Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 187/ Remissvar Trafikverkets Förslag till nya föreskrifter för väg 52, Sörmlands län. Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Remissen besvaras med skrivning enligt tjänsteutlåtande Beskrivning av ärendet Trafikverket har inkommit med en remiss med förslag till ändringar i föreskrifter för väg 52 i Sörmlands län. Vägen är ur flera olika perspektiv viktig för Vingåkers kommun och de föreändringar som föreslås kommer påverka kommunen negativt. Bland annat föreslås hastighetsbegränsningar för den del av vägen som går inom Vingåkers kommun. Detta påverkar såväl arbetspendling, besöksnäringarna samt transportnäringarna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår handläggare Maria Pestrea , maria.pestrea@vingaker.se Remissvar yttrande över Trafikverkets förslag till nya föreskrifter för väg 52, Sörmlands län Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Anta nedanstående skrivning som remissvar. Sammanfattning Trafikverket har i inkommen remiss föreslagit ändrade hastighetsbegränsningar gällande bland annat riksväg 52. Vägen är ur flera olika perspektiv viktig för utvecklingen av Vingåkers kommun, både för pendlare, besökare och för transportnäringen i Sörmland/Mellansverige. De föreslagna ändringarna kommer att påverka Vingåkers kommun negativt. Ärendets beredning - Kommunledningsförvaltningen har i dialog tillsammans med kommunstyrelsens presidier kommit fram till nedanstående svar på inkommen remiss. VK101S v , tjut remissvar trafikverket gällande rv 52.doc Bakgrund Trafikverket har inkommit med en remiss den 6 juli 2012 på föreslagna nya hastighetsbegränsningar gällande bland annat riksväg 52. Remissen ska besvaras och vara inskickad den till 17 augusti Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

3 Förvaltningens ståndpunkt gällande remiss inkommen från Trafikverket gällande Förslag till nya föreskrifter för väg 52, Sörmlands län Det förslag som ligger från Trafikverket innebär för Vingåkers kommun att hastigheten sänks på en stor del av vårt vägnät i närområdet från 90 km till 80 km. Detta går tvärt emot den ambition Trafikverket tar upp i sin remiss om att skapa förutsättningar för positiv regional utveckling vad avser möjlighet till arbetspendling och utbildning på annan ort. 2 (3) Vingåkers kommun är en pendlarkommun, där man pendlar både med bil och kollektivtrafik. Arbetspendlingen går främst till Katrineholm men även till övriga närliggande större orter; bl a Norrköping, Nyköping, Eskilstuna, Västerås, Örebro, Södertälje och Stockholm. Då Vingåkers kommun inte har tillräckligt med arbetstillfällen så är en smidig pendling avgörande för att många av kommunens invånare ska ha möjlighet att bo och leva i Vingåker. Merparten av kommunens gymnasieelever går i skolan i Katrineholm vilket innebär pendling med framför allt kollektivtrafiken. Det närmaste universitet ligger i Örebro vilket innebär färd västerut på. I undersökningen framkommer tydligt att det är högt trafikflöde av både personbil och tung trafik på riksväg 52 på sträckan Örebro länsgräns - Katrineholm. Underlaget till remissen belyser inte vilka konsekvenserna blir av en hastighetsbegränsning mellan Örebro länsgräns och Katrineholm i utökad restid, enbart resultat för sträckan Örebro länsgräns väg 53 Nyköping. Utan stöd av någon större undersökning står det ändå klart att den sänkta hastighetsbegränsningen innebär en längre restid både för pendlare och kollektivtrafiken. Detta kan innebära problem för dem som i dagsläget kombinerar sitt pendlande med buss till Katrineholm för vidare tåganslutning från Katrineholm till t ex Eskilstuna, Västerås och Norrköping. Det redan pressade schemat för skolbussarna kan innebära att eleverna inte hinner fram i tid till gymnasieskolorna. Vingåker är även välbesökt av tillresande besökare, framför allt till Vingåkers outletområde (ca besökare/år) men även feriegäster och övriga besökare. En sänkning av hastigheten på riksväg 52 drabbar dessa näringsar och även den transportnäring som ska till och från Vingåkers kommun med leveranser. I beredningsunderlaget framkommer att riksväg 52 är en del av Vingåkers kommuns huvudstråk mot Stockholm. Tilläggas skall att den även är ett viktigt huvudstråk även mot Örebro, E20 och E18. Riksväg 52 är därmed av stor betydelse i ett större regionalt perspektiv som en transportled i östlig-västlig riktning. Vägen används för transporter från orter i Sörmland, Östergötland och Stockholmsregionen till orter i Örebro län, Västra Götalands län och Värmlands

4 län. För de västliga länen i Mellansverige är vägen av central betydelse för transporter till t.ex. hamnarna i Norrköping och Oxelösund. Vägen trafikeras av en stor andel tung trafik. I ett regionalt och även mellansvenskt tillväxtperspektiv vore en standardhöjning för riksväg 52 att föredra. För Vingåkers kommun, som är helt beroende av vägen, är en standardhöjning avgörande för en möjlig framtida positiv utveckling. 3 (3) Att sänka hastigheter ter sig som ett sätt att skjuta problemet framför sig. Vägnätet är redan idag eftersatt vad gäller underhåll. Vingåkers kommun anser att resurser måste tillsättas för att höja standarden på vägsträckorna. De behöver anpassas för en hastighet av 100 km/h, vilket idag är ett rimligt krav på mellanregionala pendlingsstråk. En förbättrad vägstandard skulle underlätta arbetspendling och möjliggöra för fler att bo kvar eller bosätta sig i Vingåker. Även med hänsyn till vägens stora betydelse i ett tillväxtperspektiv är det synnerligen önskvärt med en upprustning av väg 52. Om den föreslagna justering av hastighet kommer att ske ser vi med oro på vad detta kommer att innebära för riksväg 52 i förlängningen. Kommer vägen att underhållas mindre då den har fått en lägre hastighet? Om så är fallet kommer det inte innebära en förbättring av trafiksäkerheten på riksväg 52 trots sänkningar av hastigheterna. De föreslagna sänkningarna i Läppe och Baggetorp ser vi att det kan finnas säkerhetsfördelar med att genomföra, däremot en höjning vid Viala från 70 till 80 km/h ser vi som en stor fara. Då krävs investeringar av bättre avfarter till bostadsoch sommarstugeområdena i Viala samt till badplatsen vid sjön Viren. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Maria Pestrea Tf utvecklingschef

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr Baggetorps skola och förskola Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Kostnadsberäkningar har gjorts för tillbyggnad/ombyggnad av Baggetorps skola och förskola. Beslutsunderlag Kostnadsberäkning Baggetorps skola och förskola GKAK Byggledning AB, budgetkalkyl Kartskiss Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Baggetorps skola och förskola Baggetorps förskola kostnader 2011 Yta: 340 kvm Bokfört värde: kr Avskrivning: kr Ränta: kr (4,2 %) Driftskostnad: kr Total kostnad: kr/år Tillbyggnad: Kostnadsberäknad till kr. Ger en utökad kostnad på kapital o drift med kr kr = kr Kostnad efter tillbyggnad: kr/år Baggetorps skola kostnader 2011 Yta: 1055 kvm Bokfört värde: kr Avskrivning: kr Ränta: kr Driftskostnad: kr (Beräknad utifrån att byggnaden används i sin helhet och indexberäknad utifrån tidigare driftskostnad) Total kostnad: kr/år Detta ger en kostnad på 533 kr/kvm om hela byggnaden används. För en ombyggnad till förskola och fritidshem åtgår 383 kvm och en kostnadsbedömning har gjorts av GKAK Byggledning AB för ombyggnaden av denna del och även övriga delar av byggnaden. Om byggnaden ska användas till

7 förskola, fritidshem m.m. är bedömningen att även de delar som inte kommer att användas måste åtgärdas. Det är bl.a. konvertering från direktverkande el till vattenburen bergvärme, byte av fönster, målning utvändigt och åtgärdande av den yttre miljön. Detta motiveras med att en flyttning av ovan nämnda verksamheter måste ses som en långsiktig lösning och görs inte dessa åtgärder från början kommer kraven att uppstå inom kort tid. Kostnaden för denna ombyggnad bedöms till kr (se bilaga). Ytmässigt behövs alltså 383 kvm för förskola och fritidshem. I denna yta är inte gymnastikhall och omklädningsrum inräknade. Detta medför att 672 kvm kommer att vara outhyrt, vilket motsvarar 64 %. Installationen av bergvärme bedöms ge en besparing på ca kr/år Värmepumpsinstallationen medför en kostnad på ca kr och nya radiatorer med undercentral blir kr. Åtgärderna som avser hela fastigheten medför en kostnad på kr och detta ger en ökad kapitalkostnad på kr/år. Ny kostnad för skolan blir: kr kr kr = kr viket medför att kostnaden per kvm före en ombyggnad till förskola är 623 kr/kvm för hela byggnaden. Kostnaden för ombyggnad till förskola och Fritids är kr kr = kr. Detta ger en ökad kapitalkostnad på kr/år. Årlig kostnad för den ombyggda delen blir 623 kr * 383 kvm kr vilket ger en total hyra på kr/år Årlig kostnad för den outhyrda delen blir 623 kr * 672 kvm = kr. Total kostnad Hyra för fritids och förskola Outhyrt Summa total hyra kr/år kr/år kr/år I detta sammanhang ska också beaktas den förväntade realisationsförlusten vid en försäljning. För skolan blir den ungefär kr och vid en försäljning av förskolan är det sannolika att den blir större.

8 De beräkningar som är gjorda har som utgångspunkt den kostnadsberäkning som har gjorts utifrån erfarenhet från liknande projekt. För att få ett bättre underlag för beräkning fordras att projektet projekteras i detalj och det kräver både mera tid och även att kostnaden blir betydligt högre eftersom det i ett sådant läge tillkommer arkitekt och konsultkostnader. Övriga bilagor Karta över kommunal mark i Baggetorp

9 GKAK Byggledning AB PROJEKTERING, BYGGLEDNING, KONTROLL, BESIKTNING BAGGETORPS DAGHEM, VINGÅKER Tillbyggnad Budgetkalkyl Underlag: Skiss tillbyggnad Byggnadsarea BYA: 72 m 2 Bruttoarea BTA: 36 m 2 Budgetkalkyl Bygg :- Mark :- El :- Vent :- Rör :- Byggherrekostnader 15% av : : :- Samtliga kostnader exkl moms. Bygg: Tillbyggnad enligt skiss. Ny torpargrund, bottenbjälklag, ytterväggar Vindsbjälklag och yttertak. 5 st fönster, dörr mot uteplats. Trädäck i höjd med rum, för uteplats med räcke och trappa. Målnings och golvarbeten. Mark: Schakt och återfyllning, dränering som ansluts till bef, Flytt av ett styck lekutrustning, läggning av 4 st plattrader utmed ny grund. El: Installation uteplats: 2 st väggarmaturer, 1 st kapslat vägguttag och 1 st kronomkopplare. Installation rum:4 st takarmaturer, 5 st 2-vägs vägguttag och 1 st strömbrytare. Övrigt: Ny gruppmatning 1-fas 10A från bef central för strömförsörjning av tillbyggnad. Ny gruppmatning till Ventaggregat. Vent-styr: Nytt ventilationsaggregatför från och tilluft monterat på vinden. Installation av kanaler och don. Rör: Installation av 3 st radiatorer. Byggherrekostnader: I byggherrekostnader ingår Projektering, kontroll, besiktning, myndighetsavgifter, byggherrens egenkostnad, finansieringskostnad. Katrineholm GKAK Byggledning AB

10

11 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 326/ Energismarta hus Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträde i december 2011 informerade Björn Andersson (M) om projektet med klimatsmarta hus. Kommunstyrelsen beslutade att uppdra till kommunledningsförvaltningen att utforma riktlinjer för markupplåtelse till tomter för energismarta hus (Ks , 214). Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr 102/ Kommunal avfallsplan Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige Fastställa kommunal avfallsplan mål och strategier daterad xx-xx Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillse avfallsplanens efterlevnad under planperioden. Kommunstyrelsen fastställer kommunal avfallsplan underlag samt åtgärdsprogram. Kommunstyrelsen vid större avvikelser eller beslut med större konsekvenser delger detta till kommunfullmäktige för yttrande eller beslut. Förslag till kommunstyrelsen Fastställa underlag och åtgärdsprogram daterat 2012-xx-xx med möjlighet till årlig revidering där betydande avvikelser ska delges kommunstyrelsen för yttrande eller beslut. Fastställa samrådsredogörelse 2012-xx-xx Befintlig arbetsgrupp (tjänstemän) och styrgrupp (politiker) har i uppdrag att under planperioden driva processen med att följa upp och summera mål och åtgärder samt årligen ta fram förslag till reviderat åtgärdsprogram och underlag. Beskrivning av ärendet En kommunal avfallsplan har framtagits i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Flen. Planen ska gälla under perioden och omfattar ett måldokument som beslutas av kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsprogram och ett underlagsdokument som beslutas av kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Forts Ks Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunal avfallsplan, Strategier och mål, Kommunal avfallsplan, Åtgärdsprogram, Kommunal avfallsplan, Underlag, Kommunal avfallsplan, Samrådsredogörelse, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Tjänsteskrivelse För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsprogram och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Samrådsredogörelsen redovisar de synpunkter som inkommit via remiss- och utställningsfasen med svar från ansvarig arbets- och styrgrupp. Kommunstyrelsen föreslås besluta att; 1

15 fastställa underlag och åtgärdsprogram daterat 2012-XX-XX med möjlighet till årlig revidering där betydande avvikelser ska delges kommunstyrelsen för yttrande eller beslut fastställa samrådsredogörelse 2012-XX-XX befintlig arbetsgrupp (tjänstemän) och styrgrupp (politiker) har i uppdrag att under planperioden driva processen med att följa upp och summera mål och åtgärder samt årligen ta fram förslag till reviderat åtgärdsprogram och underlag Kommunfullmäktige föreslås besluta att; fastställa kommunal avfallsplan mål och strategier daterad 2012-XX-XX kommunstyrelsen fastställer kommunal avfallsplan - underlag samt åtgärdsprogram kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillse avfallsplanens efterlevnad under planperioden kommunstyrelsen vid större avvikelser eller beslut med större konsekvenser delger detta till kommunfullmäktige för yttrande eller beslut

16 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2012-XX-XX Version

17 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod.

18 Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet.

19 INNEHÅLL AVFALLSHANTERING ÅR System och ansvar... 1 Styrkor och svagheter... 2 UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN... 3 STRATEGIER OCH MÅL... 5 Ledstjärnor... 6 Förebyggande av hushållsavfall... 7 Källsortering hushållsavfall... 7 Farligt avfall... 8 Kärlavfall... 9 Grovavfall... 9 Latrin och slam från enskilda brunnar Verksamhetsavfall Nedlagda deponier Nedskräpning FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Ledstjärnor UPPFÖLJNING FÖRKLARINGAR... 15

20 AVFALLSHANTERING ÅR 2011 SYSTEM OCH ANSVAR Kommunerna ansvarar för att omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunfullmäktige ansvarar för att fastställa kommunal renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan och att besluta om renhållningstaxa. Alla hushåll är skyldiga att sortera ut avfall enligt av kommunfullmäktige beslutat system (minimum farligt avfall, tidningar och förpackningsmaterial). Kommunens utsedda renhållare ansvarar för att ombesörja det kommunala ansvaret med att insamla och omhänderta hushållsavfall och därtill hörande administration och service. Grovavfall hanteras på likartat sätt där hushållen dels kan få grovavfall hämtat vid fastighet och dels kan lämna avfallet vid en återvinningscentral (ÅVC). I Katrineholm, Flen och Vingåker samlas det mesta kärlavfallet in som blandat brännbart/matavfall för transport till avfallsförbränningsanläggningar för energiutvinning (fjärrvärme, el). Gemensamma uppsamlingsplatser förekommer framförallt i Flen. I Katrineholm förekommer gemensamma markbehållare vid flerfamiljsfastigheter. I Vingåker är det till största del individuella kärl. I flerbostadshus är fastighetsägare ansvarig för att informera boende om gällande regler om avfallshantering och att tillhandahålla utrymmen och ge förutsättningar i övrigt för att ordna avfallshantering. Förpacknings- och tidningsmaterial som normalt lämnas vid återvinningsstationer (ÅVS) ansvarar producenterna för att samla in och omhänderta (ej kommunen). Ansvaret för verksamheternas avfall åligger verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen och miljökontor ansvarar för tillsyn, anmälningar/tillståndsärenden och myndighetsbeslut enligt gällande regelverk. I underlaget framgår fakta och statistik om den kommunala avfallshanteringen i Flen, Katrineholm och Vingåker. 1

21 STYRKOR OCH SVAGHETER Kommunerna tar varje år fram statistik i branschföreningen Avfall Sveriges Avfall web. Under 2011 genomfördes dessutom plockanalys och kundenkät. Resultat redovisas mer utförligt i underlagsdelen. Tillsammans med statistik som kommunerna redovisar branschföreningen Avfall Sverige så kan styrkor och svagheter sammanfattas enligt följande; STYRKOR Liten mängd grovavfall Goda kundomdömen om hur ett besök vid ÅVC fungerar Goda kundomdömen för hur insamling av kärlavfall fungerar Goda kundomdömen om tillgänglighet att lämna farligt avfall KOMMENTAR 127 kg/person samlas in i FKV kommunerna jämfört med 192 i Sverige. Kundenkät 2011 Kundenkät 2011 Kundenkät 2011 Låg mängd farligt avfall i kärlavfall Plockanalys 2011 SVAGHETER KOMMENTAR Dåliga kundomdömen om öppettider ÅVC Låg kundnöjdhet gällande återvinningsstationer (ÅVS) Hög mängd förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfall Separat insamling av matavfall saknas Avser främst omdömet om att lämna förpackningar etc vid ÅVS och stationernas dåliga skötsel med städning och överfulla behållare. Plockanalys 2011 Nationellt miljömål 2

22 UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN En avfallsplan ska möta behovet av att utveckla hanteringen av såväl det befintliga avfallet som de föremål som istället för att bli avfall kan hitta nya användare och nya användningsområden. Dessa behov bestäms av: - mål och regler som sätts av EU, riksdag, regering och nationella myndigheter - samhällsutvecklingens tekniska, sociala och politiska dimensioner - regionens specifika aktuella förutsättningar i form av invånare, avfallsflöden och befintlig infrastruktur för avfallshanteringen Dessa områden finns närmare beskrivna i Avfallsplanens underlagsdel. I det följande redogörs kortfattat för vilka utmaningar som följer av dess punkter. Miljö- och resursfrågornas utrymme i den offentliga debatten varierar stort över tiden. Den långa trenden är dock att de långsiktiga hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare både för enskilda individer, för företag och organisationer och för politiska beslutsfattare. Det innebär att förväntningarna på slutna, effektiva och rena kretslopp ökar vilket förutsätter en fortsatt utveckling av teknik och kompetens inom avfallshanteringen. Exempel på aktuella krav är förväntningar på att minska avfallet inom livsmedelssektorn samt ta vara på matavfallets energiinnehåll. Konkurrensen om avfallets resursvärden och uppdraget att ta vara på det ökar. En allt snabbare teknikutveckling innebär både en utmaning att kunna ta hand om nya produkter och nya material och en möjlighet att utveckla nya metoder för avfallshanteringen. Den politiska inriktningen från EU-nivå och nedåt kan beskrivas som en strävan att minska avfallsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp. Avfallshierarkin eller avfallstrappan åskådliggör den grundläggande strategin i detta arbete. Avfallshierarkin är fastställd på EU-nivå och ska tillämpas i lagstiftning och avfallsplaner på både nationell och lokal nivå. 3

23 4

24 STRATEGIER OCH MÅL Övergripande mål och riktlinjer EU direktiv Nationella miljömål Nationell avfallsplan Flen, Katrineholm och Vingåkers förutsättningar Utvärdering av tidigare avfallsplaner Ledstjärnor Samhällstrender Strategier Strategier som visar det arbetssätt som ska tillämpas för att nå de övergripande målen Åtgärdsprogram Åtgärder som visar tydliga delsteg på vägen mot målen Mål Preciserade mätbara mål i kommunerna utifrån övergripande mål och riktlinjer Utveckling av resurseffektiva och rena kretslopp 5

25 Inledningsvis anges de Ledstjärnor som avses vara vägledande för alla beslut och åtgärder inom Flen, Katrineholm och Vingåkers avfallssektor. Ledstjärnorna har varit vägledande i hela processen med framtagande av nya kommunala avfallsplaner. Strategier och mål är sedan indelade i ett antal delområden som avser att täcka in avfallsområdets alla perspektiv, utifrån den kommunala avfallsplanens ansvarsområde. Strategier och mål utgör en prioritering av avfallsarbetet för den kommande planperioden. I avfallsplanens underlagsdel finns dessa delområden belysta utifrån en utvärdering av tidigare avfallsplan och de samlade behov som har framkommit i avfallsplaneprocessen. För varje delområde har det fastställts mål som är mätbara. Till dessa mål har det kopplats strategier som visar på det arbetssätt som generellt ska tillämpas för att nå de preciserade målen. I det separata åtgärdsdokumentet finns därtill specificerade praktiska åtgärder angivna som utgör tydliga delsteg på vägen mot målen. LEDSTJÄRNOR Fem ledstjärnor föreslås vägleda avfallsarbetet i Flen, Katrineholm och Vingåker den kommande femårsperioden: Det ska vara enkelt att göra rätt - Enkelhet för kund och medborgare - God pedagogik (förståelse, tydlighet, konkret) - Tillgänglighet Positiva budskap - Peka på goda exempel - Viktigt att känna sig duktig Långsiktighet - Helhetssyn - Hållbarhet - Förebygga att avfall uppstår Effektivitet - Samordning - Kostnadseffektivitet - Effektiv resursanvändning God arbetsmiljö - Vid planering - Vid hantering av avfall 6

26 FÖREBYGGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som sker innan avfall uppstår STRATEGIER Fortsätta arbetet med att kommunicera budskap om den egna konsumtionens påverkan på avfallsmängden Arbeta förebyggande för att avfall ej ska uppstå och för en ökad återanvändning av produkter och varor Arbeta tillsammans med storkök och handel för att minska mängden matavfall MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 1. Matavfall i kommunal offentlig verksamhet (skola, äldreomsorg och hemtjänst/särskilt boende) har minskat med 10 % utifrån 2012 års nivå (kg/person) KÄLLSORTERING HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som hushåll och företag utför när avfall uppstått och det ska sorteras rätt STRATEGIER Källsortering ska vara enkel att utföra på rätt sätt Arbeta för välstädade återvinningsstationer med god tillgänglighet Arbeta med positiva budskap med återkoppling till nyttan av sorteringsinsatsen Kommunala verksamheter ska föregå med gott exempel avseende källsortering Källsortering av matavfall ska införas MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 2. Andelen hushåll som är ganska eller mycket nöjda med information om källsortering överstiger 70 % 7

27 3. Andelen hushåll som har ganska eller mycket stort förtroende för att insamlat avfall omhändertas på ett riktigt sätt överstiger 75 % 4. Andelen förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfall understiger 20 % Mål nr Mål år 2017 Flen 2011 Katrineholm 2011 Vingåker 2011 Sverige % 70 % 63 % 62 % 68 % 3 75 % 58 % 66 % 56 % 65 % 4 20 % 22 % 27 % 24 % 28 % FARLIGT AVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av utsorterat farligt avfall STRATEGIER Hushåll ska kunna lämna ifrån sig farligt avfall på ett enkelt sätt Informera om farligt avfall utifrån nationellt initierade informationsinsatser med särskilt vikt vid läkemedel och elektronikavfall samt särskilt farliga ämnen som kvicksilver, kadmium och bly MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 5. Farligt avfall ska inte förekomma i kärlavfallet. 6. Andelen hushåll som tycker att de har ganska eller mycket bra tillgänglighet för att lämna farligt avfall överstiger 75 % 8

28 Mål nr Mål år 2017 Flen 2011 Katrineholm 2011 Vingåker 2011 Sverige % 73 % 69 % 70 % 66 % KÄRLAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av kärlavfall STRATEGIER Ökad samordning av regler och rutiner inom insamling av kärlavfall Biologisk behandling av matavfall ska införas MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 7. Minst 50 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara. GROVAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av grovavfall STRATEGIER Hushåll ska kunna lämna grovavfall på ett enkelt sätt Återvinningscentralerna ska användas för att informera och kommunicera med hushåll MÅL ÅR Andelen hushåll som tycker att det är ganska eller mycket enkelt att lämna grovavfall ökar till år 2017 jämfört med

29 LATRIN OCH SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR Det vill säga insamling, transport och behandling av latrin och slam från enskilda brunnar STRATEGIER Fosforföreningar i avlopp ska återföras till åkermark MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 9. Mottagningsanläggningar för slam från enskilda brunnar ska REVAQ 1 certifieras senast 2015 och slammet ska återföras till åkermark VERKSAMHETSAVFALL Det vill säga hantering av företagens avfall STRATEGIER Uppmärksamma verksamheter att arbeta för en ökad återanvändning av produkter och varor Kommunalt avloppsslam ska REVAQ certifieras Samarbeta mellan tillsynsmyndighet, plankontor och renhållaren kring fettavskiljare samt bygg- och rivningsavfall 1 REVAQ är Svenskt Vattens certifieringssystem för att certifiera arbetet på avloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Certifieringen innebär att man bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar avloppsreningsverket och är öppen med all information. 10

30 MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 10. Minst 60 % av fosforföreningarna i kommunalt avloppsslam ska tas tillvara och återföras till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark (nationellt miljömål) NEDLAGDA DEPONIER STRATEGIER Samordna arbete med riskklassificering och åtgärder av nedlagda deponier mellan de tre kommunerna och länsstyrelse MÅL ÅR 2017 (BASÅR 2011 OM INTE ANNAT ANGES) 11. Minst två nedlagda kommunala deponier, där MIFO fas 1 har visat behov av detta, ska riskklassificeras enligt MIFO Fas 2 per kommun och år 2. NEDSKRÄPNING STRATEGIER Samordning av regler och rutiner rörande dumpning av avfall 2 MIFO fas 1 är en orienterande studie. Riskklassningen av området görs utifrån besök på platsen och tillgängliga uppgifter om vilken verksamhet som bedrivits, vilka ämnen som hanterats m.m. MIFO fas 2 är en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på platsen. Syftet är främst att kontrollera om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer samt spridningsvägar. 11

31 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER Vid genomförandet av de åtgärder som föreslås i planen kan både positiv och negativ miljöpåverkan uppstå. Följande miljöbedömning är gjord av arbetsgruppen. Förväntad betydande positiv miljöpåverkan vid genomförande av avfallsplanen är: Minskad föroreningsproblematik och minskat läckage av skadliga ämnen från avfallshantering Minskad resursförbrukning genom ökad återanvändning och återvinning Minskade koldioxidutsläpp från vägtrafiken genom rötning till biogas, vilken kan ersätta fossila fordonsbränslen Minskad nedskräpning och dumpning av avfall i naturen Betydande negativ miljöpåverkan som skulle kunna uppstå vid genomförande av avfallsplanen är: Risk för ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser på grund av ökade transporter vid separat insamling och rötning av matavfall LEDSTJÄRNOR Avfallsplanens genomförande bedöms ge främst positiva effekter på ledstjärnorna. Nedan sammanfattas avfallsplanens intentioner kopplat till ledstjärnorna. DET SKA VARA ENKELT ATT GÖRA RÄTT Planen innehåller strategier, mål och åtgärder som avser att förenkla för invånare att källsortera och lämna hushållsavfall till rätt ställe, exempelvis förpackningar, farligt avfall och grovavfall. POSITIVA BUDSKAP Information och kommunikation ska vara inriktad på positiva budskap och föredömen ska identifieras för att sprida goda exempel. 12

32 LÅNGSIKTIGHET Planen syftar till att för sträva uppåt i EUs avfallshierki i många avseenden, som att förebygga avfall via minskad konsumtion, öka förutsättningarna till återanvändning och ökad återvinning av förpackningar och grovavfall. Minimering av deponering och säkerställande av att nedlagda deponier ej blir ett framtida miljöproblem fortsätter under perioden. EFFEKTIVITET Bättre källsortering medför normalt lägre kostnader främst gällande förpackningar och tidningsmaterial. Ledstjärnan effektivitet ska vara vägledande som en utvärderingskriterie vid utredningar som berör transporter av avfall. GOD ARBETSMILJÖ I föreskrifter om avfallshantering avses god arbetsmiljö säkerställas genom att enas om regler vid exempelvis hämtning av kärlavfall och slam från enskilda brunnar. 13

33 UPPFÖLJNING Planen ska årligen följas upp med Sörmland Vatten som ansvarig. I maj månad sammankallas utsedd projektgrupp till ett möte där summering av föregående års verksamhet presenteras följt av en diskussion gällande behov av revidering av åtgärdsdokument. Vid behov kallas även utsedd referensgrupp. Efter mötet färdigställs summering samt förslag på reviderat åtgärdsprogram för lokal förankring. Större avvikelser från ursprungligt åtgärdsprogram ska godkännas politiskt på sedvanligt sätt. 1/1-1/3 Framtagande av statistik 1/7-1/9 Lokal förankring 1/3-1/5 Summering och planering 1/6-1/7 Färdigställande av summering och åtgärdsprogram 1/5-1/6 Genomförande av årligt revideringsmöte 14

34 FÖRKLARINGAR BEGREPP Avfall Sverige Centrala uppsamlingsplatser Delade kärl Farligt avfall Förebyggande av avfall Grovavfall Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall FÖRKLARING Rikstäckande branschorganisation där kommuner och företag är medlemmar. Arbetar för att hjälpa medlemmarna i dess utveckling av avfallsverksamheten och agerar som lobbyist mot myndigheter och samhälle. Plats där flera fastighetsägare fått godkännande om att lägga sitt kärlavfall (matavfall och brännbart) i gemensamma behållare. Används exempelvis vid förhindrande transportförhållanden eller när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet (lägre avgifter). Två fastighetsägare som överenskommer om att dela abonnemang på ett kärl. Används exempelvis när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet. Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som är markerat med * i bilaga 2 till Avfallsförordningen 4. Åtgärder som vidtas för att hindra att avfall uppkommer. Exempelvis minimera inköp av skolmat, undvika inköp av produkter eller lämnande av använda saker till återanvändning. Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl Hushåll Matavfall och brännbart som läggs i kärl. Grovavfall Latrin och slam från enskilda avloppsanläggningar 15

35 Farligt avfall Avfall som omfattas av producentansvar 3 Verksamheter Hushållssopor och städsopor från personalutrymmen, restauranger, storkök och liknande Livsmedelsavfall från butiker Avfall från allmänna papperskorgar på allmänna platser Slam från fettavskiljare Matlagningsfett från verksamheter Latrin Komposteringsanläggningar Plockanalys Producentansvar Anläggning där biologiskt avfall bryts ned under förbrukning av syre. Jordfraktion bildas. Till skillnad mot rötningsanläggning bildas ej gas som kan energiutvinnas. Undersökning där avfall på ett systematiskt och statistiskt vedertaget sätt sorteras i efterhand för att utröna hur väl källsorteringen fungerar. Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall. Exempelvis tidningspapper och förpackningar av papper, well, glas och metall. Även däck, bilar, läkemedel och elavfall omfattas. Mer om producentansvar framgår av Renhållare Återanvändning Av kommunen utsedd förvaltning, kommunalägt bolag eller kommunalförbund som ombesörjer kommunens ansvar inom avfallshanteringen enligt miljöbalken. Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Exempelvis när hushåll lämnar saker till ta till vara eller biståndsorganisationer där saken ska 3 Kommun ansvarar för avfall som omfattas av producentansvar om det inte lämnas i producenternas system 16

36 användas till samma ändamål som den är gjord för. Återvinning Återvinningscentral (ÅVC) Återvinningsstation (ÅVS) Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall. Exempelvis glas, papper, tidningar och metall återvinns till framställning av nya produkter. Bemannad anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, etc Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. Ansvar förpackningsoch tidningsinsamlingen (ej kommun). 17

37 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Åtgärdsprogram Version

38 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna alla kommuner och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. 2

39 Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet. 3

40 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅTGÄRDSPROGRAM...1 Anvisningar... 1 Övergripande... 2 Förebyggande av hushållsavfall... 3 Källsortering av hushållsavfall... 3 Farligt avfall... 4 Kärlavfall... 4 Grovavfall... 5 Latrin och slam från enskilda brunnar... 6 Verksamhetsavfall... 6 Nedlagda deponier... 7 Nedskräpning

41 ÅTGÄRDSPROGRAM ANVISNINGAR Åtgärd: Tidplan: Ansvar: Beskrivning av aktivitet för att nå strategi eller mål. År då åtgärd avses påbörjas respektive avslutas SVAAB = Sörmland Vatten och Avfall AB MN = Miljönämnden eller motsvarande SN = Stadsbyggnadsnämnden eller motsvarande KN = Kostnämnden eller motsvarande KS = Kommunstyrelsen Under kommunansvar anges lokala åtgärder med kommunnamn följd av löpnummer (ex Flen:1). Kursiverade lokala åtgärder anger att alla kommuner rekommenderas genomföra åtgärden, oftast som följd av regionala åtgärder. 1

42 ÖVERGRIPANDE FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPL AN ANSVAR KOMMENTAR 1. Ta fram informations- och kommunikationsplan (Infoplan) för uppfyllande av strategier och mål i hela avfallsplanen SVAAB Samverkan med kostenhet och miljökontor Engagera ungdomar och studenter Informationsmaterial som framhäver positiva budskap med återkoppling Utgå från kundenkäter och plockanalyser Stödja införande av källsortering matavfall Information vid återvinningscentraler Stödja källsortering i kommunala verksamheter Farliga ämnen (läkemedel, kvicksilver, bly, kadmium, etc). Samverka med äldreomsorg särskilt hemtjänst. Involvera skola 2. Fortlöpande sammanställa, analysera och delge nyheter från nationell/regional nivå till lokal nivå samt vid behov initiera utbildnings- eller informationsinsatser SVAAB Lagar och myndighetskrav Miljömål Nationella och regionala utredningar 2

43 Nationella kampanjer 3. Införa en avfallsgrupp som träffas vid behov, minst två gånger per år med representanter från kommunerna och SVAAB 2012 SVAAB SVAAB är sammankallande 4. Säkerställ att kommunen beaktar avfallshantering inkl källsortering i samhällsplaneringen 2013 SN Ex med hjälp av checklista på hur avfallshantering och källsortering kan beaktas i planer, exploateringsavtal, rivningslov, m.m FÖREBYGGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 5. Kartlägga och mäta svinnet av matavfall i kommunal offentlig verksamhet och sedan minska det KN Samordning med kostplaner 6. Genomför dialog med de större livsmedelskedjorna kring minskning av matavfall samt biologisk behandling MN Samarbete med näringslivskontor, miljöstrategiskt råd, näringslivsråd och SVAAB Se infoplan (åtgärd 1) 7. Utveckla möjligheten att lämna produkter och varor, exempelvis textilier, till återanvändning/försäljning på återvinningscentraler SVAAB Samarbete med organisationer som bedriver välgörenhet? Lions, Röda Korset etc KÄLLSORTERING AV HUSHÅLLSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 8. Ta fram goda förebilder i hushåll som 2013 SVAAB Livsstilsrelaterat ex kopplat 3

44 används för att kommunicera miljöeffekter och miljönyttan till matavfall, textilier, etc Se infoplan (åtgärd 1) 9. Säkerställ att kommuner och dess kommunala verksamheter källsorterar KS Involvera miljöstrategiskt råd och näringslivsråd. Samråda med SVAAB. 10. Utreda insamlingsmetod och tillgänglighet gällande förpackningsmaterial SVAAB Invänta nationell utredning. Samordna med utredning kring insamling av matavfall. FARLIGT AVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 11. Utveckla metoder för förbättrad servicenivå för insamling av farligt avfall (inkl elavfall) SVAAB Översyn av befintlig mobilinsamling, fastighetsnära eller butiksnära system ( Samlaren, Elis, etc) 12. Utreda behov av förbättrad hantering kring källsortering och medicinskt avfall inom hemtjänsten 2015 KS Samordning med SVAABs uppströmsarbete för Revaccertifiering av slam. Samråd med landstinget kring utskrivning och hantering av läkemedel och läkemedelsrester. KÄRLAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 13. Utred metoder och fastställ genomförandeplan för utsortering och insamling av matavfall i hushåll, restauranger, storkök och butiker till biologisk behandling SVAAB För- och nackdelar utifrån ledstjärnor Matavfallskvarnar beaktas 4

45 14. Ta fram regler och riktlinjer för 2013 SVAAB Arbetsmiljö, effektivisering, centrala uppsamlingsplatser 1 kundnöjdhet, erfarenheter från plockanalys 15. Inför identifikation av kärl i Flen och Vingåker 16. Utveckla och samordna strategier och regler för hemkompostering 2014 SVAAB Ger även en översyn och uppdatering av kundregister 2014 SVAAB Diskussion kring kompostering och rötning och taxan som styrmedel. Kravet på att rötresten/ biomassan ska kunna återföras till åkermark Samråd med tillsynsmyndighet GROVAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 17. Ta fram mallar för spridande av positiva budskap och nytta att användas vid information på återvinningscentraler 18. Förbättra tillgänglighet och service för insamling och avlämning av grovavfall 2013 SVAAB Se infoplan (åtgärd 1) 2013 SVAAB Bland annat utifrån kundenkät Inkludera behov av passersystem 1 Centrala uppsamlingsplatser avser container/kärl som används av flera fastigheter. Vanligt framförallt på landsbygden i Flen. 5

46 LATRIN OCH SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 19. REVAQ certifiera slam från enskilda brunnar 20. Ta fram regler och riktlinjer för hantering av fosforfällor inklusive tömning och behandling 2015 SVAAB Inkludera uppdatering av kundregister och identifikation av brunnar Läkemedel 2013 SVAAB Samarbete med tillsynsmyndighet Följ nationellt arbete Inarbetas i föreskrifter VERKSAMHETSAVFALL FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 21. Kartlägg behov av insats kring hantering av bygg- och rivningsavfall 22. Ta fram och implementera regler och riktlinjer för hantering av fettavskiljare och frityranläggningar 23. REVAQ certifiera slam från verksamheter Kopplas till kommande VAplan KS MN SVAAB 24. Synliggöra fördelar för verksamheter att återanvända produkter och varor 2014 KS Involvera miljöstrategisktråd och näringslivsråd. Koppla till avfall och ansvar för avfall som uppstår vid VAarbeten ex. grus och schaktmassor. Exempelvis genom seminarium, miljöpris till verksamheter Samarbete med 6

47 Näringslivskontor NEDLAGDA DEPONIER FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 25. Ta fram plan för riskklassning av nedlagda deponier. Genomföra MIFO 2-undersökningar enligt mål där MIFO fas 1 har visat behov av detta KS Kommunen som verksamhetsutövare ansvarar NEDSKRÄPNING FLEN, KATRINEHOLM, VINGÅKER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR 26. Samordning av regler och rutiner rörande dumpning av avfall 2013 MN 7

48 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Flen, Katrineholm och Vingåker Underlag Version

49 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de tre kommunerna alla kommuner och Sörmland Vatten och Avfall AB har tillsammans med extern resurs drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Underlag Avfallsplan Strategier och mål Avfallsplan Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Sid 2

50 Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen och fastställs i kommunstyrelsen som också fastställer delegering av ansvar för olika åtgärder. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet. Sid 3

51 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL I AVFALLSPLAN 1 PLANENS FRAMTAGANDE 1 EU DIREKTIV 2 RIKSDAGENS GENERATIONSMÅL 3 MILJÖBALKEN 3 NATIONELLA MILJÖMÅL (REMISSVERSION) 4 God bebyggd miljö 4 Giftfri miljö 5 NATIONELL AVFALLSPLAN (REMISSVERSION) 8 Bygg- och rivningsavfall 9 Hushållsavfall 9 Resurshushållning i livsmedelskedjan 13 Avfallsbehandling 18 BEFOLKNING OCH BOENDE 20 HUSHÅLLSAVFALL 20 Insamlingssystem 20 Återvinningsstationer 21 Avfallsmängder 22 Avfallets omhändertagande 25 Avfallsanläggningar 26 Sid 4

52 Nedlagda deponier 27 Flen 27 Katrineholm 29 Vingåker 31 Kundnöjdhet 32 Kvalitet källsortering 37 UPPFÖLJNING FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN 41 Flen Vingåker Katrineholm TRENDER SOM FORMAR FRAMTIDEN 45 Politik 45 Socialt 46 Teknik 46 REDOVISNING FRÅN ARBETSGRUPPENS DISKUSSIONER 47 Förebyggande av avfall 47 Källsortering hushållsavfall 48 Farligt avfall 49 Kärlavfall 50 Grovavfall 50 Latrin och slam från enskilda brunnar 51 Tillsyn, nedskräpning, verksamhetsavfall och nedlagda deponier 52 SAMRÅD 53 Sid 5

53 Genomförande 53 Intresseområden 53 Synpunkter vid samråd 54 MILJÖBEDÖMNING AV PLANEN 55 Inledning 55 Miljöproblem kopplat till avfall och avfallshantering 55 Ökande avfallsmängder och outnyttjade resurser i avfallet 55 Skadliga ämnen 55 Växthusgaser 56 Förorening av mark, grund- och ytvatten 56 Relevanta avfalls-, miljökvalitets- och folkhälsomål 56 Folkhälsomål 56 Bedömning av miljöpåverkan 57 Betydande miljöpåverkan 57 Miljöaspekter som kan komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen 57 Miljöaspekter som inte bedöms komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen 58 Förslag till åtgärder 59 Sid 6