Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2012-05-07 40 Au Dnr 102/2012 450 Remiss kommunal avfallsplan. Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen Vingåkers kommun har inget att erinra mot förslag till kommunal avfallsplan. Beskrivning av ärendet Sörmland Vatten och Avfall AB har inkommit med en remiss gällande kommunal avfallsplan. Eventuella synpunkter ska ha inkommit skriftligen senast 20 maj till Sörmland Vatten och Avfall AB. Beslutsunderlag Remiss, 2012-04-24 Kommunal avfallsplan, Strategier och mål Kommunal avfallsplan, Åtgärdsprogram Kommunal avfallsplan, Underlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Handläggare: 4 april 2012 Remiss kommunal avfallsplan Kommunala avfallsplanen, förslaget är framtagen i samarbete mellan Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner samt Sörmland Vatten och Avfall AB. Avfallsplanen ska beslutas av kommunfullmäktige hösten 2012 för att gälla under vald planperiod 2013-2017. Imorgon torsdag kommer kungörelsen i lokalpress i alla tre kommunerna. Förslag till avfallsplan för åren 2013-2017 för Flen, Katrineholm och Vingåkers kommun. Planen redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta aktivt med i avfallshantering och hur vi ska minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen påverkar så gott som alla kommuninvånare varje dag. Förslaget består av Strategier och Mål, Åtgärder samt Underlag. Utställningsperiod: 4 april 20 maj 2012 Utställningslokaler Flen: Katrineholm: Vingåker: Stadshuset i Flen Kulturhuset Ängeln Vingåkerskommun Sveavägen 1 Djulögatan 27 Parkvägen 10 Biblioteket i Flen Sörmland Vatten och Avfall Biblioteket Biblioteket i Malmköping Vingåkersvägen 18 Bondegatan 6 Biblioteket i Hälleforsnäs Biblioteket i Sparreholm Biblioteket i Bettna Öppettider se respektive utställningslokal Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Vingåker, Flen och Katrineholms kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, 641 51 Katrineholm Telefon: 0150-800 100. Telefax: 0150-800 199 Org.nr 556742-9302, Regnr för moms SE556742930201 Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: kundtjanst@sormlandvatten.se Webb: www.sormlandvatten.se

Eventuella synpunkter på förslaget till ny avfallsplan ska skriftligen senast den 20 maj ha inkommit till: Sörmland Vatten och Avfall AB Vingåkersvägen 18 64151 Katrineholm Mail: avfallsplan@sormlandvatten.se Med vänlig hälsning Sörmland Vatten Namnförtydligande Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Vingåker, Flen och Katrineholms kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, 641 51 Katrineholm Telefon: 0150-800 100. Telefax: 0150-800 199 Org.nr 556742-9302, Regnr för moms SE556742930201 Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: kundtjanst@sormlandvatten.se Webb: www.sormlandvatten.se

Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2012-XX-XX Version 2012-04-03

Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden 2013-2017. Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod.

Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet.

INNEHÅLL AVFALLSHANTERING ÅR 2011... 1 System och ansvar... 1 Styrkor och svagheter... 2 UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN... 3 STRATEGIER OCH MÅL... 5 Ledstjärnor... 6 Förebyggande av hushållsavfall... 7 Källsortering hushållsavfall... 7 Farligt avfall... 9 Kärlavfall... 10 Grovavfall... 10 Latrin och slam från enskilda brunnar... 10 Verksamhetsavfall... 11 Nedlagda deponier... 11 Nedskräpning... 12 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER... 13 Miljökonsekvenser... 13 Ledstjärnor... 13 UPPFÖLJNING... 15 FÖRKLARINGAR... 16

AVFALLSHANTERING ÅR 2011 SYSTEM OCH ANSVAR Kommunerna ansvarar för att omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunfullmäktige ansvarar för att fastställa kommunal renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan och att besluta om renhållningstaxa. Alla hushåll är skyldiga att sortera ut avfall enligt av kommunfullmäktige beslutat system (minimum farligt avfall, tidningar och förpackningsmaterial). Kommunens utsedda renhållare ansvarar för att ombesörja det kommunala ansvaret med att insamla och omhänderta hushållsavfall och därtill hörande administration och service. Grovavfall hanteras på likartat sätt där hushållen dels kan få grovavfall hämtat vid fastighet och dels kan lämna avfallet vid en återvinningscentral (ÅVC). I Katrineholm, Flen och Vingåker samlas det mesta kärlavfallet in som blandat brännbart/matavfall för transport till avfallsförbränningsanläggningar för energiutvinning (fjärrvärme, el). Gemensamma uppsamlingsplatser förekommer framförallt i Flen. I Katrineholm förekommer gemensamma markbehållare vid flerfamiljsfastigheter. I Vingåker är det till största del individuella kärl. I flerbostadshus är fastighetsägare ansvarig för att informera boende om gällande regler om avfallshantering och att tillhandahålla utrymmen och ge förutsättningar i övrigt för att ordna avfallshantering. Förpacknings- och tidningsmaterial som normalt lämnas vid återvinningsstationer (ÅVS) ansvarar producenterna för att samla in och omhänderta (ej kommunen). Ansvaret för verksamheternas avfall åligger verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen och miljökontor ansvarar för tillsyn, anmälningar/tillståndsärenden och myndighetsbeslut enligt gällande regelverk. I underlaget framgår fakta och statistik om den kommunala avfallshanteringen i Flen, Katrineholm och Vingåker. 1

STYRKOR OCH SVAGHETER Kommunerna tar varje år fram statistik i branschföreningen Avfall Sveriges Avfall web. Under 2011 genomfördes dessutom plockanalys och kundenkät. Resultat redovisas mer utförligt i underlagsdelen. Tillsammans med statistik som kommunerna redovisar branschföreningen Avfall Sverige så kan styrkor och svagheter sammanfattas enligt följande; STYRKOR Liten mängd grovavfall Goda kundomdömen om hur ett besök vid ÅVC fungerar Goda kundomdömen för hur insamling av kärlavfall fungerar Goda kundomdömen om tillgänglighet att lämna farligt avfall KOMMENTAR 127 kg/person samlas in i FKV kommunerna jämfört med 192 i Sverige. Kundenkät 2011 Kundenkät 2011 Kundenkät 2011 Låg mängd farligt avfall i kärlavfall Plockanalys 2011 SVAGHETER KOMMENTAR Dåliga kundomdömen om öppettider ÅVC Låg kundnöjdhet gällande återvinningsstationer (ÅVS) Hög mängd förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfall Avser främst omdömet om att lämna förpackningar etc vid ÅVS och stationernas dåliga skötsel med städning och överfulla behållare. Plockanalys 2011 2

UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN En avfallsplan ska möta behovet av att utveckla hanteringen av såväl det befintliga avfallet som de föremål som istället för att bli avfall kan hitta nya användare och nya användningsområden. Dessa behov bestäms av: - mål och regler som sätts av EU, riksdag, regering och nationella myndigheter - samhällsutvecklingens tekniska, sociala och politiska dimensioner - regionens specifika aktuella förutsättningar i form av invånare, avfallsflöden och befintlig infrastruktur för avfallshanteringen Dessa områden finns närmare beskrivna i Avfallsplanens underlagsdel. I det följande redogörs kortfattat för vilka utmaningar som följer av dess punkter. Miljö- och resursfrågornas utrymme i den offentliga debatten varierar stort över tiden. Den långa trenden är dock att de långsiktiga hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare både för enskilda individer, för företag och organisationer och för politiska beslutsfattare. Det innebär att förväntningarna på slutna, effektiva och rena kretslopp ökar vilket förutsätter en fortsatt utveckling av teknik och kompetens inom avfallshanteringen. Exempel på aktuella krav är förväntningar på att minska avfallet inom livsmedelssektorn samt ta vara på matavfallets energiinnehåll. Konkurrensen om avfallets resursvärden och uppdraget att ta vara på det ökar. En allt snabbare teknikutveckling innebär både en utmaning att kunna ta hand om nya produkter och nya material och en möjlighet att utveckla nya metoder för avfallshanteringen. Den politiska inriktningen från EU-nivå och nedåt kan beskrivas som en strävan att minska avfallsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp. Avfallshierarkin eller avfallstrappan åskådliggör den grundläggande strategin i detta arbete. Avfallshierarkin är fastställd på EU-nivå och ska tillämpas i lagstiftning och avfallsplaner på både nationell och lokal nivå. 3

4

STRATEGIER OCH MÅL Övergripande mål och riktlinjer EU direktiv Nationella miljömål Nationell avfallsplan Flen, Katrineholm och Vingåkers förutsättningar Utvärdering av tidigare avfallsplaner Ledstjärnor Samhällstrender Strategier Strategier som visar det arbetssätt som ska tillämpas för att nå de övergripande målen Åtgärdsprogram Åtgärder som visar tydliga delsteg på vägen mot målen Mål Preciserade mätbara mål i kommunerna utifrån övergripande mål och riktlinjer Utveckling av resurseffektiva och rena kretslopp 5

Inledningsvis anges de Ledstjärnor som avses vara vägledande för alla beslut och åtgärder inom Flen, Katrineholm och Vingåkers avfallssektor. Ledstjärnorna har varit vägledande i hela processen med framtagande av nya kommunala avfallsplaner. Strategier och mål är sedan indelade i ett antal delområden som avser att täcka in avfallsområdets alla perspektiv, utifrån den kommunala avfallsplanens ansvarsområde. Strategier och mål utgör en prioritering av avfallsarbetet för den kommande planperioden. I avfallsplanens underlagsdel finns dessa delområden belysta utifrån en utvärdering av tidigare avfallsplan och de samlade behov som har framkommit i avfallsplaneprocessen. För varje delområde har det fastställts mål som är mätbara. Till dessa mål har det kopplats strategier som visar på det arbetssätt som generellt ska tillämpas för att nå de preciserade målen. I det separata åtgärdsdokumentet finns därtill specificerade praktiska åtgärder angivna som utgör tydliga delsteg på vägen mot målen. LEDSTJÄRNOR Fem ledstjärnor föreslås vägleda avfallsarbetet i Flen, Katrineholm och Vingåker den kommande femårsperioden: Det ska vara enkelt att göra rätt - Enkelhet för kund och medborgare - God pedagogik (förståelse, tydlighet, konkret) - Tillgänglighet Positiva budskap - Peka på goda exempel - Viktigt att känna sig duktig Långsiktighet - Helhetssyn - Hållbarhet - Förebygga att avfall uppstår Effektivitet - Samordning - Kostnadseffektivitet - Effektiv resursanvändning God arbetsmiljö - Vid planering - Vid hantering av avfall 6

FÖREBYGGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som sker innan avfall uppstår STRATEGIER Fortsätta arbetet med att kommunicera budskap om den egna konsumtionens påverkan på avfallsmängden Arbeta förebyggande för att avfall ej ska uppstå och för en ökad återanvändning av produkter och varor Arbeta tillsammans med storkök och handel för att minska mängden matavfall MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 1. Matavfall i kommunal offentlig verksamhet (skola, äldreomsorg och hemtjänst/särskilt boende) har minskat med 10 % utifrån 2012 års nivå (kg/person) KÄLLSORTERING HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som hushåll och företag utför när avfall uppstått och det ska sorteras rätt STRATEGIER Källsortering ska vara enkel att utföra på rätt sätt Arbeta för välstädade återvinningsstationer med god tillgänglighet Arbeta med positiva budskap med återkoppling till nyttan av sorteringsinsatsen Kommunala verksamheter ska föregå med gott exempel avseende källsortering Källsortering av matavfall ska införas MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 2. Andelen hushåll som är ganska eller mycket nöjda med information om källsortering överstiger 70 % 7

3. Andelen hushåll som har ganska eller mycket stort förtroende för att insamlat avfall omhändertas på ett riktigt sätt överstiger 75 % 4. Andelen förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfall understiger 20 % Mål nr Mål år 2017 Flen 2011 Katrineholm 2011 Vingåker 2011 Sverige 2011 2 70 % 70 % 63 % 62 % 68 % 3 75 % 58 % 66 % 56 % 65 % 4 20 % 22 % 27 % 24 % 28 % 8

FARLIGT AVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av utsorterat farligt avfall STRATEGIER Hushåll ska kunna lämna ifrån sig farligt avfall på ett enkelt sätt Informera om farligt avfall utifrån nationellt initierade informationsinsatser med särskilt vikt vid läkemedel och elektronikavfall samt särskilt farliga ämnen som kvicksilver, kadmium och bly MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 5. Farligt avfall ska inte förekomma i kärlavfallet. 6. Andelen hushåll som tycker att de har ganska eller mycket bra tillgänglighet för att lämna farligt avfall överstiger 75 % Mål nr Mål år 2017 Flen 2011 Katrineholm 2011 Vingåker 2011 Sverige 2011 6 75 % 73 % 69 % 70 % 66 % 9

KÄRLAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av kärlavfall STRATEGIER Ökad samordning av regler och rutiner inom insamling av kärlavfall Biologisk behandling av matavfall ska införas MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 7. Minst 40 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara. GROVAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av grovavfall STRATEGIER Hushåll ska kunna lämna grovavfall på ett enkelt sätt Återvinningscentralerna ska användas för att informera och kommunicera med hushåll MÅL ÅR 2017 8. Andelen hushåll som tycker att det är ganska eller mycket enkelt att lämna grovavfall ökar till år 2017 jämfört med 2013 LATRIN OCH SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR Det vill säga insamling, transport och behandling av latrin och slam från enskilda brunnar STRATEGIER Fosforföreningar i avlopp ska återföras till åkermark 10

MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 9. Slam från enskilda brunnar ska REVAQ 1 certifieras och återföras till åkermark VERKSAMHETSAVFALL Det vill säga hantering av företagens avfall STRATEGIER Uppmärksamma verksamheter att arbeta för en ökad återanvändning av produkter och varor Kommunalt avloppsslam ska REVAQ certifieras Samarbeta mellan tillsynsmyndighet, plankontor och renhållaren kring fettavskiljare samt bygg- och rivningsavfall MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 10. Minst 60 % av fosforföreningarna i kommunalt avloppsslam ska tas tillvara och återföras till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark (nationellt miljömål) NEDLAGDA DEPONIER STRATEGIER Samordna arbete med riskklassificering och åtgärder av nedlagda deponier mellan de tre kommunerna och länsstyrelse MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 1 REVAQ är Svenskt Vattens certifieringssystem för att certifiera arbetet på avloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Certifieringen innebär att man bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar avloppsreningsverket och är öppen med all information. 11

11. Alla nedlagda deponier där så behövs ska vara riskklassificerade enligt MIFO Fas 2 2. NEDSKRÄPNING STRATEGIER Samordning av regler och rutiner rörande dumpning av avfall 2 I MIFO fas 2görs en rekognosering på det aktuella området för att få en bättre bild av områdets förutsättningar för föroreningsspridning. 12

FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER Vid genomförandet av de åtgärder som föreslås i planen kan både positiv och negativ miljöpåverkan uppstå. Förväntad betydande positiv miljöpåverkan vid genomförande av avfallsplanen är: Minskad föroreningsproblematik och minskat läckage av skadliga ämnen från avfallshantering Minskad resursförbrukning genom ökad återanvändning och återvinning Minskade koldioxidutsläpp från vägtrafiken genom rötning till biogas, vilken kan ersätta fossila fordonsbränslen Minskad nedskräpning och dumpning av avfall i naturen Betydande negativ miljöpåverkan som skulle kunna uppstå vid genomförande av avfallsplanen är: Risk för ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser på grund av ökad rötning av matavfall LEDSTJÄRNOR Avfallsplanens genomförande bedöms ge främst positiva effekter på ledstjärnorna. Nedan sammanfattas avfallsplanens intentioner kopplat till ledstjärnorna. DET SKA VARA ENKELT ATT GÖRA RÄTT Planen innehåller strategier, mål och åtgärder som avser att förenkla för invånare att källsortera och lämna hushållsavfall till rätt ställe, exempelvis förpackningar, farligt avfall och grovavfall. POSITIVA BUDSKAP Information och kommunikation ska vara inriktad på positiva budskap och föredömen ska identifieras för att sprida goda exempel. 13

LÅNGSIKTIGHET Planen syftar till att för sträva uppåt i EUs avfallshierki i många avseenden, som att förebygga avfall via minskad konsumtion, öka förutsättningarna till återanvändning och ökad återvinning av förpackningar och grovavfall. Minimering av deponering och säkerställande av att nedlagda deponier ej blir ett framtida miljöproblem fortsätter under perioden. EFFEKTIVITET Bättre källsortering medför normalt lägre kostnader främst gällande förpackningar och tidningsmaterial. Dessutom avses resurseffektivare transporter av hushållsavfall samt byggande stimuleras. GOD ARBETSMILJÖ I föreskrifter om avfallshantering avses god arbetsmiljö säkerställas genom att enas om regler vid exempelvis hämtning av kärlavfall och slam från enskilda brunnar. 14

UPPFÖLJNING Planen ska årligen följas upp med Sörmland Vatten som ansvarig. I maj månad sammankallas utsedd projektgrupp till ett möte där summering av föregående års verksamhet presenteras följt av en diskussion gällande behov av revidering av åtgärdsdokument. Vid behov kallas även utsedd referensgrupp. Efter mötet färdigställs summering samt förslag på reviderat åtgärdsprogram för lokal förankring. Större avvikelser från ursprungligt åtgärdsprogram ska godkännas politiskt på sedvanligt sätt. 1/1-1/3 Framtagande av statistik 1/7-1/9 Lokal förankring 1/3-1/5 Summering och planering 1/6-1/7 Färdigställande av summering och åtgärdsprogram 1/5-1/6 Genomförande av årligt revideringsmöte 15

FÖRKLARINGAR BEGREPP Avfall Sverige Centrala uppsamlingsplatser Delade kärl Farligt avfall Förebyggande av avfall Grovavfall Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall FÖRKLARING Rikstäckande branschorganisation där kommuner och företag är medlemmar. Arbetar för att hjälpa medlemmarna i dess utveckling av avfallsverksamheten och agerar som lobbyist mot myndigheter och samhälle. Plats där flera fastighetsägare fått godkännande om att lägga sitt kärlavfall (matavfall och brännbart) i gemensamma behållare. Används exempelvis vid förhindrande transportförhållanden eller när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet (lägre avgifter). Två fastighetsägare som överenskommer om att dela abonnemang på ett kärl. Används exempelvis när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet. Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som är markerat med * i bilaga 2 till Avfallsförordningen 4. Åtgärder som vidtas för att hindra att avfall uppkommer. Exempelvis minimera inköp av skolmat, undvika inköp av produkter eller lämnande av använda saker till återanvändning. Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl Hushåll Matavfall och brännbart som läggs i kärl. Grovavfall Latrin och slam från enskilda avloppsanläggningar 16

Farligt avfall Avfall som omfattas av producentansvar 3 Verksamheter Hushållssopor och städsopor från personalutrymmen, restauranger, storkök och liknande Livsmedelsavfall från butiker Avfall från allmänna papperskorgar på allmänna platser Slam från fettavskiljare Matlagningsfett från verksamheter Latrin Komposteringsanläggningar Plockanalys Producentansvar Anläggning där biologiskt avfall bryts ned under förbrukning av syre. Jordfraktion bildas. Till skillnad mot rötningsanläggning bildas ej gas som kan energiutvinnas. Undersökning där avfall på ett systematiskt och statistiskt vedertaget sätt sorteras i efterhand för att utröna hur väl källsorteringen fungerar. Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall. Exempelvis tidningspapper och förpackningar av papper, well, glas och metall. Även däck, bilar, läkemedel och elavfall omfattas. Mer om producentansvar framgår av www.ftiab.se. Renhållare Återanvändning Av kommunen utsedd förvaltning, kommunalägt bolag eller kommunalförbund som ombesörjer kommunens ansvar inom avfallshanteringen enligt miljöbalken. Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Exempelvis när hushåll lämnar saker till ta till vara eller biståndsorganisationer där saken ska 3 Kommun ansvarar för avfall som omfattas av producentansvar om det inte lämnas i producenternas system 17

användas till samma ändamål som den är gjord för. Återvinning Återvinningscentral (ÅVC) Återvinningsstation (ÅVS) Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall. Exempelvis glas, papper, tidningar och metall återvinns till framställning av nya produkter. Bemannad anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, etc Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. Ansvar förpackningsoch tidningsinsamlingen (ej kommun). 18

Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Åtgärdsprogram Antagen i kommunfullmäktige 2012-XX-XX Version 2012-04-02

Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna alla kommuner och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden 2013-2017. Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. 2

Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅTGÄRDSPROGRAM...1 Anvisningar... 1 Övergripande... 2 Förebyggande av hushållsavfall... 3 Källsortering av hushållsavfall... 3 Farligt avfall... 4 Kärlavfall... 4 Grovavfall... 5 Latrin och slam från enskilda brunnar... 5 Verksamhetsavfall... 6 Nedlagda deponier... 6 Nedskräpning... 7 4

ÅTGÄRDSPROGRAM ANVISNINGAR Åtgärd: Tidplan: Ansvar: Beskrivning av aktivitet för att nå strategi eller mål. År då åtgärd avses påbörjas respektive avslutas SVAAB = Sörmland Vatten och Avfall AB MK = Miljökontor eller motsvarande SK = Stadsbyggnadskontor eller motsvarande K = Kostenheter eller motsvarande KS = Kommunstyrelsen Under kommunansvar anges lokala åtgärder med kommunnamn följd av löpnummer (ex Flen:1). Kursiverade lokala åtgärder anger att alla kommuner rekommenderas genomföra åtgärden, oftast som följd av regionala åtgärder. 1

ÖVERGRIPANDE FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 1. Ta fram informations- och kommunikationsplan (Infoplan) för uppfyllande av strategier och mål i hela avfallsplanen 2012-2013 SVAAB Samverkan med kostenhet och miljökontor Engagera ungdomar och studenter Informationsmaterial som framhäver positiva budskap med återkoppling Utgå från kundenkäter och plockanalyser Stödja införande av källsortering matavfall Information vid återvinningscentraler Stödja källsortering i kommunala verksamheter Farliga ämnen (läkemedel, kvicksilver, bly, kadmium, etc) Involvera skola 2. Fortlöpande sammanställa, analysera och delge nyheter från nationell/regional nivå till lokal nivå samt vid behov initiera utbildnings- eller informationsinsatser 2012-2017 SVAAB Lagar och myndighetskrav Miljömål Nationella och regionala utredningar Nationella kampanjer 2

3. Införa en avfallsgrupp som träffas vid behov, minst två gånger per år med representanter från kommunerna och SVAAB 2012 SVAAB SVAAB är sammankallande 4. Säkerställ att kommunen beaktar avfallshantering inkl källsortering i samhällsplaneringen 2013 SK Ex med hjälp av checklista på hur avfallshantering och källsortering kan beaktas i planer, exploateringsavtal, rivningslov, m.m FÖREBYGGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 5. Kartlägga och mäta svinnet av matavfall i kommunal offentlig verksamhet och sedan minska det. 2012-2015 K Samordning med kostplaner 6. Genomför dialog med de större livsmedelskedjorna kring minskning av matavfall samt biologisk behandling 2013-2017 MK Samarbete med näringslivskontor, miljöstrategiskt råd, näringslivsråd och SVAAB Se infoplan (åtgärd 1) 7. Utveckla möjligheten att lämna produkter och varor, exempelvis textilier, till återanvändning/försäljning på återvinningscentraler 2013-2014 SVAAB Samarbet med organisationer som bedriver välgörenhet? Lions, Röda Korset etc KÄLLSORTERING AV HUSHÅLLSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 3

8. Ta fram goda förebilder i hushåll som används för att kommunicera miljöeffekter och miljönyttan 2013 SVAAB Livsstilsrelaterat ex kopplat till matavfall, textilier, etc Se infoplan (åtgärd 1) 9. Säkerställ att kommuner och dess kommunala verksamheter källsorterar 2013-2017 KS Involvera miljöstrategiskt råd och näringslivsråd. Samråda med SVAAB. FARLIGT AVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 10. Utveckla metoder för förbättrad servicenivå för insamling av farligt avfall (inkl elavfall) 2015-2016 SVAAB Översyn av befintlig mobilinsamling, fastighetsnära eller butiksnära system ( Samlaren, Elis, etc) 11. Utreda behov av förbättrad hantering kring källsortering och medicinskt avfall inom hemtjänsten 2013 KS Samordning med SVAABs uppströmsarbete för Revaccertifiering av slam KÄRLAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 12. Utred metoder och fastställ genomförandeplan för utsortering och insamling av matavfall i hushåll, restauranger, storkök och butiker till biologisk behandling 2013-2014 SVAAB För- och nackdelar utifrån ledstjärnor Matavfallskvarnar beaktas 13. Ta fram regler och riktlinjer för centrala uppsamlingsplatser 14. Inför identifikation av kärl i Flen och Vingåker 2013 SVAAB Arbetsmiljö, effektivisering, kundnöjdhet, erfarenheter från plockanalys 2014 SVAAB Ger även en översyn och uppdatering av kundregister 4

15. Utveckla och samordna strategier och regler för hemkompostering 2014 SVAAB Diskussion kring kompostering och rötning och taxan som styrmedel. Kravet på att rötresten/ biomassan ska kunna återföras till åkermark Samråd med tillsynsmyndighet GROVAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 16. Ta fram mallar för spridande av positiva budskap och nytta att användas vid information på återvinningscentraler 17. Förbättra tillgänglighet och service för insamling och avlämning av grovavfall 2013 SVAAB Se infoplan (åtgärd 1) 2013 SVAAB Bland annat utifrån kundenkät Inkludera behov av passersystem LATRIN OCH SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 18. REVAQ certifiera slam från enskilda brunnar SVAAB Inkludera uppdatering av kundregister och identifikation av brunnar Läkemedel 19. Ta fram regler och riktlinjer för hantering av fosforfällor inklusive tömning och behandling 2013 SVAAB Samarbete med tillsynsmyndighet Följ nationellt arbete Inarbetas i föreskrifter Kopplas till kommande VAplan 5

VERKSAMHETSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 20. Kartlägg behov av insats kring hantering av bygg- och rivningsavfall 21. Ta fram och implementera regler och riktlinjer för hantering av fettavskiljare och frityranläggningar 22. REVAQ certifiera slam från verksamheter 2015-2016 2015-2016 KS MK SVAAB 23. Synliggöra fördelar för verksamheter att återanvända produkter och varor 2014 KS Involvera miljöstrategisktråd och näringslivsråd. Koppla till avfall och ansvar för avfall som uppstår vid VAarbeten ex. grus och schaktmassor. Exempelvis genom seminarium, miljöpris till verksamheter Samarbete med Näringslivskontor NEDLAGDA DEPONIER FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 24. Ta fram plan för riskklassning av nedlagda deponier. Genomföra MIFO 2-undersökningar där så behövs. 2013-2017 KS Kommunen som verksamhetsutövare ansvarar 6

NEDSKRÄPNING FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 25. Samordning av regler och rutiner rörande dumpning av avfall 2013 MK 7

Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Underlag Antagen i kommunfullmäktige 2012-XX-XX Version 2012-04-03

Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna alla kommuner och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden 2013 2017. Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Sid 2

Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet. Sid 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL I AVFALLSPLAN 1 PLANENS FRAMTAGANDE 1 EU DIREKTIV 2 RIKSDAGENS GENERATIONSMÅL 3 MILJÖBALKEN 3 NATIONELLA MILJÖMÅL (REMISSVERSION) 4 God bebyggd miljö 4 Giftfri miljö 5 NATIONELL AVFALLSPLAN (REMISSVERSION) 8 Bygg- och rivningsavfall 9 Hushållsavfall 9 Resurshushållning i livsmedelskedjan 13 Avfallsbehandling 18 BEFOLKNING OCH BOENDE 20 HUSHÅLLSAVFALL 20 Insamlingssystem 20 Återvinningsstationer 21 Avfallsmängder 22 Avfallets omhändertagande 25 Avfallsanläggningar 26 Sid 4

Nedlagda deponier 27 Verksamhetsavfall Fel! Bokmärket är inte definierat. Kundnöjdhet 32 Kvalitet källsortering 37 UPPFÖLJNING FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN 41 Flen 1995 41 Vingåker 1997 41 Katrineholm 2006-2010 42 TRENDER SOM FORMAR FRAMTIDEN 45 Politik 45 Socialt 46 Teknik 46 REDOVISNING FRÅN ARBETSGRUPPENS DISKUSSIONER 47 Förebyggande av avfall 47 Källsortering hushållsavfall 48 Farligt avfall 49 Kärlavfall 50 Grovavfall 51 Latrin och slam från enskilda brunnar 51 Tillsyn, nedskräpning, verksamhetsavfall och nedlagda deponier 52 SAMRÅD 53 Genomförande 53 Intresseområden 53 Sid 5

Synpunkter vid samråd 54 MILJÖBEDÖMNING AV PLANEN 55 Inledning 55 Miljöproblem kopplat till avfall och avfallshantering 55 Relevanta avfalls-, miljökvalitets- och folkhälsomål 56 Bedömning av miljöpåverkan 57 Sid 6

INNEHÅLL I AVFALLSPLAN Innehåll i en avfallsplan ska, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning, bestå av: Nulägesbeskrivning, inklusive förhållanden som kan påverka avfallets mängd och sammansättning samt uppgifter om avfallsmängder, -hantering och -anläggningar. Uppgifter om nedlagda deponier. Mål och åtgärder för insamling och behandling samt hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala och nationella mål nås. Beskrivning av hur mål och åtgärder har följts upp och kommer att följas upp. Beskrivning av genomförda samråd. Beskrivning av hur miljöbedömning av planen genomförts. Uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppkommer och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar och tidningar PLANENS FRAMTAGANDE Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där tjänstemän och politiker från Sörmland Vatten samt kommunerna varit representerade via en projekt- och referensgrupp. Lokala informationsträffar har hållits i samtliga kommuner och vid projektmöten har intressenter bjudits in för samråd. För att underlätta information och kommunikation under arbetet har en gemensam websida används där alla berörda tjänstemän och politiker haft tillgång till via lösenord.

EU DIREKTIV I direktivet sätts mål med miniminivåer för medlemsländerna till år 2020: 1. Förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av avfallsmaterial, som ska omfatta åtminstone papper, metall, plast och glas från hushåll och, eventuellt, samma material från andra källor förutsatt att dessa avfallsflöden liknar avfall från hushåll, ska öka till totalt minst 50 viktprocent. 2. Återanvändning och materialåtervinning av icke farligt bygg- och rivningsmaterial ska överstiga 70 % Sid 2

RIKSDAGENS GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för riksdagens miljöpolitik formuleras i det så kallade generationsmålet som innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, En god hushållning sker med naturresurserna, Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, Konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. MILJÖBALKEN Miljöbalken anger i 15 kapitlet att varje kommun skall svara för att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, och hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas. När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldighet skall fullgöras, skall hänsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares möjligheter att själva ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Kommunen skall i sin planering och i sina beslut vidare beakta att borttransporten anpassas till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. Sid 3

I sådana planer och beslut skall anges under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om hushållsavfall och, när föreskrifter enligt 10 gäller, annat avfall som uppkommit hos dem. 1993 antog Sveriges riksdag propositionen "Om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling" (den s k kretsloppspropositionen, 1992/93:180) som bl a innehöll lagstiftningen om producentansvar. Ett bemyndigande att föreskriva om producentansvaret gavs till regeringen. Lagen om producentansvar ingår i Miljöbalken (SFS 1998:808), kapitel 15. Beslut om genomförande av producentansvar för förpackningar och tidningar tog regeringen 1994 genom förordningen om producentansvar för returpapper (1994:1205) och förordningen om producentansvar för förpackningar (SFS 1994:1235, numera 2006:1273). Genom dessa förordningar fick alla företag som tillverkar, importerar eller säljer en förpackning, förpackad vara eller tidning ett ansvarar för att de ska samlas in och återvinnas. NATIONELLA MILJÖMÅL (REMISSVERSION) Nya nationella miljömål är under upprättande och främst är det preciseringar och etappmål som förnyas. Gällande avfallshanteringen berörs främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö samt Giftfri miljö där ett urval med särskild betydelse för avfallshanteringen anges nedan. GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖKVALITETSMÅL Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. MILJÖKVALITETSMÅLETS PRECISERINGAR (BEFINTLIG) Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar samtidigt som avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna och avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och dess omgivning. FÖRSLAG TILL NYA PRECISERINGAR SOM FASTSTÄLLS VÅREN 2012 5. Infrastruktur Sid 4

- Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering, vatten- och avloppsförsörjning med mera integreras i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering. Lokalisering och utformning avpassas för att minska resurs- och energianvändningen samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn tas till natur- och kulturmiljö och estetik samt människors hälsa och säkerhet. - Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna - Insamlingen av avfall är estetiskt tilltalande och har god tillgänglighet och säkerhet för hushållen samt säkerställer separat insamling av farligt avfall - Infrastruktur lokaliseras och utformas så att berörda områdens ekologiska funktion bevaras i så hög grad som möjligt 9. Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall - Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används. Avfall förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt. Avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. GIFTFRI MILJÖ Inom Giftfri miljö anges etappmål som är inriktade på internationellt arbete men i förslag till preciseringar framgår följande: 1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig Uppgifter om hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen är tillgängliga och uppgifterna tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning och säker hantering för alla användningsområden. 2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Information om de hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig för alla berörda under varans hela livscykel, inklusive avfallsledet. 3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Med särskilt farliga ämnen avses ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, ämnen som är hormonstörande eller Sid 5

kraftigt allergiframkallande samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger motsvarande grad av betänklighet. Till särskilt farliga ämnen räknas kvicksilver, kadmium och bly. MILJÖKVALITETSMÅL Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. ETAPPMÅL Inom Giftfri miljö anges etappmål som är inriktade på internationellt arbete. PRECISERINGAR Inom giftfri miljö anges etappmål som är inriktade på internationellt arbete men i preciseringar framgår följande: 1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig Uppgifter om hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen är tillgängliga och uppgifterna tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning och säker hantering för alla användningsområden. 2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Information om de hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig för alla berörda under varans hela livscykel, inklusive avfallsledet. 3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Med särskilt farliga ämnen avses ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger motsvarande grad av betänklighet. Till särskilt farliga ämnen räknas kvicksilver, kadmium och bly. När nya ämnen utvecklas sker det utifrån principer som syftar till att särskilt farliga egenskaper inte ska förekomma och att så långt som möjligt undvika farliga egenskaper. Sid 6

Nyproducerade material och varor är så långt som möjligt fria från särskilt farliga ämnen om varorna är avsedda att användas på ett sätt som kan innebära att människor och miljön exponeras. Redan befintliga material och varor som innehåller särskilt farliga ämnen hanteras under varornas hela livscykel inklusive avfalls- och återvinningsledet på ett sätt som innebär att människor och miljö inte exponeras. Återvunnet material är så långt som möjligt fritt från särskilt farliga ämnen och håller därmed likvärdig kvalitet med nyproducerat material med avseende på sådana. Utsläpp av särskilt farliga ämnen från produktionsprocesser har upphört och sådana ämnen används bara i produktionsprocesser om verksamhetsutövaren kan visa att människor och miljön inte kan exponeras. Den långväga spridningen av särskilt farliga ämnen till och från Sverige via luft och vatten är mycket liten. 4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten Uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de utifrån miljö- och hälsosynpunkt mest betydande oavsiktligt bildade ämnena inklusive nedbrytningsprodukter av dessa finns tillgängliga. Ämnenas miljö- och hälsoegenskaper är tillräckligt kartlagda. Spridning till miljön av dessa ämnen är mycket liten. 5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden Den sammanlagda exponeringen för särskilt farliga ämnen i den yttre miljön samt i arbetsmiljö, inomhusmiljö och genom föda är nära noll eller nära bakgrundsnivåerna. För övriga ämnen är den sammanlagda exponeringen inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Exponeringen för kemiska ämnen utgör inget hot mot ekosystemens förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster. Exponeringen för farliga ämnen från avfallshantering, återvinning och användning av återvunnet material är tillsammans med övrig exponering så låg att den inte utgör en hälso- eller miljörisk. Återvunnet material håller likvärdig kvalitet med nyproducerat med avseende på dessa ämnen. Sid 7

Halterna i livsmedel av farliga ämnen som har spridits eller ökat genom mänsklig verksamhet är så låga att heja befolkningen inklusive känsliga grupper skyddas från exponeringsnivåer där skadliga effekter kan uppstå. Detta innebär bland annat att all fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på dessa ämnen och att exponeringen för kadmium är på en säker nivå. 6. Förorenade områden är åtgärdade Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Samlad och kvalitetssäkrad information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig. NATIONELL AVFALLSPLAN (REMISSVERSION) Från avfallshantering till resurshushållning är Sveriges avfallsplan 2012 2017. Den ersätter den tidigare avfallsplanen från 2005 Strategi för hållbar avfallshantering Sveriges avfallsplan. Alla EU:s medlemsländer ska enligt direktivet för avfall ha avfallsplaner. Länderna ska också ta fram särskilda program för förebyggande av avfall, som ska vara klara 2013. Detta ska visa hur vi kan minska våra avfallsmängder och samtidigt få dem renare. I programmet ska mål sättas för förebyggande av avfall inom bland annat följande områden; Tillverka bättre produkter Utnyttja de resurser som finns upplagrade i samhället Fokusera EU arbetet på ökad resurseffektivitet Arbeta långsiktigt för ökad materialåtervinning av god kvalitet Stärka kopplingen mellan avfalls- och produktlagstiftning I Sverige har Naturvårdsverket ansvar för att ta fram nationella avfallsplanen och programmet för förebyggande av avfall. Den nationella avfallsplanen samspelar med planering på lokal och regional nivå, inte minst kommunernas avfallsplanering. Nationella avfallsplanen prioriterar åtgärder inom följande områden: 1. Bygg- och rivningsavfall Sid 8

2. Hushållsavfall 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan 4. Avfallsbehandling 5. Illegal export av avfall BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL MÅL Återanvändning och materialåtervinning av icke farligt byggnads- och rivningsmaterial är minst 70 % år 2020. Den miljö- och hälsomässigt säkra användningen av avfall och material i anläggningsarbeten ska öka. HUSHÅLLSAVFALL MÅL Återanvändning av hushållsavfall ska öka, bland annat genom att återanvändning och materialåtervinning ökar. Konsumtion av textilier från nyråvara ska minska, bland annat genom att återanvändning och materialåtervinning ökar. Materialåtervinning av hushållsavfall ska öka och minst 90 % av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. År 2017 har nedskräpningen i stadsmiljö minskat med minst 20 % jämfört med år 2012. AKTIVITETER ÅTERANVÄNDNING NATURVÅRDSVERKET Sprida goda exempel på initiativ för att öka återanvändningen. Se över hur lagstiftningen kan anpassas så att kommunerna får både ett tydligare ansvar och klara befogenheter att arbeta avfallsförebyggande Sid 9