Ronny Berndtsson Teknisk Vattenresurslära 1 okt 2005 Lars-Anders Hansson Limnologi Projektrapport Utformning/ presentation Namn Ronny Berndtsson Lars-Anders Hansson Lars Anderberg Per Carlsson Rolf Larsson Joakim Malm Cintia Bertacchi Uvo Kajsa Abjörnsson Hydrologi och Akvatisk ekologi, VVR111 (10 poäng) Läsperiod 2 KURSPROGRAM 2004/2005 Ekohydrologiska metoder för att förbättra vattenmiljön. Kursansvariga: Ronny Berndtsson och Lars-Anders Hansson. Kontor Ekologihuset Ekologihuset Ekologihuset Tel 222 8986 222 4169 222 9004 222 3779 222 7398 222 9470 222 0435 222 3751 Email Ronny.Berndtssontvrl.lth.se Lars-Anders.Hanssonlimnol.lu.se Lars.Anderberg@tvrl.lth.se Per.Carlsson@limnol.lu.se Rolf.Larsson@tvrl.lth.se Joakim.Malm@tvrl.lth.se Cintia.Uvo@tvrl.lth.se Kajsa.Abjörnsson@limnol.lu.se Trivsel/ Miljö/Säkerhet Ekologisk bedömning Hydrologiska förutsättningar Översikt projektuppgift Kursmoment Projektuppgift Kursämne Litteratur - Våtmarksboken Miljöproblem Urbana föroreningar Restaurering Studiebesök Risebergabäcken Sjöhydraulik Skriva rapport Delrapportering Översvämning, Matlab Beslutssystem Grundvatten 28 okt 4 nov 11 nov 14 nov 18 nov 3 dec Läsper 2 Restaurering Muntlig presentation Slutinlämning Muntlig redovisning 2 dec 6-7 dec - Börja med MatLab, N. Reistad, Kompendium 1
Ronny Berndtsson, Teknisk Vattenresurslära Kajsa Åbjörnsson, Limnologi Cintia Uvo, Teknisk Vattenresurslära 25 Oktober, 2005 Hydrologi och Akvatisk ekologi, VVR111 Läsperiod 2 STUDIEBESÖK FÖR PROJEKTUPPGIFT Fredag 4 november, 10:1516:00. Avfärd 10.15 med buss utanför Ekologihuset, Sölvegatan 37 Toftanäs våtmarkspark ca kl 10:45 Sallerupsvägens våtmarksområde ca kl 11:15-12:00 Respektive grupp vid respektive projektyta från ca 12:30-15:00 Planerad hemkomst ca 16:00 (ta med varma kläder (regnkläder) och fika/varm dryck) Medföljande lärare Ronny Berndtsson, Kajsa Åbjörnsson och Cintia Uvo Studiebesök projektplatser (4 nov) Syfte studiebesök Titta på två genomförda restaureringar (Toftanäs våtmarkspark och Sallerupsvägens våtmarksområde) inom Risebergabäckens avrinningsområde Grp 1, 2, 10, 11, 12 Grp 4, 5, 6 13, 14, 15 Ge underlag för detaljplaneringen av åtgärder inom projektområdet Insamling av uppgifter till redovisningen (beskrivning, utseende, foton, topografi, gångstråk, flöden, boende, växtlighet, djurliv, etc) Grp 7, 8, 9 16, 17, 18 Ta med regnkläder, stövlar, fika, kamera, anteckningspapper, kartor projektuppgift, topografisk beskrivning 2
Ekologiska byggelement för restaurering Damm Toftanäs våtmarkspark Meandring Översvämningsyta Sallerupsvägens våtmarksområde Figur 10, Toftanäs våtmarkspark och Sallerupsvägens våtmarksområde (Gula sidorna Malmö 2000). Toftanäs våtmarksområde (utjämning dagvatten) Utflöde Rotzonsläggning Sedimentering, flödesutjämning, fåglar, groddjur, växter, etc Syresättning, nedbrytning organiskt material, syrekrävande organismer Fastläggning tungmetall, upptag växtnäring Upptag växtnäring Sallerupsvägens våtmarksområde (föroreningsreduktion) Inflöde Inflöde Utflöde 3
Risebergaparken Risebergaparken Risebergaparken Toftängen N Risebergaparken S Risebergaparken 4
Toftängen Toftängen Strax norr Toftängen Nära bostadsområde I park Käglingevägen Käglingevägen 5
Käglingevägen Restaurering (syfte: öka biodiversitet, minska föroreningstransport, öka trivsel/attraktion och säkerhet): - Naturliga höjdvariationer (ekonomi; räkna ut kostnad schaktning) - Säkerhet (översvämning, drunkning, etc) - Anpassning bebyggelse, boende och arbetande Exempel säkerhet Exempel redovisning rapport Rapport - Förutsättningar Bedömning av nuläget (hydrologi mm) Föroreningstransport Växt- och djurliv Boendeutnyttjande (arbetande, friluftsliv) - Förslag till förändringar Planskiss (hur det ska se ut) Funktion (hur det ska fungera) - Effekter av förändringar Vattenförhållanden Föroreningstransport Växt- och djurliv (biologisk mångfald) Boendeutnyttjande (arbetande, friluftsliv) Säkerhet Kostnader Referenser Appendix 6
4 Projektområdet Exempel på beskrivning projektområde Exempel på illustrationer förslag På det område som är avsatt för restaurering pågår idag inga speciella aktiviteter. Marken tycks inte hållas efter vare sig för jordbruk eller på några andra sätt. Det växer både vilt och okontrollerat och restaureringen kommer därför troligtvis inte att inkräkta på några större intressen. Intill bäcken växer enstaka träd men i övrigt domineras området av diverse gräsarter och sly förutom längst ned där det på ena sidan av bäcken är anlagt en gräsmatta. I anslutning till områdets såväl östra som västra sida ligger villakvarter och en bit bort är ett dagis beläget. Man bör därför tänka på att göra området tryggt för barn att leka vid, något som inte är fallet idag. Tvärtom omges den djupt liggande bäcken av relativt branta kanter. Det område som vi ämnar använda för restaurering upptar en area om ca 0,5 ha. Bäckens lopp har rätats ut och genomkorsar området utan att meandra varför föroreningsretentionen i nuläget antagligen är mycket låg. Figur 2. Nära inloppet till området Figur 3. Från inloppet till området (blivande damm).. Lägg märke till dagvattentillflödet t.h. Figur 4. Området längs nedströms (Blivande våtmark) 5 Anläggningen Vårt restaureringsförslag för Risebergabäcken består av tre olika anläggningar; högst upp en mindre damm, därefter en meandrande zon och slutligen en våtmark. Genom att kombinera dessa tre lösningar med varandra får vi dels ett Total översvämningsbar area: 4850m 2 Bäckens bredd vid basflöde*: 1m Basflöde: 5-40l/s Översvämmad area vid basflöde: 710m 2 mer skiftande område med förutsättningar för större biodiversitet och dels en mer komplett reningsprocess än om bara en lösning hade utnyttjas. Förslag av: Modin, Hanna Nilsson, Per Phil, Erik Förslag av: Björkman, Martin Jensen, Andreas Roos, Jonas Staf, Karl Wikström, Arvid Fig 6. konceptuell skiss över anläggningens bottenprofil Fig. 5 Översiktsskiss över anläggningen Förslag av: Björn Possling Jörgen Sundin Jonatan 6 Förslag av: Erik Karlsson Maria Nordin Maria Pettersson Peter Stensmyr Förslag av: Maria Hellström Lotten Kronudd Lisa Larsson Filippa Persson Exempel på redovisning beräkningar Bedömning av effekter på transport Fosfortransport per år Kvävetransport per år 1500 40000 1000 30000 kg/år kg/år 20000 500 10000 0 Före Efter 0 Före Efter Förslag av: Holgersson, Lars Kjellberg, Sandra Kjär, Angelika Lindqvist, Jenny 7