Dnr KS07/373 Kommunstyrelsens förslag till Mål&Budget för Södertälje kommun 2008-2010 Detta dokument har uppdaterats i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 2 november 2007 om att inkludera den senaste skatteprognosen. Överenskommelse mellan m-fp-c-kd-pp och s-v-mp ligger som bilaga 9 till M&B-dokumentet. Anpassning av M&B-dokumentet efter ny nämndorganistion ska genomföras efter beslut i KF.
Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.1 Läsanvisningar och förklaringar 6 2. Vision, verksamhetsidé och kännetecken 7 2.2 Vision 2013 för Södertälje kommun 7 2.3 Verksamhetsidé 7 2.4 Kännetecken 7 3. Hållbar utveckling 8 4. Välfärd i Södertälje gemensamma samverkansområden 9 4.1 Demokrati, mångfald, folkhälsa, jämställdhet, barns villkor 9 4.2 Stadskärna, näringsliv, arbetsmarknad, högskola 13 4.3 Miljö 17 5. Utbildning 19 6. Äldreomsorg 23 7. Verksamhet för funktionshindrade 26 8. Arbete och försörjning 28 9. Barn- och ungdomsvård 31 10. Vuxenvård inklusive socialpsykiatri 34 11. Kultur och fritid 37 12. Offentliga miljöer, boende och infrastruktur 40 13. Affärsverksamhet 44 13.1 A. Allmänna ägardirektiv till Telge 44 13.2 B. Särskilda ägardirektiv till Telge 47 14. Ekonomi 53 14.1 God ekonomisk hushållning 53 14.2 Ekonomiska förutsättningar Fel! Bokmärket är inte definierat. 14.3 Finansiella mål 55 14.4 Finansiell analys 57 14.5 Förutsättningar för nämnderna 2008-2010 60 14.6 Förutsättningar för Telgekoncernen 2008-2010 63 14.7 Centrala poster 64 14.8 Investeringar 66 14.9 Exploatering 70 15. Södertälje kommun som arbetsgivare 70 16. Uppföljning och kommunikation av Mål&Budget 2008 73 17. Styrning i Södertälje kommun 74 18. Sammanställning per nämnd 81 18.1 Järna kommundelsnämnd 81 2
18.2 Hölö-Mörkö kommundelsnämnd 83 18.3 Vårdinge kommundelsnämnd 85 18.4 Enhörna kommundelsnämnd 88 18.5 Social- och arbetsmarknadsnämnden 90 18.6 Äldreomsorgsnämnden 93 18.7 Överförmyndarnämnden 94 18.8 Utbildningsnämnden 95 18.9 Kultur- och fritidsnämnden 97 18.10 Stadsbyggnadsnämnden 98 18.11 Miljönämnden 99 18.12 Tekniska nämnden 100 18.13 KS/kommunstyrelsens kontor 102 18.14 Politisk ledning 104 18.15 Revisionen 104 18.16 Telge 105 19. Policies, planer, program... 105 20. Ordlista och förklaringar 106 Bilagor Bilaga 1 Resultatbudget Bilaga 2 Balansbudget Bilaga 3 Finansieringsbudget Bilaga 4 Investeringsbudget Bilaga 5 Exploateringsbudget Bilaga 6 Resursfördelningsmodell för pedagogisk verksamhet, äldreomsorg och verksamhet för funktionshindrade enligt LSS Bilaga 7 Kommunfullmäktiges beslut M&B 08-10 Bilaga 8 Taxor och avgifter Bilaga 9 Överenskommelse om M&B 2008-2010 mellan m-fp-c-kd-pp och s-v-mp träffad den 2 november 2007 3
1. Inledning Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet lägger nu fram vårt åttonde gemensamma förslag till Mål&Budget för Södertälje kommun. Utgångspunkten har varit vår gemensamma politiska plattform, samt de idéer kring Södertälje kommun som vi har fångat upp från medborgarna i Södertälje samt från vår personal. Under året utsågs Södertälje till Sveriges mest kreativa kommun. I denna budget vill vi spinna vidare på detta. Vi vill utveckla kreativiteten i Södertälje. Det handlar om att få Tom Tits inblandade i stadskärnans utveckling. Det handlar om en fortsatt satsning på utbildning och lärande. Det handlar om att etablera ett nytt tekniskt universitet i vår kommun. Det handlar om att hitta nya lösningar för att åtgärda de problem som orsakar klimatförändringar, samt att komma tillrätta med de problem som klimatförändringarna skapar. Det handlar om att lyssna till och ta tillvara på den kreativitet och det engagemang som finns hos våra medborgare. Medborgardialogen om stadskärnan är ett exempel på detta. Nu måste det arbetet utvecklas. Vi måste alltid föra en aktiv och god dialog med de människor som lever i vår kommun. Vi känner stolthet över Södertälje och över den personal som arbetar i våra verksamheter. Varje dag utför de ett hårt arbete för att våra barn ska växa upp i trygghet, fulla av självförtroende. De anstränger sig för att våra äldre ska få åldras i värdighet. De jobbar för att vi ska få vackrare parker och bättre gator och vägar. Vår personal förtjänar ett stort tack. Vi tror på Södertäljes framtid, och känner optimism. Men vi känner också oro. Alltför många elever går ut grundskolan utan de kunskaper som de behöver för att nå sina drömmars mål. Skolan måste bli mer jämlik och ge alla barn goda förutsättningar. Alltför många äldre känner oro över om vården och omsorgen ska finnas där när de behöver den. I Södertälje ska man kunna åldras i värdighet, och känna sig säker på att välfärdens skyddsnät fungerar. Allt för många är fortfarande utan arbete. Det är inte acceptabelt. Arbetslinjen ska gälla. Under året har ett stort antal flyktingar från i första hand Irak valt att bosätta sig i Södertälje. Vi har stor förståelse för att man flyr och söker skydd i ett annat land, och Sverige ska självklart ha en generös flyktingpolitik. Däremot anser vi att riksdagen omgående måste förändra flyktingmottagandet så att de som söker sig till Sverige och får uppehållstillstånd sprids mer jämnt till landets alla kommuner. Det är orimligt att ett fåtal kommuner får ta ett så stort ansvar, utan att kunna påverka inflyttningen. Samtidigt som vi kommer att fortsätta driva denna fråga måste vi på olika sätt arbeta för att de som valt att bosätta sig i Södertälje snabbt kommer in i det svenska samhället och får en egen försörjning. Förslaget till Mål&Budget präglas av ekonomisk försiktighet. De sociala verksamheterna är viktiga, men kostnaden är hög. Detta begränsar möjligheterna att för ekonomiska satsningar inom alla områden. Vi måste hålla ekonomin under kontroll, och vi måste stoppa kostnadsökningarna inom de sociala verksamheterna. I budgeten föreslås effektiviseringar med cirka 1 procent. Kommunstyrelsen beslöt redan våren 2007 att starta ett omfattande effektiviseringsarbete, för att klara både 2008 och en framtida lågkonjunktur. Varje krona i vår kommun ska användas med varsamhet och klokhet. Allra bäst används våra gemensamma skattemedel direkt i den kommunala verksamheten, på förskolor, till ny asfalt, till äldreomsorgen. I effektiviseringsprojektet ska vi därför inrikta oss på ett antal kommungemensamma frågor, till exempel minska lokalytorna, förenkla 4
administrationen, sänka inköpskostnaderna och använda kommunens fordon mer effektivt. Vi ska också med erfarenhet från Scania och AstraZeneca arbeta för ständiga förbättringar. Det som inom industrin ofta kallas för Lean-production eller Lean-projekt. Södertälje den 17 oktober 2007 Anders Lago Susanne Bergström Staffan Norberg Ewa Lofvar Konradsson 5
1.1 Läsanvisningar och förklaringar Vision 2013 Verksamhetsidé Kännetecken Hållbar utveckling Välfärd i Södertälje Demokrati, Integration, Folkhälsa, Jämställdhet, Barns villkor Stadskärnan, Högskola, Arbetsmarknad, Näringsliv, Miljö Utbildning Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Äldreomsorg Särkskilt boende Ordinärt boende Öppen verksamhet Funktionshinder Fysiskt funktionshindrade LSS Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Barn o ungdomsvård Vuxenvård inkl. socialpsykiatri Kultur och fritid Offentliga miljöer Boende Infrastruktur Telge Telge Energi AB, Telge Nät AB, Telge Kraft AB, Telge Återvinning AB, Telge Fastigheter AB, AB Telgebostäder, Telge Rent AB, Södertälje Hamn AB, Tom Tits Experiment AB, Telge Hovsjö AB, Söderenergi AB Resurser Personal Ekonomi Begrepp Vision Fullmäktigemål Styrtal Målindikatorer Förklaring Önskvärt framtida tillstånd som organisationen strävar efter att uppnå. KF:s mål för respektive verksamhet under planeringsperioden. Anger de mätbara tal som är nämndernas åtaganden gentemot KF. Graden av måluppfyllelse mäts genom styrtalen. Anger vilka faktorer som beaktas när graden av måluppfyllelse mäts. 6
2. Vision, verksamhetsidé och kännetecken Södertälje i utveckling I M&B 2007 beslutade Kommunfullmäktige att ett Utvecklingsprogram för hållbar utveckling skulle arbetas fram under året. Programmet ska bli ledstången för ett fokuserat och långsiktigt arbete med Södertäljes utveckling. I uppdraget ingår även att vid behov förändra kommunens vision och styrmodell. Arbetet med utvecklingsprogrammet har också haft som syfte att samla och skapa en helhet av andra viktiga frågor som intimt hör samman med varandra och med utvecklingsprogrammet; kommunikationsstrategi, varumärkesarbete och värderingsstyrning. I nuläget (aug-sept 07) har arbetet med utvecklingsprogrammet gått in i slutskedet där den slutliga gestaltningen på programmet tar form. De förändringar som kommer att föreslås, utvecklar inriktningen på stora delar av nuvarande värden som kännetecknar arbetet i kommunen. Vissa värden ska förstärkas och tydliggöra, andra värden ska utgå, men även nya värden ska tillföras. Dessa förändringar kommer att medföra utveckling i två steg den närmaste årsperioden. Det medför att de förändringar som måste ske i M&B kommer att ske i två omgångar, dels i förslaget till M&B 08, dels i förslaget till M&B 09. 2.2 Vision 2013 för Södertälje kommun År 2013 vill vi vara Det trygga Södertälje; en unik mötesplats, med inbjudande boendemiljöer, betydande utvecklingsmöjligheter för unga människor, och en innovativ kommunal verksamhet 2.3 Verksamhetsidé Södertälje kommun ska utifrån respekt för varje invånares och brukares behov, stödja människors strävan till ett bra liv genom att leverera den bästa kommunala servicen och förvalta de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt. Detta ska skapa förutsättningar för en god livsmiljö med arbete, bostad, kommunikationer och kommunal service av god kvalitet. 2.4 Kännetecken Arbetet inom samtliga verksamheter och på alla arbetsplatser ska kännetecknas av: Respekt för individen Respekt för individen innebär att varje möte med en invånare, brukare, medborgare eller kund ska kännetecknas av ett professionellt bemötande och en vilja till förståelse för den individens unika behov, förutsättningar och önskemål. 7
Gott bemötande Gott bemötande innebär att invånare, företag, föreningar m.fl. är nöjda med de vardagliga kontakterna med kommunens personal. Avgörande för ett gott och professionellt bemötande är hög kompetens, flexibilitet, tillgänglighet, serviceinriktning samt lyhördhet för olika behov. Hög delaktighet Hög delaktighet innebär att invånare, brukare och personal i den dagliga verksamheten känner att de har möjlighet att påverka och få inflytande. Delaktighet innebär också att formerna för samverkan med brukarna utvecklas för att få högre kvalitet i verksamheterna. Att ta tillvara invånarnas synpunkter och önskemål är ett sätt att förbättra verksamheten. Nyttja mångfalden Nyttja mångfalden innebär att mångfald i alla aspekter t.ex. kön, etnicitet, ålder, religion, arbetsorganisation, kompetens, idéer, metoder osv. ska nyttjas som en tillgång i verksamhetens genomförande och utveckling. Enskilda individers olika behov kräver många olika lösningar. 3. Hållbar utveckling Vilja till utveckling Södertälje har alltid kännetecknats av en stor utvecklingsvilja och ett stort engagemang för att skapa en kommun som utgår från medborgarnas behov och ge en service av god kvalitet. Kommunen har uppmärksammats och ibland belönats för sitt engagemang och sätt att ta sig an sina utmaningar. Samtidigt har viljan och engagemanget blivit så stor, att det har varit svårt att fokusera och vara uthållig i utvecklingsarbetet. För många saker har varit viktiga och det har varit svårt att se en tydlighet vad kommunen prioriterar, svårt att se kopplingen mellan förväntningar och uppnådda resultat. Särskilt problematiskt har det varit att frigöra resurser för att stödja alla de utvecklingsinsatser som önskats. Den kommande planeringsperioden ska Södertälje kommun därför fullfölja arbetet med ett effektiviseringsprogram för hela den kommunala verksamheten. Detta ska göras för att skapa utrymme för utveckling av verksamheten och av Södertälje, där det utvecklingsprogram som nu håller på att arbetas fram blir vägledande. Det finns också ett behov av att rusta kommunen för en kommande lågkonjunktur och det återstår en bit innan det finansiella målet uppnåtts. Ska Södertälje kommun utvecklas måste resurser frigöras! Genom ständiga förbättringar friställs resurser för utveckling av verksamheten. Utökad samverkan mellan kontor, verksamheter och med bolagen och effektiva administrativa processer är exempel på förbättringar som genererar resurser för utveckling. Bryta mönstret Insikten om svårigheterna genom åren ledde till att Kommunfullmäktige i M&B 2007 formulerade synen på det framtida utvecklingsarbetet i kommunen genom att uppdra åt förvaltningen att arbeta fram ett Utvecklingsprogram för hållbar utveckling. Syftet med programmet är att bryta det tidigare mönstret och istället skapa förutsättningar för en utveckling av kommunen som är fokuserad, långsiktig och uthållig. Utvecklingsprogrammet synliggör den balans som måste finnas mellan sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter när samhället ska utvecklas. Allt hänger ihop. 8
Angelägna övergripande utvecklingsfrågor 2008 Södertäljes verksamheter har många viktiga och angelägna uppdrag kommande år. Vissa är verksamhetsspecifika men en del andra är övergripande angelägenheter, som är strategiska för kommunen att hantera både kortsiktigt och långsiktigt. En mycket central fråga för att bidra till social hållbarhet, är att kommunen behöver bli mycket mera framgångsrik i arbetet med arbete och försörjning. En annan grundläggande förutsättning för att öka kvaliteten i kommunens service till medborgarna, är att frigöra utvecklingsresurser för kommunens verksamheter. Därför är det 2008 angeläget i förvaltningen att utveckla metoder som stödjer verksamheterna att som ett naturligt inslag alltid kunna arbeta med ständiga förbättringar av verksamheten. Senaste året har bostäder allt mer lyfts fram som en angelägen fråga kommande år. Det handlar om bostäder anpassade för äldre, om studentbostäder och om bostäder i allmänhet. Planeringsarbetet har inletts för att förstärka arbetet med att skapa nya bostäder. Detta arbete kommer att fortsätta. Under 2006-2007 har Södertälje haft en unik situation i världen när väldigt många flyktingar från Irak valt att bosätta sig i kommunen. Det är en utmaning för alla verksamheter. Trots att kommunen agerat snabbt och handlingskraftigt behöver en resultatinriktad flyktingmottagning prioriteras det närmaste året. Utvecklingen av Södertäljes stadskärna pågår i flera projekt. Arbetet kommer att fortsätta vara intensivt och angeläget under 2008. Ett viktigt delprojekt är ett tryggare centrum och utvecklingen av Maren. Engagemanget bland Södertäljeborna ska i nästa steg tas till vara och arbetet ska ske med stor öppenhet för nya idéer. Inriktningen är att förändringar ske i balans med respekt för Marenområdets nuvarande värden. Att Södertälje är en plats i världen har påtagligt märkts under 2007. De alltmer invävda sammanhangen i en global värld, innebär att Södertälje behöver fokusera arbetet med internationella frågor. Särskilt angeläget är det att under 2008 bli bättre på att utnyttja EUpengar som intäkt för att finansiera utvecklingsarbete. 4. Välfärd i Södertälje gemensamma samverkansområden 4.1 Demokrati, mångfald, folkhälsa, jämställdhet, barns villkor Den värdering som är vägledande i kommunens välfärdsutvecklingsarbete är alla människors lika värde och rätt. Välfärdsarbetet kopplas även till en socialt hållbar utveckling. Det utvecklingsarbete som sker med perspektiv på social hållbarhet strävar efter att medverka till och skapa ett samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjlighet att ta del av och vara delaktig i samhället. Det betyder att en av kommunens viktigaste uppgifter är att investera i människor och bekämpa social utslagning. 9
Arbete med dessa frågor kräver ett tvärsektoriellt förhållnings- och arbetssätt. Det innebär även att utmana rådande vanor, normer, beteenden och traditioner i organisationen och i samhället. I den kommande kommunala organisationen ska ett värdegrundsarbete som ska utveckla organisationskultur, ledarskap och medarbetarskap genomföras. Kommunens uttalade värderingar ska stämma överens med hur beteendet inom organisationen. Såväl ledare som medarbetare ska uppfattas som pålitliga bärare av de värderingar som styr verksamheten. Mångfalden i Södertälje är en tillgång Södertälje är en unik kommun. Inom kommunens gränser finns en stor representation av människor med olika bakgrund och färdigheter. Södertälje har kommit i fokus för bl.a. etniskt och kulturell blandning, ökad internationalisering och ett ständigt ökande antal individer. Dessa kommer från Sverige och världen och söker frihet, arbete, kunskaper och möjligheter till utbyte. Detta är Södertäljes tillgång och en del av kommunens framtid. Samtidigt måste problem som utanförskapet innebär synliggöras. Nyckeln för att ta till vara kommunens mångfald och bryta utanförskapet är kunskap, nyfikenhet och möten, vilket arbete och egen försörjning kan leda till. Kommunen ska arbeta aktivt och med kraft, såväl internt som externt, för att motverka trakasserier, fördomar och diskriminering pga. kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, religion eller etnicitet. En kulturanalys bland såväl invånare samt kommunanställda ska genomföras. Kulturanalysen kommer sedan att bli utgångspunkt för arbetet mot diskriminerande attityder. Södertälje ska sikta på att ansluta sig till UNESO:s koalition av städer mot rasism. Dessutom ska kommunens arbete inom minoritetspolitiken utökas och förbättras, speciellt arbete med att motverka diskriminering och skapa kunskap om livsvillkoren för romer i Södertälje och hur dessa livsvillkor kan förbättras. Integrationsdagar för såväl förtroendevalda, tjänstemän, medborgare, föreningsliv som näringsliv ska anordnas under mandatperioden för att belysa såväl positiva som negativa sidor av flyktingmottagning och invandring. Kostnaderna, beräknade till 0,5 mkr, ska utan utökning inrymmas i befintliga anslag för kommunstyrelsen. Södertälje kommuns framtida arbete med mångfald beskrivs i kommunens första mångfaldsplan antagen under hösten 2007. Utbildning av personal och politiker i mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald och barns rättigheter ska genomföras. I samhället råder det en könsmaktsordning där män som grupp premieras i samhället på bekostnad av kvinnor som grupp. Det tar sig många uttryck och resulterar i olika former inskränkningar i människors möjlighet till utveckling. Därför måste kommunen arbeta mer aktivt med genus och jämställdhet under de närmaste åren. Asyl- och flyktingarbete Den stora nyinflyttningen till Södertälje som nu sker är en utmaning och en angelägenhet för hela kommunen. Organisationen kring mottagandet behöver effektiviseras för att individen så snabbt som möjligt ska kunna bli en del av samhället och självförsörjande. Det är viktigt för alla parter att individen inte hamnar i ett permanentat utanförskap. Mot bakgrund av den utmaningen har en tillfällig organisation för asyl - och flyktingfrågor bildats på 10
kommunstyrelsens kontor, vars främsta uppgift är strategisk styrning, uppföljning och intern samordning. En översyn av intäkter och kostnader samt utvecklandet av ett nytt resursfördelningssystem kommer att göras. För att detta arbete ska var långsiktigt och ge resultat kommer en policy att utarbetas som kan vara vägledande i det fortsatta arbetet. Denna policy kommer också att konkretiseras i ett plandokument som anger de konkreta målsättningarna. För vuxna ligger fokus på snabbt inträde på arbetsmarknaden. För att detta ska bli möjligt kommer fler aktörer att släppas in i introduktionsarbetet. Introduktionen är en angelägenhet för hela samhället och därför prioriteras också ett tätare samarbete med både näringsliv och föreningar. Riktlinjer för hur arbetet med praktikplatser inom förvaltning och bolag ska ske har utarbetats. Därutöver förs samtal med andra kommuner om möjligheter att erbjuda både bostad och introduktion samt arbete i dessa kommuner. Avtal med dessa och andra parter kommer att arbetas fram. Vid utformandet av en mottagningspolicy ska barnperspektivet särskilt beaktas. När det gäller introduktion av barn i skolan måste denna ske snabbt och vara likvärdig för alla nyanlända barn. Förutsättningar måste säkerställas så att alla barn ges samma möjligheter som andra barn. En snabb introduktion skapar bättre förutsättningar för framtiden, och detta gäller inte minst barnen. För att lyckas med en effektivare introduktion är förbättrad samordning mycket viktigt. Detta gäller både externt och internt. När det gäller den externa samordningen skapas därför en ny organisation för den lokala överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Landstinget och Södertälje Kommun. I anslutning till den lokala överenskommelsens styrgrupp skapas en intern kommunövergripande samverkansgrupp med representanter från respektive kontor. Dessutom kommer tydligare kopplingar att finnas till operativa verksamheter. Flyktingmottagandet är en nationell angelägenhet, därför fortsätter påverkansarbetet gentemot regering och riksdag i syfte få till en jämnare fördelning av flyktingar över landets alla kommuner. Påverkansarbetet handlar också om ett förändrat regelverk samt ökat ekonomiskt stöd för flyktingmottagandet. Södertälje kommun deltar också aktivt i arbetet med att skapa ett ökat gemensamt ansvarstagande i Stockholmsregionen. Demokrati och politisk styrning Demokratin måste erövras av varje generation och därför bör fortsatt stöd och utveckling av ungdomsrådet, medborgarinitiativ och andra liknande processer bejakas. Samarbete med det lokala civila samhället och folkrörelsen är nödvändigt. Ett fortsatt arbete med inriktning på ett ökat valdeltagande bland invånare med utländsk bakgrund samt unga väljare bör fortsätta inför kommande allmänna val såväl till Europaparlamentet som till de allmänna valen i Sverige. En särskild demokratisatsning kommer att göras i Järna genom rådslaget om Futurum. Kommundelarna ska ges ökad beslutanderätt. Ett nytt program för ett långsiktigt demokratiutvecklingsarbete kommer att tas fram och kopplas till Södertälje kommuns övergripande utvecklingsprogram. Den politiska styrningen av kommunen ska vara kompetent och tydlig. De förtroendevalda som är verksamma i kommunen ska genomgå utbildning i mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald och barns rättigheter ska genomföras. 11
Barns villkor Kommunen ska beakta barnperspektivet i all samhällsplanering och i alla verksamheter. För att möta barnkonventionens krav behöver kommunen fortsätta att förändra attityder och förhållningssätt till barn och ungdomar. Barn och ungdomar måste finnas med under planeringsarbetet, bland annat vid utformningen av offentliga miljöer. Nya former som ger barn och ungdomar möjlighet till delaktighet ska därför utvecklas av varje kontor i det fortsätta arbetet med att ge ungdomar inflytande. Samverkansformer för att säkerställa att alla barns behov av stöd nås ska vidareutvecklas. Samtliga nämnder åläggs ett gemensamt ansvar och förväntas att utan särskilda direktiv och riktlinjer arbeta med helhetsperspektiv kring barn med särskilda behov av stöd. Barn och ungdomars situation ska speciellt uppmärksammas i det kommunala antidiskrimineringsarbetet. Det är också viktigt att ständigt arbeta för att öka barnkonventionens förverkligande i de kommunala verksamheterna. En handlingsplan för nämndövergripande och kontorsövergripande arbete och resurssamordning i syfte att stärka barn- och ungdomsfrågorna görs inom områdena kultur och fritid, utbildning samt social- och arbetsmarknad. Det barn- och ungdomspolitiska programmet ska vara en del i utvecklingsprogrammet. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram detta program. Folkhälsa Kommunens folkhälsoarbete syftar till att genom en god fysisk och psykisk hälsa skapa en hög livskvalitet. För att öka kunskapen om på vilket sätt de olika verksamheterna har bäring på folkhälsoutvecklingen ska bl. a de konsultativa insatserna utvecklas. Folkhälsoarbetet ska speciellt ha fokus på barn och ungdomars rätt till god hälsa på lika villkor. Kommunen ska t ex arbeta för barn och ungdomars rätt till en drogfri uppväxt genom att föra en aktiv antidrogpolitik. Grunden för människors relation till den egna kroppen, kost och motion läggs tidigt i livet. Därför är det viktigt att kommunen arbetar aktivt för att hjälpa barn och ungdomar att skapa en stark självkänsla och förutsättningar för sunda kost- och motionsvanor. Lokalt utvecklingsarbete De allt tydligare tendenserna under 1990-talet mot en ökande social, ekonomisk och etnisk segregation i storstäderna har varit en stark drivkraft bakom tillskapandet av en samlad storstadspolitik i Sverige. I Södertälje är detta en av de viktigaste frågorna som ständigt kräver fullt engagemang, intresse samt öppenhet för innovativa lösningar. I första hand ska kraftsamlingen ske i Hovsjö i bred samverkan och med stöd av internationell europeisk expertis, men därutöver fortsätter arbetet som inletts via den nu avslutade storstadssatsningen i Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna. Utvecklingsarbetet i stadsdelarna kopplas till Södertälje kommuns övergripande utvecklingsprogram samt den europeiska unionens strukturfondsprogram för perioden 2007-2013. 12
Uppdrag att avrapportera till KS/KF i delårsbokslut augusti och bokslut Med hjälp av en kulturanalys ska attityder bland såväl invånare som kommunanställda undersökas och följas upp. (KS/Ksk) Tydligare och samlad styrning av flyktingfrågan inklusive de ekonomiska resurserna samt kontinuerlig uppföljning. (KS/Ksk) Utarbeta en policy för allt flyktingmottagande i kommunen. (KS/Ksk) Ett barn- och ungdomspolitiskt program ska tas fram. (KS/Ksk) Fullmäktiges mål Anställda och förtroendevalda inom kommunen och koncernen samt föreningslivet ska ha kunskap i mänskliga rättigheter, mångfald/jämställdhet och barns rättigheter. Södertäljebornas, inkl. barn och ungdomars, insyn, inflytande och delaktighet i verksamheten ska öka. Valdeltagandet ska öka i framtida val. Förvärvsfrekvensen ska öka i de socioekonomiskt minst gynnade områdena. Andelen självförsörjande flyktingar efter avslutad introduktion ska öka. Styrtal 1. Valdeltagande ska öka med >0,5 procent bland de väljarkategorier där valdeltagandet var mindre än 70 procent år 2006. 2. Andelen invånare som är nöjda med möjligheterna till inflytande och insyn är högre 2008 än vid förra mättillfället. 3. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan de socioekonomiskt missgynnade områdena och Södertälje kommun som helhet är lägre än 2006. 4. 20 procent av de anställda och politiker inom kommunen, koncernen samt föreningslivet ska utbildas i mänskliga rättigheter, mångfald och barns rättigheter under 2008. (70 procent 2010) 5. 60 procent av alla flyktingar ska klara sig utan försörjningsstöd 6 månader efter avslutad introduktion. Uppföljning styrtal Styrtal Vem? Hur? När? 1. KS/Ksk Valmyndigheten Vid val 2. KS/Ksk Medborgarundersökning Bokslut 3. KS/Ksk Egen statistik Bokslut 4. KS/Ksk,samtliga nämnder Egen statistik Bokslut 5. SAN Egen statistik Bokslut Nämnd som markerats med fet stil svarar för/samordnar uppföljningen till KS/KF. 4.2 Stadskärna, näringsliv, arbetsmarknad, högskola Ett starkt nav i regionen Genom sitt läge har Södertälje kommun stora förutsättningar att även i framtiden vara ett starkt centra i regionen. I detta perspektiv är bostadsbyggandet, utvecklingen av stadskärnan och upprustningen av de offentliga miljöerna fortsatt viktiga utvecklingsområden för Södertälje kommun. Men för att behålla positionen måste också utvecklingsarbetet intensifieras inom ett antal områden. Trots det goda logistiska läget måste ett samlat grepp tas kring infrastrukturfrågorna för att Södertälje ska kunna hävda sig i konkurrensen gentemot andra städer i regionen. 13
Tillsammans med KTH, regionens näringsliv och andra utbildningsanordnare ska Södertälje utvecklas som studentstad. Till detta kommer en fortsatt och intensifierad satsning på att stärka och bredda näringslivsstrukturen samt att utveckla Hovsjö. Stadskärnan Det råder stor enighet om att stadskärnan måste utvecklas och förnyas för att Södertäljes konkurrenskraft ska öka. Stadskärnan ska bli en unik mötesplats som är trygg, välskött och särskilt attraktiv för barnfamiljer. Där ska finnas ett kvalificerat utbud av service, handel, kultur och nöjen som attraherar besökare från framför allt Södertälje men också från grannkommuner. Under perioden 2008-2010 kommer bl.a. busstrafiken att flyttas för att möjliggöra en förlängning av gågatan ner mot Marenområdet. Den befintliga gågatan kommer att få en ny utformning för att ytterligare locka besökare till staden. Nygatan och Köpmangatan kommer få nya cykelbanor och en mer stadsmässig utformning. Stadsparken, som är ett av pendeltågsresenärens första intryck, ska fortsättas att rustas upp. Det pågår också en detaljplanering för nära 1000 bostäder samtidigt som galleriorna byggs om och utvecklas. En särskild satsning görs på södra stadskärnan, där viktiga delar blir att förstärka det kommersiella utbudet, tillföra bostäder i attraktiva lägen och att utveckla vattenkontakten. Bostäder ska kunna erbjudas centralt och vattennära och området ska utvecklas till en plats med ett rikt folkliv året runt. Utvecklingen av Marenområdet ska ske i samråd med Södertäljes medborgare. I arbetet ska samarbete sökas med byggföretag, fastighetsbolag och externa finansiärer. En särskild satsning med målsättningen att skapa en upplevelse runt varje gathörn genomförs de närmsta åren. Satsningen innebär att Tom Tits idé, som bygger på nyfikenhet, överraskningar och experimentlusta, ska sätta sin prägel på Södertälje, i första hand på centrum och i andra hand på stadens ytterområden. Hovsjö Under år 2006 inleddes arbetet med att utveckla Hovsjö. Södertälje kommun ska tillsammans med Telge koncernen skapa förutsättningar för en boendestyrd förändring av området. Målsättningen är att stärka och bygga upp stadsdelen så att där dagens befolkning kan växa samtidigt som den även attraherar nya invånare såväl från andra delar av kommunen som utifrån. Genom att förbättra den fysiska miljön, planera för ytterligare bostäder och verksamheter samt utveckla det befintliga stadsdelscentrat kan områdets attraktivitet öka. Genom att involvera och utgå ifrån invånarna skapas en hemkänsla och en närmre relation till sitt boendeområde vilket i sin tur leder till ett ökat intresse för att förvalta det positiva samt att vårda sin närmiljö. Mötesplatser Södertälje är en speciell plats på jorden med sina förutsättningar och sina kvaliteter. Kommunen är full med spännande människor, nischer, grupper och kulturer som var och en sätter sin prägel på Södertäljes utveckling. Kommunens mångfald är en av dess styrkor vilket också måste genomsyra planering och verksamhet. Kommunen har idag en mängd arenor/institutioner/verksamheter som främjar möten mellan människor, grupper och interkulturell utveckling. Kommunens samtliga nämnder ges i 14
uppdrag att mer innovativt utveckla dessa mötesplatser. Uppdraget gäller inte minst gentemot ungdomar i kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Södertälje är Stockholms enda riktigt starka industriort och kommunen utgör ett viktigt nav för regionens tillverkningsindustri. Samtidigt är den kunskapsintensiva industrin på Södertörns nästan helt koncentrerad till Södertälje med Scania och AstraZeneca i spetsen. Södertäljes styrka är också de medelstora och de många små företagen. I Södertälje finns ett entreprenörskap och nyföretagande som gör att Södertälje toppar statistiken när det gäller antalet nystartade företag. Södertäljes näringslivs är starkt präglat av AstraZeneca och Scania som tillsammans svarar för en tredjedel av kommunens arbetstillfällen. Samtidigt som detta ger kommunens stora utvecklingsmöjligheter, gör det samtidigt kommunen sårbar. Astra Zeneca har nyligen dragit ner på delar av sin verksamhet. Detta gör det än mer angeläget att intensifiera arbetet med näringslivsfrågorna. Mer mark för företagsetableringar ska planeras genom att kommunen aktivt arbetar för att Almnäsområdet utvecklas för näringslivet. Trots Södertäljes nära 42 000 arbetstillfällen, står också många Södertäljebor idag utanför arbetsmarknaden. Ett växande och starkt näringsliv med en breddad branschstruktur samt bättre metoder för att ta tillvara befolkningens entreprenörskap, är därför betydelsefullt för Södertäljes utveckling. Under de närmaste åren ska Södertälje kommun intensifiera sitt näringslivsarbete och skapa en organisation som arbetar än mer serviceinriktat, proaktivt och innovativt. Genom attraktiv och smidig service, utökade möjligheter för befintliga företag att delta i kommunala upphandlingar, stöd till entreprenörskap och företagsamhet ska förutsättningar skapas för nyföretagande och för kommunens befintliga företag att utvecklas och växa. Södertälje kommun ska också tillvarata Södertäljes potential för nyetableringar. Därför är det viktigt att Södertäljes infrastruktur håller fortsatt hög kvalitet och att kommunens logistiska förutsättningar inte försämras. Med tanke på kommunens läge och mycket starka näringsliv, har Södertälje stora förutsättningar att locka fler företag till kommunen genom god planberedskap och att genom att kunna erbjuda företagsområden i attraktiva lägen. En väl genomtänkt infrastruktur-, mark- och företagsetableringsstrategi ska ge Södertälje en särställning i regionen. Introduktionsplatser på arbetsmarknaden Det finns ett fortsatt behov av kommunala arbetsmarknadsåtgärder för samtliga grupper som idag står utanför arbetsmarknaden och som kommunen ansvarar, främst unga och flyktingar. I detta är samarbetet med arbetsmarknadens aktörer och framför allt arbetsförmedlingen avgörande för utfallet. Kommunen måste dock vara en stark pådrivande part och även stå för innovation och nytänkande inom området. Pågående arbete med validering mm är en sådan inriktning. Stora delar av Fler i Arbete-projektet har fungerat bra och givit ett gott resultat. Nu går kommunen vidare och tar till vara på de gjorda erfarenheterna från bland annat detta projekt för att förbättra flyktingars introduktion på arbetsmarknaden. 15
Högskola och vuxnas lärande I och med beslutet att bygga KTH:s tekniska universitet i Södertälje, går arbetet med att utveckla Södertälje som studentstad in i en ny fas. Tillsammans med KTH:s projektledare och i dialog med regionens näringsliv, påbörjas arbetet med att utveckla nya utbildningar och program inför 2008-2010. KTH:s beslut är av grundläggande betydelse för Södertäljes möjlighet att utvecklas till studentstad. Utöver arbetet med att överföra och utveckla KTH:s utbildningar ska ansträngningarna för att få andra utbildningsanordnare till Södertälje intensifieras. Det kan dels handla om nya utbildningar, men också om att andra högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare beslutar förlägga utbildningar till Södertälje. En viktig utgångspunkt är att bygga på det som gör Södertälje starkt, t ex de internationella kontakterna eller den speciella näringslivsstrukturen, men också att hitta nischer som idag inte är inmutade. En föränderlig arbetsmarknad och ökade krav från näringslivet på flexibilitet och utveckling, gör även vuxnas lärande ur ett bredare perspektiv, till en strategisk fråga för kommunen. För att kunna möta näringslivets efterfrågan på kompetens behöver kommunen göra en bred satsning på lärande, där bl a teknikcollege, KY- och vuxenutbildningar på alla nivåer är viktiga beståndsdelar. Uppdrag att avrapportera till KS/KF i delårsbokslut augusti och bokslut KTH:s utbildningar ska kompletteras med fler utbildningsanordnare (KS/Ksk) Fullmäktiges mål Kommunens invånare ska uppleva att tillgänglighet, serviceutbud och den fysiska miljön har förbättrats i stadskärnan, de övriga tätorterna samt i övriga centrumanläggningar. Kommunens företag ska uppleva ett positivt företagsklimat i kommunen. Södertälje ska ha en attraktiv högskoleverksamhet i Södertälje. Södertälje ska utvecklas till en attraktiv studentstad, med minst 5 000 studenter. Styrtal 6. Södertälje ska arbeta för att förbättra företagsklimatet i kommunen. (Resultatet ska mätas dels genom placeringen i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet och genom egna servicemätningar inom ramen för samarbetet med Stockholm Business Alliance) 7. Antalet företag ska öka genom nyföretagande och nyetableringar. 8. Kommunens beredskap när det gäller att ta emot företagsetableringar ska öka markant genom tillskapandet av mer företagsmark i kommunen. 9. Utöver KTH ska Södertälje inom två år ha knutit ytterligare minst en utbildningsanordnare på högskolenivå till Campus Telge. 10. Kommunen ska tillsammans med KTH och näringslivet till 2008 avsevärt ha förändrat sökandetrycket till KTH:s högskoleingenjörsutbildningar på Campus Telge. 11. För att garantera alla studenter vid Campus Telge en bostad i Södertälje ska 1 000 bostäder för studenter och ungdomar byggas under mandatperioden 2007-2010. Uppföljning styrtal Styrtal Vem? Hur? När? 6. KS/Ksk Svensk Näringslivs ranking i oktober Bokslut 7. KS/Ksk Nyföretagarcentrum, egen statistik Delår aug, bokslut 8. KS/SBN Befintliga detaljplaner Bokslut 9. KS/Ksk Bokslut 10. KS/Ksk Vår och höstintagning Bokslut 11. KS/Ksk, Telge statistikavläsning Bokslut 16
4.3 Miljö En bra miljö innefattar begränsad klimatpåverkan, minskad övergödning, rikt natur och kultur landskap och att människor ska må bra i sitt boende, i den fysiska närmiljön, på arbetsplatsen, i skolan mm. Ett viktigt inslag är det gröna i omgivningen, med levande tillgängliga parker och skogar samt ett rikt odlingslandskap. Kommunen ska skapa fler attraktiva boendemiljöer När Södertälje utvecklas är det också en utveckling av de värden som finns i fin natur och fina kulturlandskap i kommunen en självklar del. Därför ska utveckling och byggande ska ske med omsorgsfull planering, som ger förutsättningar för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling och en god livsmiljö byggd på miljö- och resurshushållning. Miljöarbetet ska baseras på en helhetssyn som omfattar alla verksamheter. Kommunens Agenda 21-program innehåller mål och åtgärder som följer de av riksdagen beslutade 16 nationella miljökvalitetsmålen och de nyligen antagna miljömålen för Stockholms län. Det följs upp i det årliga miljöbokslutet. Klimatfrågan har högsta prioritet i det lokala miljöarbetet. Södertälje kommun ska ta steg emot att bli en klimatneutral organisation. Åtgärder som rör förnyelsebar energi, energiförbrukning och transporter är därför viktiga delar. Produktionen av el och värme på det nya kraftvärmeverket vid Igelstaviken ska ske genom förnyelsebara bränslen. Nybyggnation ska miljöanpassas. Kommunens energiplan är ett led i att omsätta Agenda 21-programmet i handling. Andra led är att ta fram åtgärder för energianvändningen inom transportsektorn och åtgärder för ett mer hållbart resande. Kommunen behöver vara förberedd på att klimatet kan komma att förändras i Södertälje. En risk- och sårbarhetsanalys avseende översvämningsrisker kommer därför att genomföras. Trafiken tillför växthusgaser och bidrar också till luftföroreningar som är skadliga för hälsan. Åtgärdsprogrammet för luftkvalitet i Stockholms län ska därför genomföras för att få renare luft i stadsmiljön. Färre bilresor ger minskade utsläpp av koldioxid, kvävedioxider och partiklar. Luftföroreningarna ska underskrida miljökvalitetsnormerna. Särskilt viktigt är det att åtgärder görs vid Turingekorset och Ängsgatan. För att invånarna ska ha alternativ till bilen är det viktigt att det finns en bra kollektivtrafik samt en väl utbyggd infrastruktur för cykel mm. I projektet Hållbart resande i Samhällsplaneringen arbetar Södertälje kommun tillsammans med andra Södertörnskommuner för detta. Det är viktigt att näringslivet är med i arbetet för att minska koldioxid- och partikelutsläppen. Övergödning av sjöar, vattendrag och i slutänden Östersjön är också en viktig fråga i miljöarbetet. Den har betydelse för naturvärden, och även för värdet av friskt badvatten. Flera större fritidshusområden där allt fler vill bo permanent kommer successivt att anslutas till kommunens Va-nät. Det ger ett tillskott av attraktiva boendemiljöer samtidigt som övergödningen minskar då dåliga avlopp ersätts. Kommunen ska utanför det kommunala avloppsnätet arbeta för bättre enskilda avlopp och uppmuntra till gemensamma lösningar där så är möjligt.. Att minska övergödningen från avlopp kommer att kräva en god samverkan mellan olika kommunala aktörer. Övergödningsproblematiken i Kyrksjön och Lillsjön i Hölö är särskilt viktig att komma tillrätta med. Där är det viktigt att se över utsläpp från enskilda avlopp och jordbruket, samt åtgärder för att förhindra markburna näringsämnen att nå vattnet. Ett nytänkande med kretsloppsanpassning bidrar till att nya metoder utvecklas. För att ytterligare minska övergödningen behöver kommunen också hjälpa jordbruk att söka lösningar som minskar näringsläckaget. Kommunen och bolagen köper in varor och tjänster för stora belopp och miljökrav i upphandlingen är därför av stor betydelse för att driva på utvecklingen åt rätt håll. Ett nytt 17
förslag har tagits fram för hur den miljöanpassade upphandlingen ska fungera. Nu ska användningen komma igång och bli en del av rutinerna. Miljötillsynen bör utvecklas för att, vid sidan av myndighetsutövningen, ge råd och stöd. Både den vilda naturen och det levande odlingslandskapet ska tas till vara. Det behövs för att främja människors hälsa, värna biologisk mångfald och andra naturvärden, men också för att ta tillvara de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och trygga en god hushållning med naturresurserna. Kommunen bidrar genom att successivt öka inköpen av ekologiska livsmedel. Inköp av ekologisk mat bidrar även till att Östersjöns övergödningsproblematik kan lösas. Kommunens ska verka för ökad ekologisk odling i Södertälje. Samtidigt fortsätter satsningen på att skydda, utveckla och sköta skyddsvärda naturområden, kombinerat med flera insatser för att öka tillgängligheten och sprida kunskap om kommunens rika möjligheter till fina naturupplevelser. En kartläggning av känsliga kustnära miljöer genomförs nu, vilket ska leda fram till en skyddsplan för dessa. Skyltar med samlad information och kunskap om skyddad natur i kommunen kommer att anordnas i det vackra kulturlandskapet vid Mora torp i Lina naturreservat. Uppdrag att avrapportera till KS/KF i delårsbokslut augusti och bokslut Förutsättningarna för Södertälje kommun att bli en klimatneutral organisation ska utredas (KS/Ksk). Fullmäktiges mål Kommunen ska samhällsplanera för en effektivare energianvändning inom bebyggelse och transportsektorn. Målindikator: Beräknad minskning av ton CO2/år. Luftföroreningarna ska underskrida miljökvalitetsnormerna. Målindikator: Beräknade/uppmätta halter av partiklar och kvävedioxid. Utsläppen av fosfor till Mälaren och kustvattnet (och andra känsliga sjöar) ska vara 15 procent lägre år 2015 jämfört med år 1995. Utsläppen av kväve till Mälaren och kustvattnet ska vara 45 procent lägre år 2015 än år 1995. Andelen av kommunens fordon som drivs med icke-fossilt bränsle ska successivt öka. Andelen inköpta ekologiska livsmedel ska successivt öka. Styrtal 12. Energianvändningen inom kommunens och de kommunala bolagens lokaler ska minska med minst 2 procent per år och ytenhet. 13. Den totala drivmedelsförbrukningen för fordon inom kommunen och de kommunala bolagen ska minska med minst 2 procent per år. 14. Så långt det är möjligt ska alla fordon som kommunen köper kunna gå på något icke-fossilt bränsle. 15. Åtgärder ska göras inom det Åtgärdsprogrammet för luftkvalitet i Stockholms län för att minska partikelhalter. Partikelhalten och kvävedioxidhalten ska regelbundet mätas/beräknas och ska minska tills miljökvalitetsnormerna underskrids. 16. Minst 100 enskilda avlopp ska åtgärdas per år under 2008-2010, genom att anläggningen förbättras så att den uppfyller aktuella krav på rening, eller genom anslutning till kommunalt avlopp eller annat gemensamt avlopp. 17. Andelen inköpta ekologiska livsmedel ska öka för att år 2010 uppgå till 50 procent. 18
Uppföljning styrtal Styrtal Vem? Hur? När? 12. Telge, samtl Egen statistik Bokslut nämnder 13. TN Bokslut 14. TN Bokslut 15. TN Redovisa åtgärder i det regionala Miljöbokslut handlingsprogrammet för att minska partikelhalterna MN Mätning/beräkning av partikelhalter och kvävedioxid. 16. MN, Telge Egen statistik Delår aug, bokslut 17. KS/ Nämnderna Inköpsstatistik Delår aug, bokslut Nämnd som markerats med fet stil svarar för/samordnar uppföljningen till KS/KF. 5. Utbildning Utbildningsverksamheten i Södertälje ska stödja barns och elevers utveckling och lärande. Verksamheten ska hävda sig väl, i såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Förtroendet för verksamheten grundar sig på beredskap för förändringar, systematiska förbättringar och att samtliga enheter är likvärdiga alternativ till varandra. Utbildningsverksamheten i Södertälje ska kännetecknas av ett gott bemötande, hög kompetens, god tillgänglighet och möjlighet till hög delaktighet. Genom att komplettera styr - och uppföljningsdokument med tillsyn och insyn i såväl offentlig som enskild och fristående verksamhet kan både enheternas starka sidor och utvecklingsområden identifieras och kompetenshöjande insatser erbjudas och genomföras. Det finns en stark koppling mellan god utbildning och goda möjligheter till arbete. Utbildningsnivån i Södertälje kommun är lägre än i riket, och framför allt lägre än i länet, och måste höjas för att invånarna bättre ska matcha arbetsmarknadens behov och sysselsättningen öka. Störst är skillnaderna i nivå för kommuninvånare med förgymnasial och eftergymnasial utbildning. De förbättringar som sker går mycket långsamt. Då det gäller förgymnasial nivå har andelen minskat med några procentenheter (från 24 till 22 procent) under början av 2000- talet men stannat upp, bland annat på grund av en fortsatt invandring av lågutbildade. Andelen med eftergymnasial utbildning har legat konstant på 27 28 procent under 2000-talet medan nivån i länet ligger på 40 procent Av de senast invandrade har 40 procent endast förgymnasial utbildning. För högre måluppfyllelse måste såväl andelen elever som går ut gymnasieskolan med en högskolebehörighet som andelen elever som är motiverade till högskolestudier öka. För att åstadkomma det måste fokus ligga på att öka andelen elever som kommer in i gymnasieskolan på sitt förstahandsval, andelen elever som går över från det individuella programmet till ett nationellt program samt öka samverkan med vuxenutbildning och högskolor. Innovativt tänkande och entreprenörskap ska uppmuntras inom alla skolformer genom bland annat en tydlig dialog med näringslivet om behov, trender och utveckling så att utbildningen kan svara upp mot samhällets krav på såväl högskoleutbildade som yrkesarbetare och egenföretagare inom olika yrkesområden. En skola genom livet Kommunens skolor ska arbeta med lärandet utifrån ett helhetsperspektiv med lärmiljöer lokaler och pedagogik - som är utformade efter moderna krav och elevernas behov. Målet 19
med skolans verksamhet är att förbereda barn och ungdomar för ett liv som delaktiga, nyfikna, engagerade och ansvarsfulla samhällsmedborgare. Södertäljes barn och ungdomar ska uppleva att de har fått en utbildning av god kvalitet som gör dem väl förberedda för fortsatt utbildning och arbete. För att uppnå det ska verksamheterna präglas av ett gemensamt synsätt där pedagogiken inom förskola, grundskola och gymnasieskola bildar en helhet med höga krav på kvalitet och goda möjligheter till kommunikation med hemmen som viktiga delar. Demokratiarbetet inom skolan är av stor vikt, både för skolans funktion och för elever, personal och föräldrars utveckling. Vuxnas lärande Vuxenutbildningens ska erbjuda ett brett kursutbud för grundläggande kompetens, behörighet till högre studier samt gymnasial och eftergymnasial yrkesutbildning. Detta utförs under flexibla lärformer som anpassas till målgrupp och individ. Särskild prioritet ges till yrkesutbildning och förstärkning av språkkunskaper i svenska. Svenska för invandrare ska ges i större utsträckning i kombination med arbete, yrkesutbildning eller praktik. Samverkan med näringsliv och det offentliga om utbildningsbehov och insatser ska utvecklas ytterliggare. För att öka flexibiliteten med begränsade resurser behövs metodutveckling och anpassning av antagning, vägledning, administration och undervisning till det flexibla lärandet. Lokaler kan utnyttjas bättre genom att mer utbildning erbjuds på kvällstid. Större samverkan med gymnasieskolorna gällande lärare, personal och lokaler ska eftersträvas och möjligheten till semestertjänster för lärare bör utredas. Sfi-undervisningen ska ses över för att bättre motsvara kunskapsnivån och behovet hos eleven och därigenom bättre matcha eleven mot arbetsmarknaden. Den samverkan som finns med arbetsförmedlingen, näringslivet och andra aktörer om behovsinventering och utbildningsinsatser måste vidareutvecklas och fördjupas. Det samma gäller samverkan inom det egna kontoret och med andra kontor om behovsinventering, utbildningsinsatser, lokaler och personal. Gemensamma projekt ska initieras och nätverk byggas. Man ska även fortsätta sälja utbildning till andra kommuner och aktörer. Kvalitet och likvärdighet Skolverkets inspektion visar att kommunen är på rätt väg. Utvecklingen bör gå ännu snabbare. Därför genomförs en extra satsning på att förbättra kvaliteten i grundskolan. Skolverket har i sin rapport visat att kommunen har tydligt fokus på de två huvuduppdragen; kunskap och demokrati. För att bli ännu bättre behöver uppföljningssystemen utvecklas, detta gäller framför allt avseende kunskapsuppdraget. För att uppnå ökad kvalitet ska resurserna styras till bristområden. Dessutom ska insatser för att rekrytera och kompetensutveckla såväl ledare som pedagoger utökas, så att skolan har personal med den utbildning och erfarenhet som uppdraget kräver. För att rektorerna ska kunna erbjuda skolverksamhet som ger ökad måluppfyllelse för elever med en annan etnisk och språklig bakgrund än den svenska kommer forskningsresurser inom området interkulturell pedagogik att prioriteras. För att elever med ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att lyckas på samma sätt som elever med svenska som modersmål behöver utbildningen såväl i som på elevernas modersmål utvecklas. Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat med över 50 procent på tre år vilket är glädjande. Däremot får fortfarande för få elever hela eller delar av ämnesundervisningen på sitt modersmål. Detta är ett av de största utvecklingsområden skolan har. Ett påbörjat arbete med 20