Kandidatprogrammet för Kultur, samhälle, mediegestaltning ht 2012 I Grandin, programansvarig Utbildningsmål och examenskrav Det är genom att ange mål för en utbildning som beslutande makter (riksdag, regering, lärosäten) talar om vad studenten ska kunna efter att ha gått igenom utbildningen ifråga. Med andra ord är det utbildningsmålen som preciserar vilka aspekter som ska bedömas när studenten examineras på en kurs eller för en examen. Högskolelagen talar i allmänna termer om vilka mål som gäller för olika utbildningsformer, inklusive utbildning på grundnivå inom universitet och högskolor dit ju KSM hör. I högskoleförordningen preciseras vad som gäller för olika examina, inklusive kandidatexamen vilket KSM ju utmynnar i. Vad som anges här är generella krav för kandidatexamen (alltså oavsett om det skulle gälla pol kand-programmet eller en kombination av kurser med socialantropologi som huvudämne). Högskoleförordningen anger att det är upp till varje högskola att tala om vilka mer preciserade krav som gäller för olika utbildningar för olika utbildningar. Det görs i utbildningsplanen. Varje kurs har sina kursmål vilka preciseras i kursplanen. Den avslutande kandidatkursens kursmål utgår från KSMs utbildningsmål och från examensfordringarna enligt högskoleförordningen. (De tidigare kurserna inom programmet [P1 P5] bidrar också till att täcka vissa delar av de examensmål som anges i högskoleförordningen och utbildningsplanen.) Här följer en sammanställning av hur målen beskrivs i de olika styrdokumenten. Den mest utvecklade preciseringen finns i KSMs utbildningsplan. Observera att lydelsen i lagar och förordningar ändras lite då och då, vad som anges här nedan är den lydelse som man nått via HSVs hemsida 23 september 2012. Layout och fetstil har justerats för bättre läsbarhet. I högskolelagen 1 kap 8 föreskrivs följande allmänna mål för utbildning på grundnivå. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att 1
söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037). Kraven för att avlägga kandidatexamen preciseras i bilaga 2, examensordning, till högskoleförordningen och lyder som följer: Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. 2
Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. I utbildningsplanen för KSM utvecklas dessa preciserade krav på följande vis: MÅL Det övergripande målet är att studenten efter utbildningen själv ska kunna producera kunskapsinnehåll och kunna gestalta och förmedla sådant innehåll. Studenterna ska alltså förvärva den kunskap och kompetens som behövs för att exempelvis som producent eller projektledare arbeta reflexivt med produktion och gestaltning av innehåll. För utbildningen gäller allmänt de mål som anges i 1 kap. 9 högskolelagen. Därutöver är programmets mål att studenten vid examen ska ha tillägnat sig: kompetens att förstå, strukturera, syntetisera, och kritiskt värdera kunskaper förmåga till egen kunskapsbildning genom olika undersökningsmetoder verktyg att analysera det samhälle som man verkar inom, och den historia och de traditioner som formar detta samhälle kompetens att gestalta dessa kunskaper på effektivt sätt förmåga att förmedla sådant kunskapsinnehåll till andra genom olika medier tal, skrift, radio, video/film/tv, utställningar, hypermedia förmåga till idéutveckling: att skapa, avgränsa, förankra en produktionsidé 3
förmåga att utveckla ett innehåll från idé till färdig (kunskaps- och gestaltningsmässig) produktion; kritisk förståelse av kulturproduktion och dess villkor förmåga att analysera olika gestaltningsprodukter och att använda denna förmåga på produktivt sätt förståelse för vad entreprenörsrollen innebär en god förståelse av projektet som arbetsform (projektledning, resurs- och tidshantering, gruppdynamiska processer) och förmåga att självständigt bemästra ett projektarbetes olika moment och arbetsfaser en kritisk medvetenhet om de verklighetsbilder man själv producerar genom att visa på olika sätt att producera kunskap, på konkurrerande anspråk på att beskriva verkligheten förmåga att i framtida yrkesverksamhet kunna arbeta inom flera gestaltningsformer och ha förmåga att självständigt driva projekt. Dessa mål utvecklas och preciseras under nedan följande tre rubriker. Kunskaper och insikter I projektblocken ingår ett forskningsinriktat perspektiv (se undervisningsmetoder nedan) och kunskapsområdenas tematiskt valda innehåll är förankrat i ett samtida forskningssammanhang sett till teoriutveckling, metodologisk reflektion och framväxt av nya forskningsinriktningar. Studenten ska tillägna sig vetenskapliga och journalistiska redskap för att analysera, värdera och bearbeta föregivna sakförhållanden och information. Genom egen erfarenhet ska studenten ha insikt i hur kunskap skapas samt förmåga att analysera, syntetisera och förmedla kunskaperna. Studenten ska besitta och kunna använda vetenskapliga verktyg att problematisera, analysera, förstå och förklara det samhälle som man verkar inom, och den historia och de traditioner som formar detta samhälle. Vid examen ska studenten ha breda kunskaper inom gestaltning och gestaltningens produktionsförhållanden vilket ger underlag för producent- och projektledarrollens krav på överblick, samordning och inblick i kultur/mediefältet. Beträffande den egna sektorn ska studenten vidare ha kunskap om kultur- och medievärldens villkor och arbetssätt kännedom om kultur/medievärldens ekonomiska villkor kännedom om kultur- och medievärldens legala och institutionella ramar perspektiv på den kulturproduktion som mediegestaltning ingår i och är en form av inblick i aktuell forskning rörande kultur- och medieområdet. Förmågor och färdigheter I sin yrkesverksamhet ska studenten efter utbildningen kunna arbeta inom flera gestaltningsformer och i en producentroll ha förmåga att självständigt kunna omsätta kunskaper och förmågor i praktisk handling och driva projekt. Hit hör: förmåga att förmedla ett kunskapsinnehåll till andra genom olika medier tal, skrift, radio, video/film/tv, utställningar, hypermedia förmåga till idéutveckling: att skapa, avgränsa, förankra en produktionsidé förmåga att utveckla ett innehåll från idé till färdig (kunskaps- och gestaltningsmässig) produktion förmåga att arbeta i termer av tid- och resurshushållning 4
god kännedom om och förmåga att dra nytta av kultur/medieområdets många olika speciella handhavandekompetenser (exempelvis ljudupptagning, videoredigering, webblayout) grundad i egen erfarenhet förmåga att professionellt kunna kommunicera med människor från ett brett spektrum av yrkesinriktningar och kompetenser f f a inom kultur- och medieområdet Inom utbildningen utför studenten olika projekt resulterande i såväl uppsatser och produktioner och får således en rutiniserad förmåga att konsekvent arbeta utifrån ett vetenskapligt synsätt och med vetenskapliga metoder, en förmåga att självständigt identifiera, definiera, strukturera, analysera och förmedla kunskap, och en vana vid att presentera, kritisera och försvara den kunskap de producerar. Värderingar och förhållningssätt Studenten ska genom utbildningen få en kritisk medvetenhet om olika verklighetsbilder ( information, fakta, kunskap ) inklusive dem man själv producerar. Studenten ska bli medveten om olika sätt att producera kunskap, och om konkurrerande anspråk på att beskriva verkligheten. Kritiskt perspektiv är viktigt både när det gäller kursernas/projektens innehåll och deras presentation och gestaltning. Utbildningen har genomgående byggt in en modell för reflektion över det egna kunskapsskapandet i projekten. Genomgående är målen att studenten efter utbildningen ska kunna arbeta självständigt och kritiskt och göra egna oberoende bedömningar även i samarbete med andra ha känsla för ansvar ha medvetenhet om egen position och egna värderingar och om hur dessa påverkar den egna praktiken. Slutligen ska studenten efter utbildningen ha kännedom om idén om hållbar utveckling som överordnat samhällsmål, och kunna relatera sin egen yrkesverksamhet till detta mål. Det gäller såväl de genomslag kultur/medievärldens produktion och vidareföring av verklighetsbilder och ideologier (exempelvis marknadstänkande och konsumism) kan ha i samhället som exempelvis möjligheterna till resursmedveten produktionspraktik. I kursplanen för projektblock 6 anges slutligen: Mål Detta är den avslutande kursen inom programmet för Kultur, samhälle, mediegestaltning. En utförlig förteckning över de mål som studenten ska ha uppnått i och med denna kurs återfinns i programmets utbildningsplan. Sammanfattningsvis ska studenten efter avslutad kurs: - självständigt kunna genomföra ett kvalificerat vetenskapligt/medialt undersökningsoch gestaltningsprojekt. Detta innefattar att själv kunna producera kunskapsinnehåll; att kunna gestalta och förmedla sådant innehåll; att behärska ett gestaltningsprojekt från idéutveckling via genomförande till färdiga produktioner; samt att kunna relatera, förankra och publicera ett sådant projekt till/i den vetenskapliga och mediala omvärlden. 5
- ha ett såväl kritiskt som professionellt förhållningssätt till kultur- och medieområdet. Det innefattar att som producent eller projektledare kunna arbeta reflexivt med produktion och gestaltning av innehåll; att ha sådana kunskaper inom gestaltning, gestaltningens produktionsförhållanden och kultur/mediefältet som som producentoch projektledarrollen förutsätter; att ha en klar bild av sin kompetens såväl medialt/produktionstekniskt som vetenskapligt; att ha kännedom om idén om hållbar utveckling som överordnat samhällsmål, och kunna relatera sin egen yrkesverksamhet till detta mål; samt att kunna arbeta inom olika gestaltningsformer och här kunna utnyttja de nya möjligheter till exempelvis tvärmediala produktioner som digitaliseringen av produktionstekniken och sammansmältningen mellan medier och IT har öppnat. - behärska vetenskapliga verktyg för att analysera, värdera och bearbeta föregivna sakförhållanden. Detta innefattar att ha insikt i hur kunskap skapas samt förmåga att analysera, syntetisera och förmedla kunskap; att kunna problematisera, analysera, förstå och förklara det samhälle som man verkar inom, och den historia och de traditioner som formar detta samhälle; samt en kritisk medvetenhet om olika verklighetsbilder ( information, fakta, kunskap ) inklusive dem man själv producerar. 6