Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor
Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare Rolf Höijer
Utredningens tillvägagångssätt Besök vid 19 lärosäten Expertgrupp, referensgrupp, andra grupper och organisationer Enkät till och över 200 styrdokument från 34 lärosäten Samtal med cirka 300 personer, rektorer, styrelseordförande, dekaner, prefekter, forskningsledare, lärare, forskare, studenter, externa intressenter
Utredningens tillvägagångssätt Besök vid 19 lärosäten Expertgrupp, referensgrupp, andra grupper och organisationer Enkät till och över 200 styrdokument från 34 lärosäten Samtal med cirka 300 personer, rektorer, styrelseordförande, dekaner, prefekter, forskningsledare, lärare, forskare, studenter, externa intressenter Utredningens betänkande Detaljerad kartläggning av organisation och ledningsfunktioner Förslag till lärosätena snarare än utökad nationell reglering
Kartläggning Två grupper av lärosäten UU LU GU SU Starka fakulteter, många institutioner, decentraliserade Betoning på kollegialitet, institutionsstyrelser (ej GU) Övriga lärosäten Är de verkligen lika varandra? Undantag?
Kartläggning Två grupper av lärosäten UU LU GU SU Starka fakulteter, många institutioner, decentraliserade Betoning på kollegialitet, institutionsstyrelser (ej GU) Övriga lärosäten Närmare kontakt mellan ledning och institutioner Ej samma betoning på kollegialitet, prefektstyre (ej LiU) Är alla verkligen lika varandra? Undantag?
Kartläggning av organisation Två eller tre nivåer Olika beteckningar på organ och befattningshavare
Kartläggning av organisation Två eller tre nivåer Olika beteckningar på organ och befattningshavare Vad har hänt med fakultetsnämnderna? De finns kvar men ofta med annan beteckning och med ändrade befogenheter
Kollegialitet och linjestyrning Kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och utgör tillsammans ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten Lärosätena bör klargöra principerna för ansvars och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen
Kollegialitet och linjestyrning Kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och utgör tillsammans ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten Lärosätena bör klargöra principerna för ansvars och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen Kollegiala beslutsorgan verkar konserverande och har svårt att göra omprioriteringar, nysatsningar och avvecklingar Är detta sant?
Kollegialitet och linjestyrning Beslut bör i regel fattas i linjeorganisationen, särskilt beslut om resursfördelning Ska kollegialt inflytande nedmonteras? Kollegialt inflytande och studentinflytande bör säkerställas genom tydliga, transparenta och formaliserade beredningsprocesser Linjeorganisationen? De akademiska ledarna/cheferna?
De akademiska ledarna De akademiska ledarna, särskilt prefekterna, har ofta ett otydligt akademiskt uppdrag, begränsade resurser och mycket administration Akademiska ledare som prefekter och dekaner ska ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi
De akademiska ledarna De akademiska ledarna, särskilt prefekterna, har ofta ett otydligt akademiskt uppdrag, begränsade resurser och mycket administration Akademiska ledare som prefekter och dekaner ska ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi Med andra ord, mera toppstyrning? Ja och nej
Kollegialitet och linjestyrning Tre sammanhängande förslag Akademiska ledare som prefekter och dekaner ska ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi Kollegialt inflytande och studentinflytande bör säkerställas genom tydliga, transparenta och formaliserade beredningsprocesser Lärosätena bör klargöra principerna för ansvars och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen
De akademiska ledarna Utnämningar eller val? Det finns en stor variation i hur akademiska ledare utses Akademiska ledare ska utnämnas av överordnad chef och utnämningen föregås av någon form av samråd med överordnad chef, eller eventuellt ett rådgivande hörande av kollegiet/medarbetare, samtidigt som överordnad chef måste kunna säga nej till kandidater som anses olämpliga
De akademiska ledarna Utnämningar eller val? Det finns en stor variation i hur akademiska ledare utses Akademiska ledare ska utnämnas av överordnad chef och utnämningen föregås av någon form av samråd med överordnad chef, eller eventuellt ett rådgivande hörande av kollegiet/medarbetare, samtidigt som överordnad chef måste kunna säga nej till kandidater som anses olämpliga Det bör finnas former för ansvarsutkrävande, till exempel genom någon form av bedömning eller utvärdering inför omförordnande av ledare som prefekter och dekaner
De akademiska ledarna Jämställdhet
Kartläggning av hantering av tre strategiska frågor Organisation Förslag om förändrad organisation är kontroversiella och svåra att genomföra Styrelserna bör ta ansvar för att skapa en ändamålsenlig organisationsstruktur, även om förändringar inte tillstyrks av alla berörda parter
Kartläggning av hantering av tre strategiska frågor Organisation Förslag om förändrad organisation är kontroversiella och svåra att genomföra Styrelserna bör ta ansvar för att skapa en ändamålsenlig organisationsstruktur, även om förändringar inte tillstyrks av alla berörda parter Resursfördelning Det finns en betydande variation i beslut om och fördelning av resurser Beslut bör i regel fattas i linjeorganisationen, särskilt beslut om resursfördelning Resurser bör avsättas till de akademiska ledarnas förfogande, inte enbart till rektor utan även till dekaner och prefekter
Kartläggning av hantering av tre strategiska frågor Det är för mycket av återbesättningar och internrekryteringar Strategiska rekryteringar bör betraktas som en viktig uppgift för ledningsorganen ovanför institutionsnivån Utlysningar bereds på institutionsnivån även om de beslutas högre nivå
Ekonomiska förutsättningar Grundutbildningsanslaget saknar med sin hås och håp bas incitament till kvalitetshöjningar och profilering Regeringen bör inleda en översyn av grundutbildningsanslaget
Ekonomiska förutsättningar Grundutbildningsanslaget saknar med sin hås och håp bas incitament till kvalitetshöjningar och profilering Regeringen bör inleda en översyn av grundutbildningsanslaget Det statliga forskningsanslaget basanslaget går åt till samfinansiering av externa forskningsprojekt Regeringen bör vidta åtgärder för att öka basanslagets andel av den totala statliga forskningsfinansieringen Utredningen säger inte hur
Verksamhetsstöd Det är en vanlig uppfattning att administrationen ökat Ökat i absoluta tal? Ja, men som andel av hela verksamheten? Nej enligt HSV/UKÄ, men som andel av den enskilda lärarens eller forskarens verksamhet? Ja, kanske beroende på att verksamhetsstödet inte fått växa!?
Verksamhetsstöd Det är en vanlig uppfattning att administrationen ökat Ökat i absoluta tal? Ja, men som andel av hela verksamheten? Nej enligt HSV/UKÄ, men som andel av den enskilda lärarens eller forskarens verksamhet? Ja, kanske beroende på att verksamhetsstödet inte fått växa!? Akademiska ledare, särskilt prefekter, ska ges ett adekvat administrativt stöd, framför allt vad gäller arbetsgivarrollen och personaladministration Utredningen har inget svar på hur verksamhetsstödet ska vara organiserat, centralt eller decentraliserat
Styrelse och rektor 31 lärosäten är statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen Regeringen styr med HF, regleringsbrev och riktade resurser HL, HF och Myndighetsförordning gäller Det ska finnas en styrelse och en rektor
Styrelse och rektor 31 lärosäten är statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen Regeringen styr med HF, regleringsbrev och riktade resurser HL, HF och Myndighetsförordning gäller Det ska finnas en styrelse och en rektor Styrelsen har inseende i alla frågor och ska besluta i ett antal frågor inklusive de som styrelsen anser vara av principiell vikt Övriga frågor ska beslutas av rektor Beslut i frågor som rör innehållet i utbildning och forskning ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens
Styrelse Enskilda styrelseledamöter uppträder ofta som representanter för särskilda intressen Formuleringarna i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ändras till att de har rätt att utse ledamöter i styrelsen
Styrelse Enskilda styrelseledamöter uppträder ofta som representanter för särskilda intressen Formuleringarna i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ändras till att de har rätt att utse ledamöter i styrelsen Många styrelseordförande vill ha mindre styrelser Styrelsen ska omfatta 7 till 15 ledamöter inklusive ordföranden och rektor Nomineringsgruppen ska bestå av en person föreslagen av regeringen och en med lärosätet förtrogen person föreslagen av styrelsen
Rektor Minst två rektorskandidater brukar presenteras för hörande/val och sådant rektorsval betraktas vid de äldre universiteten som normalt Endast en rektorskandidat bör lämnas till hörande och omröstning med redovisning av röstresultat i siffror inte ska förekomma inget rektorsval
Rektor Minst två rektorskandidater brukar presenteras för hörande/val och sådant rektorsval betraktas vid de äldre universiteten som normalt Endast en rektorskandidat bör lämnas till hörande och omröstning med redovisning av röstresultat i siffror inte ska förekomma inget rektorsval Styrelserna bestämmer själva