9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR



Relevanta dokument
LAG OCH RÄTT. Brott och straff

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

20 frågor om Kriminalvården

Kriminalvårdens författningssamling

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kriminalvårdens författningssamling

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Kriminalvårdens riktlinjer för samverkan med civilsamhället m.m. (2018:6)

Kriminalvårdens författningssamling

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

En effektivare kriminalvård

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Reviderad

KOS 2018 Kriminalvård och statistik

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Kriminalvårdens författningssamling

Reviderad

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

Motion till riksdagen 2015/16:2307 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Svensk författningssamling

KOS Kriminalvård och statistik

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Intagna om missbruksvården i anstalt. Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning sett från klienternas perspektiv

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Personalens erfarenheter av den fortsatta narkotikasatsningen. Webbrapport 2006:6

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Svensk författningssamling

Människan, brottet, följderna

Kriminalvårdens författningssamling

Svensk författningssamling

ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT

Kriminalvårdens författningssamling

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet

Svensk författningssamling

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Utvecklingsseminarium

Svensk författningssamling

Protokollet innehåller avslutningsvis ett uttalande av chefsjo.

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Svensk författningssamling

Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Personer lagförda för brott år 2002

Från anstalt till frihet. Förstärkta frigivningsförberedelser

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Skövde, den 8 9 november 2018

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

Remissvar gällande utkast till lagrådsremiss Ny påföljd efter tidigare dom Ju2012/4191/L5

Kriminalvårdens författningssamling

Lag och rätt. Vecka 34-38

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Lagrådsremiss. Utökad möjlighet till drogkontroller i häkte. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN

Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård

Svensk författningssamling

Intensivövervakning med elektronisk kontroll

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Rapport 2007:25. Den fortsatta narkotikasatsningen i kriminalvården. Anstaltschefernas bild och de intagnas upplevelser

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Programverksamhet i Kriminalvården

Transkript:

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och två anstalter. Verksamheten leds av kriminalvårdschefen och 8 kriminalvårds-inspektörer. Kriminalvårdsinspektörerna är chefer för ett eller flera arbetslag. på myndighetens enheter. Som stöd för kriminalvårdschefen och kriminalvårdsinspektörerna finns en stab bestående av experter inom områdena ekonomi, personal, påverkansprogram, rättsvård och säkerhet. Kriminalvårdens huvudsakliga uppdrag är att verkställa domar till kriminalvård samt att genomföra personutredningar, vilka utgör en del av domstolens bedömningsunderlag vid deras val av lämpligaste påföljd. Att verkställa domar innebär i korthet att kriminalvården med beaktande av samhällskyddet aktivt skall påverka den dömde till att inte återfall i ny brottslighet. Kriminalvårdspåföljderna är fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom. En dom till fängelse är ofta kombinerad med övervakning under ett år efter villkorlig frigivning. I vissa fall kan en dom till fängelse helt eller delvis avtjänas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, (fotboja). Skyddstillsyn betyder att den dömde har övervakning under minst ett år. En dom till skyddstillsyn kan vara kombinerad med olika behovsrelaterade föreskrifter till exempel medverkan i påverkansprogram, missbruksvård, psykologkontakt läkarkontakt etc. Skyddstillsyn kan även förenas med samhällstjänst. Villkorlig dom och Villkorlig dom med samhällstjänst är påföljder som döms ut då att risken för återfall är liten. Dessa påföljder har därför inget aktivt inslag av påverkan. 9.1 Verkställighetsplan För alla som döms till fängelse eller skyddstillsyn skall kriminalvården tillsammans med den dömde upprätta en verkställighetsplan, denna skall upprättas utifrån en risk och behovsanalys. Verkställighetsplanen skall fokusera på åtgärder som minskar risken för återfall i brott och följer klienten oavsett vilket kriminalvårdsenhet denne tillhör. 9.1.1 Program Kriminalvårdens påverkansarbete rubriceras som program. Det övergripande målet för all programverksamhet inom kriminalvården är att främja klientens återanpassning i samhället och därmed verka för att denne inte återfaller i brott. Program inom kriminalvården definieras genom att de Har tydliga mål Är strukturerade och schemalagda Syftar till ökade kunskaper, insikter och/eller färdigheter och/eller ändrat beteende Följs upp och revideras I övrigt uppfyller för respektive program fastställda kvalitetskrav i Q-BoM, Kvalitetssystem för Brotts- och missbruksrelaterade program. Programverksamheten på häkte och anstalt omfattar Arbete Utbildning Brotts och missbruksrelaterade program Annan strukturerad verksamhet

Programverksamheten vid frivård Brotts och missbruksrelaterade program 9.1.2 Definition av begreppet brotts och missbruksrelaterade program Ett brotts och missbruksrelaterat program är en strukturerad, schemalagd och uppföljningsbar verksamhet riktad till en definierad klientgrupp. Programmet skall utgå från klientens kriminalitet och/eller missbruk samt syfta till att förebygga återfall i brott. Syftet är att förmedla kunskap och insikt, motivera till förändring samt att förändra negativa attityder och beteende. 9.1.3 Programnivåer De brotts och missbruksrelaterade programmen bastår av motivations och behandlingsprogram inklusive återfallsprevention Motivationsnivå Program med syfte att förmedla Kunskap och insikt samt motivera till Förändring. Behandlingsnivå inklusive Återfallsprevention Program med syfte att förändra attityder och beteenden. 9.1.4 Brotts och missbruksrelaterade program vid Kriminalvårdsmyndigheten, Kristianstad Salutogent basprogram, Kristianstadmodellen, motivationsprogram grupp ART(Aggression replacement training) grupp, behandlingsprogram företrädesvis för unga med våldsproblematik ROS Relation och samlevnad, behandlingsprogram fokus på relationer samlevnad och sexualitet, grupp och individuella samtal. VIML, våldet i mitt liv, motivationsprogram, grupp SiF Samtal i fokus, motivationsprogram, grupp BSF, motivationsprogram individuellt 9.2 Föräldrautbildning Ifrågasatt Föräldraskap en studiecirkel om föräldrar, barn och droger räknas till utbildning. Föräldrautbildningen har dock många likheter med strukturen i de brotts och missbruksrelaterade programmen. 9.2.1 Arbete, utbildning och annan strukturerad verksamhet. För de flesta fängelsedömda råder arbets/sysselsättningsplikt 40 timmar per vecka undantag för ålderspensionärer. Förutom de ovannämnda brotts och missbruksrelaterade programmen finns på anstalterna arbete monterings och förpackningsindustri. Intagna ges också möjlighet att studera på grundskole/gymnasienivå. Kökshandräckning trädgårdsarbete och arbete i

anstalternas tvätteri samt läderarbete och ADL träning är exempel på annan strukturerad verksamhet. 9.3 Motivationsbegreppet Under de allra senaste åren har kriminalvården haft stora utbildningsinsatser i samtalsmetodik och främst då utbildningar i motiverande samtal, (Motivational Interviewing, MI). Detta då synen på motivation gradvis förändrats till att idag mera tydligt beskrivas som ett resultat av en process. En process som är påverkbar och som också är en förutsättning för att en person skall ta till och använda de kunskaper färdigheter som förmedlas i behandlingsprogrammen. I en del fall kan klientens vilja att förändra vara tillräcklig om han redan har färdigheterna. BSF är ett program som baseras på MI (Motivational interviewing) 9.4 Kriminalvården och kvinnofrid 9.4.1 Häktet och kvinnofrid Att häktas, att med omedelbar verkan berövas friheten är för många ett stort trauma. Fokus i kontakten med den häktade blir ofta av stödjande/lyssnade karaktär. Som häktad är man endast misstänkt för brott. Kriminalvården kan inte kräva att den misstänkte deltager i någon programverksamhet. BSF är det brotts och missbruksrelaterade program som kan erbjudas. 9.4.2 Frivården och kvinnofrid Frivården är den enhet som ansvarar för de personer som har övervakning genom dom till skyddstillsyn eller övervakning vid villkorlig frigivning. Frivården ansvarar även för verkställigheten av villkorlig dom med samhällstjänst samt fängelsealternativet, intensivövervakning genom elektronisk kontroll (fotboja). Personutredningar på begäran från domstol är en omfattande arbetsuppgift. Frivården Kristianstads påverkansarbete beträffande kvinnofridsbrotten sker i huvudsak genom individuella samtal och BSF är det motivationsprogram man oftast utgår ifrån. 9.4.3 Anstalten Kristianstad/Vä och kvinnofrid Anstalten är uppdelad i fyra avdelningar: sexualbrottsdömda, öppen och sluten avdelning, ungdomar, normalavdelning och en avdelning för personer som inte har något dokumenterat aktuellt missbruk av narkotika, Normalavdelning för icke missbrukare. På normalavdelningen för icke missbrukare placeras företrädesvis även de intagna som har ett beslut om at de skall utvisas ur riket. Samtliga avdelningar kan ha dömda för kvinnofridsbrott men sexualbrottsavdelningen är den avdelning där i stort sett alla intagna är dömda för någon form av kvinnofridsbrott. 9.4.3.1 Sexualbrottsavdelningen, (22 slutna och 23 öppna platser) Sexualbrottsavdelningen är den avdelning inom kriminalvårdsmyndigheten som har flest alternativa påverkansprogram. Här kan den intagne medverka i ROS, SiF, Salutogent basprogram, VIML och BSF, utifrån den intagnes risk och behovsanalys överförd till verkställighetsplanen. Avdelningen har två psykologtjänster som utöver medverkan i programverksamheten även har samtalkontakter som inte hänför till programmen. Psykologerna har även samtalskontakter med intagna på anstaltens ungdomsavdelning.

9.4.3.2 Ungdomsavdelningen (16+2 slutna platser) Ungdomar upp till 21 år skall om de inte är placerade i öppen anstalt företrädesvis skall placeras i anstalt med särskild verksamhet för yngre intagna. Flertalet av de unga intagna är dömda för våldsbrott, i vissa fall kvinnofridsbrott. ART, Salutogent basprogram, BSF samt psykologsamtal är de brotts och missbruksrelaterade program som förekommer på avdelningen. 9.4.3.3 Normalavdelningen, missbrukare (20 slutna platser) Vid normalavdelningen är tillgreppsbrott och narkotikabrott dominerande men även våldsbrott och kvinnofridsbrott förekommer, Kvinnofridsbrott dock sällan som huvudbrott. På normalavdelningen tillhandahålles BSF som brotts och missbruksrelaterat program. Kriminalvårdsmyndigheten har som uppdrag att utöka antalet platser för ungdomar under 2004. När detta genomförts så ersätter dessa platser normalavdelningen för missbrukare. 9.4.3.4 Normalavdelning för icke missbrukare (20 slutna platser) På denna avdelning kan finnas intagna dömda för kvinnofridsbrott, i de flesta fall rör det sig då om intagna som skall utvisas ur landet efter avtjänat straff. Avdelningen har möjlighet att använda sig av BSF som påverkansprogram. 9.4.4 Anstalten Kristianstad-centrum och kvinnofrid Anstalten Kristianstad-centrum är har två skilda avdelningar, motivationsavdelning och normalavdelning, missbrukare. 9.4.4.1 Normalavdelning, missbrukare (22 slutna platser) Vid normalavdelningen är tillgreppsbrott och narkotikabrott dominerande men även våldsbrott och kvinnofridsbrott förekommer, Kvinnofridsbrott dock sällan som huvudbrott. På normalavdelningen tillhandahålles BSF som brotts och missbruksrelaterat program. 9.4.4.2 Motivationsavdelning för narkotikamissbrukare (22 slutna platser) På motivationsavdelningen placeras intagna som har eller kan antas ha ett drogmissbruk oavsett motivationsnivå hos den dömde. Avdelningen är en del i regeringens (2002-2004) narkotikasatsning. Vid motivationsavdelningen är trafikbrott, tillgreppsbrott och narkotikabrott dominerande men våldsbrott och kvinnofridsbrott förekommer. De brotts och missbruksrelaterade insatserna är i huvudsak BSF, för 2004 planeras utökade programinsatser ART och Salutogent basprogram. I Narkotikasatsningen ingår att alla intagna på motivationsavdelning skall erbjudas att medverka i BSF.

Kontaktpersoner MYNDIGHETSKANSLI Kriminalvårdschef: Lena Lööv 044-7851501 Inspektör ekonomi Kerstin Nylander 044-7851502 Inspektör personal Ann Sandberg 044-7851503 Inspektör rättsvård/säkerhet Christer Neering 044-7851509 Inspektör program Eva Jönsson 044-7851510 HÄKTET Kriminalvårdsinspektör, Roine Jonsson 044-7851541 ANSTALTEN KRISTIANSTAD Ungdomsavdelning Kriminalvårdsinspektör Gunilla Kajrup 044-7851621 Sexualbrottsavdelning öppen/sluten Kriminalvårdsinspektör Bengt Månsson 044-7851647 Normalavdelning missbrukare Kriminalvårdsinspektör Gunilla Kajrup 044-7851621 Normalavdelning icke missbrukare Kriminalvårdsinspektör Christer Nordahl 044-7851601 ANSTALTEN KRISTIANSTAD-CENTRUM Normalavdelning, missbrukare Kriminalvårdsinspektör Stefan Karström 044-7851570 Motivationsavdelning Kriminalvårdsinspektör Jerker Eklund 044-7851581 FRIVÅRDEN Kriminalvårdsinspektör Ingel Granath 044-7851511 ARBETSDRIFT Kriminalvårdsinspektör Claes-Gunnar Carlsson 044-7851603