Ensamkommande flyktingbarn inom SiS



Relevanta dokument
Ensamkommande flyktingungdomar på låsta ungdomshem

Handlingsplan för ensamkommande flyktingbarn inom SiS för åren 2015 och 2016

Ensamkommande barn och ungdomar placerade inom Statens institutionsstyrelse (SiS)

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS statistik år 2009

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Granskning av handläggning och boendelösningar avseende asylsökande barn

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

April Information om ensamkommande barn

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS

Tabell- och diagramförteckning

På Sergels torg i Stockholm

Nationellt perspektiv

Tabell- och diagramförteckning

ADAD utskrivning. Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare

Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015

Information om ensamkommande barn

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Om ensamkommande barn

Riktlinje för placering av asylsökande ensamkommande som fyller 18 år

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

Information om ensamkommande barn

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Statens institutionsstyrelse (SiS) Benny Karlsson

Bilaga 6 Intervjuer med representanter för ensamkommande ungdomar

Ge ungdomarna en chans. Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Barn utsatta för våld i Sverige

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande flyktingbarn

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Information om ensamkommande barn

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Får vi göra så mot människor?

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Information om ensamkommande barn

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Hur kunde det bli så här?

SiS statistik år 2003

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Delaktighet för barn och unga i samhällets vård

Ensamkommande barn som fyller 18 år innan de fått beslut om uppehållstillstånd

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Gemensam upphandling av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som söker asyl

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box Säter

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ENSAMKOMMANDE ASYLSÖKANDE BARN SOM FYLLER 18 ÅR

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

UTVECKLING OCH SEGREGERADE SKOLOR Presentation för Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Mehrdad Darvishpour

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Om ensamkommande barn

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

På flykt och försvunnen Vad gör vi om ett barn försvinner? 4 maj 2017

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

SiS strategiska plan

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Kartläggning Skolkuratorer Västra Götaland. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem under 2011

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 18 mars 2016

Bogruppen stödboende Eget boende med tillgång till personal dygnet runt

PID -preventiva insatser mot droger

Ensamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

DOM. 20! k Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Belhaj Nourdin, SiS ungdomshem Eknäs Vallby Enköping

Bemötande aspekter för nyanlända.

SJÄLVSKADA OCH SUICIDPREVENTION PÅ BOENDET. AnnaCarin Söderholm & Anna-Karin Wennberg

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2006 Handläggare: Leif Jarlebring Yvonne Björkman

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Socialtjänstens arbete med barn

Flyktingbarnteamet Göteborg

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Tvångsvård av barn och unga

Åldersuppskrivning av ungdomar under asylprocessen

Yttrande över betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott

Statens institutions IP styrelse SiS

Nyanlända barn. Lena Bolander Distriktssköterska Transkulturellt Centrum

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

SiS statistik år 2007

Zarok Homes Nordica AB. Förstärkt HVB. Mål och vision

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Vård för barn och unga i HVB utifrån deras samlade behov. Förutsättningar och former för integrerad och annan specialiserad vård

Transkript:

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS BUP-kongress 2016 Catrine Kaunitz (catrine.kaunitz@stat-inst.se)

SiS Bedriver den statliga slutna ungdoms- och missbruksvården. De flesta tvångsvårdas efter beslut i förvaltningsrätt. LVU 1304 intagna 2015 LSU 44 intagna 2015 LVM 1106 intagna 2015 24 särskilda ungdomshem med 700 platser (6/56 för LSU). 11 LVM-hem med 400 platser

För unga med störst problem Ungdomar som kommer till SiS har nästan alltid erfarenhet av öppenvård och annan heldygnsvård. SiS ska vara sista alternativet. Socialt nedbrytande beteende (missbruk, kriminalitet, utagerande beteende). Bara på uppdrag av socialtjänsten. SiS anpassar sig efter målgruppen och inte tvärtom.

Ensamkommande inom SiS 2012 2013 2014 2015 Jan-april 2016 52 102 139 (var femte placerad pojke) 221 (var fjärde placerad pojke) Var fjärde placerad pojke.

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS. De allra flesta är pojkar. Placeringsskäl: avvikningar från HVB, utagerande, missbruk, psykisk ohälsa. Oftast akutplaceringar. De flesta är i asylprocessen. Drygt hälften från Marocko eller Algeriet. Pojkar från Nordafrika. Gatubarn. Vagabonder. Får inte PUT. Skador av missbruk och det liv de levt/lever Pojkar från t ex Afghanistan, Eritrea, Somalia. Uppvuxna i en familj. Har asylskäl. Uppfyller kriterierna för LVU men problemen behöver inte vara så allvarliga.

Ahmed Uppvuxen i Marocko. Talar berber och lite spanska. Till Sverige för ca 18 månader sen. Avvisningsbeslut på tredje ansökan. Suicidförsök, utagerande, avvikningar från HVB. Inlagd på BUP, misstanke om THC & spice och även drogförsäljning. Placerad på fem olika SiS-hem till och från i ett år (akut, utredning, behandling). Gjort flera suicidförsök och vårdats på BUP akut men inte bedömts vara i behov av längre psykiatrisk vård. Svårt att förstå varför han är på SiS. Reagerar starkt på inlåsningen och miljön. Oro, ångest, sömnsvårigheter. Symtom på PTSD. Ovissheten kring framtiden gör att han lätt blir frusterad och utagerande. Vård i enskildhet Obefintlig kontakt med god man, socialtjänst och migrationsverket.

Karim Uppvuxen i Afghanistan. Uppvuxen i familj. Hjälpt till med försörjningen sedan han var 6-7 år. Tillhör folkgruppen hazarer. I flyktingläger i Iran tillsammans med sin familj. Ensam till Sverige för 18 månader sen. Talar hazaragi. Har PUK. Stor press på sig att hjälpa familjen att få komma hit. De har fått avslag men överklagat. Inte fungerat på HVB. Följer inte regler och tider. Svårt att acceptera att vuxna bestämmer över honom. Van att klara sig själv. Vänder på dygnet. Går inte till skolan. Obekräftade misstankar om droger. Fungerar mycket bra på avdelningen och skolan på SiS. Uppger själv att han inte är kriminell och/eller missbrukar. Allt han vill är att skapa sig ett liv i Sverige och få hit sin familj. Mycket stor oro för hur familjen har det. Har inte lyckats få kontakt på tre månader.

Sammanfattningsvis Brist på gemensamt språk (i vardagen, i konfliktsituationer) Inget nätverk att bygga på (isolerade). Många som inte har någon framtid i Sverige. Kommer från inhumana miljöer. Inga incitament att öppna sig, ta emot hjälp. Graden av desperation (rymningar, självskadebeteende, suicidförsök) Vanebruk av droger sedan ung ålder. Vagabonderande som livsstil.

Handlingsplan för utvecklingsarbete kring ensamkommande inom SiS Utbildningsinsatser (ex traumamedvetet bemötande, asylprocessen). Icke språklig kommunikation-hela miljön måste anpassas. Bättre anpassad skola för nyanlända. Samarbetsformer med socialtjänsten kring uppdrag och behandlingsplanering. Rutiner kring ungdomar med avvisningsbeslut. Rutiner kring hälso-och sjukvårdsfrågorna.

Utmaningar Att möta behoven hos en sårbar och utsatt grupp som vi inte har ett gemensamt språk med. Skapa en trygg och stabiliserande miljö. Att utreda och behandla utan tillit. Avvisningsärenden- risk för förvaring Missbruksbehandling- kulturella aspekter. Situationen inom socialtjänsten Oklarheter kring åldersbedömningar.

Framtiden Två nya institutioner har öppnat. Migrationsverkets prognos för 2016 ger ett ökat behov av 130-200 platser hos SiS inom kort. Svårt att hitta lokaler och kvalificerad personal med språkkompetens.