PRO MEMORIA Teamet för språkliga rättigheter 6.11.2015 HALVTIDSÖVERSYN AV STATSRÅDETS BERÄTTELSE OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLGASTIFTNINGEN 2013 I maj 2013 lämnade statsrådet riksdagen en berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013. Berättelsen är ett komplement till regeringens årsberättelse 2012 (B 13/2013 rd). Grundlagsutskottet lämnade sitt betänkande (GrUB 1/2014 rd) i ärendet den 18 februari 2014. Detta var statsrådets tredje berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen. Språklagen (423/2003) har sedan språkberättelsen 2013 lämnades ändrats så att berättelsen i fortsättningen kommer att vara fristående och inte längre bunden till statsrådets övriga berättelser till riksdagen. Enligt 2 i statsrådets förordning om verkställigheten av språklagen (433/2004) bistår delegationen för språkärenden justitieministeriet vid beredningen av den berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen som statsrådet ska lämna till riksdagen varje valperiod. Delegation för språkärenden har sedan språkberättelsen 2013 lämnades bett att få en halvtidsöversyn av berättelsen. Syftet med denna promemoria är att ge de uppgifter som delegationen bett om. Halvtidsöversynen följer dispositionen i språkberättelsen och i den redogörs för observationer som har ett direkt samband med de frågor som tas upp i berättelsen. 1 De språkliga rättigheterna och internationella fördrag Finland gav i december 2014 sin fjärde rapport om genomförandet av Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Språkberättelsen 2013 har bifogats rapporten. I oktober 2015 besökte Europarådets rådgivande kommitté Finland och träffade den 5 oktober 2015 presidiet för delegationen för språkärenden. Finland har inte än lämnat sin nyaste rapport om genomförandet av den europeiska stadgan om landsdelseller minoritetsspråk.
2(10) 2 Finlands språkförhållanden ändringar och trender I avsnittet Nationalspråken språkets kvalitet och användningsområde i statsrådets språkberättelse 2013 konstateras det att om staten inte har en tydlig språkpolitik, faller ansvaret för beslut som gäller undervisnings- och forskningsspråk i för hög grad på de enskilda institutionerna, universiteten, yrkeshögskolorna och kommunerna som svarar för grundskolan. Ett betydande språkpolitiskt ställningstagande var kulturutskottets betänkande (KuUB 24/2014 rd) i ärendet Medborgarinitiativ: Svenskan som valfritt läroämne på alla utbildningsstadier (MI 2/2014 rd). Riksdagen förkastade initiativet, men godkände bl.a. följande uttalande: - Riksdagen förutsätter att regeringen utreder de lagstiftningsmässiga förutsättningarna för regionala försök för att utvidga språkutbudet utan att det andra nationalspråket är obligatoriskt. (Rsk 54/2014 rd - Ö 2/2014 rd) I förhandlingsresultatet om det strategiska regeringsprogrammet som presenterades den 27 maj 2015 fastställs följande (s. 15): - Språkundervisningen utökas och görs mångsidigare. Ett regionalt försök inleds med studier i ett främmande språk redan i första klass, och det blir möjligt med ett regionalt försök där språkurvalet utvidgas i enlighet med den kläm som riksdagen har antagit. Det regionala försöket förbereds så att det kan inledas under denna regeringsperiod. I statsrådets principbeslut om en nationalspråksstrategi som utfärdades i december 2012 klargörs Finlands språkpolitik ytterligare. Strategin innehåller regeringens åtgärder 2011 2015 som man har börjat genomföra under den föregående regeringsperioden. Av nationalspråksstrategins mellanrapport (Justitieministeriets utredningar och anvisningar 34/2015) framgår det att samtliga åtgärder har inletts eller genomförts. Enligt Statistikcentralens uppgifter för 2014 talas det för närvarande 160 olika språk i Finland. Av befolkningen talar 88,98 % finska och 5,3 % svenska som modersmål. Andelen personer med främmande språk som modersmål är 5,7 %. Ännu 2013 var andelen personer med svenska och med främmande språk som modersmål lika stor, 5,3 %, av hela befolkningen. De största befolkningsgrupperna med främmande språk som modersmål 2014 var de som talade ryska, estniska, engelska, somali eller arabiska som sitt modersmål. Det har inte skett några väsentliga ändringar i storleksordningen bland språken. De tio största språkgrupperna är som följer: Ryska 69 614 Estniska 46 195 Somali 16 721 Arabiska 14 825 Kurdiska 10 731
3(10) Kinesiska 10 110 Albanska 8 854 Persiska 8 103 Thai 8 038 I fråga om kommunerna är det en betydande ändring att de enspråkigt svenska kommunerna har försvunnit. Den sista enspråkigt svenska kommunen, Närpes, blir tvåspråkig vid ingången av 2016. 3. Tillämpningen av språklagstiftningen inom småbarnsfostran och utbildningen Småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen Efter att den senaste språkberättelsen lämnades har 6 i statsrådets förordning om regionförvaltningsverken (906/2009) ändrats så att även småbarnspedagogiken hör till ansvarsområdet för den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet vid regionförvaltningsverken. Före ändringen ingick endast utbildningsuppgifterna i serviceenhetens ansvarsområde. Till följd av ändringen koncentreras alla uppgifter inom småbarnspedagogiken på svenska i hela landet till en aktör, vilket stöder den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter. I avsnittet redogörs för de problem som gör det svårt att anställa svenskspråkig personal till undervisningen och småbarnspedagogiken i Södra Finland. Åbo Akademi har i samarbete med Helsingfors universitet (sedan 2014) arrangerat utbildning på svenska som ger behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare och klasslärare. Hösten 2015 har förhandlingarna om lärarutbildningen mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi varit svåra, och Helsingfors universitet har meddelat att det ordnar utbildningen på egen hand. Språkbad I nationalspråksstrategin (Statsrådets kanslis publikationsserie 4/2014) har språkbad granskats separat (s. 34 36). I statsrådets åtgärder för regeringsperioden 2011 2015 finns sådana som rör språkbad. I nationalspråksstrategins mellanrapport (Justitieministeriets utredningar och anvisningar 34/2015) finns en sammanställning av insatser som gäller språkbad. Enligt mellanrapporten har Vasa universitet och Åbo Akademi 2014 tillsammans startat en utbildning för språkbadslärare. En utbildning för barnträdgårdslärare ska starta 2016. De nya grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsens föreskrift 104/011/2014) innehåller en bestämmelse om tvåspråkig undervisning, såsom språkbadsundervisning. Undervisnings- och kulturministeriet förklarade i februari 2015 statligt specialunderstöd för spåkbadsverksamhet och utvidgningen av annan tvåspråkig verksamhet lediga att sökas. Tills vidare finns det dock inte uppgifter om huruvida man kommer att satsa på språkbad under denna regeringsperiod. Kunskapsnivå och utbildning i språk I avsnittet behandlas kunskapsnivån och utbildningen också i fråga om finska och svenska. Justitieministeriet har i flera repriser i samband med besök och möten fått kännedom om att den offentliga sektorn har avse-
4(10) värda svårigheter att rekrytera personal som kan svenska. Även grundlagsutskottet (GrUB 1/2014 rd) fäster uppmärksamhet vid personalens språkkunskaper. Omfattningen av problemet eller orsakerna till det har likväl inte utforskats. Bristen på språkkunskaper kommer fram också inom den privata sektorn. I rapporten Tillväxt från norr (Statsrådets kanslis publikationsserie 1/2015) som är sammanställd av en oberoende expertgrupp konstateras följande: Eftersom kunskaper i svenska eller ett annat skandinaviskt språk är en central kvalifikation för många tjänster i arktiska Skandinavien rekommenderar vi att den finska regeringen främjar undervisning i svenska inom hela utbildningssystemet, och i synnerhet vid yrkesskolor och yrkeshögskolor. Det är värt att betona att kunskaper i det svenska språket öppnar möjligheter till sysselsättning i ett område som är både geografiskt och ekonomiskt mer än dubbelt så stort som Finland. Rapporten Tillväxt från norr är bara ett exempel på hur den privata sektorn på sistone har gått ut i offentligheten med frågan om språkundervisningen i Finland. Kunskaper i de båda inhemska språken är en klar konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Språkförsöken i enlighet med riksdagens uttalande och regeringsprogrammet tas upp i avsnitt 2. 4. Tillämpningen av språklagstiftningen i statens och kommunernas förvaltning Avsnittet innehåller rikligt med information som tagits fram på basis av enkäter och insamling av data. För att kunna bedöma om det har skett en förändring efter det att berättelsen lämnades borde samma enkäter utföras på nytt. I denna halvtidsöversyn presenteras de största förändringarna som har kommit till justitieministeriets kännedom. Samarbets- och tjänstemannaorgan för språkfrågor För att de språkliga rättigheterna ska tillgodoses krävs det kontinuerlig information, repetition och utbildning. Olika delegationer, sektioner och nätverk fungerar i bästa fall som administrativt lätthanterliga system där informationen sprids till de centrala aktörerna. I samband med arbetet kring nationalspråksstrategin tillsattes ett nationalspråksnätverk för samtliga ministerier. Åtminstone kommunikationsministeriet och vissa tvåspråkiga kommuner har bildat sina egna nätverk. Medlemmarna i nätverken har upplevt denna arbetsmetod som ytterst viktig och meningsfull. En av orsakerna är att de som svarar för nationalspråksarbetet inom en organisation ofta upplever att de lämnats ensamma med språkfrågorna och då är nätverket ett slags stöd för arbetet med språket. Av berättelsen framgår det att nämnderna för minoritetsspråk i sjukvårdsdistrikten har utarbetat språkstrategier. Det finns inga exakta uppgifter om resultatet av strategierna. Från och med den 20 januari 2014 finns det inte längre bestämmelser i lag (7/2014) om organ som i samband med landskapsförbunden ska utveckla de språkliga tjänsterna. I detaljmotiveringen till den reviderade lagen konstateras följande:
5(10) "Bestämmelsen i 10 2 mom. i den gällande lagen om att de landskapsförbund som har både enspråkiga och tvåspråkiga kommuner som medlemmar ska upprätta ett organ för utveckling av den språkliga servicen i landskapet föreslås bli struken som obehövlig. I egenskap av myndigheter ska landskapsförbunden också annars iaktta bestämmelserna i språklagen (423/2003). Landskapsförbunden kan inrätta ett organ som avses ovan om de anser det vara nödvändigt, men det ska inte längre krävas enligt lag." (RP 190/2013 rd) Tillämpningen av språklagen i kommunala myndigheter och rekrytering av personal i kommunerna I avsnittet berättas det om tillämpningen av språklagen i kommunala myndigheter. I de olika punkterna tar man upp rekrytering av personal, det språk som används i kontakter och information. Den nya kommunallagen (410/2015) trädde i kraft den 1 maj 2015. Enligt 90 2 mom. i den nya lagen ska förvaltningsstadgan innehålla de bestämmelser som behövs för att de språkliga rättigheterna ska tillgodoses i kommunens förvaltning på det sätt som anges i språklagen (423/2003) och annanstans i lag. Avsikten med bestämmelsen är att de lagstiftningsmässiga skyldigheterna i kommunerna ska förbli oförändrade. Det är viktigt att det i kommunallagen fortfarande finns en påminnelse om att de språkliga rättigheterna ska beaktas. Avsikten med reformen var likväl inte att förbättra tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna, trots att det mellan kommunerna finns stora variationer i tillgången till tjänster på det egna språket och hur språkfrågorna i kommunen iakttas. I lagen ställs inte krav på de kommunalt anställdas språkkunskaper, fastän det är en allmän uppfattning. En tvåspråkig kommun ska sörja för personalens språkkunskaper så att den kan betjäna både på finska och på svenska, men i lagstiftningen tas det inte ställning till hur detta ska skötas. Detta leder till ett kontinuerligt behov av information och utbildning för att tillgodose och beakta de språkliga rättigheterna. Rekrytering av personal hos statliga myndigheter Statens arbetsmarknadsverk har gett ut en ny anställningsguide till hjälp för statliga myndigheter. Guiden är en kanal för att i praktiken sprida information om de praktiska verktyg som presenteras i avsnitt 6 i bilagan till nationalspråksstrategin (Att tillämpa språklagen vid anställning). I anställningsguiden behandlas kraven på språkkunskaper på flera olika ställen med hänvisning till justitieministeriets rekommendationer. Nationalspråksstrategin innehåller en checklista för tillämpningen av språklagen vid anställning. Nationalspråksnätverket har ordnat en temautbildning om anställning där de flesta ministerier var representerade. Tillämpningen av språklagen i kommunikationen Myndigheternas kommunikation tas upp i nationalspråksstrategin. Det finns en egen checklista för hur språklagen ska beaktas vid kommunikation och också den finns på nationalspråksstrategins webbplats. Dessutom har nationalspråksnätverket ordnat ett möte för ministeriernas kommunikationsavdelningar på basis av vilket man för mellanrapporten om nationalspråksstrategin utarbetade rekommendationer för kommunikation. Riksdagens justitieombudsman tog den 30 maj 2014 ställning till användningen av nationalspråk i sociala medier (Dnr 3746/4/13). I sitt beslut konstaterar justitieombudsmannen att en tvåspråkig myndighet ska följa samma regler i sociala medier som i annan kommunikation. Med andra ord ska båda nationalspråken använ-
6(10) das i sociala medier. Justitieministeriet har den 5 oktober 2015 till ministerierna, deras förvaltningsområden och domstolarna gett en rekommendation med praktiska anvisningar om beaktande av språklagstiftningen i webbtjänster (OM 7/58/2015). 5. Tillämpning av språklagstiftningen inom social- och hälsovården I avsnittet berättas om planeringen av den nya lagen om småbarnspedagogik. Ett förslag till den andra ändringsfasen av lagen har varit på remiss, men regeringspropositionen har ännu inte lämnats till riksdagen. I avsnittet fäster man särskilt uppmärksamhet vid språkliga tjänster inom hälso- och sjukvården i södra Finland. I beredningen av metropolförvaltningslagen diskuterades också de bristfälliga svenskspråkiga tjänsterna i metropolområdet. I den vidare beredningen beslutade man att avskilja social- och hälsovårdsfrågorna från metropolförvaltningslagen. Arbetsgruppen framförde som sin ståndpunkt att bristerna i de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna bör lösas i samband med lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Ingetdera lagprojektet har genomförts. 6. Tillämpningen av språklagstiftningen inom rättsväsendet och polisen Polisen I den första delen av avsnittet behandlas polisen och de språkliga rättigheterna, förvaltningsreformerna inom polisen, polisernas kunskaper i svenska och de språkliga rättigheterna i förundersökningen. Polisens svenskspråkiga tjänster har ofta tagits upp i den offentliga debatten. Av riksdagens justitieombudsmans avgöranden i språkfrågor 2005 2014 gäller 53 polisens verksamhet (Edilex 2015/32). Det är den största enskilda gruppen i språkfrågor. Justitieministeriets team för språkliga rättigheter träffade justitieombudsmannen i september 2015. I det skedet hade ingen förbättring i saken skett. Arbetsgruppen för Polisstyrelsens språkliga polisservice publicerade den 31 oktober 2013 sin slutrapport Språklig polisservice (Polisstyrelsens publikationsserie 2/2013). I rapporten för arbetsgruppen fram flera utvecklingsförslag. Det är skäl att följa upp förslagen och verkställigheten av dem. Åklagarna I det avsnitt som behandlar de språkliga rättigheterna i förundersökningen analyseras en enkät som gjorts bland åklagarämbetena om valet av språk i förundersökningen. Åklagarna blev tillfrågade hur ofta de uppskattar att den förhördes språk används i förhören. Uppskattningarna varierade starkt enligt region. Den nya förundersökningslagen (805/2011) trädde i kraft den 1 januari 2014. De bestämmelser i den nya lagen som gäller språkliga rättigheter trädde dock i kraft den 1 december 2013. I den nya lagen finns det noggrannare bestämmelser om handläggningsspråket vid förundersökning. Enligt lagens 4 kap. 12 1 mom. används vid förundersökning inom tvåspråkiga förundersökningsmyndigheters ämbetsdistrikt den misstänktes språk, anting-
7(10) en finska eller svenska. Om de misstänkta har olika språk eller om den misstänktes språk är varken finska eller svenska, ska förundersökningsmyndigheten med beaktande av parternas rätt och fördel bestämma vilket handläggningsspråk som ska användas. Enligt 9 kap. 1 2 mom. ska ett förhörsprotokoll föras på handläggningsspråket. Den som förhörs ska dessutom i enlighet med 7 kap. 10 i den nya lagen före förhöret underrättas om sina språkliga rättigheter. Konsekvenserna av lagändringarna bör följas upp. Tingsrätterna Vid Österbottens tingsrätt inrättades det i september 2014 en finskspråkig avdelning. Avdelningens arbetsspråk är finska. Tingsrätten är tvåspråkig och befolkningsmajoritetens språk inom domkretsen är svenska. Den arbetsgrupp som har utrett en utveckling av tingsrättsnätverket publicerade den 13 mars 2015 sitt betänkande Utvecklande av tingsrättsnätverket (Justitieministeriets betänkanden och utlåtanden 14/2015). Enligt förslaget kommer det inte att finnas kvar en enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk. De föreslagna nedläggningarna av tingsrätternas verksamhetsställen koncentreras i alla de presenterade modellerna relativt sett mest till tvåspråkiga områden. Än så länge har inga beslut om tingsrättsnätverket fattats. 7. Tillämpning av språklagstiftningen i förvaltningsreformerna Ämbetsverksstrukturen inom central- och regionförvaltningen har undersökts i finansministeriets utredningsprojekt för statens central- och regionförvaltning (Virsu) 11.4.2014 28.2.2015. Utredningen gjordes som plattform för beredningen av det nuvarande regeringsprogrammet. I fråga om regionförvaltningen har man inom Virsu granskat regionförvaltningsverk, närings, trafik- och miljöcentraler (NTM-centraler), magistrater samt arbets- och näringsbyråer. Granskningen omfattade fyra alternativa strukturer och en omfattande konsekvensbedömning av dem alla. I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram fortsätter reformen av ämbetsverksstrukturen inom centralförvaltningen omedelbart med hjälp av de utvecklingsprinciper som har tillämpats i reformen av centralförvaltningen (Kehu) och i Virsu. Enligt regeringsprogrammet bereds förslagen till strukturella ändringar och verkställighetsplaner före den 31 december 2015. Regionförvaltningsverken Efter den senaste språkberättelsen har uppgifter som gäller småbarnspedagogik överförts till den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet vid regionförvaltningsverken. Närings-, trafik- och miljöcentralerna Statsrådets nya förordning om NTM-centralerna (1392/2014) trädde i kraft den 1 januari 2015. I 34 i förordningen finns det bestämmelser om svenska servicegrupper och i 35 om kraven på språkkunskaper. Behörighetsvillkor för tjänster som är placerade i de svenska servicegrupperna är utmärkta muntliga och skriftliga
8(10) kunskaper i svenska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i finska. De svenska servicegrupperna är ett nytt sätt för att trygga de svenskspråkiga tjänsterna när uppgifter koncentreras till NTM-centraler som tidigare har varit finskspråkiga. Polisens förvaltningsreform Reformerna i det tredje skedet av omstruktureringen av polisens förvaltning trädde i kraft den 1 januari 2014. Reformen minskade antalet polisinrättningar från 24 till 11. I en utredning som inrikesministeriet lämnade till riksdagen den 19 december 2014 om omstruktureringen (Pora III) konstateras följande: De svenskspråkiga polistjänsterna är tryggade. De regionala enheter som avses i språklagen (Raseborgs härad, Pedersöre härad, Korsholms härad, Närpes härad och Åbolands härad) förblir oförändrade. I takt med att polisinrättningarnas antal har minskat har de tvåspråkiga polisinrättningsområdenas relativa antal ökat och de striktare kraven på språkkunskaper gäller ett större antal anställda. År 2013 gjordes också en särskild utredning om tillgången till språkliga tjänster och förvekligandet av de språkliga rättigheterna (Språklig polisservice, Polisstyrelsens publikationsserie 2/2013). I de tidigare enspråkiga områdena som i och med reformen blev tvåspråkiga växte polisernas intresse för att studera svenska avsevärt. Det tar emellertid ett par år innan konsekvenserna av reformerna kan bedömas. Nödcentralsverket Nödcentralverkets service på nationalspråken har inte följts upp särskilt för denna halvtidsöversyn. Inrikesministeriet tillsatte i december 2011 en utvärderingsgrupp med uppgift att följa upp nödcentralsreformen och hur den fungerar. Utvärderingsgruppen granskade reformen med tanke på säkerheten, den regionala jämlikheten och de anställda. I den slutrapport som utvärderingsgruppen för nödcentralsreformen (Inrikesministeriets publikationer 10/2013, utgiven den 24 maj 2013) sammanställde konstateras det att nödcentralverket vid anställning, genom utbildning och planering av arbetsskift säkerställer att de anställda har den språkkunskap som deras uppgifter kräver och att man på detta sätt tryggar servicen på nationalspråken. Enligt rapporten ska det dessutom under varje arbetsskift vid nödcentraler inom vilkas verksamhetsområde det finns svenskspråkiga eller tvåspråkiga kommuner finnas minst en tvåspråkig jourhavande som nödsamtal kan styras till. Om den jourhavande som besvarar nödsamtalet inte kan betjäna på kundens språk, kopplas samtalet vidare till en jourhavande som talar språket eller till en annan nödcentral. 8. Oreglerade områden universitet och kyrkan Språkstrategigruppen vid Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har gett ut betänkandet Tillsammans och inför Gud på vårt eget språk (Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland 9, Kyrkan och verksamheten). Betänkan-
9(10) det innehåller både mål och förslag till åtgärder. I Finland är församlingarna antingen finskspråkiga eller svenskspråkiga, vilket har garanterat tillgången till tjänster på det egna språket i tvåspråkiga regioner. 9. Språkliga rättigheter övriga språkgrupper De samiska språken Statsrådet antog den 3 juli 2014 ett principbeslut om ett åtgärdsprogram för att stimulera användningen av skoltsamiska, enaresamiska och nordsamiska. Genom programmet ska bland annat småbarnspedagogiken på samiska och språkboverksamheten stödjas och undervisningen i samiska i hela landet utvecklas. I Helsingfors grundades ett språkbo som ger undervisning i nordsamiska 2013 och ett i Uleåborg i början av 2015. Sametinget/byrån för samiska språket har bland myndigheter gjort en enkät om genomförandet av samiska språklagen 2012 2014. Justitieministeriet har 2015 startat ett projekt för att granska behovet av att se över den samiska språklagen. Dessutom undersöker justitieministeriet möjligheten att genomföra en separat Sámi-språkbarometer för nästa språkberättelse. Avsikten är att enkäten ska fokusera på medborgarnas synvinkel. Skatteförvaltningen gav i juli 2015 en anvisning om uträttande av ärenden på samiska i sina enheter utanför samernas hembygdsområde. Teckenspråk En ny teckenspråkslag trädde i kraft den 1 maj 2015. Den nya lagen är en kortfattad allmän lag som syftar till att främja förverkligandet av de språkliga rättigheterna för dem som använder teckenspråk. Enligt lagen ska myndigheterna i sin verksamhet främja möjligheterna för dem som använder teckenspråk att använda och få information på sitt eget språk. Teckenspråkslagen gäller både det finska och det finlandssvenska teckenspråket. De materiella bestämmelserna om de teckenspråkigas språkliga rättigheter ingår i speciallagstiftningen. Justitieministeriet tillsatte i mars 2013 en samarbetsgrupp för teckenspråksfrågor med en mandatperiod som fortsätter till den 31 december 2016. Samarbetsgruppen behandlar inom statsrådet aktuella ärenden som gäller teckenspråk och försöker trygga ett smidigt informationsflöde mellan de centrala aktörerna. Samarbetsgruppen fick också i uppgift att utreda helhetssituationen för det finlandssvenska teckenspråket. Avsikten är att utredningen ska bli klar före utgången av 2015. Samarbetsgruppen ska också följa upp genomförandet av teckenspråkslagen. Samarbetsgruppen består av företrädare för justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Dövas Förbund rf och Finlandssvenska teckenspråkiga rf. Lagen om likabehandling (1325/2014) som trädde i kraft vid ingången av 2015 är viktig också med tanke på dem som använder teckenspråk.
10(10) Romani Justitieministeriet publicerade i februari 2014 en utredning om förverkligandet av de språkliga rättigheterna för dem som har romani som modersmål. Av utredningen framgår det att lagstiftningsgrunden för romernas språkliga rättigheter i och för sig är i skick, men att problemen gäller det praktiska genomförandet. I praktiken gäller de största problemen bristen på kompetenta lärare i romani och bristen på läromaterial. I maj 2015 hölls ett diskussionsmöte om romernas språkliga rättigheter. Mötet ordnades till följd av ett förslag som lades fram i den nämnda utredningen. Mötet arrangerades av Delegationen för romska ärenden i samarbete med bl.a. justitieministeriet. Den romska nationaldagen firas världen över den 8 april. Helsingfors flaggar årligen på romska nationaldagen. Karelska Yle började sända radionyheter på karelska den 27 februari 2015. Andra språk Ryska Det finns ett beslut om att stärka undervisningen i ryska i Östra Finland (Pressmeddelande från undervisningsoch kulturministeriet den 11 januari 2013). Integration I nationalspråksstrategin ingår för regeringsperioden 2011 2015 många åtgärder som gäller integration av invandrare. I nationalspråksstrategins mellanrapport berättas i större detalj om hur åtgärderna har framskridit (Justitieministeriets utredningar och anvisningar 34/2015). Utbildningsstyrelsen fastställde i januari 2014 grunderna för läroplanen för den förberedande utbildning för gymnasieutbildning som ordnas för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål. Enligt dessa grunder är det möjligt att i den förberedande utbildningen för gymnasieutbildning ordna inledande undervisning i det andra inhemska språket. Det har varit möjligt att ordna förberedande utbildning för gymnasieutbildning sedan höstterminen 2014. Utbildningsstyrelsen bereder som bäst en uppdatering av läroplansgrunderna. I detta sammanhang utarbetas också läroplansgrunderna för undervisning som påbörjas i gymnasiet i det andra inhemska språket (B3) för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål. Grunderna träder i kraft den 1 augusti 2016.