vilket innebär att det kan dröja flera dagar eller veckor innan vårdnadshavare informeras om elevens frånvaro. Att detta är skolans rutiner bekräftas vid intervjuerna med lärarna och rektorerna för enheterna A C. Vidare framkommer vid intervjuerna med såväl elever, lärare som rektorer för dessa enheter samt rektorn för enhet D att det digitala frånvarorapporteringssystem som skolan använder har tekniska brister och därför inte är pålitligt. Med anledning av att skolan har identifierat närvaro som ett utvecklingsområde konstaterar Skolinspektionen att det är angeläget att skolan utvecklar rutinerna för närvarokontroll. Sammanfattningsvis visar utredningen att det inom samtliga skolenheter vid Thorildsplans gymnasium finns brister inom området erbjudande av utbildning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 25 och 15 kap. 16 skollagen samt 12 kap. 1-2 gymnasieförordningen/6 kap. 19, 20 och 20 a 1992 års gymnasieförordning På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Johan Pellberg Föredragande

Skolinspektionen Bilaga 1 2012-11-23 13 (14) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen.

Skolinspektionen Bilaga 1 2012-11-23 14 (14) Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).