Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje



Relevanta dokument
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

4. Behov av hälso- och sjukvård

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR

Folkhälsopolitiskt program

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg


Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Vård på lika villkor

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Stockholmsvården i korthet

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Salem

Folkhälsoplan Essunga kommun

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Trend Vårdbarometern

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Sörmlänningar tycker om vården

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Länsgemensam folkhälsopolicy

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Folkhälsoplan

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Gotland i NYSAM Vem är gotlänningen? Rolf Forsman

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning. Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Resursfördelning Region Östergötland

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

HSN:s planering och uppföljning

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Sveriges elva folkhälsomål

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

En god vård? SoS 2018


Välfärds- och folkhälsoprogram

Inledning

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Verksamhetsplan för år 2014

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Transkript:

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Södertälje Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003

Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Södertälje bor nästan 80 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 3,5 % (2 757 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet 40 år och äldre förväntas öka. Tab 1. Antal invånare i Södertälje 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) 0 6 6 239 6 289 50 0,8 7 19 13 630 13 961-23 2,4 20 39 23 242 23 142 254-0,4 40 64 25 120 26 735 1 615 6,4 65 79 8 288 8 943 655 7,9 80 w 3 007 3 213 206 6,8 Totalt 79 526 82 283 2 757 3,5 Åldersfördelning i förhållande till länet Södertälje har en åldersfördelning som i stort motsvarar länets. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Södertälje och Stockholms län. Åldersklass 2002 Södertälje 2006 Södertälje 2002 SLL 2006 SLL 0 6 7,8 7,6 8 8,2 7 19 17,1 17,0 15,7 15,5 20 39 29,2 28,1 30,2 29,3 40 64 31,6 32,5 32 33 65 79 10,4 10,9 9,6 9,6 80 w 3,8 3,9 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Södertälje Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Södertälje är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Södertälje och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % Södertälje 29,8 26,8 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och livsstilsfrågor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Södertälje är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Södertälje anser en något lägre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Procentuell andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Södertälje 62 SLL 66 Min Max 56-79 Lägre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Södertälje är andelen kariesfria 3- och 19-åringar lägre än genomsnittet i länet, särskilt för 19-åringarna. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Södertälje och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Södertälje 91,4 17 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Lägre medellivslängd än länet Kvinnorna och männen i Södertälje har en lägre medellivslängd än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd för kvinnor och män i Södertälje och Stockholms län. Kvinnor Män Södertälje 81,4 76,2 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Södertälje är högre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Södertälje och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Södertälje 29 16 22 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Södertälje är högre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Södertälje och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Södertälje 21 16 18 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5

Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet skiljer sig inte Södertälje nämnvärt i andelar av de som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning. Andelen som har förtroende för sjukvården är högre i Södertälje än genomsnittet i länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Södertälje 69 78 54 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. 6

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Södertälje. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Södertälje finns följande utbud av vård och tandvård Tallhöjdens vårdcentral, Telgeakuten/Rosenborgs distriktsläkarmottagning (privat), Fornhöjdens vårdcentrum (privat), Lina Hage vårdcentral (privat), Wasa Husläkarmottagning (privat), Luna Husläkarmottagning, Järna vårdcentral, Tveta Hälsocentral (privat) och Vidarklinikens husläkarmottagning (privat). Hemsjukvård finns vid samtliga vårdcentraler förutom vid Fornhöjden (sköts av Telgeakuten). Primärvårdsjourmottagningen är lokaliserad inom akutmottagningen på Södertälje sjukhus. MVC-verksamhet bedrivs vid vårdcentralerna, Järna, Vidarkliniken och vid Mödravårdscentralen Lotsen, på Oxbackskliniken (privat), Kirstens familjehälsa (privat) och Storken (privat). Vid samtliga vårdcentraler förutom Fornhöjden och Rosenborg bedrivs BVC. BVC finns också på Kirstens familjehälsa (privat) och Storken (privat). Ungdomsmottagning finns i Södertälje och Järna Sjukgymnastik finns vid vårdcentralerna, Järna, Lina Hage, Wasa, Luna och Tveta, samt på Tallhöjdens sjukgymnastik. Den geriatriska vården för Södertäljeborna bedrivs på Södertälje sjukhus. Öppen psykiatrisk vård för barn och ungdomar och för vuxna finns i Södertälje. Lokal beroendemottagning finns vid Järna vårdcentral, för övriga Södertälje kommun finns beroendemottagning genom avtal med Beroendecentrum Stockholm. Barnhabilitering finns i Botkyrka, och vuxenhabilitering i Tullinge. I Södertälje kommun finns 3 läkare inom invärtesmedicin, 4 gynekologi, 3 ögon, 1 hud, 1 plastikkirurgi, 2 kirurgi, 1 psykiatri och 4 allmänmedicin. Tretton privata sjukgymnaster samt ett antal kiropraktiker har mottagning i Södertälje. Dessutom erbjuder Vidarkliniken rehabilitering, somatisk vård och astma-allergimottagning. I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7

Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten.. 8

Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Södertälje gjorde år 2002, 456 619 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 742 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Södertälje / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 232 307 2 921 3 468 Geriatrik 9 386 118 50 Psykiatri 41 506 522 604 Akutsjv. 201 987 2 540 2 539 Totalt 456 619 5 742 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Södertälje hade förra året 12 890 slutenvårdstillfällen. Det var 162 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Södertälje/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 660 8 13 Psykiatri 798 10 13 Akutsjv 11 432 144 119 Totalt 12 890 162 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Södertälje motsvarar andelen barn och ungdomar som besökt tandvården genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Södertälje 89,8 88,6 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Södertälje. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 1 713 Mkr, dvs 16 664 kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Södertälje kostade förra året 1 713 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvårdskostnad per vårdområde för befolkningen i Södertälje. Vårdområde MKr Södertälje Primärvård 293 Geriatrik 67 Psykiatri 178 Akutsjukvård 887 Läkemedel 203 Övrigt 85 Totalt 1 713 Kostnaden per invånare är 16 664 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- 2 exklusive tandvården gande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Södertälje. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Södertälje 14 670 2 787 154 423 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något högre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre i Södertälje. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Södertälje 49 830 9 466 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Södertälje 33 087 6 285 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 10

Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Södertälje finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Södertälje: 4 SINSS Samverkan i Nykvarn, Salem, Södertälje. Samverkansavtal mellan SLL (Sydvästra sjukvårdsområdet, Södra Länets produktionsområde, Södertälje sjukhus), fria vårdgivare, kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsförmedling rehabilitering och apoteket. Samverkansavtalet gäller: o informationsöverföring och samordnad vårdplanering/utskrivningsklar o läkarinsatser i särskilt boende o funktionshindrade med särskilda behov på sjukhus o personer med behov av andningsstöd i ordinärt boende eller särskilt boende o rehabilitering dygnet runt, samrehab, stroke o VOR-grupper (Vård-, omsorg- och rehabiliteringsplanering runt den enskilde) o samverkan primärvården/hemtjänsten o IT-frågor i vården o samverkansutveckare Avtal med Södertälje kommun om samfinansierad folkhälsosamordnare Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) Uppsökande verksamhet för tandvård 11

Om Södertälje Södertälje kommun växer och börjar närma sig 80.000 invånare. Den 30 september bodde 79.635 personer i kommunen vilket är en ökning sedan årsskiftet med 840 personer. Vid årsskiftet hade 42% av kommunens invånare utländsk bakgrund och fördelningen var jämn mellan könen. Södertälje kommun ligger mellan storstad och landsbygd, mellan hav och inland och erbjuder flera varierade boendemiljöer. Nästan var tredje bostad är i småhus. Det är alltid nära till vatten och natur. I Södertälje stad bor man i "den lilla storstaden" med komplett utbud av kommersiell service och ett brett kulturutbud. Här finns såväl exklusiva paradvåningar i vackra 1800-talshus som "vanliga bostäder" med hyresnivåer som hör till Storstockholms lägsta. Mer information finns på kommunens hemsida. Sammanfattning I Södertälje bor nästan 80 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 3,5%. Södertälje har en åldersfördelning som i stort motsvarar länets. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre jämfört med länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Södertälje har en lägre andel kariesfria barn, lägre medellivslängd, högre genomsnittligt antal sjukdagar samt högre andel förtidspensionerade jämfört med länet. I Södertälje är det dessutom en lägre andel jämfört med länet som anser att det egna hälsotillståndet är bra. Befolkningen i Södertälje gjorde år 2002, 456 619 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 742 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Södertälje hade förra året 12 890 slutenvårdstillfällen. Det var 162 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Södertälje är 1 713 Mkr. Kostnaden per invånare är 16 664 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12