Utbildningsdepartementet u.reqistrator@reqerinqskansliet.se 1(5) över slutbetänkandet Utvärdera för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) (Dnr U2014/1983/S) Skolinspektionen har fått ovan nämnda slutbetänkande Utvärdera för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer på remiss. Skolinspektionen lämnar följande synpunkter på förslagen i betänkandet. Inledande synpunkter En övergripande reaktion är att Skolinspektionens resurser och förmågor inte synliggörs i förslaget. Skolinspektionen inhämtar en stor mängd förstahandsinformation om situationen inom det svenska skolsystemet, hihämtningen görs systematiskt inom givna områden och utgörs av data från skolenkäten (ca 100 000 respondenter årligen), intervjuer, observationer och enkäter i samband med granskning. Det råder i dag en klar gräns för Skolinspektionens tillsyn och granskning, där resultatet som regel inte sammanläggs för att vara representativt för det svenska skolsystemet som helhet. Mot bakgrund av de volymer data som inspektionen producerar redan i dag skulle det dock vara möjligt att vidareutveckla Skolinspektionens uppdrag till att prestera nationella resultat. Nedan presenteras ett par av de exempel på uppdrag som med fördel skulle kunna läggas på Skolinspektionen. 1. Följa utvecklingen i de fristående grund- och gymnasieskolor som enligt 10 kap. 35 samt 15 kap. 33 skollagen erbjuder utbildningar inriktade mot elever som är i behov av särskilt stöd eller vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för, bl.a. att kartlägga utbildningarnas omfattning och iririkrning samt följa dess effekter sett till elevernas måluppfyllelse. 2. 12014 års ekonomiska vårproposition aviseras att Skolinspektionen ska genomföra en treårig kvahtetsgranskning i vilken relevanta utvecklingsområden för kvalitet i förskolan ska lyftas fram. Skolinspektionen ska också genomföra regelmässiga stickprov genom besök på ett antal Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2(5) förskolenheter i varje kornmun. I och med den statistik på individnivå gällande förskolan som Skolverket kommer att sammanställa från och med HT 2014 erbjuds förutsättningar att på nationell nivå följa upp om verksamheterna erbjuder det stöd som de små bamen behöver. 3. Genomföra särskilda utvärderingar, som exempelvis den verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2013:69) om försöksverksamhet med ökad midervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan. Flera av Skolinspektionens granskningar är idag totalundersökningar där samtliga objekt ingår (exempelvis tillsyn av sameskolan, kommunernas klagomålshantering, utbucmingen för asylsökande barn där samtliga verksamheter/huvudmän ingår). 4. Följa upp och analysera vissa reformer i skolan, exempelvis avseende introduktionsprogrammen och det kommunala informationsansvaret där Skolinspektionen redan genomfört granskningar. 5. Kartlägga omfattningen av vissa problem i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som exempelvis med s.k. maktlekar, samt att presentera framgångsrika arbetssätt för hur skolorna kan arbeta med att förebygga sådana problem. Inspektionen förbereder särskilt att granska förutsättningarna för studiero under kommande år. Kap 9. Systemet för att följa kunskapsresultat - utvecklingsbehov 9.4 Förslag till utveckling av systemet för att mäta trender Utredningen föreslår dels att möjligheterna för ett stickprovsbaserat system för trendmätning utreds, dels att också dagens system för utvärdering av kunskapsresultat och då främst de nationella proven ska utredas. Skolinspektionen invänder inte mot ett sådant förslag men vill peka på att det är viktigt att se helheten i systemet. Utredningen tar inte upp Skolinspektionens uppdrag kring viss central rättning och hur detta hänger ihop med det föreslagna stickprovsbaserade systemet för trendmätning. Utredningen bör exempelvis analysera om det finns någon motsättning mellan de olika uppdragen eller om de kompletterar varandra. Skolinspektionens uppdrag kring viss central rättning har i syfte att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet. Skolinspektionen har i uppdrag att utifrån indikationer på betydande avvikelser när det gäller dels rättning av nationella prov, dels betygsättning på nationella prov och i ämnen och kurser, vidta lämpliga åtgärder inom ramen för sin tillsynsverksamhet.
3(5) Kap. 10 Data för utvärdering - utvecklingsbehov Skolinspektionen vill peka på att det är viktigt med en djupare genomlysning av hur befintliga myndigheters utvärderings- och uppföljningskapacitet kan utvecklas och utnyttjas på ett bättre sätt. Skolinspektionen har tidigare påpekat att det är av central vikt att få tillgång till relevant grunddata som inte begränsas av sekretess för att myndighetens uppdrag på ett mer effektivt sätt ska kunna tillvaratas. Detta skulle även förbättra möjligheterna för myndigheten att utveckla analyserna i de kvalitetsgranskningar som myndigheten kontinuerligt genomför inom olika områden. Om Skolmspektionen skulle få tillgång till grunddata från Skolverket skulle alltså utvärderingskapaciteten på ett relativt enkelt och resurseffektivt sätt kunna förbättras. 1. Problematiken gällande tillgången av statistiskt underlag i dag består i både att sekretesslagstiftningen begränsar hur detaljerat statistiken kan presenteras, vilket får konsekvenser för mer vilken typ av analyser som går att genomföra. Skolinspektionen skulle ha möjlighet att göra mer djupgående analyser och uppföljningar av resultaten från den regelbundna tillsynen och kvalitetsgranskningar samt renodla skolans effekt på elevernas resultat om myndigheten fick tillgång till elevdata över tid. Det får Skolinspektionen inte idag trots att dessa uppgifter redan finns för grundskolan. 2. Möjligheten av analys av Skolinspektionens beslut och bedörnningar i tillsynen och kvautetsgranskningarna påverkas också av att det statistiska underlaget i dagsläget inte är tillräckligt flexibelt för att kunna anpassa statistiken för de särskilda behov och förutsättningar som uppstår. Detaljeringsgraden är inte tillräcklig för att kunna skapa en lokal bild över vilka undervisnmgsämnen eller frågeområden som behöver granslaiing i störst utsträckning. Många granskxiingar är också i behov av ett mer specialanpassat underlag för att kunna svara på de olika frågeställningarna som varierar från projekt till projekt. 3. Skolverkets prickning leder till att vi behöver samla in egna resultatuppgifter på små skolor men även för medelstora skolor då mycket information försvinner på grund av att man även tar bort resultat där bakvägsidentifiering kan vara möjlig (uppgifter över 10 enheter kan alltså också tas bort). Skolverkets regler om att uppgifter färre än 10 individer inte redovisas (prickas) medför ett betydande informationsborfall om framförallt uppgifter om resultat i skolor. Detta får tillexempel konsekvenser för urvalet av kommuner och skolor i tillsynen då det be-
4(5) gränsar möjligheten att se vilka kommuner och skolor som är i mest behov av granslming samt vid själva granskningen av skolorna. Även Skolinspektionens inspektörer påverkas då de manuellt måsta samla in dessa uppgifter igen och sedan sammanställa manuellt för att kunna ha ett komplett underlag i sin "skrivbordsgranskning" som görs innan ett besök på skolan. Förutom att det medför betydande merarbete riskerar också sarnmmställningarna att inte bli likvärdiga sinsemellan. Exempel av följderna av prickningsregler Exempel på hur prickningsreglerna slår mot redovisning av grundskolors slutbetyg visas med tabellerna nedan. Även om en skola är relativt stor så kan antalet avgångselever bli relativt litet. Andelen avgångsskolor som har fler än 200 elever utgör inte ens 1 % av landets grundskolor och nästan 80 procent av landets grundskolor har färre än 100 avgångselever. Grundskolor, antal elever i åk 9 per skola, verksamhetsår 2013 Elevintervall Antal skolor 0-50 643 (42 %) 51-100 614 (41 %) 101-150 216 (14 %) 151-200 35 (2 %) 201-250 3 (0 %) 251-300 2 (0 %) Exempel skola med 200 elever (skolbladen) Totalt Flickor Pojkar Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 81 40 41 Årskurs 5 81 43 38 Årskurs 6 23 13 10 Totalt 200 11 99 10.3.2 Individdata Utredningen har angett att det är angeläget att Skolverket, i enlighet med den hemställan som verket gjort hos regeringen 2007 om en ändring i förordningen
Yl:51, zr-afc; 5(5) orn den officiella statistiken, ges möjlighet att samla in individdata för bl.a. särskolan. Skolinspektionen anser att det ändamål för vilket uppgifterna är tänkta att samlas in i och för sig är berättigat och att det även synes kunna bidra till att förbättra chanserna att göra framtida skolpolitiska reformer mer effektiva. Skolinspektionen ser emellertid en risk för ett påtagligt ökat integritetsintrång för dessa elever till följd av insamlingen, detta särskilt med hänsyn till att de personuppgifter det rör sig om är känshga enligt personuppgiftslagen (se sid 180 i betänkandet) och att det rör sig om en relativt begränsad elevgrupp. Det innefattar också en risk för att ett insamlande kanske strider mot 2 kap. 6 andra stycket regeringsformen, såvitt avser vars och ens skydd för enskilda personliga förhållanden. Någon närmare analys av Skolverkets hemställan i förhållande till relevanta dataskyddsregleringar och regeringsformen har inte genomförts av utredningen. Skolinspektionen kan därför i nuläget inte tillstyrka förslaget i denna del. I den slutliga handläggningen har rättschefen Marie Axelsson, avdelningschefen Gabriella Bremberg och utredaren Jessica Hörnesten deltagit. Stefan Axelsson Jurist