Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har skador orsakade av vilt. De fyllda rutorna innehåller bestånd som har inventerats. De ofyllda rutorna ingår i urvalet men inga bestånd som uppfyller äbinkriterierna har hittats. Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Foto Kenneth Johansson 1
Sammanfattande resultatblad Andel tallstammar med färska skador 2 Andel tallstammar utan skador Alla tallstammar -Alla stammar över en viss lägsta höjd har räknats och viltskador registrerats. 25% 2 15% 1 5% 2014 2015 2016 21% 15% 1 5% 2014 2015 2016 18% RASE (Rönn, Asp, Sälg, Ek) 6 Andel ytor med förekomst av RASE 15% Andel ytor med gynnsam konkurrensstatus n= för 2014 n= för 2015 n=230 för 2016 -Högsta individerna av rönn/asp/sälg och ek. 4 2 1 5% 2014 2015 2016 2014 2015 2016 55% 1 Ståndortsanpassning 10 8 6 4 2 Andel ytor återbeskogade med tall på magra marker 2014 2015 2016 84% n= för 2014 n= för 2015 n=160 för 2016 Resultat för 2014 baseras på bestånd med medelhöjden 0,5-3 meter och för 2015 och 2016 1-4 meter 2
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Län: Område: Utförare: Dalarna Gävle-Dala Foran Sverige AB Områdets landareal, hektar: Antal inventerade km-rutor: Antal inventerade ungskogar: Antal inventerade provytor: 172 768 45 75 230 Illustratör Jarl Holmström Illustratör Bo Persson 3
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Alla stammar Trädslag Stammar per hektar 1 Stammar med färsk viltskada % Medelfel % Stammar utan viltskada % Medelfel % Tall 2029 21% 3,3% 18% 2,8% Gran 1303 0,4% Björk 5132 Övrigt 45 Andel tallstammar med färska skador Totalt 8509 25% 10 1 Denna kolumn visar ett genomsnitt av alla inventerade bestånd. 2 15% 1 5% 2014 2015 2016 21% 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och utgör även ett stöd till älgskötselplaner Andel granstammar med färska skador 2014 2015 2016 4
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Produktionsstammar 1. Trädslag Stammar per hektar Oskadade stammar per hektar Stammar utan viltskador Stammar med viltskada % % Medelfel % % Medelfel % Tall 1386 273 2 8 3,3% 23% 3,4% Gran 776 729 94% 6% 1,8% 0,1% Björk 363 169 46% 54% 3,4% Contorta 2 0 10 0, Övrigt 18 8 43% 57% 34,8% Stammar med färsk viltskada 1 Stammar av produktionsträdslag som bedöms stå kvar efter en röjning Illustratör Jarl Holmström 5
Viltskador, produktionsstammar 8 7 6 5 4 3 2 1 Tall 2014 Tall 2015 Tall 2016 Gran 2014 Gran 2015 Gran 2016 Bara färska viltskador 8,1% 0,1% Både gamla och färska viltskador 15% Bara gamla viltskador 46% 6% Resultat för 2014 har mätts utifrån urvalskriterium av bestånd med medelhöjd om 0,5-3 meter och för 2015 och 2016 1-4 meter. 6
Skador på produktionsstammar av tall 7 6 5 Fjolårsskada är klövviltsbete under senaste vegetationsperioden vilket ofta sker på tallens gröna och ännu inte vedartade skott vilket ger buskiga och krokiga träd. Fjolårsskada 11,4% 4 3 2 1 Bara färsk skada Återbetades i vintras Bara gammal skada Annan skada (ej vilt) Helt oskadad Fjolårsskada 8,1% 14,6% 57,6% 0,2% 19,5% 11,4% Foto Lars Ingemarson * Fjolårsskada är en typ av gammal skada som även ingår i Bara gammal skada 7
När inträffar viltskadorna 1 under året? 34,2% av tallstammarna har skadats av vilt under det senaste året 22,7% fick enbart viltskador i vintras fick viltskador i somras och i vintras (dubbla skador). 11,4% fick enbart viltskador förra sommaren (fjolårsskada). 65,8% har inte skadats av vilt det senaste året. 1 avser produktionsstammar av tall 8
Andel av ståndorten Återbeskogning, trädslagsval vid föryngring på olika marktyper 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal ytor Magra marker Mellanmarker Bördiga marker n=160 n=70 n= Tall Gran Björk Lärk Contorta Övrigt Ingen åtgärd/ej bestämbart Ståndorter för tall. Andra trädslag bör endast utgöra ett ringa inslag. Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv. I barrdominerade områden bör tall utgöra ett betydande inslag. Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (särskilt ädellöv i delar av landet). 9
RASE Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) Av inventerade provytor % Gynnsam konkurrensstatus 1 Ogynnsam konkurrensstatus och betade 45% Ogynnsam konkurrensstatus och obetade Saknar rönn, asp, sälg eller ek som är högre än 3 dm 45% RASE (rönn, asp, sälg, ek), andel ytor med förekomst 55% 10
Röjning 18% 82% Illustration: Jarl Holmström n=230 Röjda Inte röjda 11
Foderprognos 12
Foderproducerande ungskog (ha) Foderprognos 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Dalarna Gävle-Dala 14 060 13 985 13 748 13 457 13 226 13 157 13 280 13 469 13 693 13 951 13
Områdets areal fördelat på ägoslag Område Areal (ha) Vattenareal (ha) Landareal (ha) Ej skogsmark (ha) Skogsmark (ha) Dalarna, Gävle-Dala 172 768 20 177 152 590 38 168 114 422 Förekomst av ungskog och tall Foderproducerande ungskog (ha) Antal tallar 1 i området (milj. st) 13 280 18,4 1 Avser skattat antal tallar i den foderproducerade ungskogsarealen. Foto Michael Ekstrand 14
Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på www.skogsstyrelsen.se/abin Foto Åke Sjöström Foto Åke Sjöström 15