Datum: Vår ref: Pär Trehörning. Dnr: 2015/ Justitiedepartementet Nils Sjöblom Stockholm



Relevanta dokument
Allmänna handlingar i elektronisk form

Betänkandet SOU 2010:4 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (Dnr Ju2010/1020/L6)

8.6.2 Forskningsdatabaslagens territoriella tillämpningsområde (1 kap. 7 )

Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

Stockholm den 28 april 2015

mellan myndigheter samt mellan myndigheter och företag principer för användning av e-legitimationer och utformning av åtkomstkontroll.

Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Stockholm den 25 november 2015 R-2015/2121. Till Justitiedepartementet. Ju2015/08545/L4

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Betänkandet SOU 2014:39 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service

BESLUT RIKS DAG ENS OMBUDSMAN. Dnr Justitieombudsmannen Lars Lindström

Remissvar Registersforskningsutredningen {SOU 2014:45)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Stockholm den 14 september 2017

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Kommittédirektiv. En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. Dir. 2014:164

Ny dataskyddslag Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:39)

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Betänkandet Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Stockholm

Snabbare lagföring (Ds 2018:9)

Kommittédirektiv. Sekretess i ärenden om anställning som myndighetschef. Dir. 2008:81. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008

Sekretess för uppgifter i utländska databaser

Brottsdatalag kompletterande lagstiftning (SOU 2017:74)

Sekretess för uppgifter i utländska databaser. Annika Waller (Justitiedepartementet)

Kommittédirektiv. Förutsättningar för registerbaserad forskning. Dir. 2013:8. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013.

Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna

Datainspektionen lämnar följande synpunkter.

Remiss av SOU 2015:66 En förvaltning som håller ihop

Kommittédirektiv. Personuppgiftsbehandling inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och i tillsynsverksamheten över denna. Dir.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Avgift för utlämnande av allmänna handlingar

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Stockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Sekretess på bibliotek

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av

Dnr: 2015/ Datum: Vår ref: Pär Trehörning. Justitiedepartementet STOCKHOLM. Eva Bloch

Utbildningsdepartementet STOCKHOLM. Dnr U 3011/5355/S

Yttrande över betänkandet Ny dataskyddslag Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

Övergångsbestämmelser med anledning av inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Avdelning Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Per Hagström Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l Stockholm

Betänkandet Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism

Pass 6: Forskningsjuridik

Dnr Fi2005/398

Remiss: Transportstyrelsens framställan om ändringar i lagen (2001:558) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch. medborgarskapslagstiftningen, Dir. 2014:76

Kommittédirektiv. Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Dir. 2017:75

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Utökat sekretesskydd i verksamhet för teknisk bearbetning och lagring

Ändring av statistiksekretessen

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Riktlinjer för elektroniska utlämnanden

Regeringens proposition 2011/12:157

Förändrad handläggning av medborgarfö r- slag

Kommittédirektiv. Möjligheterna till kameraövervakning ska förenklas. Dir. 2017:124. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande

Rättsligt yttrande. Utredning

Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd (SOU 2016:36)

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Revisionsrapport. Granskning av offentlighetsprincipen i Höörs kommun

Remiss av betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50)

Regeringens proposition 2012/13:82

Kommittédirektiv. Översyn av personuppgiftslagen. Dir. 2002:31. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2002.

Avgift för elektroniskt utlämnande av allmän handling remissvar

Regeringens proposition 2014/15:143

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Taxa för utlämnande av allmänna handlingar

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2009:29. Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2009

En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde

Kommittédirektiv. Dataskyddsförordningen behandling av personuppgifter och anpassningar av författningar inom Socialdepartementets verksamhetsområde

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 112-utredningen (Ju 2016:03) Dir. 2017:84. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juli 2017

Remiss från Justitiedepartementet - Ny dataskyddslag (SOU 2017:39)

DOM Meddelad i Stockholm

Karolina Alveryd Utredare Juridiska fakultetskansliet. Områdesnämnden för humanvetenskap. Remiss: Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)

Yttrande över betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68)

Sekretess inom yrkeshögskolan

Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25)

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess

Statens servicecenter

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till E-delegationen (Fi 2009:01) Dir. 2010:32. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010

AVGIFT FÖR UTLÄMNANDE AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Justitiedepartementet

JO-beslut om utlämnande av allmän handling

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6)

EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och myndigheters arkiv

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Transkript:

Datum: 2015-11-25 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 2015/65 810 Justitiedepartementet Nils Sjöblom 103 33 Stockholm Remissyttrande Myndighetsdatalag SOU 2015:39 Sammanfattning Journalistförbundet ställer sig bakom utredningens förslag till en myndighetsdatalag. Det är en stor fördel med en sammanhållen, generell lag som kan ersätta den svåröverblickbara registerlagstiftning som idag styr myndigheternas behandling av personuppgifter. När det gäller frågan om att lämna ut handlingar i elektronisk form vill vi dock gå vidare och förordar att detta utreds särskilt. Det kan lämpligen ske i samband med den översyn av 21:7 OSL som utredningen förordar. Vi ser det som ett framsteg att utredningen i sitt förslag till författningskommentar förklarar att (U)tgångspunkten enligt paragrafen är att elektroniskt utlämnande ska kunna ske. 1 Men författningstexten föreskriver att utlämnande ska ske i elektronisk form om det inte är olämpligt med hänsyn till skyddet för personuppgiften. 1 SOU 2015:39, Myndighetsdatalag, sid 709

2 Det, tillsammans med myndigheternas skyldighet att följa 21:7 OSL när det gäller personuppgifter, kan innebära att elektroniskt utlämnande snarast blir ett undantag än en som det är tänkt allmän regel. Därför bör frågan utredas. Allmänt om utredningens förslag Som framgår ovan är vi positiva till förslaget om en myndighetsdatalag. Det krävs en förändring av nuvarande system med registerförfattningar som är otillräckligt anpassade till såväl tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens regler om offentliga handlingar, som till offentlighetsoch sekretesslagen (OSL). Det har inneburit att myndigheter inte lämnar ut uppgifter som, utan registerlagstiftningens komplicerade bestämmelser, antagligen skulle ha kunnat lämnas ut utan att någon lidit men. Därför är det en fördel med en mer enhetlig, samlad lagstiftning genom ett slags ramlag som utredningen nu föreslår. Utredningens förslag kan också vara en hjälp att öka servicegraden hos myndigheterna då det blir lättare att reglera vilka personuppgifter uppgifter som myndigheter sinsemellan får förfoga över. Om elektroniskt utlämnande Frågan har utretts tidigare, bland annat av e-offentlighetskommittén (SOU 2010:4.) Kommittén föreslog att uppgift ska kunna lämnas ut i elektronisk form om den inte innehåller sekretessbelagda uppgifter, det i lag eller förordning finns bestämmelser som förbjuder det eller det annars är olämpligt. 2 Utredningen förklarade tillägget eller det annars är olämpligt med bland annat att uttag i elektronisk form, framför allt i form av massuttag - skulle kunna hota den personliga integriteten. I vårt remissyttrande föreslog vi att tillägget skulle kunna strykas eftersom sekretessreglerna i OSL skyddar den personliga integriteten. Utredningens förslag ledde dock inte till lagstiftning. För den nu aktuella utredningen Informationshanteringsutredningen var frågan om elektroniskt utlämnande ett av huvuduppdragen i de ursprungliga direktiven (dir 2011:86). 2 SOU 2010:4, Allmänna handlingar i elektronisk form, sid 21

3 I samband med att utredningen fick förlängt förordnande genom tilläggsdirektiv 2014-03-06 (dir 2014:31) ändrades uppdraget. Bland annat förklarade regeringen att uppdraget att överväga frågan om skyldigheten att lämna ut handlingar i elektronisk form skulle utgå. Det innebär således att frågan inte har utretts på det sätt som var tänkt från början. Trots detta lämnar utredningen ett förslag till reglering av utlämnande i elektronisk form, vilket i sig är positivt. Likaså att utredningen understryker att utgångspunkten är att elektroniskt utlämnade ska kunna ske. Däremot är vi tveksamma till begränsningen i författningstexten genom undantaget om det inte är olämpligt med hänsyn till skyddet för personuppgiften. Den främsta anledningen till att det införs undantag är framför allt bestämmelsen i 21:7 OSL som innebär att ett utlämnade av uppgifter inte får strida mot personuppgiftslagen. Bestämmelsen har vållat svårigheter i tillämpningen. En allvarlig sådan är att 21:7 OSL ska tillämpas vid rakt skaderekvisit. I sådana fall ska skadebedömningen vid utlämnande av uppgiften endast avse uppgiften som sådan. Frågan om sekretess behöver således inte knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Den tillämpningen innebär att myndigheten inte behöver genombryta förbudet i 2:14, 3 st. TF att efterfråga vem som begär ut en uppgift och varför den begärs ut. 3 Problemet är att 21:7 OSL föreskriver att myndigheten trots frågeförbudet ska utreda hur uppgifterna ska användas och om sökanden inte lämnar en godtagbar förklaring, ska uppgifterna normalt sett inte lämnas ut. Justitieombudsmannen har vid flera tillfällen betonat rätten att vara anonym och att 21:7 OSL därmed står i strid med 2:14, 3 st. TF. JO har dessutom ifrågasatt om inte bestämmelsen bör ändras eller helt tas bort. 4 Bestämmelsen är vidare resurskrävande och bedömningarna kan ta tid i anspråk, vilket inte är förenligt med grunderna i TF där beslut om utlämnande av uppgifter ska ske utan onödig tidsutdräkt. 3 SOU 2010: 4, Allmänna handlingar i elektronisk form, sid 321 4 Do, sid 322

4 Såväl i nu aktuell utredning, som i e-offentlighetskommittén, framhålls problemet att elektroniskt utlämnande skulle kunna förenkla så kallade massuttag eller att enskilda personer eller företag samlar enstaka uppgifter till kommersiella databaser. Ingen av utredningarna har dock visat att detta är vanligen förekommande och att det skapat allvarliga problem för skyddet för den personliga integriteten. Det mest kända exemplet är Lexbase, med uppgifter om straffade personer. Den databasen lades dock ner i sin dåvarande form efter mycket kort tid, delvis beroende på den starka opinion som riktades mot den. Som företrädare för mediebranschen vill vi framhålla att det är en väsentlig skillnad att å ena sidan göra det möjligt för journalister att samla in fakta och uppgifter i elektronisk form, och å den andra sidan att publicera samma uppgifter. Det senare styrs av de publicistiska spelreglerna som bland annat innebär att det ska finnas ett uppenbart allmänintresse vid publicering av uppgifter om personliga förhållanden. Med detta sagt, vill vi påpeka att rätten att få ut uppgifter i elektronisk form är en rätt som omfattar allmänheten. Ett alternativ till att lämna ut uppgifter i elektronisk form är att få ut dem i pappersformat och sedan skanna in dem i en databas. Då uppstår samma eventuella problem med att personuppgifter samlas på samma ställe. Skillnaden är att det då blir en fråga om vilka som har råd att kunna begära ut många handlingar. Även om myndigheter har rätt att ta betalt för även elektroniskt utlämnande, lär det inte bli samma kostnader. Journalistförbundet anser att rätten att få ut handlingar inte ska vara beroende av ekonomiska resurser när det finns andra alternativ. Som framgått tidigare är utgångspunkten i utredningens förslag att utlämnande ska kunna ske i elektronisk form. Men i författningskommentaren som är vägledande för rättstillämpningen - anges att det kan vara olämpligt att lämna ut i elektronisk form om myndigheten inte förfogar över en teknik som innebär att uppgifterna kan förmedlas till mottagaren i elektronisk form på ett tillräckligt säkert sätt. 5 5 SOU 2015:39, Myndighetsdatalag, sid 709

5 Journalistförbundet kan inte acceptera en sådan grund för att inte lämna ut uppgifter elektroniskt. Det ska vara en självklarhet att landets offentliga myndigheter har en säker IT-miljö, framför allt när det gäller behandling av personuppgifter. I detta sammanhang bör nämnas att EU:s kommande uppgiftsskyddsförordning kommer att påverka såväl OSL som en eventuell myndighetsdatalag. Informationsbehandlingsutredningen gör dock den bedömningen att EUförordningen inte kommer att påverka reglerna om elektroniskt utlämnade. 6 Slutligen vill vi påpeka att många myndigheter redan nu lämnar ut uppgifter i elektronisk form eftersom det är enkelt och kräver mindre resurser. Mot bakgrund av ovan föreslår vi således att det bör ytterligare utredas om myndigheter ska vara skyldiga enligt lag att utlämna uppgifter i elektronisk form och att en sådan utredning också ser över 21:7 OSL, i enlighet med utredningens eget förslag. Med vänlig hälsning SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET Jonas Nordling Förbundsordförande 6 SOU 2015:39, Myndighetsdatalag, sid 673