Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

fafdsafg 2 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

INNEHÅLL Låt oss samarbeta kring morgondagens yrkesförare........................... 5 Malin hade jobb på avslutningsdagen................................... 6 Skolan som slutade med torrsim...................................... 8 tya:s apl-system.. 10 apl ger trafiksäkert och lärande åkeri.................................. 12 Ett nollsummespel som slutar med plus................................. 14 Johannes ger arbetssökande aha-upplevelser............................. 16 Lösningen på flera samhällsproblem................................... 18 Samarbete i Motala ger utbildning av yrkesförare........................... 20 eu-krav på alla lastbilsförare / Svensk samverkan på alla nivåer................... 22 Låt oss hjälpas åt!... 24 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 3

4 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

Låt oss samarbeta kring morgondagens yrkesförare! Arbetsplatslärande, APL, i transportföretag kan och bör aldrig ersätta skolans utbildning. Men välutbildade lärare kan tillsammans med duktiga apl-instruktörer och -handledare utbilda yrkesförare som både är säkra i trafiken och i sin yrkesroll i övrigt. Transporterna i samhället ökar men vi har svårt att rekrytera den arbetskraft som krävs. Pensionsavgången bland yrkeslärare är ett stort problem samtidigt som det har blivit allt svårare att rekrytera nya. Sverige har med sina långa avstånd ett rejält transporthandikapp jämfört med genomsnittslandet i Europa. Att kunna genomföra godstransporter på ett miljö- och trafiksäkert sätt är en angelägen samhällsfråga. eu har beslu- tat att samtliga yrkesförare ska genomgå återkommande obligatorisk fortbildning med sådan inriktning från och med 2009. Statistik över arbetsolycksfall visar att yrkesförare har dubbelt så stor risk att drabbas av arbetsolyckor jämfört med genomsnittet inom samtliga yrkesgrupper. Mot den här bakgrunden har vi ägnat särskild uppmärksamhet åt yrkesutbildningen inom transportområdet och branschens kompetensfrågor. Det är också därför som parterna på transportområdet har enats om ett avtal om personalutbildning. Inom gymnasieskolans fordonsprogram, inriktning transport, bedriver ett antal kommuner transportutbildning där cirka 30 procent av lärandet sker på arbetsplatsen. Inom arbetsmarknadsutbildningen med inriktning mot yrkesförarområdet upphandlar ett stort antal av länsarbetsnämnderna utbildning med 30 procent arbetsplatslärande. Självklart ska man inte kopiera detaljlösningar som måste se olika ut på olika håll. Vi vet dock att den övergripande modellen för samarbete kring arbetsplatslärande fungerar. De elever som genomgått utbildning till yrkesförare med arbetsplatslärande är mer trafiksäkra och yrkeskunniga. Att de ofta har fast anställning redan på avslutningsdagen ser vi som ett kvitto på att vi har hittat rätt väg. bill rehn, vd tya TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 5

Erik Molarin, APL-instruktör vid A Ohlssons Åkeri AB, var med om att utbilda Malin Nilsen. Malin hade jobb på avslutningsdagen Malin Nilsen, 19 år, styr vant sin Volvo FH 12:a med släp mellan Gävle och Lundaterminalen i Stockholm. Det har hon gjort varje kväll måndag till fredag sedan hon gick ut från Bessemergymnasiet i Sandviken för knappt ett år sedan. Jobbet var klart innan hon hade fått ut sina körkort. Lustigt nog blev Malin Nilsen redan på högstadiet avrådd från lastbilsföraryrket av yrkesvägledaren. Han tyckte väl inte att jag var den»typen». Jag hade verkligen aldrig kört något och visste inget om bilar. Men jag hade fått en fix idé och tyckte att allt annat verkade tråkigt och att det var lite häftigt med stora bilar. Under vintern har Malin Nilsen fått känna på när den tunga bilen spinner loss i 80 km i timmen och i backspegeln har hon sett släpet börja jazza över vägbanan. Men även sommaren har upplevelser att bjuda på: Husvagnarna, stönar hon. Man kan aldrig veta vart de ska ta vägen eller om de plötsligt ska stå still. ingen susning utan apl De första två veckorna blev lärorika utan någon att fråga. Ändå hade jag fått massor av praktik under apl-utbildningen, tillägger Malin. Utan den hade jag inte haft en susning om vad det här handlar om! Nu har jag fått öva på det mesta som kan bli aktuellt. Jag har kört distributionstransporter med mindre bilar hos Anders Olsson. På Dahlqvists handlade det om att transportera grus, skrot och lera. Och här på Hedlunds fick vi köra styckegods som jag gör nu. Det har varit jättenyttigt med alla vuxenkontakter. På åkerierna gullar de inte med oss. Om man ser på vissa killar som var lite barnsliga, det kunde de ju inte fortsätta med på praktiken. De skärpte till sig på en gång. Jag var rejält skoltrött i ettan. När jag sedan hade varit ute på praktiken var det inga problem med att läsa. Även om man vissa dagar fick gå upp klockan fem för att hinna med bussen till åkeriet fick man energi över till att sitta i skolbänken två eller tre dagar i veckan. vill gärna ha unga och tjejer Om det inte hade varit för apl hade vi aldrig anställt någon som kom direkt från skolan och nyss fått körkort, säger Kristina Hedlund vid Hedlunds åkeri i Gävle. De här apl-eleverna är outstanding. De har fått vara med i verkliga livet och de har sett hur det går till. apl kan innebära att fler tjejer kommer in i branschen och jag tror att det ändrar temperamentet i företagen. Fast jag menar inte att tjejer är veka! Det var en kille som hade lastat Malins bil i Stockholm. Dagen efter klev hon in här på kontoret, rasande:»den där ska jag ha tag i! Pallen välte redan i första kurvan!» Och hon fick tag i honom och förklarade hur det måste gå till om han skulle lasta hennes bil! Ungdomar kan mycket mer om mat, näringslära och om hjälpmedel än de som gått den långa vägen. Det gör att det blir lättare att jobba med att förebygga arbetsskador. Jag tycker att det är bra att yngre, både tjejer och killar, ser det som naturligt att engagera sig i familjen och att ta föräldraledigt. Kristina Hedlund uppskattar också att ungdomar inte drar sig för nya saker. Malin Nilsen konstaterar att hon blivit väl mottagen på företaget. De visar respekt och lyssnar gärna till hur jag tycker att man ska lösa en uppgift. Det är roligt! Fast lite extra uppmärksamhet väckte det första gången hon skulle backa till kaj på Lundaterminalen. Då stod grabbarna uppradade med stora ögon och undrade hur det skulle gå Då är det bara att bita ihop! 6 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

Malin Nilsen kör sin bil med släp mellan Gävle och Stockholm, Lunda, fem dagar i veckan.

Ingvar Jonsson, Sandvikens kommun, tillsammans med APL-instruktören Ronny Westman. 8 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

Skolan som slutade med torrsim Det går 36 elever i varje årskull vid transportutbildningen på Bessemergymnasiet i Sandviken, mer än dubbelt så många som förr. Det har nämligen spritt sig på stan att man får jobb när man är klar. Då har man fått lära sig för arbetslivet inte för skolan. För att öka transportutbildningens omfattning från 16 elever per år till 36 hade man med det gamla sättet att utbilda behövt anställa många fler lärare och investera i flera fordon. Nu är det endast några nyanställningar som har skett och den gamla fordonsparken får räcka till. Förklaringen är att eleverna tillbringar ungefär 30 procent av studietiden i arbetsplatslärande, apl, på transportföretag. apl ger också en väsentligt större flexibilitet. Skolans organisation behöver inte variera med elevtalens förändringar. Det ökade elevintresset verkar hålla i sig. Det kan troligen förklaras med att det har spritt sig på stan att de som godkänts efter transportutbildning i Sandviken i regel har fått jobb, menar Ingvar Jonsson som är spindeln i nätet på skolförvaltningen i Sandviken. får lära sig på riktigt I andra årskursen går eleverna ut på åkeriföretag i arbetsplatslärande. Då är det viktigt att ha tillgång till företag som kör distributionstransporter med singelbilar. När sedan c-körkortet är klart går eleverna över till företag som har bilar med släp. I och med att många företag därmed är inblandade kan eleverna få erfarenhet från verksamheter med olika innehåll och karaktär. Ingvar Jonsson pekar på mängdträningen i körning som en stor fördel. Förr fick eleverna mellan 25 och 30 timmar bakom ratten för c-körkortet. Nu får de omkring 300 timmar. I skolan arbetar vi laborativt, annat kan vi ju inte göra. Vi har ett antal lådor och containrar som eleverna tidigare fick flytta omkring. Nu får de i stället lära sig i verklig miljö på fordon som håller en standard som är långt högre än vad vi någonsin skulle kunna åstadkomma. Viktigast är att eleverna får ett helhetsperspektiv. De kommer på morgonen och får sina fraktsedlar. De får planera rutten, förankra lasten, köra och möta kunden som finns i andra ändan, ibland glad, ibland vresig precis som verkligheten är. ny lärarroll Arbetsplatslärande har förskjutit tonvikten i yrkeslärarjobbet från att vara rent undervisande till att bli mer styrande och planerande. Det handlar inte, framhåller Ingvar Jonsson, om att bli mer administratör än pedagog, tvärt om: Lärarna får större möjligheter än tidigare att anpassa utbildning och övningar efter varje elevs individuella behov. Även om Ingvar Jonsson tycker att den ömsesidiga respekten mellan yrkeslärare och kärnämneslärare har ökat finns på det området en del kvar att göra. Transporteleverna skulle kunna få bättre kärnämneskunskaper i sin utbildning om de traditionellt lite åtskilda lärargrupperna samarbetade mera. Å andra sidan ökar ofta elevernas förståelse för kärnämnenas roll när de kommer ut i arbetsplatslärande. alla ska vinna med apl Kaj Stein är lärare och samordnare på transportutbildningen i Sandviken. Han konstaterar att arbetsplatslärande med ett realistiskt högt tempo på företagen passar den motiverade eleven utmärkt. Den som inte är tillräckligt motiverad riskerar lättare att tappa sugen. Skolans uppgift är att ge utbildning åt alla elever, inte bara åt dem som är motiverade för att bli yrkesförare. För att hitta en alternativ studieväg pågår kontakter mellan gymnasieskolan och Sandvik och andra företag om att ordna platser för utbildning till exempelvis truckförare, fortfarande enligt modellen arbetsplatslärande. Målet är att alla ska känna sig som vinnare när de går ut härifrån, säger Kaj Stein. TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 9

TYA:s APL-system Arbetsplatslärande med cirka 30 procent av utbildningstiden i åkeriföretag ska ske med välutbildade handledare och instruktörer på företag som är APL-certifierade. För transportföretag som vill utveckla arbetsplatslärande har tya bland annat utvecklat ett utbildningspaket och certifieringssystem. Utbildningarna ger en bra grund för att bedriva arbetsplatslärande, oavsett om det gäller ungdomar från gymnasieskolan eller kursdeltagare inom arbetsmarknadsutbildning eller komvux. Instruktörsutbildningarna ger också möjlighet att bedriva fortbildning i företaget. tya-certifierad apl-handledare En handledare övar med elever från gymnasieskolan och/eller kursdeltagare i vuxenutbildning. Handledaren sköter mängdträningen både beträffande den yrkesmässiga och den körtekniska delen. Som handledare kan man gå vidare och utbilda sig till instruktör och tillgodoräkna sig handledarutbildningen. En tya-certifierad apl-handledare ska ha genomgått följande kurser: Pedagogik och metodik... 3 dagar Trafiksäkerhetsmetodik... 2 dagar Körträningsmetodik... 2 dagar tya-certifierad apl-instruktör En instruktör övar och tränar ungdomar från gymnasieskolan och/eller kursdeltagare i vuxenutbildning. Instruktören sköter mängdträningen både beträffande den yrkesmässiga och körtekniska delen. Instruktören är ansvarig för arbetsplatslärande på företaget och för kontakterna med skolan. En instruktör kan vidareutbilda handledare samt bedriva fortbildning i företaget och introducera nyanställd personal. En tya-certifierad apl-instruktör ska ha genomgått följande kurser: Pedagogik och metodik... 7 dagar Trafiksäkerhetsmetodik... 2 dagar Körträningsmetodik... 2 dagar e-drivingmetodik... 2 dagar Hälsa, ergonomi- och säkerhetsmetodik... 2 dagar Transportmetodik... 2 dagar Lastsäkringsmetodik... 2 dagar Samverkan i åkeriföretag... 2 dagar tya-certifierat apl-företag Ett företag kan bli utbildningscertifierat av tya om man har minst en certifierad aplhandledare och minst en certifierad aplinstruktör. Handledare och instruktörer ska genomgå särskild fortbildning för att upprätthålla sin certifiering. tya:s centrala utbildningsråds arbetsutskott certifierar företaget på rekommendation av tya:s regionala utbildningsråd. planeringsunderlag och loggbok Som en hjälp för planering och genomförande av grundläggande yrkesförarutbildning har tya utvecklat ett planerings- och uppföljningsunderlag som bygger på gymnasieskolans kursplaner. Detta vänder sig till personalansvarig och ansvarig instruktör på företaget samt till skolledare och ansvarig lärare inom transportteknisk ungdoms- eller vuxenutbildning. Underlaget är integrerat i en loggbok. Loggboksunderlagen vänder sig till elever och kursdeltagare men fylls i av aplhandledare och apl-instruktörer samt lärare. Anmärkning: apl (arbetsplatsförlagt lärande) införs som begrepp från och med 1 juli 2007 i gymnasieskolan och ersätter apu (arbetsplatsförlagd utbildning) och lia (lärande i arbete). 10 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

TYA, juni 2005: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 11

APL-instruktören Björn Sohl ger en kollega truckutbildning vid Jale Åkeri. APL ger trafiksäkert och Hade vi inte sett att det företagsekonomiska resultatet för vår del blir positivt hade vi naturligtvis inte hållit på med att lägga tid och resurser på APL, konstaterar Hans Olsson, personalchef vid Jale Åkeri i Mora. I både Mora och Borlänge samarbetar Jale Åkeri med gymnasieskolan genom att delta med apl i transportutbildningen. Vi måste konstatera, säger personalchefen Hans Olsson, att många ungdomar idag saknar den grundläggande kompetensen att vara och fungera på en arbetsplats. Samtidigt ser han apl som något bra för branschen, något som ger ett nytt kitt mellan företagen. Man får på orten ett gemensamt intresse att tala om i stället för att bara konkurrera. Trafiksäkerhetstänkandet i företaget är högt tack vare att vi ständigt har elever i olika lärandesituationer. Eleverna är definitivt mer trafiksäkra den dagen de ska köra själva eftersom de har fått cirka tio gånger så många mil i kroppen som de får i konventionell yrkesförarutbildning. Det är ju alltid bra om man kan dra nytta av varandras erfarenheter. Det har nu i Borlänge blivit lättare att ta kontakt och att tala om sådant som är bra för branschen i stort. ger bättre affärer Att apl medfört att kapaciteten för utbildning i företaget ökat är ingen tillfällighet. Det var det behovet som utgjorde drivkraften från början. En kompetensanalys inom ramen för ett Växtkraft Mål 3-projekt 1999 visade på behovet av egna instruktörer för att utveckla företaget. Därigenom var företaget mentalt förberett på de signaler som senare kom från tya om apl-handledare och -instruktörsutbildning. Vi hakade på direkt, säger Hans Olsson, för vi såg tidigt att en satsning på kompetensutveckling skulle kunna ge företaget en viktig konkurrensfördel. Av företagets 65 bilar går 45 i distributionstrafik. Det är våra förare som är ute och möter kunderna och därmed avgör deras upplevelse av kvalitet. Utan kopplingen till skolan hade instruktörerna inte samtidigt haft den bredd med både adr, truck, lastsäkring och pedagogik som de har nu, säger Hans Olsson, och vi tvingas också att ställa mycket höga krav på dem.» mer van att slå i böckerna» Björn Sohl var en av de medarbetare som fick chans att bli apl-instruktör vid Jale Åkeri. Ett klipp! konstaterar han. För närvarande inventerar han det aktuella utbildningsbehovet. Av 90 anställda saknar 25 men inte så länge till truckutbildning. Han trivs med att utbilda arbetskamrater. Björn Sohl möter större entusiasm än vad han hade väntat sig. Alla tycks inse behovet av utbildning. Just förhållandet att han är arbetskamrat ingen som kommer utifrån eller uppifrån gör att det blir lätt- 12 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

Arbetsplatslärande ger både trafiksäkerhet och lönsamhet, menar Hans Olsson, personalchef vid Jale Åkeri. lärande åkeri tare att komma med frågor, uppfattar han. De kommer ibland och frågar:»hur många spännband eller kättingar ska man ha till en plåtrulle som väger si och så?». De vet att vi är utbildade i lastsäkring. Farligt gods är också ett område där min instruktörskollega Lars ofta får frågor och så är det kör- och vilotider även om alla borde ha foldern om det med sig i bilen. Det kanske är så att man är mer van att slå i böckerna när man har gått tya:s instruktörskurser inom apl. lärande organisation Vi får en mycket större spridning av kunskap i företaget på det här viset än om vi hade skickat folk på kurs och sedan that s it, säger Hans Olsson. Nu tänker de efter:»hur var det Björn sa?». Och de ringer lätt och frågar. Företaget börjar fungera som en lärande organisation och det är särskilt lyckat i en verksamhet då man sällan har personalen samlad inom fyra väggar. Nej, av någon anledning har de förstått att vi inte tycker att det finns några frågor som är för dumma, säger Björn Sohl. Jag tror att de inte lika gärna skulle ringa och fråga en utbildare som varit här och gästspelat en dag. Fortfarande är vi väldigt unga i det här, säger Hans Olsson. Det är en process som pågår. Vi kommer att utnyttja instrumentet internutbildning mycket mer framöver. Bland annat så kommer det att ge oss förutsättningar för att uppfylla utbildningsdelen i åkeriavtalet. Jag hoppas också att vi i samverkan med tya kommer att få sköta den utbildning som eu-reglerna stadgar om från 2009 i företagen. Kompetensen finns ju. Bättre fortbildning av personalen kan vi inte få därför att den kan ske när och där behoven finns. på slutraden blir det plus Ett företag måste naturligtvis ha ersättning för det som presteras. Vi måste ha fler anställda för att täcka upp bortfallet av förartid, både när vi handleder elever och utbildar i företaget. Det samarbete vi har med gymnasieskolan är ingen välgörenhet men vi ser det som ett nollsummespel. Den största vinsten vi ska göra ligger i bättre utbildad arbetskraft. Vi får ju möjlighet att utbilda våra framtida jobbarkompisar! Dessutom kan vi höja kompetensen internt vilket är avgörande i dagens hårdnande internationella konkurrens. Det som svensk åkerinäring måste konkurrera med är kvalitet på produkterna för med enbart priset kan vi inte konkurrera, säger Hans Olsson. Därför måste allt fler åkerier inse att det lönar sig att satsa på kompetensutveckling. Endast därigenom kan du få den personal som klarar av mer avancerade uppdrag, inte minst nu, när våra tjänster allt oftare integreras i uppdragsgivarens verksamhet. På slutraden blir det plus annars skulle vi inte hålla på med det här! TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 13

Ett nollsummespel som slutar med plus Tanken med APL-systemet är att det ekonomiskt sett ska gå jämnt ut för både utbildningsanordnare och företag. Samtidigt medför arbetssättet långsiktiga vinster: Höjd utbildningskvalitet och möjlighet att rekrytera välutbildad arbetskraft samt ökad kompetens i företagen. Transportföretag inom aplsystemet utbildar elever och kursdeltagare för samhället i stort. Det är därför en förutsättning att utbildningsanordnare kompenserar transportföretagen ekonomiskt för de merkostnader man har i samband med ett utvidgat utbildningsansvar. Arbetsplatslärande innebär ett visst produktionsbortfall och utbildningskostnader för att utbilda apl-handledare och apl-instruktörer. Skolan kan å sin sida slippa dyra investeringar och driftkostnader för fordon och maskiner. Lennart Nilsson, professor i pedagogik:»det bör bli normalt att lära ut på arbetsplatsen. Merparten av yrkesutbildningen bör bedrivas på arbetsplatserna eftersom det är där verkligheten finns och eleverna behöver få betyg på det lärande som sker på arbetsplatsen.» Lennart Nilsson, professor i pedagogik i Göteborg och Skövde, har under många år och på flera kontinenter studerat lärande med fokus på yrkesutbildningar. Inte minst har han frågat sig och studerat vad som orsakar framgång respektive misslyckande när det gäller yrkeslärande och yrkeskunnande. Lärande på arbetsplatsen är ett viktigt sätt att gynna en lyckad yrkesutbildning.»arbetsplatser som är certifierade ur lärandesynpunkt och branschinriktade instruktörer och handledare kan ge ökad trovärdighet och långsiktighet i den förändring som nu sker mot ökat arbetsplatsförlagt lärande.» Professionella yrkesförare bör spela en viktig roll i överföringen av yrkeskunnande, menar Lennart Nilsson. 14 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

företagets kalkyl INTÄKTER: Ersättning från skolor/utbildningsanordnare + KOSTNADER: APL-handledare - APL-instruktör - Produktionsbortfall - SUMMA: +-0 skolans kalkyl BESPARINGAR: Fordonskostnader + Maskinkostnader + Lokalkostnader + KOSTNADER: Ersättning till åkerier - SUMMA: +-0 samhällsvinst Mer välutbildade, trafiksäkra och miljömedvetna yrkesutövare som är direkt anställningsbara + Ökad möjlighet för skolorna att bli flexibla och kunna anpassa utbildningen till elevernas behov + Kompetensutveckling i företagen + SUMMA: + TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 15

Det går en susning genom gruppen när lösflaket bara lyfts lite och plastpallen glider iväg och slår i baklämmen pang! Å f-n! Även om vi lärt oss att beräkna det här är det en helt annan sak att se det i verkligheten! Johannes ger arbetssökande aha-upplevelser På gården hos Arosfrakt i Västerås pågår en demonstration för en grupp vuxenstuderande från transportutbildningen vid Edströmska gymnasiet. Under fyra veckor ska de studerande vid åkeriet få mängdträna körning och lära sig godshantering, lastning, lossning, kundkontakt och hur man samarbetar med en godsterminal. Det är länsarbetsnämnden som har köpt arbetsmarknadsutbildningen av Edströmska gymnasiet. Edströmska har i sin tur köpt utbildningstjänster av Arosfrakt. Mängdträningen är den stora biten under tiden vid Arosfrakt. Jag låter dem köra så mycket som det någonsin är möjligt, säger apl-instruktören Johannes Nevanperä. Första timmen när de åker med mig brukar jag köra medan vi pratar och jag på så vis kan bilda mig en uppfattning om hur mycket de kan. Sedan får de köra utan släp och så småningom med släpet också. Det är på det här viset, när de får köra i verkliga livet, som de lär sig mest. Det är många trånga ställen som vi ska in på och det står bilar i vägen Så småningom får eleverna prova på att lasta och spänna fast godset. Det säger sig självt att de inte har så mycket rutin så jag får vara med och påpeka att om vi gör sådär får vi bättre plats på flaket. Man måste säga att 18 veckors utbildning är en väldigt kort tid för en som aldrig tidigare suttit bakom en lastbilsratt, säger apl-instruktören Johannes Nevanperä. På 16 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

APL-instruktören Johannes Nevanperä ger kursdeltagarna en realistisk bild av yrkesförarnas verklighet. den tiden ska de lära sig allt om lastbil och släp och att tillämpa alla regler som hör till. Och så ska de kunna adr och truck. Det är minsann inte bara att köra! Nu är det så mycket nytt och tempot är högt. De måste kunna sköta fraktsedlar, datorer och telekommunikation för att inte tala om kundkontakter och godsvård! Det är en fördel att de får vara med erfaret folk. På så vis blir kunskaperna handfasta, konstaterar Johannes Nevanperä, och det är det som ger resultat. hur illa det kan gå Demonstrationen av lastsäkring tillkom på Arosfrakts eget initiativ för att med praktiska exempel ytterligare bygga på skolans utbildning i lastsäkring. Tidigare på förmiddagen visade Johannes Nevanperä bilder med olika situationer där bristande lastsäkring lett till ibland katastrofala följder. Det utspann sig samtal mellan honom och eleverna om kniviga bedömningslägen:»om dörrarna hade varit hela, hade han inte behövt banda då?»»här skulle man ha gjort en loopsurrning, eller hur!»»egentligen skulle man som chaufför ha kastat ett sådant band!» Eller lämnat in det, inflikar Johannes Nevanperä, det finns företag som syr om band som har gått av. När det kommer en bild på stålrullar som förskjutits på ett flak minns han och berättar om när han och en kompis körde sådana där till Göteborg Vid en annan bild fick han anledning att berätta om hur han under kapellet i gassande sol en sommardag ägnade två timmar åt att sopa kaffe. Pallarna med sina kragar hade sett stadiga ut. Den som lastade borde naturligtvis ha bandat över pallkragarna det hade tagit honom två minuter! Bilderna påminde om det ansvar varje lastbilsförare har: Tänk om det hade gått en barnfamilj på trottoaren där säger en elev. Ja, säger Johannes Nevanperä, man får nog men för livet med ett människoliv på sitt samvete. smörklick i solen Titta på den här bilden, säger han. Man har lastat det där tunga godset mitt på flaket och det är plastpallar. De kommer alltmer nu på grund av hygienen. Men de beter sig som en klick smör i solsken! Flera elever intygade att utbildningen vid skolan är bra men även att den kan inte visa verkligheten fullt ut. Att till bilderna höra Johannes Nevanperäs konkreta erfarenheter, någon gång för 10 år sedan, någon gång från dagen innan, upplevs som oslagbart. Ute på gården satte sig Johannes Nevanperä i hjullastaren och drog upp lösflaket med olika pallar på, i ena fallet bandade si och i det andra så. När han kom till den tungt lastade plastpallen for den pang! snart in i baklämmen. Det gick en susning genom gruppen. Johannes Nevanperä hade bara hunnit lyfta flaket en liten bit. Å f-n..! Men ni har ju läst om lastsäkring..? Jo, men ändå, det blir så konkret när man ser med egna ögon vad som kan hända. effektiv väg till arbete Carl-Olof Gunnstedt är lärare vid Edströmska gymnasiet. Han förklarar att tanken är att skolan ska lära ut grunderna som därefter byggs på vid Arosfrakt. Därmed får eleverna större praktisk förståelse för utbildningens teoretiska innehåll. Han ser stora fördelar med samarbetet, bland annat eftersom det hjälper eleverna att få relationer till arbetslivet som de annars inte skulle kunna få under utbildningen. Bland de som gick ut förra året har 97 procent jobb efter ett år! En annan fördel med samarbetet med Arosfrakt är att lärarna vid skolan också får möjlighet att upprätthålla en relation till dagens yrkesliv. Man skulle kunna säga att vi utbildar arbetskraft som kan sugas upp i andra åkerier men man måste vara klar över att hela branschen gagnas av det här sättet att utbilda, säger Johan Peterson, personalchef vid Arosfrakt. Vi får möjlighet att visa oss som en god arbetsgivare men sedan är det eleverna som får välja! Johan Peterson har anställt över hälften av de vuxenstuderande som deltog i apl året innan. En uppenbar fördel för vår del med att delta i apl är att kursdeltagarna omedelbart kan gå in och jobba här. En annan är att vi i huset kan ha kunskaper och resurser i form av instruktörer och handledare för vår egen internutbildning. Jag är otroligt stolt över de här killarna. Deras växande utgör redan det en vinst för företaget. Och mentaliteten i stort har förändrats. Nu märker vi en större känsla av delaktighet medan det tidigare var vanligt att man»bara jobbar här». Jag har hört företag som säger att de inte har tid, personal eller pengar till att delta i apl. Jag tycker att de i stället borde tänka framåt. Visst tar det tid, men det är det värt! TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 17

Lösningen på flera ARBETSPLATSLÄRANDE 30% en vinna-vinnalösning PROBLEM för lite mängdträning för få yrkesförare utbildas sned könsfördelning kostsamma investeringar i fordon svår brist på yrkeslärare väntas förbättrad trafiksäkerhet för ungdomar och vuxna verklighetsbaserad kunskap träning i realistisk miljö kostnadseffektiv utbildning utvecklad yrkeslärarroll åkeriföretag som lärande organisationer UTBILDNINGS- ARBETSLIVS- PROBLEM svårigheter att rekrytera kraven på trafiksäkerhet och miljöhänsyn ökar hög risk för arbetsolyckor behov av kompetensutveckling sned könsfördelnng 18 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

samhällsproblem I Sverige liksom i övriga EU-länder hamnar utbildning och kompetensfrågor alltmer i fokus för diskussionen om hur man ska uppnå ekonomisk tillväxt och öka sysselsättningen. Strävan att höja kompetensen i arbetslivet genom samarbete mellan utbildningsväsendet och arbetslivet har stöd i hela Europa, inte minst genom den s k Lissabonöverenskommelsen. Samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetsliv måste öka, konstaterar undervisningsrådet Fredrik Wikström. Yrkesutbildningens problem kan bara lösas genom ett närmare samarbete mellan skolan och arbetslivet, konstaterar Fredrik Wikström, undervisningsråd vid Myndigheten för skolutveckling och sekreterare i Yrkesutbildningsdelegationen. Lösningarna måste nog sökas utifrån de specifika förutsättningarna som finns i varje bransch. Det kan vara svårt att hitta en universell lösning. I transportbranschen har man i sin modell för arbetsplatslärande hittat en viktig framgångsfaktor genom att i stor utsträckning satsa på duktiga instruktörer och handledare för eleverna. Pensionsavgångarna bland yrkeslärare ökar under de närmaste åren samtidigt som elevkullarna ökar kraftigt. Frågan är om den reguljära lärarutbildningen räcker till eller om även andra lösningar måste till. Arbetsplatslärande är också ett konkret sätt att göra något åt lärarbristen, konstaterar Fredrik Wikström. Även om yrkesläraren har den viktigaste rollen och ansvaret för elevers lärande så borde de tya-certifierade apl-instruktörerna och -handledarna vara en viktig pedagogisk resurs. vinna-vinnalösning för skola och företag Modellen med apl-instruktörer och -handledare är en vinna-vinnalösning. Jag tror att den kan betyda mycket både för skolans effektivitet och för att utveckla lärande organisationer i företagen. Bara det förhållandet att det kommer en elev till företaget innebär att man behöver tänka efter på arbetsplatsen om vad man gör, hur och varför saker utförs på det sätt som det görs. Detta kan innebära att man på arbetsplatsen strukturerar upp arbetet bättre. Den gamla klyschan att man lär så länge man har elever gäller fortfarande... mängdträning ger säkrare förare Professor Nils-Petter Gregersen, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, vti, bedömer att ett av huvudproblemen bakom ungdomars höga olycksinblandning är förarnas brist på erfarenhet bakom ratten. Inom gymnasieskolans transporttekniska utbildning bör mängdträning med välutbildade handledare och instruktörer på företagen med största sannolikhet ge mer trafiksäkra ungdomar. Bedömningen grundar jag på vti:s utvärdering av 16-årsgränsen för övningskörning med personbil (vti-rapport 452, 2000). Införandet av 16-årsgräns medförde att eleverna ökade sin privata övningskörning från 38 till 108 timmar i genomsnitt. Den ökade erfarenhet som blev resultatet innebar att deras olycksrisk (olyckor/miljon km) under de två första åren med körkort minskade med 39,8 pro- cent jämfört med situationen före reformens införande. arbetsplatslärande ger jobb Lena Damberg-Ström upphandlar arbetsmarknadsutbildning vid länsarbetsnämnden i Dalarna. Även hon ser ökad trafiksäkerhet som en fördel. När man sitter med 60 ton bakom sig är 40 timmars körträning lite. Som upphandlare av arbetsmarknadsutbildning känner jag mig betydligt tryggare om de som vi utbildar till yrkesförare istället har kört 200 eller 250 timmar och dessutom tillsammans med erfarna yrkesförare som har handledarutbildning. I arbetsmarknadsutbildningen till yrkesförare i Dalarna ingår arbetsplatsförlagd utbildning vid tre tillfällen. Först under en treveckorsperiod då den arbetssökande får pröva på ifall yrkesvalet är det rätta. De andra två arbetsplatsförlagda delarna av utbildningen är kopplade till c- och e- behörigheterna. Varje del avslutas med att deltagaren, efter att ha klarat uppkörningen, på ett åkeriföretag tränar godshantering, lastsäkring, kundkontakter och inte minst körning. Vi har goda resultat i vår arbetsmarknadsutbildning i övrigt med mellan 62- och 70 procent av de arbetssökande i jobb efter utbildningen. Men yrkesförarutbildningen med apl ger ännu bättre resultat: 87 procent i fjol och 80 procent hittills i år har fått arbete. Det är inte bara det att branschen vet att»våra» yrkesförare är välutbildade, de har under utbildningen också fått med sig referenser från åkeriföretag som de har nytta av när de söker anställning, säger Lena Damberg-Ström. TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 19

Killarna märker att APL-handledare får högre status och att det höjer företagets status att hålla på med utbildning och det är något de vill vara med i. Det är roligt, säger Mikael Huldt, VD på Arne Anderssons åkeri. APL-handledare Johnny Zandbergen hjälper eleven Kasper Jensen med fraktsedlar. Samarbete i Motala ger utbildning av yrkesförare Tack vare samarbete med transportbranschen kan nu gymnasieskolan i Motala erbjuda utbildning på fordonsprogrammet med transportinriktning. Från och med läsåret 2004/2005 ger man inom fordonsprogrammet vid gymnasieskolan i Motala utbildning för blivande yrkesförare. Tidigare bedrevs där enbart utbildning med fordonsteknisk inriktning. Transportutbildningen är populär. Motalaungdomar som intresserat sig för yrkesförarjobbet har dock tidigare fått resa till Linköping. Sedan utbildningen med inriktning transport där lagts ned har alternativet varit Norrköping. Med 20 mils resväg tur och retur har resultatet blivit att ingen sökande från Motala anmält intresse. Jag visste att åkerierna samtidigt hade problem med att rekrytera arbetskraft, säger rektor Bo-Stefan Olsson. Det var inte svårt att sälja in idén om att samarbeta kring en utbildning. De får ju därmed chansen att utbilda sin egen arbetskraft. Utan deras medverkan hade vi aldrig kunnat starta transportutbildning. Pengar till de investeringar som annars hade krävts finns bara inte.»jag hade gärna anställt alla tre» Mikael Huldt, vd på Arne Anderssons åkeri med verksamhet i Motala och Linköping, behövde knappast övertalas: Vi tyckte att de nyutbildade från Linköping och Norrköping som vi tidigare kunde rekrytera saknade praktiska erfarenheter från transportbranschen samtidigt som den apl-modell som man prövade i Sandviken, Mora och Borlänge såg jättebra ut då eleverna fick vara ute i verkligheten och jobba. Vi behöver trygga återväxten bland yrkesförarna. Genom att samarbeta med gymnasieskolan får vi i stället chansen att vara med att utbilda elever som jag också hoppas att vi kan erbjuda arbete när de är klara. Det är duktiga, de elever som vi har haft på apl. Inte en incident har inträffat. Jag hade gärna anställt alla tre som sommarvikarier när de har fått ut sitt c-körkort, men en av dem fastnade på ett annat åkeri som är med i apl expanderar till mjölby Den första kullen blivande yrkesförare i Motala tre elever gick andra årskursen läsåret 2004/2005. Följande läsår väntas nio elever, varav två från Mjölby. Ökningen av elevintresset verkar hålla i sig. Det är nu sammanlagt fyra åkeriföretag som samarbetar med gymnasieskolan i Motala i apl-modellen. Ett av dem är po Samuelssons åkeri i Mjölby. Det är bland annat därför som transportutbildningen i Motala blivit ett attraktivt alternativ även för ungdomar därifrån. För att kunna anordna yrkesförarutbildningen har gymnasieskolan i Motala anställt Jahn Nilsson, tidigare yrkeslärare i transporttekniska ämnen i Linköping, behörig förarprövare i gymnasieskolan och godkänd trafiklärare. Han och de andra fordonslärarna ger eleverna både teoretisk utbildning i de karaktärsämnen som ingår i transportinriktningen och den grundläggande körutbildningen. Till sin hjälp har de 20 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

personbilar som iordningsställts på skolans verkstad och lastbilar som man lånar in från åkeriföretag. De befintliga lärarna på fordonsprogrammet ger en stor del av de karaktärsämnen som är gemensamma på fordonsprogrammet innan eleverna väljer inriktning. Samtidigt ger den nya transportinriktningen möjlighet för dem att bredda sin kompetens. Så fort eleven blivit godkänd för b-körkortet delas utbildningstiden mellan skolan och apl-företagen. Eleven får därefter övningsköra med åkeriets förare, godkända instruktörer och handledare. Varannan vecka ägnas åt teoretiska ämnen i skolan och varannan åt praktisk utbildning i apl-företaget. populärt jobba som handledare En förutsättning för att vi har kunnat starta yrkesförarutbildningen relativt lätt är att vi har yrkeslärare som är flexibla, vana vid branschsamarbete och pigga på att pröva något nytt, säger rektor Bo-Stefan Olsson. En annan förutsättning är naturligtvis transportföretagens beredskap att samarbeta. apl-modellen innebär bland annat att åkeriföretagen åtar sig att utbilda aplhandledare och -instruktörer. Det var inte alldeles enkelt från början, säger Mikael Huldt på Arne Anderssons åkeri. Av hävd är förarjobbet ett enmansjobb. Alla har inte varit så pigga på att ta med elever i bilen. Det var först inte jättelätt att få folk att anmäla sig till tya:s handledarutbildning. Sedan dess har det blivit annorlunda. Nu är det många som vill utbilda sig till handledare. Killarna märker att handledare får högre status och att det höjer företagets status att hålla på med utbildning och det är något de vill vara med i. Det är roligt. kunskaper integreras Elever som utbildas vid fordonsprogrammet i Motala tillförsäkras en hög kvalitet i utbildningen. Dels har man ett nära samarbete med branscherna, sedan länge med motorbranschen precis som man nu även har med transportbranschen. Dels är samarbetet mellan karaktärsämnes- och kärnämneslärare välutvecklat. Målsättningen är att eleverna från början ska få en helhetssyn på utbildningen och se karaktärsämnen och kärnämnen som lika viktiga. Programarbetslaget består av tre yrkeslärare och en lärare i matematik och en i svenska och engelska. I fordonsklasserna delar yrkeslärare och kärnämneslärare på klassföreståndarskapet. TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 21

22 TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare

EU-krav på alla lastbilsförare Från och med den 10 september 2009 måste alla lastbilsförare ha en grundläggande yrkesmässig kompetens, utöver körkortsbehörigheten, samt en periodiskt återkommande vidareutbildning i sådana frågor som är väsentliga för yrkesutövandet. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 15 juli 2003 ett direktiv med denna innebörd. Avsikten med kravet på grundläggande kompetens och fortbildning är särskilt att förbättra trafiksäkerheten och förarens säkerhet, inbegripet sådana åtgärder som föraren utför då fordonet står stilla. Dessutom bör ett moderniserat föraryrke väcka ungdomars intresse för detta yrke och på så sätt bidra till rekryteringen av nya förare vid en tidpunkt då det råder brist på sådana. (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG.) Transportbranschen vill vara med och ta ansvar för en process som leder till säkrare och bättre transporter. tya:s utbildning av apl-handledare och apl-instruktörer har fokus på ökad trafiksäkerhet och miljöhänsyn. tya:s modell för arbetsplatslärande i ungdoms- och vuxenutbildning kan främja eu:s krav på grundutbildning och fortbildning. Svensk samverkan på alla nivåer Samverkan inom transportbranschen skapar samverkan mellan transportföretag, skolor och arbetsförmedlingar vilket leder till bättre kompetens hos elever, kursdeltagare och anställda. Centralt: tya, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, är ett samarbets- organ för arbetsgivar- och arbets- tagarorganisationer inom transport- området. En av tya:s viktigaste uppgifter är att verka för en bra grundläggande yrkesutbildning för såväl ungdomar som vuxna och fortbildning för an- ställda i transportföretag. Det sker bland annat genom centralt utveck- lingsarbete och stöd till regionalt och lokalt samarbete. tya har ett centralt utbildningsråd där bl a Biltrafikens Arbetsgivareförbund (ba) och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport) på central nivå är företrädda. Regionalt: Lokalt: Mellan riksplanet och det lokala finns tya:s regionala utbildningsråd är tya:s åtta regionala utbildningsråd och även på den lokala nivån transportbranschens»förlängda arm». regionala projektledare. tya:s regionala utbildningsråd är Behovet att genom samverkan partssammansatta utbildningsorgan. mellan alla inblandade säkra kvaliteten i yrkesutbildningen är lika De bevakar yrkesförarutbildningen inom sina regioner och verkar för att den ska stort lokalt. motsvara branschens behov av kvalitet, En utbildningsanordnare som kvantitet och inriktning. De regionala planerar yrkesförarutbildning i projektledarna är kontaktlänkar mellan form av arbetsplatslärande bör för utbildningsråden och utbildningsanord- det ändamålet tillsammans med nare, företag samt länsarbetsnämnder. berörda transportföretag bilda apl-företag väljs ut av tya:s regio- ett yrkesutbildningsråd. Där bör nala utbildningsråd och godkänns av representanter för utbildningsanordnaren, ba / transportföretag och parterna. Råden godkänner blivande apl-handledare och -instruktörer. Transport ingå. För mer information om tya:s regionala utbildningsråd, se www.tya.se TYA, mars 2007: Arbetsplatslärande ger säkra yrkesförare 23

Låt oss hjälpas åt! utbildningen av yrkesförare står inför betydande utmaningar: Transportnäringens betydelse för miljö och trafiksäkerhet fokuseras allt mer. Kraven på yrkesmässig kompetens i transportbranschen ökar. Kraven på kompetens i företagen för att förebygga risker i arbetet ökar. Det saknas på många håll välutbildade yrkesförare och rekryteringsproblemen kommer sannolikt att öka. Kompetensen bland utrikes födda arbetssökande är underutnyttjad. Få kvinnor arbetar som lastbilsförare. Yrkesförarutbildning är en kostnadskrävande utbildning. Det saknas yrkeslärare på transportområdet. Vi i transportbranschen vet för vi har prövat att samarbete mellan skola och företag enligt TYAs modell för arbetsplatslärande fungerar och bidrar till att lösa ovanstående utmaningar. Läs mer i den här skriften om vad ett utökat samarbete mellan skola och företag kan innebära! tya 2005, transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd Text: Bo Silfverberg, Silfvers Textverk Layout: Jan Skansén, redeye ab Foto: Ryno Quantz Projektledning: Robert Dierks, tya Tryck: Nytorgstryckeriet Upplaga: 2:1, 1000 ex, 2007-03 ISBN: 91-88233-30-8 Artikelnummer: 52341-h Beställningsadress: tya, Box 1826, 171 26 Solna. Telefon: 08-734 52 00 Telefax: 08-734 52 02 E-post: info@tya.se www.tya.se