Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt
Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI
Gudrun den 8 januari 2005
Klimatförändring eller dålig planering? Hässleholm februari 2002 Foto Gunn Persson, SMHI
Ånn, Jämtland, juli 2006
Vad visar mätningar? Kort tidsperiod: ca 150 år. Jorden har blivit varmare Jordens medeltemperatur nära jordytan Årliga avvikelser från medlet 1961-90 Av de 12 varmaste åren sedan 1850 finns 11 st under 1995-2006 2007-11-28
Förändringar i det globala klimatet IPCC, AR4 WG I SPM, 2007
Årsmedeltemperaturavvikelser 1860-2005 Sverigemedelvärde, 37 stationer 3 1961-1990: 2.92 C 1991-2005: 3.81 C 2 1 0 1 2 3 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2007-11-28 Medelvärde 1860-2005: 2.90 C
900 Årsnederbörd 1860-2005 Sverigemedelvärde, 87 stationer 1961-1990 643 mm 1991-2005 682 mm 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2007-11-28 Medelvärde 1860-2005: 614 mm
Temperaturförändringar från 1961-1990 till 1991-2005 2007-11-28 Vinter Vår Sommar Höst
Nederbördsförändringar från 1961-1990 till 1991-2005 2007-11-28 Vinter Vår Sommar Höst
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) FN:s klimatpanel A1. Snabb ekonomisk tillväxt, effektivare teknik, befolkningsökning. A1F. Fossilbaserad energi A1T. Icke fossilbaserad energi A1B. Balans mellan olika typer av energikällor A2. Regionala skillnader. Långsammare ekonomisk och teknisk utveckling. Växande befolkning. B1. Tjänster och information. Ren och resurseffektiv teknik. Globala lösningar för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. B2. Lokala lösningar för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Långsammare teknikutveckling
Atmosfärens koldioxidhalt
Global temperaturförändring Observerat Simulerat klimat med enbart naturlig drivning Simulerat klimat med både naturlig och antropogen drivning Källa: IPCC (WGI) 2007
Global uppvärmning vid jordytan ( C) 0 = medel för perioden 1980-1999 Källa: IPCC (WGI) 2007
Temperaturförändringar globalt i förhållande till perioden 1980-1999 IPCC AR4 WG I SPM 2007
Nederbördsförändringar globalt i förhållande till perioden 1980-1999 sommar IPCC AR4 WG I SPM 2007
Globalt Regionalt Lokalt Global modellering Globala resultat blir indata till regionala modeller med bättre upplösning Regional modellering Lokala-regionala effektstudier Dessa resultat används sedan till hydrologiska modeller
Klimatförändring i Europa: temperaturökning 2071-2100 jämfört med 1961-1990 december - februari juni - augusti ( o C) RCA3, randvärden från ECHAM4, utsläppsscenarie A2
Klimatförändring i Europa: ändrad nederbörd (%) 2071-2100 jämfört med 1961-1990 december - februari juni - augusti (%) RCA3, randvärden från ECHAM4, utsläppsscenarie A2
Exempel: Temperaturändring enligt: 2 olika scenarier, 2 olika globala modeller Fram till 2100 E/A2 B2 Rossby Centre s regionala klimatmodell 2007-11-28 H/A2 B2
Nederbördsändring på samma sätt RCAO-E/A2 B2 RCAO-H/A2 B2 2007-11-28
Förändring i årsmedelavrinning, 2071-2100 vs. 1961-1990, enligt fyra klimatscenarier RCAO-E/A2 RCAO-E/B2 RCAO-H/A2 RCAO-H/B2
Ändringar i 100-års flöden enligt H/A2 och H/B2 scenarier från 1961-1990 till 2071-2100
Ändringar i 100-års flöden enligt E/A2 och E/B2 scenarier från 1961-1990 till 2071-2100
Värsta uppmätta regnen över stora ytor 24-timmarsmängder > 90 mm på arealen 1000 km² Fördelning över perioden 1926-2006 150 Före 1990: 0,6 per år Från 1990: 1 per år 100 [mm] 50 2007-11-28 0 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
Beräknad höjning av havsvattenstånden från 1989-1999 års nivå fram till 2100 enligt IPCC (2001) och IPCC (2007) IPCC 2001 9-88 cm IPCC 2007 18-59 cm Havet beräknas nu stiga med ca 3 mm/år (1993-2003) mot 1,8 mm/år under perioden 1961-2003 Grönlandsisen motsvarar 7 meter 2007-11-28
Varför stiger havet när det blir varmare? Vattnet expanderar Glaciärer smälter Det spelar egentligen ingen roll var på jorden som havet värms Stormar påverkar lokalt 2007-11-28
Stigande havsnivå 2007-11-28 Källa: En varmare värld
För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på: Det blir varmare, framförallt på vintern och i norr Det blir mer nederbörd, framförallt i väster och norr Skyfallen blir intensivare Havet stiger Det blir större översvämningsproblem i västra Sverige
Vattenstånd i Vänern 46.0 45.5 45.0 44.5 44.0 43.5 43.0 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01
Tappning från Vänern 1250 1000 750 500 250 0 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01
Förändring av årstidsdynamiken i Vänern
Ändrade 100-års nivåer och återkomsttider för vattenstånden i Vänern (avseende 2071-2100) RCAO H/A2 RCAO H/B2 RCAO E/A2 RCAO E/B2 Förändring i 100-årsnivå (cm) + 37 + 21 + 98 + 57 Återkomsttid för dagens 100- årsnivå 25 40 5 12
Översvämmade ytor vid dimensionerande nivå +47,4m
Regionala klimatanalyser på www.smhi.se: Sverigeanalysen
Ändring av årsmedeltemperatur på västkusten enligt två klimatscenarier (A2 & B2)
Ändring av nederbörd och extrem nederbörd på västkusten enligt två klimatscenarier (A2 & B2)
Osäkerheter kring klimatmodeller Framtida utsläpp globala samhällets utveckling Kolcykeln Klimatsystemets känslighet Aerosolernas klimatinflytande Återkoppling från moln Små skalor lokal påverkan och återkoppling Osäkerheter finns i all forskning. Vi kan aldrig helt bli av med osäkerheten.
EU:s klimatmål EU: Jordens genomsnittsliga temperatur får inte öka mer än 2 grader jämfört med förindustriell tid. Vilka utsläppsbegränsningar krävs i Sverige för att klara det? 20 25 % fram till 2020 70 80 % till mitten av seklet 100 % till 2100
Klimat och sårbarhetsutredningen Smittspridningen ökar med högre temperatur och ökad nederbörd, spridning via förorening av vattentäkter, badvatten mm Temperaturhöjningen och ökad nederbörd ger ökad utlakning av humus, kväve och fosfor Vattenkvaliteten försämras, mer brunfärgade vatten, ökad algblomning Dricksvattenkvaliteten försämras om inte ny teknik införs i vattenverken mot humus, virus och parasiter Kraftig belastning på dagvattensystem av skyfall, ökad nederbörd höst/vinter/vår, höjda havsnivåer med dämning i systemen källaröversvämningar Ökad benägenhet för ras, skred, erosion
Klimatprodukter dimensionering av infrastrukturobjekt Klimat_DimQ framtidens dimensionerande flöde Havsklimat_vst framtidens vattenstånd Översvämningsrisker idag Riskanalys av extrema väderhändelser klimatunderlag för kommunala sårbarhetsutredning Klimatseminarier föreläsningar och dialog med företag och kommuner