1 Kommunledningskontoret Handläggare Lars Hedqvist 2015-05-08 Diarienummer: Kommunstyrelsen Bredbandsstrategi för Skellefteå kommun Kommunledningskontoret har utarbetat ett förslag till bredbandsstrategi för Skellefteå kommun under perioden 2015-2020. Strategin föreslår att kommunen ska arbeta för att stärka infrastrukturen så att minst 90 % av alla hushåll och företag får tillgång till bredband av hög kapacitet. Utbyggnaden ska ske både ideellt, kommersiellt och med samhällsstöd. Skellefteå kommun avser söka 30-40 miljoner kronor i stöd under perioden för att ansluta ungefär 1 000 abonnenter. Eftersom stöden till bredband ännu inte är fastställda kan endast ett mindre utbyggnadsprojekt inledas under 2015. Förslaget är att utbyggnad sker i Hemmistjärn där långtgående förberedelser redan finns. Därefter kommer kommunen att fatta årliga beslut om kommande utbyggnadsprojekt utifrån ett antal kriterier. Förslag till beslut Godkänna förslaget till bredbandsstrategi. Besluta att stöd ska prioriteras till Hemmistjärn för 2015 under förutsättning att nödvändiga medel erhålls. Beslutsunderlag Bredbandsstrategi del 1 och 2 Lars Hedqvist Planeringschef Skellefteå kommun Kommunledningskontoret Telefon: 0910-73 50 00 Postadress: 931 85 Skellefteå Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Skellefteå www.skelleftea.se lars.hedqvist@skelleftea.se Organisationsnummer: 212000-2643 Sida 1(2)
SKELLEFTEÅ KOMMUN 2 Beskrivning av ärendet För Skellefteå kommun är digital infrastruktur med effektiv funktion en förutsättning för att kommunen ska nå sin vision och övergripande målsättningar. Skellefteå kommun är bland de ledande i landet på tillgänglighet till bredband. Nästan alla har möjlighet att nå bredband med lägre kapacitet och ungefär 80 procent av alla hushåll och företag i kommunen kan nå bredband med kapacitet över 100 Mbit/s. Men kommunen har en fortsatt ambitionen att utveckla infrastrukturen och stärka tillgängligheten ytterligare. Bredbandsstrategins syfte är att tydliggöra Skellefteå kommuns målsättningar och inriktning för fortsatt utbyggnad och stärkande av bredbandskapacitet. Det gäller såväl yttäckning som att bredbandet ska ha tillräcklig kapacitet. Bredbandsstrategins övergripande målsättning är att 90 % av hushåll och företag i kommunen ska ha tillgänglighet till 100 Mbit/s och att yttäckningen ska öka med 10 %. Strategin visar på tänkta satsningar och ska utgöra grund för ansökningar och beslut kring finansiering av projekt för bredbandsutveckling. Bredbandstrategin är indelad i en första del som anger målsättningar och åtgärder samt en andra del som beskriver förutsättningarna, där behov, nuläge och utveckling redovisas. Bredbandsstrategin är en förutsättning för att söka stöd ur EUprogrammen. Bristerna på kapacitet är störst inom olika landsbygdsdelar av kommunen, men det finns också delar tätorter där förtätning behövs. Bredbandsmarknaden är grunden kommersiell men till delar är den sedan tidigare utbyggd med samhällsstöd. En fortsatt utbyggnad på landsbygden kräver i många fall bidrag. Samtidigt sker en mycket snabb teknikutveckling och därmed ändras också förutsättningarna för utbyggnaden. En fortsatt kommersiell utbyggnad är också att förvänta i kommunen. För närvarande föreligger ingen klar finansiering till utbyggnad av bredbandsprojekt på landsbygden eftersom varken det svenska landsbygdsprogrammet är godkänt eller Västerbottens ansökan om medel ur regionala fonden för Övre Norrland är beviljad. Förhoppningen är dock att medel successivt ska kunna komma under hösten 2015. Förslaget är därför att kommunen fattar beslut om ett mindre utbyggnadsprojekt 2015 där det sedan tidigare finns goda förberedelser för utförande. Förslaget är vidare att kommunstyrelsen årligen fattar beslut om vilket eller vilka projekt som kommer att ske kommande år. På så sätt skapas handlingsutrymme utifrån behov och ändrade förutsättningar genom ideell och kommersiell utbyggnad. Kommunledningskontoret föreslår att bredbandsutbyggnad sker i Hemmistjärn hösten 2015 under förutsättning att nödvändiga medel erhålles. Beslutet sänds till: Skellefteå Kraft AB AC-net Sida 2(2)
3 Bredbandstrategi för Skellefteå kommun 2015 2020 Del 1 målsättningar och åtgärder
4 Inledning och syfte Sverige är mitt i en mycket stor förändring från ett analogt till ett digitalt samhälle. Tillgången till bredband är numera avgörande för de flesta samhällsfunktioner och betydelsen kommer att fortsätta att öka. En bredbandsinfrastruktur med god täckning och hög kapacitet är därför en förutsättning för en god samhällsutveckling. För Skellefteå kommun är digital infrastruktur och effektiv funktion och användning av den en förutsättning för att kommunen ska nå sin vision och övergripande målsättningar. Skellefteå kommun är bland de ledande i landet på tillgänglighet till bredband. Nästan alla har möjlighet att nå bredband med längre kapacitet och 81 procent av alla hushåll och företag i kommunen kan nå bredband med kapacitet över 100 Mbit/s. Men kommunen har en fortsatt ambitionen att utveckla infrastrukturen och stärka tillgängligheten ytterligare. Bredbandsstrategins syfte är att tydliggöra Skellefteå kommuns målsättningar och inriktning för fortsatt utbyggnad och stärkande av bredbandskapacitet. Det gäller såväl yttäckning som att bredbandet ska ha tillräcklig kapacitet. Strategin ska visa på tänkta satsningar och utgöra grund för ansökningar och beslut kring finansiering av projekt för bredbandsutveckling. Det gäller främst finansiering från landsbygdsprogrammet och regionala fonden. Bredbandstrategin är indelad i en första del som anger målsättningar och åtgärder samt en andra del som beskriver förutsättningarna, där behov, nuläge och utveckling redovisas. Grunder och övergripande inriktning Visionen är Skellefteå, en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i med det övergripande målet att bli 80 000 invånare, år 2030. Förverkligandet kräver praktiskt en stor inflyttning tillsammans med ökad sysselsättning. Fler framtida arbetstillfällen förutsätter i sin tur en fortsatt stärkt IT-infrastruktur där tillgången på bredband fortsätter att öka i kommunen, såväl i form av mobilt som fast installerat bredband. I alla tätorter finns bredband utbyggt med fiberoptisk kabel liksom inom delar av landsbygden. Men fortfarande saknas tillgång till bredband med hög kapacitet inom stora delar av kommunen. Bristerna är störst inom olika landsbygdsdelar av kommunen. Det finns fortfarande också vissa delar av tätorter där förtätning av fiberstrukturen behövs. I tätorterna och dess närområde är tillgången till mobilt bredband relativt god men en successivt ökad efterfrågan på kapacitet medför också kommande behov av förstärkningar. Samtidigt har landsbygden de största bristerna i kapacitet för mobilt bredband. Det finns ett flertal exempel i kommunen där mobiltäckning helt saknas. Bredbandsmarknaden är speciell eftersom den till största delen är kommersiellt baserad samtidigt som delar av den kräver samhällsstöd för att utvecklas. Den grundläggande utgångspunkten är att utbyggnaden så långt som möjligt ska ske på kommersiella villkor. Men i Skellefteå kommun med relativt stor andel glest bebyggda områden krävs därför särskilda insatser från samhället. För att bli så effektiv och funktionell som möjligt krävs att utbyggnaden av infrastrukturen sker samordnat.
5 Kommunen ska därför samverka med såväl kommersiella och offentliga aktörer tillsammans med kunderna (de enskilda hushållen och företagen i kommunen). Infrastrukturens kapacitet år 2020 Målsättning - 100 % har 1 Mbit/s - 90 % har 100 Mbit/s - 60 % har 1 000 Mbit/s Målsättningen innebär att alla hushåll och företag i kommunen ska ha möjlig tillgång till bredband. Andelen som har bredband med hög kapacitet öka från 81 till 90 %. Det innebär teoretiskt en utbyggnad som berör ungefär 2 500 hushåll eller företag i kommunen. Åtgärder - Identifiera behov hos hushåll och företag med bristande kapacitet samt utreda alternativ till möjliga lösningar - I samverkan med olika systemägare och operatörer utarbeta och genomföra utbyggnad av funktionella och redundanta bredbandsstrukturer
6 Infrastrukturens yttäckning år 2020 Målsättningen 10 % mer yttäckning med hög kapacitet i kommunen Målsättningen innebär att inom ytterligare en yta motsvarande 10 % av kommunens totala areal ska bredband med hög kapacitet (100 Mbit/s) vara åtkomligt. Det innebär utbyggnad av bredband inom landsbygdsområde som endast kan bli aktuellt med stödmedel. Utbyggnad ska ske successivt genom årsvisa infrastrukturprojekt. Projekten ska bedömas utifrån fyra kriterier och tillgången på finansiering. Valen av projekt ska ske genom beslut av kommunstyrelsen i samråd med Skellefteå Kraft AB, AC-Net och länsstyrelsen. Kriterier - Områden med lågt stödbehov som är kostnadseffektiv - Områden med stort behov för verksamheter (näringsliv, offentlig sektor och organisationer) - Områden med stora behov (många abonnenter) - Områden med stort eget engagemang och medfinansiering för utbyggnad Åtgärder - Aktivt söka olika stödformer för att skapa extern finansiering av bredband - Inleda dialoger med intressenter i de olika byarna så fort finansieringsmöjligheter föreligger för att skapa projekt för utbyggnad av kapacitet - Kommunen ska ta på sig projektägarrollen för utbyggnader som sker med stödfinansiering från landsbygdsprogrammet och regionala fonden
7 Bredbandstrategi för Skellefteå kommun 2015 2020 Del 2 förutsättningar
8 1. Inledning Skellefteå kommun är bland de ledande i landet beträffande tillgänglighet till bredband. Kommunen har en tydlig ambition att även fortsättningsvis skapa högklassiga digitala kommunikationer till medborgare, näringsliv och organisationer. Mer än 80 % av hushåll och företag i kommunen når redan idag bredband med en kapacitet över 100 Mbit/s. Strategin för bredband ska utgöra en grund för att planera den fortsatta utvecklingen för stärkt kapacitet och ytutbredning i kommunen. 1.1 Syfte Skellefteå kommuns bredbandsstrategi ska ge inriktning och stöd för det strategiska och långsiktiga arbetet med att förverkliga målen för utbyggnad av bredband i kommunen. Strategin ska bidra till att skapa en långsiktig planering av den grundläggande infrastrukturen motsvarande övrig samhällsplanering. Bredbandsstrategin sammanställer både nuvarande och kommande behov av bredbandskapacitet under planeringsperioden. Den ger samtidigt inriktning och omfattning på utbyggnaden fram till 2020. Bredbandsstrategin har utformats för att möta de nationella målsättningar och regionala målsättningarna som satts upp för uppfyllelse 2020. Dokumentet är en strategi och således inte ämnat att lösa några detaljer eller frågor av specifik karaktär. Med strategin får berörda aktörer och kunder till bredband information om möjligheter och problem samt hur kommunen avser driva arbetet med utveckling av bredband under planeringsperioden. 1.2 Befintliga strategier att förhålla sig till 1.2.1 Nationell nivå Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen presenterade 2009 en bredbandsstrategi för Sverige, för att tydliggöra Sveriges riktning i bredbandsfrågan fram till 2020. Det övergripande målet för den nationella bredbandsstrategin är att Sverige ska ha Ett bredband i världsklass. En välutbyggd ITinfrastruktur bidrar till att stärka Sveriges tillväxt, konkurrens och innovationsförmåga. De utmaningar som Sverige står inför, klimatförändringar och åldrande befolkning i ett glesbebyggt land kan avhjälpas med ett höghastighetsinternet i hela landet. Utöver det faktum att bredbandet ska ha en hög kapacitet skall det vara driftssäkert, robust och säkerställa användningen av privatpersoner och företag. Syftet med Bredbandstrategi för Sverige är att möjliggöra för marknaden att kunna uppnå de antagna målen för omfattning och hastighet för det svenska bredbandet. Regeringens ställningstagande är grundläggande att bredbandsutbyggnaden i Sverige ska ske av marknaden på kommersiella grunder. Marknaden antas finnas i orter där det bor fler än 3 000 invånare. I de områden där det saknas en tillräcklig marknad är det möjligt för det offentliga gå in med stöd. Målet är att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 Mbit/s. För att målet ska uppnås identifierar utredningen att investeringar i både det fasta och det mobila nätet krävs. För att kunna erbjuda bredband i den omfattning som målen avser så krävs såväl utbyggnader som förstärkning av befintliga system. Vidare har det även antagits ett delmål att år 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
9 Utvecklingen mot målen har redan inletts starkt på grund av hög efterfrågan, ny teknik och konkurrensen på marknaden. Det sista målet som antogs i strategin syftar primärt till att hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. En omfattande digitalisering av våra tjänster pågår i samhället och för att hushåll och företag fortsatt ska kunna tillgodogöra sig dessa behövs ett fullgott bredbandsnät. 1.2.2 Nationell nivå Digital agenda för Sverige Regeringen har satt höga mål för Sverige för användande av IT-tjänster. Digital agenda för Sverige visar att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att detta skall vara möjligt att nå, behövs en välutbyggt IT-infrastruktur och att alla har tillgång till bredband för att kunna använda de digitala tjänster som erbjuds. Utöver detta pekar digitala agendan fyra strategiska områden som tar avstamp i användarnas perspektiv: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen 1.2.3 Regionalt nivå Digital agenda för Västerbotten 2014 2020 Region Västerbotten har 2014 tagit fram Digital agenda för Västerbotten. Dokumentet syftar till att driva på länets utveckling av digitala kommunikation och funktion. Agendan innehåller sju strategiska områden där digitalisering anses ha störst effekt för den regionala utvecklingen: Digital delaktighet och kompetens är det första strategiska området, där målet är att 10 procent fler Västerbottningar ska vara digitalt delaktiga innan 2020. Vidare ska den digitala kompetensen öka både inom offentlig sektor och näringslivet främst i små och medelstora företag. För att kunna uppnå effekten av en digitalisering anses det behövas en ökning i beslutsfattares insikt och förstålse. Den uppkopplade regionen är det strategiska område, där målet är 95 procent av länets invånare ska 2020 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det ska även bli lättare att koppla upp sig mot internet oavsett vilken teknik som används. Vidare ska länet erbjuda goda förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av det mobila telefoni och data nätet. Utveckling av det digitala lärandet anger som mål att Västerbotten ska skapa framtidens skola och vara föregångare i digitalt lärande. Inom skolan ska både elever och lärare ha tillgång och möjligheter till digitala verktyg och metoder. För att främja kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Ökad delaktighet och kvalitet i hälsa, vård och omsorg anger som mål att år 2020 ska 80 procent av medborgarna ha tillgång till hälsokonton och använda digital teknik i kontakt med vården. Vidare ska samtliga vårdgivare ha tillgång till digital journal och ärendeinformation
10 givet brukarens medgivande. Digital teknik ska öka kvaliteten och effektiviteten inom hälsooch sjukvården. Stärkt forskning och innovation anger som mål att använda digitaliseringens möjligheter för öka antalet innovationer inom och i skärningspunkter mellan branscher och sektorer. Stärka den behovsstyrda forsknings och innovationsutvecklingen av digitala tjänster. Främja forskning och innovation genom bättre tillgång till öppen offentlig data. Möjlighet till virtuella mötesplatser för att stimulera kunskapsutbyte och innovationsutveckling mellan regionens aktörer. Digitalt entreprenörskap och företagsutveckling anger som mål att skapa förutsättningar att starta och utveckla sin affärsverksamhet med digitaliseringens möjligheter. Främja företagsutveckling och entreprenörskap genom att ha virtuella nätverk, stödfunktioner och mötesplatser. Utveckling av nya produkter och tjänster ska främjas genom att erbjuda tillgänglighet till öppen offentlig data. Ett hållbart och smart digitalt samhälles målbild är ett samhälle, där invånarna kan påverka miljön genom ökad användning av digitala tjänster och applikationer. En minskad miljöpåverkan av offentlig verksamhet, näringsliv och organisationer genom ökad användning digital teknik och tjänster. Vidare ska antalet och tillgången till offentliga digitala tjänster och verktyg öka genom att utveckla och stärka regionala samarbetet inom IT-sektorn. 1.2.4 Lokal nivå IT infrastrukturplan för Skellefteå kommun IT Västerbotten initierade ett IT-infrastrukturprojekt benämnt ETTAN där avsikten var att fem prioriterade orter i varje kommun försågs med lokal IT-infrastruktur, både ortsammanbindande nät och områdesnät. Tanken var att projektet skulle genomföras som ett Mål 1 EU-projekt med finansiering av strukturfondsmedel, länsstyrelse, landsting, de berörda kommunerna samt medel från regeringens nationella bredbandsatsning. Skellefteå kommuns medfinansiering uppgick till 1 610 000. För att erhålla det statliga stödet för utbyggnad av bredbandsnätet krävdes en IT-infrastrukturplan för respektive kommun. Planen för IT-infrastruktur antogs hösten 2000 av kommunstyrelsen och är den senast antagna IT-infrastrukturplanen för Skellefteå kommun. IT-infrastrukturplanen etablerades även för att det fanns en övergripande målsättning att alla kommuner i länet skulle ha en väl genomgången och förankrad plan för den lokala bredbandsutbyggnaden. Det kommunala målet med IT-infrastrukturplanen var en prioritering av orter för fortsatt bredbandsutbyggnad. Prioriteringen som gjordes i planen var, skol- och serviceorter, orter med större företag och butiker samt övriga mindre orter. Vidare presenterades en översiktlig kostnadsbild baserat på de olika tillämpliga teknikerna för bredband. IT-infrastrukturplanen hade identifierat en nationell vilja att IT-infrastrukturen skulle ägas av respektive kommuner. Med detta sagt bör det tydliggöras, inget talar för att kommunerna ska driva eller operera nätet alternativt producera och sälja tjänster. Kommunen som ägare av näten ansågs vara en nödvändighet för att kunna säkerställa ett leverantörs- och kostnadsneutralt nät. En kommun har större möjligheter till extern finansiering samt ett större samhällsansvar än de privata aktörerna vilket kan påverka omfattningen av eventuell utbyggnad. Med ett heltäckande nät av
11 kommunalägd IT- infrastruktur skulle det möjliggöra för tjänsteleverantörerna att erbjuda sina tjänster i tätort likväl som landsbygd. Planen fastslår att Skellefteå kommuns intention är initialt att äga infrastrukturen och samtidigt svara för den kontinuerliga utbyggnaden, i samarbete med intressegrupper och operatörer. Nätet skall kännetecknas av öppenhet där inga tjänsteleverantörer utestängs för att upprätthålla konkurrensen på nätet. I föregående ITinfrastrukturplan framgår att kommunen inte ska operera förbindelser mellan företag och länseller landsomfattande nät men däremot spela en aktiv roll för billig kommunikation ska kunna erbjudas. I mån av ledighet ska kapacitet hyras ut till varje operatör som önskar använda nätet samt att företag ska kunna välja anslutningsform, det vill säga att ansluta direkt mot läns- eller landsomfattande nät eller annan operatör inom nätet under förutsättning att ledig förbindelse finns. Vidare så identifieras en exponentiell ökning av de organisatoriska kostnaderna i takt med utbyggnaden av nätet. Men även en ökning av kostnaderna för fortsatt utbyggnad då hushållen är mer spridda och de geografiska avstånden ökar. De orter som prioriterades i infrastrukturplanen var Boliden, Burträsk, Byske, Jörn, Kalvträsk och Lövånger. IT-infrastrukturplanen utmynnande i, ett mål för Skellefteå kommuns IT-infrastruktur: Att skapa en kostnadsneutral IT-infrastruktur till serviceorter, skolorter, orter med företag samt övriga småorter inom Skellefteå kommun. IT-infrastrukturplanen innehöll även redogörelse för den framtida utbyggnaden: Kommunen skall svara för att kontinuerlig utbyggnad av nätet sker i mån av budgeterade och externa medel. Utbyggnad skall ske i samarbete med olika intressegrupper och operatörer. Utbyggnad skall i första hand avse stamnätet i mindre orter enligt priorteringslista Utöver projektet ETTAN har Skellefteå kommun deltagit i de länstäckande bredbandsprojekten TVÅAN, TREAN och FYRAN. 1.3 Övriga styrdokument Styrdokument som bör påverka, och påverkas av, kommunens bredbandsstrategi. Nedan följer ett antal exempel på sådana dokument vars innehåll bör genomsyra även bredbandsfrågan. Dessa kan således ge en viss styrning i hur utvecklingen av bredband bäst stöttar andra verksamheter och inriktningar. 1.3.1 Översiktsplan En översiktsplan (ÖP) är obligatorisk och ska omfatta hela kommunens yta. Översiksplanen är behjälplig som underlag för hur mark- och vatten områden ska användas. Översiktsplanen består av ett stort antal fördjupade orts- eller områdesanknutna översiktsplaner samt ett antal tematiska översiktsplaner. Skellefteå kommun har hanterat de elektroniska kommunikationerna mycket extensivt i de olika översiktsplanerna. Inom ramen för bredbandsstrategin för Skellefteå kommun är den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen av intresse. De innehåller planering av ett par av orterna som anmält intresse för en fiberutbyggnad till Skellefteå kraft. Orterna ifråga är Stackgrönnan, Nyhamn, Hedensbyn, Bergsbyn, Innervik och Tjärn.
12 1.3.2 Regional Utvecklingsstrategi för Västerbotten 2014 2020 Det är numera lagstadgat att alla län ska etablera en utvecklingsstrategi. Strategin ska utarbetas i samråd med kommuner, landsting, näringsliv och olika organisationer. Den som har det övergripande ansvaret för utvecklingsstrategin är regionen och således i detta fall region Västerbotten. Regionala utvecklingsstrategin bör ligga till grund för andra både lokala och regionala strategier. Vidare ska strategin koppla samman alla de strategier som finns i regionen med europeiska program och stödmöjligheter. Regionala utvecklingsstrategin för 2014-2020 baseras på jämställdhet, mångfald, miljö och klimat för att uppnå en långsiktig tillväxt som skall vara socialt och ekologiskt hållbart. Uppföljningen kommer ske genom undersöka ett flertal indikatorer som mäter regionens förmåga att attrahera nya invånare, tillväxt, jämställdhet, förnyelseförmåga, kompetensutveckling och klimatanpassning. Åtta av indikatorerna överensstämmer med målsättningar som återfinns i Europa 2020-strategin medan resterande åtta indikatorerna är valda utifrån regionens utmaningar och mål. En viktig del av genomförandet är att kommuner, landsting, myndigheter och organisationer integrerar strategin i sina respektive strategier och handlingsplaner. Flernivåstyre är viktigt för att genomföra strategin. De strategier som regionala utvecklingsstrategin för 2014-2020 återger som exempel är länstransportplanen, kulturplanen, handlingsprogram för näringslivsutveckling, IT-strategier, program för landsbygdutveckling. Därför tas regionala utvecklingsstrategin i beaktande i skapandet av Skellefteå kommuns bredbandsstrategi. 1.3.3 Skellefteå 2030 Våren 2014 initierades arbetet med att utveckla platsen Skellefteå, efter beslut av kommunstyrelsen att ta fram en utvecklingsstrategi, Skellefteå 2030. Strategin ska syfta till att skapa en framsynt tillväxtkommun, som är attraktiv att bo och verka i, där det kvantifierade målet är att kommunen ska ha 80 000 invånare år 2030. Syftet med strategin är att skapa ett delägarskap mellan kommunens aktörer offentlighet, näringsliv och civilsamhället. Under 2014 genomfördes ett antal workshops på spridda platser i kommunen och syftet med mötena var att presentera bakgrund och underlag till utvecklingsstrategin, och samtala om vad som bör prioriteras i strategin. Underlaget till strategin baseras på en analys av: -forskning om attraktiva platser och lokal utveckling, lokala, regionala och nationella rapporter, workshops och undersökningar, vilket lett till fyra strategiområden: Hållbara och varierande livsmiljöer Kunskap och unik kompetens Globalt konkurrenskraftig ekonomi Överbryggade avstånd 1.3.4 Skellefteå 2030 bredband Vid de workshops som genomförts under våren 2014 har det framkommit ett antal kommentarer och förslag angående bredbandsinfrastrukturen i kommunen. De vanligaste kommentarerna angående bredband kretsar kring vikten av en fortsatt utbyggnad. En fortsatt utbyggnad föreslås både i tätorternas omland och i mindre orter på landsbyggden. Ett fullgott bredband anses även skapa attraktiva bostäder överallt i kommunen. Med ett välutbyggt ITinfrastruktur kan kommunen decentraliseras med hjälp av bredbandet genom att erbjuda
13 tjänster via internet istället. En tydlig önskan är ett heltäckande bredband över hela Västerbotten. Enligt kommentarerna är det kommunen som bör svara för den fortsatta utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen. 2. Teknik Bredband är de olika tekniker som möjliggör en anslutning till internet med hög överföringshastighet. Grunderna är mobil teknik (trådlös access) eller fast uppkoppling (trådbunden access). De trådbundna accesserna är fiberoptik, xdsl och bredband via kabel-tv nätet (koaxialnätet). Fiber är uppbyggt av tunna trådar av glas eller plast och är den enda teknik som i dagsläget fullt ut når upp till det nationella kapacitetskravet. Vidare är fiber framtidssäker då det endast är den aktiva utrustningen i ändarna som behöver bytas ut för att nå närmast obegränsad kapacitet. Kapaciteten hos fiber är symetrisk vilket innebär att man kan skicka och motta filer med samma hastighet. xdsl eller Digital Subscriber Line är ett samlingsnamn för tekniker baserade på det fasta telenätet där ADSL är den vanligast förekomande och andra exempel är VDSL och HDSL. Omfattningen av xdsl nätet är stort i hela landet så också i Skellefteå kommun. Kapaciteten hos xdsl teknikerna är assymmetrisk vilket innebär att användaren kan ta emot filer fortare än vad denne kan skicka filer. xdsl kan i dagsläget inte nå upp till de nationella kapacitetsmålen om 100 Mbit/s utan kan uppnå hastighet om 30 Mbit/s. Bredband via kabel-tv nätet kan erbjudas till hastighet som är jämförelsebar med fiber, skillnaden är att hastigheten för kabel-tv nätet är assymmetrisk. Det sker ingen nyförläggning av kabel-tv nät för bredband utan man använder befintlig infrastruktur som modifieras. Bredband via trådlös teknik täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt där kapacitet är utbyggd. Den mobila tekniken skapar stor och effektiv yttäckning som fortfarande utvecklas starkt. De vanligaste teknikerna för att erbjuda en trådlös uppkoppling är 3G och 4G. Ingen av teknikerna 3G och 4G uppnår i dagsläget till de nationella kapacitetsmålen, även tekniken fortsätter att utvecklas. Uppkopplingen erbjuds via basstationer vilket innebär att användaren inte är alls är knuten till en viss geografisk plats. De mobila teknikerna för bredband är en delad resurs vilket gör att kapaciteten sjunker med ett ökande antal användare. Vidare är närhet till mobilmast av stor vikt för kapaciteten. På sex platser i kommunen (Byske, Villvattnet, Finnforsberget, Kalvträsk, Vitberget, Stora Blåbergsliden) finns ett nät med Wimaxteknik. Nätet med Wimax erbjuder fast punkt till punkt nätverksförbindelse men uppnår dock inte hög kapacitet (100 Mbit/s). Post- och telestyrelsen (PTS) är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. I PTS uppdrag ingår att driva på utvecklingen av bredband i hela landet utifrån den nationella strategin. De ska vidta åtgärder för att underlätta bredbandsutbyggnad och vid behov lämna förslag till åtgärder. Vidare så kartlägger de utbyggnad av bredband, utifrån ett antal faktorer för att på regeringens uppdrag redogöra för vägen mot det nationella målet. De faktorer som undersöks är tillgång till bredband både vad gäller teknik och hastighet. Kartan innehåller vidare vilka nätägare och tjänsteleverantörer som finns. De övriga faktorerna är projekt medfinansierade av Post- och telestyrelsen samt vilka län och kommuner som har en bredbandsstrategi. Tillgången till bredband är kanske den
14 faktor som är av störst vikt för detta strategiska dokument. Därför bör begreppet definieras ytterligare, i PTS bredbandskarta innebär tillgång till bredband: Att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe 1 Stadigvarande bostad är enligt Post- och telestyrelsen synonymt med hushåll och med fast verksamhetsställe menas arbetsställe. Tillgången av bredband i ett område baseras på ett rutnät av storleken 250*250 meter. Detta eftersom bredbandskartan baseras på ett underlag med ett likadant format där 250*250 meter är den minsta beståndsdelen. Rutorna adderas sedan ihop för att bygga upp tätorter, kommuner, län och nationell nivå. Om det finns tillgång till bredband på stadigvarande bostad alternativt fast verksamhetställe oavsett teknik så redovisas det i bredbandskartan. Beroende på vilken teknik som erbjuder bredband så redovisas de i bredbandskartan under respektive flik exempelvis fiber eller 3G. 3. Nuläge nationellt Antalet hushåll och företag i Sverige som helt saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s uppgår enligt Post- och telestyrelsen till mindre än 500 hushåll i mars 2014. Totala antalet hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s uppgår till 56 procent i Sverige 2013. Antalet hushåll som har tillgång till bredband med mobil 4G teknik i Sverige uppgår 96 procent i oktober 2013. Vidare så uppgick den genomsnittliga hastigheten för fast bredband i Sverige i april 2014, till 25,6 Mbit/s enligt Bredbandskollen. 4.1 Kostnad för att nå det nationella 2020 målet Revisionsbyrån EY, tidigare Ernest and Young, fick i uppdrag av Svenska stadsnätsföreningen, Sveriges kommuner och landsting, Skannova och IT & Telekom företagen att studera Sveriges framtida fibersatsningar och dess kostnader. Studiens resultat anger att, för att nå det nationella 2020 målet om en utbredning på 90 procent med tillgång till 100 Mbit/s bredband krävs ytterligare satsningar på cirka 40 miljarder kronor. EY estimerar även att det kan komma att behövas investeringar i transportfiber för att binda ihop lokala nät, i storleksordningen minst 10 miljarder kronor för att uppnå det nationella 2020 målet. Om målet istället ställs att närma sig 100 procent krävs investeringar i storleksordningen 54 till 60 miljarder kronor. Något som studien avfärdar som icke samhällekonomiskt försvarbart att försöka nå ut till 100 procent av medborgarna med fiber. EY anger vidare att det skulle kräva investeringar om 1,5 miljarder för att uppnå det nationella målet om 90 procent som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s för Övre Norrland. 1 http://bredbandskartan.pts.se/om-bredbandskartan/definitioner/